Här ges förslag till hur planens påverkan och konsekvenser ska följas upp, d.v.s. vilka metoder som ska användas för uppföljning och vilka åtgärder som kan vidtas för att dessa skador inte ska uppstå.
Kulturmiljö
Det bör följas upp att bebyggelsens utformning, skala och färgsättning kan samverka med befintlig bebyggelse. I synnerhet i relation till kul-turmiljön vid Tumba bruk.
Rekreation
Säkra tillgänglighet till rekreationsområdet
Kommunen ska följa upp att tillgängligheten till rekreationsområdet fortsatt är god genom anläggning av ett stigsystem med god kvalitet som ansluter till stadsdelen. Detta kan exempelvis göras genom en skötselplan för området. Dessutom bör kommunen följa upp att den upplevda tillgängligheten i anslutning till bebyggelse säkras genom tyd-liga gränser mellan privat och offentlig mark.
Säkra områdets karaktär
Kommunen bör följa upp att karaktärsgivande, stora och fina exemplar av träd bevaras genom plan- och byggprocessen. Med hjälp av en sköt-selplan kan såväl värdefulla träd som annan vegetation som har bety-delse för områdets karaktär beskrivas och följas upp. Även att marklov för trädfällning följs. Kommunen ska även följa upp att okänslig sprängning, schaktning eller utfyllnad ej tillämpas under byggpro-cessen.
Säkra områdets funktioner
Kommunen ska följa upp att två parker med lekutrustning och möj-lighet till möten och samvaro kommer till stånd enligt beskrivna inten-tioner i ”Promemoria för gestaltning”.
Naturmiljö
Åtgärder för biologisk mångfald
Åtgärdsförslagen för naturvärden handlar om att placera ut död ved.
Val av lämpliga stammar att placera ut bör göras av en ekolog med god kunskap om död ved och arter knutna till dessa. Dessutom bör eko-logen välja ut lämpliga platser där veden ska läggas ut.
Efter det att åtgärderna har genomförts sker en besiktning där ekolog och entreprenör synar resultatet. Om genomförandet bedöms vara till-fredsställande utfört behövs inga ytterligare uppföljningar göras.
Vattenmiljö
Grundvatten
Kommunen måste följa upp att entreprenören före byggstart upprättar en miljöplan som beskriver försiktighetsåtgärder mot förorening av
56
MKB detaljplan Tumba skog Granskningsskede 10 april 2017
grundvattnet under byggskedet. Miljöplanen ska beskriva hur gällande krav enligt miljölagstiftning, vattenskyddsföreskrifter och övriga miljö-krav tillgodoses och uppfylls under projektets gång. Det måste säker-ställas att alla som ingår i projektet har kännedom om de krav som ställs samt kunskap om hur akuta olyckor avhjälps på plats m.m. Se åtgärder i Översiktlig PM masshantering och dagvatten (Structor 2015).
Kommunen ska säkerställa att byggherren har sökt relevanta tillstånd inför byggstart.
Dagvattenhantering
Kommunen ska bevaka att föreslagna dagvattenåtgärder utförs samt bevaka att utformningen får önskad effekt vad gäller fördröjning och rening. Utsläpp av föroreningar ska inte överskrida rekommenderade riktvärden. Kommunen ska följa upp projekteringen av dagvattenan-läggningarna för att försäkra sig om en god utformning av dessa. Sköt-selprogram bör tas fram för dagvattendammar för att säkerställa att dessa håller önskad reningseffekt och är estetiskt tilltalande över tid.
Hälsa och säkerhet
Kommunen ska följa upp att kompletterande geotekniska fältunder-sökningar tas fram och att erosionsrisken beaktas i kommande utred-nings- och projekteringsskeden så att relevanta åtgärder vidtas för att undvika risk.
Kommunen ska bevaka att fortsatta utredningar och hantering av markföroreningarna genom uppföljning att saneringsåtgärder genom-förs.
Kommunen bör följa upp trafiksituationen i närområdet över tid för att se hur tillkommande bebyggelse påverkar framkomligheten i det närliggande vägnätet.
57
MKB detaljplan Tumba skog Granskningsskede 10 april 2017
Referenser
Artportalen, 2016. www.artportalen.se
Botkyrka kommun, 2014. Botkyrka Översiksplan.
Botkyrka kommun, 2015. Behovsbedömning av detaljplan för Tumba skog, 2015.
Botkyrka kommun, 2015. Minnesanteckningar från dialogmöte om Tumba skog, 2015-03-06.
Botkyra kommun, 2016. Samrådsredogörelse. Förslag till detaljplan för Tumba skog.
Botkyra kommun, 2017. Plankarta och planbeskrivning detaljplan för Tumba skog.
Botkyra kommun, 2017. Gestaltningsprogram detaljplan för Tumba skog.
Brand och Riskingenjörerna AB, 2016. RISKHÄNSYN VID FYSISK PLANERING TUMBA SKOG (TUMBA 7:112 OCH DEL AV TUMBA 8:13), BOTKYRKA VERSION 4 Ekologigruppen, 2015. Tumba skog Naturvärdesinventering med kartläggning av rekreationsvärden
Geosigma AB, 2016. Dagvatten Tumba skog, Botkyrka kommun.
Geosigma AB, 2017. Dagvattenutredning Tumba skog, Botkyrka kommun.
MSB. Förmånga och begränsningar av förekommande släcksystem vid brand i byggnad - fokus på miljöarbete.
Stockholms läns museum, 2015. Tumab skog - Arkeologisk utredning inom Tumba skog, Botkyrka socken och kommun, Södermanland. Rapport 2015:010.
Structor, 2015. Tumba skog, Botkyrka kommun Nytt bostadsområde. Översiktlig PM - Masshantering och dagvatten.
Structor, 2017. Utrednings PM Geoteknik. Tumba skog, Botkyrka kommun. Nytt bostadsområde, underlag till detaljplan.
Structor, 2017. PM MIFO fas 1. Tumba 7:112, Botkyrka kommun.
Structor, 2017. Översiktlig markmiljöundersökning. Tumba 7:112, Botkyrka kommun.
TUB, 2016. Trafikutredning för Tumba skog. Sammanfattande underlag för teknisk genomförbarhetav gatustruktur samt bedömning av exploateringens påverkan på framkomlighet för gång, cykel, bil och busstrafik. Rapport 2016-05-09
Tyréns, 2016. Kulturmiljöutredning Tumba skog. Rapport, 2016-04-11.
White, 2014. Rödstu hage Tumba 7:112 Förstudie till planansökan för bostadsutveckling i Tumba skog, Botkyrka
ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB, 2016. Rapport 14112 B (Förhandskopia) Tumba skog, Botkyrka, Trafikbullerutredning för detaljplan.
GIS- och kartmaterial
Botkyrka kommun, Aktsamhetsområde
58
Höjdkurva med en meters
ekvidestans och med höjdangivelse
Koordinatkryss med 100 meter mellanrum och med koordinater Inmätta träd
Fornminne
Trakt- och kvartersgräns med gränspunkt
Kantsten till gångbana med vägkant
Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet.
Prickmark. Marken får inte förses med byggnad.
C1 Centrumverksamhet medges i bottenvåningen Lokalgata
LOKALGATA
Korsmark. Komplementbygnad får uppföras.
PARK Park
+00,0 Föreskriven höjd över grundkartans nollplan
UTNYTTJANDEGRAD
Fasad på parkeringsgarage mot gata får inte vara bredare än 13 meter. Se bild 1.
Högst medgiven markhöjd i meter över nollplanet.
Marken får byggas under med ett bjälklag som planteras med minst 0.5 meter jordmån.
HUVUDGATA
- Fasader ska utföras utan synliga elementskarvar.
- Balkonger får uppföras på prick- och korsmark. Detta gäller inte på balkonger mot gata.
- Tak ska utformas som sadeltak eller kuverttak med takvinkel mellan 14 och 30 grader.
- Minst 80 procent av fasad ska uppföras i puts med gul kulör.
Entréer ska utföras med tegel och/eller trä (se sidan 8 i Gestaltningsprogrammet).
- Endast radhus. Fasader ska uppföras i trä och/eller tegel med ljusa kulörer.
- Tak ska utformas som sadeltak med takvinkel mellan 14 och 30 grader. Takterras medges.
Huvudgata Parkeringsplats P-PLATS
Tekniska anläggingar
e Högst 70 kvm byggnadsarea per radhus. Högst två lägenheter per radhus varav en mindre 50 kvm. Högst två uthus per radhus.
Högst 15 kvm byggnadsarea för uthus per radhus. Högst 6 radhus.
huvudmannaskap
Körförbindelse får inte anordnas.
UTFORMNING
MARK OCH VEGETATION
Träd får inte fällas annat än av biologiska eller
säkerhetsmässiga skäl. Ska vid behov ersättas genom
nyplantering av samma art med stamomfång minst 20 cm, mätt från 1 meter ovan mark.
Markens höjd får inte ändras mer än 0.2 meter.
Illustrationslinje
Murar ska utformas i natursten och får ej utföras högre än 1.5 meter. Gäller ej trappor.
- Tak ska utformas som sadeltak med takvinkel mellan 14 och 30 grader.
- Fasader ska uppföras i trä med ljusa kulörer. Entréer ska utföras med tegel och/eller trä (se sidan 8 i Gestaltningsprogrammet).
P Parkering i garage
Utgående gräns
C2 Centrumverksamhet ska inrymmas i bottenvåningen
f1
- Tak ska utformas som sadeltak med takvinkel mellan 14 och 30 grader; alternativt som pulpettak med takvinkel mellan 7 och 15 grader. Takterrass medges.
- Fasader ska uppföras i trä med ljusa kulörer. Entréer ska utföras med tegel och/eller trä (se sidan 8 i Gestaltningsprogrammet).
f5
Genomförandetiden är 7 år från dagen planen vinner laga kraft.
Kommunen är huvudman för allmän plats.
Inom n1 område krävs marklov för fällning av träd.
Inom n2 område krävs marklov för ändring av markens nivå med mer än 0.2 meter.
BYGGNADSTEKNIK
+00,0
Gräns för Segersjö vattenskyddsomårde
Högst medgiven nockhöjd i meter över nollplanet.
Marken ska saneras för att startbesked ska kunna ges.
BYGGNADSTEKNIK
Högst medgiven markhöjd i meter över nollplanet.
+00,0
Bottenplan ska ha minst 2.7 meter fri rumshöjd.
PLANINFORMATION
Ett gestaltningsprogram har tagits fram för området.
a b
Planområdet angränsar Segersjö och Tumba bruk som ingår i kulturmiljöprogrammet antaget 2014-05-22. Tumba bruk utgör riskintresse för kulturmiljövården.
Ny verksamhet och hantering som innebär risk för vattenförorening får inte ske inom vattenskyddsområdet. Verksamheter eller hantering ska bedrivas så att risken för vattenförorening minimeras. Utsläpp av dagvatten från hårdgjorda ytor där risk för
vattenförorening föreligger, t.ex. vägar och tak, får inte ske direkt till ytvatten utan föregående rening. Dräneringssystem vid sådana anläggningar ska vara försett med möjlighet till
fördröjning och uppsamling i samband med t.ex. brand.
NATUR