Kompetensförsörjningsplanen följs upp och revideras årligen.
Bilaga - Handlingsplan för 2022-2023
Strategi Aktivitet Deadline Ansvar Kommentar
Stöd medarbetarnas utveckling
Identifiera och möjliggör för medarbetare med stor potential att få stöd och möjlighet att fortsätta växa inom verksamheten
Löpande Chefer Exempelvis inom
ledarskapsakademin och sker i resultat- och målsamtal
Februari och mars Chefer Ska ske i resultat- och målsamtal
Halvår 1 2022 Chefer Identifieras och
dokumenteras i resultat- och målsamtalet
Stärk ledarskapet Utveckla självledarskapet chef har ett forum för ledarutveckling med särskilt fokus på förändringsledning inom det salutogena ledarskapet
Halvår 1 2022 Chefer
Rekrytera bredare Årlig kartläggning för
Löpande Chefer Exempelvis öka
närvaron i sociala
Löpande Chefer Exempelvis via
sociala medier
Löpande Chefer Förtydliga
annonserna och
skapa ett
Löpande Chef tillsammans
med medarbetare
Sök nya samarbeten Utveckla samverkan inom kommunen och mellan kommuner
Löpande Chefer Exempelvis
problematisk
Löpande Skolchef Exempelvis
studiebesök och samarbetsprojekt med enheter i andra kommuner.
Prioritera
arbetsmiljöarbetet
Nyttja tekniken för att skapa ett hållbart arbetsliv med balans
social arbetsmiljö är
Löpande Chefer och
medarbetare tillsammans Effektivisera för att
frigöra tid till samtal mellan chef och medarbetare för överenskomna förväntningar
Löpande Chefer Dokumenteras och
följs upp i resultat- och målsamtal
Öka heltidsarbete Kompetensutvecklin g inom området för att möjliggöra heltidsresan
Halvår 1 2022 Förvaltningschef och skolchef
Förläng arbetslivet Ökad förståelse och medvetenhet med ledaridén som grund
Löpande Utbildningschef och skolchef
Rektorernas analys av kunskapsresultaten 2021 – Vaxholms stads kommunala grundskolor
Förslag till beslut
Informationen noteras till protokollet
Ärendebeskrivning
Som en del av grundskolornas systematiska kvalitetsarbete är analysarbetet en viktig del för att djupare förstå orsaker bakom eventuella avvikelser i kunskapsutvecklingen i förhållande till de nationella kunskapsmålen och framgångsrika resultat för att dra lärdom av dem i undervisningen.
De kommunala grundskolornas rektorer har analyserat betygsresultaten tillsammans i rektorsgruppen och enhetsvis med sin personal. Analysen ligger till grund för bedömning av vilka åtgärder och insatser som behöver prioriteras.
Analyserna presenteras i en gemensam basmodell. Skolorna kan utöver det ha genomfört fördjupade analyser utifrån egna behov och förutsättningar.
Vaxholms stad har sammanfattningsvis fortsatt mycket goda kunskapsresultat. Resultaten presenterades på barn- och utbildningsnämnden 2021-10-18, § 116.
Handlingar i ärendet
Tjänsteutlåtande, 2021-11-10, Elisabeth Smolka
Rektorernas analys av kunskapsresultaten 2021 – Vaxholms stads kommunala grundskolor 2021-11-10
Kopia på beslutet till:
För kännedom: Skolchef
André Wallin; andre.wallin@vaxholm.se Rektorer i grundskolan:
Eva Axelsson; eva.axelsson@vaxholm.se Åsa Häger; asa.hager@vaxholm.se Utbildningsförvaltningen
Elisabeth Smolka Verksamhetscontroller
Charlotta Skarelius; charlotta.skarelius@vaxholm.se Christina Persson; christina.persson@vaxholm.se
Rektorernas analys av
kunskapsresultaten 2021 för Vaxholms stads kommunala grundskolor
Sammanställt av Elisabeth Smolka 2021-11-10
Innehåll
Vad gör vi för att bibehålla eller förbättra resultaten till nästa år? ...6
Resarö skola ...7
Förutsättningar? ...7
Hur blev det? ...7
Vad beror det på? ...8
Hur vet vi det vi vet? ...8
Vad gör vi för att bibehålla eller förbättra resultaten till nästa år? ...8
Rindö skola ...9
Förutsättningar? ...9
Hur blev det? ...9
Vad beror det på? ...9
Hur vet vi det vi vet? ...10
Vad gör vi för att bibehålla eller förbättra resultaten till nästa år? ...10
Söderfjärdsskolan ...10
Förutsättningar? ...10
Hur blev det? ...11
Vad beror det på? ...11
Hur vet vi det vi vet? ...11
Vad gör vi för att bibehålla eller förbättra resultaten till nästa år? ...12
Vaxö skola ...12
Förutsättningar? ...12
Hur blev det? ...12
Vad beror det på? ...13
Hur vet vi det vi vet? ...13
Vad gör vi för att bibehålla eller förbättra resultaten till nästa år? ...13
Sammanfattning
Som en del av grundskolornas systematiska kvalitetsarbete är analysarbetet en viktig del för att djupare förstå orsaker bakom eventuella avvikelser i kunskapsutvecklingen i förhållande till de nationella kunskapsmålen och/eller framgångsrika resultat för att dra lärdom av dem i
undervisningen.
De kommunala grundskolornas rektorer har analyserat betygsresultaten tillsammans i
rektorsgruppen och enhetsvis med sin personal. Analysen ligger till grund för bedömning av vilka åtgärder och insatser som behöver prioriteras.
Analyserna presenteras i en gemensam basmodell. Skolorna kan utöver det ha genomfört fördjupade analyser utifrån egna behov och förutsättningar.
Bakgrund
Varje år följer utbildningsförvaltningen upp och sammanställer betygsresultat för åk 6 och 9 samt resultat från de nationella proven i åk 3, 6 och 9. I år finns inga officiella resultat från de nationella proven på grund av covid-19. Vaxholms stad har sammanfattningsvis fortsatt mycket goda
kunskapsresultat. Resultaten presenterades på barn- och utbildningsnämnden 2021-10-18, § 116.
Sammanställningen ligger till grund för bedömning av måluppfyllelse och analys. Analysen sker tillsammans med rektorer och lärare och används som underlag för dialoger med enheterna om utvecklingsbehov. Utifrån analysen identifieras utvecklingsområden och vilka insatser som ska prioriteras, på varje skola och på övergripande nivå, för att utveckla utbildningen och öka måluppfyllelsen.
Syfte
Som en del av grundskolornas systematiska kvalitetsarbete är analysarbetet en viktig del för att djupare förstå orsaker bakom eventuella avvikelser i kunskapsutvecklingen i förhållande till de nationella kunskapsmålen och/eller framgångsrika resultat för att dra lärdom av dem i
undervisningen. Analysen ligger till grund för bedömning av vilka åtgärder och insatser som behöver prioriteras inför kommande läsår.
Metod
Rektorerna har analyserat resultaten tillsammans i rektorsgruppen och enhetsvis tillsammans med personalen.
Analyserna presenteras i en gemensam basmodell enligt nedan. Skolorna kan utöver det ha genomfört fördjupade analyser utifrån egna behov och förutsättningar.
1. Förutsättningar
Vilka förutsättningar hade skolan förra läsåret i. elevsammansättning/elevantal
ii. behörighetsgrad för lärarna iii. elevhälsoteam
iv. annat 2. Hur blev det?
Hitta mönster och/eller avvikelser - positiva eller negativa?
i. jämför med andra skolor i kommunen/andra kommuner/riket ii. jämför de egna resultaten med tidigare år (3 år)
iii. jämför de egna resultaten i olika ämnen
iv. jämför resultaten mellan kön – i vilka två ämnen är skillnad i betyg mellan flickor och pojkar störst?
3. Vad beror det på?
Vad har vi gjort eller inte gjort i undervisningen som kan förklara resultaten?
Vad har påverkat resultaten och måluppfyllelsen?
i. organisering av undervisning ii. arbetssätt och arbetsformer iii. stödinsatser
iv. förhållningssätt och förväntningar
Finns det andra faktorer som påverkar?
4. Hur vet vi det vi vet?
Vad bygger antaganden på?
Vad säger forskning och utvärderingar om liknande frågor.
5. Vad gör vi för att bibehålla eller förbättra resultaten till nästa år?
Var finns utvecklingsbehoven, vilka insatser behövs och vilka effekter förväntar vi oss?
Analyser
Kronängsskolan
Förutsättningar?Totalt gick det 155 elever (74 flickor och 81 pojkar) i årskurs 9 i Kronängsskolan läsåret 2020/2021.
Lärarna var organiserade i tre lärlag. Lärarna träffades i ämnesgrupper under läsåret för
samplanering och bedömning. Det pedagogiska arbetet i varje lärlag leddes av en biträdande rektor.
Skolledningen bestod av biträdande rektorer, skolintendent, IT pedagog och rektor. Skolans
vaktmästare, biblioteksvärd och cafévärd ingick i verksamhetsstödet. Under vårterminen hade vi en vakant tjänst som biträdande rektor.
Under läsåret ingick följande personer i skolans elevhälsoteam: skolsköterska, kurator, tre speciallärare, studie- och yrkesvägledare, skolpsykolog och rektor. I augusti 2020 anställde vi en ungdomspedagog med särskilt uppdrag att arbeta med stöd till elever med problematisk frånvaro.
Vi började arbeta med elevhälsomöte som arbetsmodell under vt-21. Elevhälsomötet, innebär att lärare och elevhälsoteamet samverkar för att regelbundet diskutera och besluta om olika insatser.
Till en början låg fokus på våra elevhälsomöten på enskilda elever men nu diskuterar vi mer om övergripande frågor. Det kan till exempel vara studiero eller strukturen i klassrummet. Fokus har flyttats från det åtgärdande till mer förebyggande.
Under läsåret arbetade vi med att utveckla ett tydligare ledarskap i klassrummet. Vi påbörjade också arbetet med att utveckla vårt värdegrunds- och trygghetsarbete och avsatte mer tid för ämnesgruppsarbete. Vi kan konstatera att det var väldigt svårt att få kontinuitet på grund av att vi tvingades att prioritera insatser för att anpassa oss till rådande pandemi.
Under de senaste åren har skolledningen medvetet arbetat med att minska antalet elever/klass. Vi ser att antalet elever/lärare har minskat de senaste åren från 17,5 (2017) till 14,8. Elevantalet har ökat varje år sedan vi flyttade in på Kronängsskolan för 5 år sedan. Att ständigt arbeta med
nyrekrytering, upprätta nya scheman, förändra organisationen har ställt stora krav på oss. För några år sedan fick vi ytterligare tre klassrum på Kåres vilket givetvis har underlättat för oss. Samtidigt har det ökade elevantalet och en större organisation medfört att det är ett hårt tryck på våra
gemensamma ytor. Det är trångt i matsalen, i korridorer, på studieytor och i arbetsrummen. Det påverkar vår arbetsmiljö på ett negativt sätt.
Antalet heltidstjänster (lärare) har ökat från 20 (2017) till 30,1. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har också ökat från 79,5 procent till 85,2 procent. Vi ligger nu över
riksgenomsnittet. Andelen lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne har också ökat. Under läsåret fick vi två nya förstelärare. Vi har nu totalt 6 förstelärare som har i uppdrag att arbeta med skolövergripande utvecklingsfrågor. Motivationslyftet och ledarskap var deras uppdrag under 2020/2021.
Hur blev det?
Årets resultat visar att våra elever når mycket goda studieresultat. Meritvärdet för läsåret
2020/2021 blev 265,9 poäng. Det är visserligen ett något lägre meritvärde än förra årets 271 poäng men fortfarande högt över genomsnittet i riket och genomsnittet i Stockholms län.
Flickorna brukar nå betydligt högre meritvärde än pojkarna men redan förra året kunde vi se att resultatet mellan pojkarna och flickorna blivit mindre. I år hade pojkarna i Vaxholms stad högre meritvärde än flickorna och det högsta i riket.
Andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen var 91%. I årskurs 9 fanns det ett antal flickor med problematisk skolfrånvaro vilket bland annat resulterade i att färre flickor än de senaste tre åren uppnår kunskapskraven i alla ämnen. Trots stödinsatser hade skolan svårigheter med att tillgängliggöra lärandet för alla flickor i årskurs 9.
I årets resultat blev 98,6 procent av pojkarna och 97,3 procent av flickorna behöriga till minst något nationellt gymnasieprogram. Totalt är det fyra elever som inte uppnått behörighet till
gymnasieskolan. Resultatet ligger i linje med förra årets goda resultat.
Vad beror det på?
Utmaningarna under läsåret 2020/2021 var många. En del berodde på rådande pandemi och att vi fick ägna tid till att vidta åtgärder för att klara de krav som ställdes på oss. Rekrytering av behöriga
lärare är ett prioriterat område. Det är framförallt svårt för oss att rekrytera behöriga NO-lärare.
Andra utmaningar var att möta elevernas behov av stöd och utveckla nytt arbetssätt i skolans övergripande elevhälsoarbete.
Det finns så mycket att vara stolt över. Lärarna tar stort ansvar för att undervisningen ska hålla hög kvalitet och att bedömningen sker på ett rättssäkert sätt. Förutom det arbete som belystes under
”förutsättningar” vill jag även lyfta upp andra faktorer som påverkar måluppfyllelsen.
Under läsåret 2020/2021 såg vi att fler pojkar i årskurs 9 än tidigare tog större ansvar för sitt skolarbete. Vi vet också att föräldrar som stöttar sina barn på olika sätt med skolarbete når goda resultat. I skolan har vi utvecklat vårt elevhälsoarbete och har prövat fler sätt att stötta elever med särskilt stöd.
Elever med hög frånvaro har ofta stora utmaningar med sitt psykisk mående (stress, social ångest, nedstämdhet, kravkänslighet mm). Många elever har haft svårigheter med sin ohälsa under de tidigare skolåren och därför är det viktigt att skolan och Vaxholm stad fortsätter att prioritera arbetet med problematiska frånvaro.
På skolövergripande nivå arbetade vi med att utveckla stödstrukturer i form av vägledningar hur vi arbetar med stöd och frånvaro. Ledarskap, värdegrundsarbete (Motivationslyftet) och
basundervisning var andra viktiga utvecklingsområden.
Hur vet vi det vi vet?
Syftet med vår analys är att rikta ljuset mot några frågeställningar för att kunna planera insatser i ämnesgruppen och på ett skolövergripande plan. Analysarbetet genomfördes till stora delar i ämnesgruppen. Vi fokuserade på elevernas slutbetyg och alla ämnesgrupper fick samma frågor att reflektera över:
Hur kan vi förklara skillnaden i betygspoäng i ämnena mellan flickorna och pojkarna?
Vad har påverkat resultaten och måluppfyllelsen?
Hur har ämnesgruppen arbetat under läsåret och vilka åtgärder vill ämnesgruppen vidta för fortsatt skolutveckling och förbättringar framåt?
Hur utformas stödet till eleverna i ämnet?
Vad gör vi för att bibehålla eller förbättra resultaten till nästa år?
Mål 2021/2022
Lärare utvecklar sin kompetens kopplad till betyg och bedömning. Pedagoger är väl förtrogna med de reviderade kursplanerna.
Eleverna upplever stor delaktighet i skolans verksamhet.
Lärarna känner sig trygga i sin lärarroll och strukturen i klassrummet ska vara tydlig.
Eleverna upplever att de har en rimlig arbetsbelastning.
Personal har verktyg i hur man kan bemöta elever med extraordinärt behov av stöd.
Det finns en vi-känsla på skolan som bygger på SER. Eleverna tar stort ansvar för sin skolmiljö, sig själv och sina studier.
Vi har ett råd som arbetar med frågor kopplad till klimat och mat.
Resarö skola
Förutsättningar?På mellanstadiet arbetar vi årskursvis, i varje årskurs går det mellan 58–62 elever. På mellanstadiet arbetar vi med ämneslärare som ansvarar för ca två-tre ämnen. Dessa lärare är också mentorer för eleverna. Varje årskurs ansvarar för hur arbetet genomförs i den årskursen, vissa har valt att dela gruppen i två grupper andra i tre grupper. Resurser fördelas i årskursen utifrån de behov som årskursen har. Dessa grupper är föränderliga beroende på lektionens syfte och innehåll. Varje årskurs har en budget kopplad till årskursen som de ansvarar för, utöver detta har vi digitala läromedel och dator till eleverna. Mellanstadiets lokaler är på övervåningen till största del, en årskurs är på bottenvåningen. Varje årskurs har tillgång till tre klassrum och ett grupprum.
Hur blev det?
Meritvärdet visar inte på några större variationer under de senaste tre åren, utan rör sig mellan 248–258. Resultaten är högre än rikssnittet för samtliga år. 2021 var det två elever som inte hade minst E i samtliga ämnen, båda pojkar, något som påverkar snittet för pojkarna.
Eftersom elevgruppen på Resarö skola är relativt liten är det svårt att se statistiskt säkra mönster över tid, men elevgrupperna är relativt homogena med liknande förutsättningar där eventuella individuella skillnader kan göra stora skillnader för resultatet. Vaxholms stad i stort har inte ett jättestort elevunderlag, men Resarö skola följer det totala betygssnittet i kommunen. Betygssnittet per ämne följer skolan där flickorna har högre snitt än pojkarna per ämne i samtliga ämnen förutom matematik.
Betygssnitten i SO, NO samt teknik varierar mellan åren. Några tänkbara anledningar till det kan vara:
Byte av lärare som sätter betyg varje år, då individuell resultattolkning är ofrånkomlig.
Avsaknad av nationella prov vilket leder till brist på sambedömning inom dessa ämnen.
Sedan 2015 ser vi att betygen varierar mer i ämnen där sambedömning inte sker exempelvis i SO och NO. I dessa ämnen är det olika lärare från år till år som sätter betyg utan planerad
sambedömningstid som i svenska, matematik och engelska.
Detta gäller inte i praktiskt-estetiska ämnen då denna undervisning utförs av samma person i samtliga elevgrupper. Resultattolkning, planering och genomförande blir densamma oavsett årskurs.
Förutom matematik har flickorna 2021 bättre betyg i samtliga ämnen. De ämnen med minst skillnad mellan könen 2021 är samhällskunskap och fysik med 0,3 poängs skillnad i båda ämnena. Skolans medelvärde i skillnad mellan könen per ämne är 0,97.
Det ämne med störst betygsskillnad mellan könen är svenska, där flickorna har 3,0 poäng högre snittbetyg än pojkarna. Detta är oroande eftersom språkförståelse är vitalt för fortsatta studier,
framförallt eftergymnasiala1. Förutom svenska är det även stor skillnad mellan könen i musik med 2,5 poäng.
Det ämne som sticker ut och inte följer snittet i riket är matematik. Här har pojkarna bättre betygssnitt än flickorna med 0,6 poäng. En förklaring till detta kan vara att mängden skriftlig dokumentation inte är lika stor som i exempelvis svenska. En annan förklaring är att matematik oftare har ett rätt svar där ordförråd och textanalys initialt inte är lika viktiga förutsättningar för att få en positiv start i ämnet.
Vad beror det på?
En av orsakerna till skolans höga resultat är att lärargruppen har höga krav och förväntningar på eleverna, samt skapar goda förutsättningar i klassrummen för inlärning genom exempelvis placering och klassrumsregler.
En risk med att ställa höga förväntningar är att de som inte är lika högpresterande som sina klasskamrater riskerar att låsa sig och därmed prestera sämre. Men personal arbetar aktivt med detta och möter tidigt elever som visar tendenser till detta.
En av orsakerna till att flickorna har bättre resultat än pojkarna är att de börjar sin skolgång med olika förutsättningar. Skolans uppfattning är att flickor generellt läser mer och tidigare, är motoriskt säkrare vid skrivning och har större ordförråd vid skolstart. Detta lägger en grund för att all skriftlig dokumentation och examination, som i så gott som samtliga ämnen ger en fördel till de som har ett bättre ordförråd. I elevgruppen som betygsattes 2021 fanns många fritidsmusikintresserade flickor jämfört med i pojkgruppen vilket märktes i betygsutfallen.
Ett sätt att stärka pojkars skrivande är att använda digitala verktyg vid skriftlig framställning så inte motoriken begränsar deras lust att skriva. Ett annat sätt Resarö skola arbetar med är att hitta genrer som stimulerar pojkars skrivning och läsning. Detta är ett projekt som påbörjats på lågstadiet och kommer följas upp under åren inför betygssättning för att se om kvaliteten på pojkars skriftliga dokumentation och examination ökar.
Under vårterminerna 2021 minskade antalet speciallärare med en person på skolan, vilket kan ha påverkat elevernas resultat. Under de 14 terminer eleverna gått på skolan har de inte haft minskat speciallärarstöd under 13 terminer så förutsättningarna har inte varierat under deras skolgång.
Hur vet vi det vi vet?
Personalgruppen har gemensamt analyserat betygsresultat och jämfört dem över tid. Dessutom har jämförelser gjorts mot skolor i kommunen samt rikssnitt.
Vad gör vi för att bibehålla eller förbättra resultaten till nästa år?
För att fortsätta hålla och eventuellt förbättra de mycket goda resultat vi har på skolan har vi valt att införa ämnesträffar. Syftet med dessa är att dela med sig av såväl ämnesdidaktiska som pedagogiska tankar och idéer. Öppna ämnesforum kommer ge ökad transparens och ge starkare samsyn mellan årskurserna och i slutändan stärka undervisande lärares bedömarkompetens. Då resultaten av förändringar av detta slag inte sker omedelbart kommer vi följa upp detta varje år
1 http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1085603/FULLTEXT01.pdf 2021-10-19
med en förhoppning om att vi inom en två-årsperiod ser minskade skillnader även inom de ämnen som tidigare inte haft sambedömning.
Kommunens gemensamma sambedömningsmöten kan utvecklas och förutsättningarna behöver tydliggöras för bättre resultat.
Ett stort genusproblem som fortsatt finns vid betygssättning, är vilka ”beteenden” som värderas högt. Här tenderar pojkar att bli förfördelade. Detta är inget nytt problem utan är ett ständigt pågående problem som genomsyrar hela skolsverige. Vår förhoppning är att genom det nystartade arbetet i normkreativitet medvetandegöra både elever och personal på de underliggande strukturer som kan begränsa både de som betygsätter, men framförallt de som betygssätts.
Vidare hoppas vi att arbetet med de nya kursplanerna kommer ge nya infallsvinklar i planering, bedömning och uppföljning.
Rindö skola
Förutsättningar?Klassen bestod av elva elever varav fyra var flickor och sju var pojkar. Lärarbyten gjorde att klassen bytte lärare i NO och teknik vid tre tillfällen. Lärarna som undervisade årskurs 6 var behöriga, men inte i alla fall behöriga i alla ämnen eller för aktuell årskurs. Klassen undervisades tillsammans med årskurs 5 större delen av tiden och i de flesta ämnena.
På skolan hade man tillgång till en specialpedagog en gång per vecka.
Hur blev det?
Rindö skolas meritvärden ligger relativt jämnt över de senaste tre åren och i linje med de andra skolornas meritvärden för i år.
Flickorna har högre meritvärden än pojkarna men skillnaden är inte större än för andra skolor i
Flickorna har högre meritvärden än pojkarna men skillnaden är inte större än för andra skolor i