Barn- och utbildningsnämndens sammanträde 2021-12-06 Plats och tid:

Barn- och utbildningsnämndens sammanträde 2021-12-06

Plats och tid: Storskär/Norrskär, kl. 18:00

Kallade: Ledamöter

Underrättade: Ersättare

Vid förhinder: Meddela ersättare och nämndens sekreterare, johanna.frunck@vaxholm.se.

Information: Ärendena har delats in i A- och B-ärenden. Detta innebär att de ärenden som är markerade med A inte kommer att föredras och att de ärenden som är markerade med B kommer att föredras under sammanträdet. Vid frågor om A-ärenden, kontakta gärna förvaltningen innan sammanträdet.

Ärende Beskrivning Föredragande 1 Justering och fastställande av föredragningslistan Ordföranden

2 B Förvaltningen informerar Anders Roxström

3 B Detaljbudget 2022 och upphandlingsplan 2022 - 2023 Maria Wallander Halén 4 A Översyn av riktlinjer för skolskjuts och elevresor Lina Tolander

5 A Kompetensförsörjningsplan utbildningsförvaltningen

2022-2027 Elisabeth Smolka

6 B Rektorernas analys av kunskapsresultaten 2021 –

Vaxholms stads kommunala grundskolor Elisabeth Smolka 7 B Vaxholms stads trygghetsenkät 2021 Elisabeth Smolka 8 A Strategisk handlingsplan för konst och kultur i förskola

och skola

Lina Tolander

9 A Retroaktiv verkan på dokumenthanteringsplan Jenny Söderholm 10 A Samverkansavtal avseende vuxenutbildning KCNO Anders Roxström

11 A Svar på skrivelse från revisionen gällande ”Slutrapport

utredning Resarö skola" Anders Roxström

12 A Anmälningar och överklaganden, redovisning till nämnd

2021 Helene Holmström/ Linda

Marklund 13 A Redovisning av delegeringsbeslut till 2021-12-06 Johanna Frunck

14 A Utestående uppdrag 2021 Anders Roxström

Michael Baumgarten (L) Johanna Frunck

Ordförande Sekreterare

Detaljbudget 2022 och upphandlingsplan 2022 - 2023

Förslag till beslut

Informationen noteras till protokollet.

Ärendebeskrivning

Förvaltningen redovisar detaljbudget för 2022 och upphandlingsplan för 2022 - 2023.

Handlingar i ärendet

Tjänsteutlåtande, Anders Roxström, 2021-11-26 Detaljbudget, Maria Wallander Halén, 2021-11-26 Upphandlingsplan 2022 - 2023

Kopia på beslutet till:

För åtgärd: Anders Roxström, BUF Utbildningsförvaltningen

Anders Roxström utbildningschef

Detaljbudget 2022

Barn- och utbildningsnämnden

2022

fritidshem/-klubb, öppen förskola, fritidsgård, kulturskola, måltidsenhet, ungdomsstödet och skol- och familjestödet. BUN ansvarar för den kommunala verksamheten och har tillsynsansvar över fristående förskolor och pedagogisk omsorg.

För verksamheterna gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning samt SFI köps platser av andra anordnare då Vaxholm saknar egen produktion. BUN utövar sitt myndighetsansvar.

Mål och indikatorer

Kvalitet

Vaxholms stads verksamheter har god kvalitet i enlighet med nationella styrdokument och invånarnas upplevelse. Kommunen ger god service som kännetecknas av god tillgänglighet och positivt bemötande.

Nämndens mål Indikator Utfall

2020

Utfall 2021 (T2)

Målnivå 2022

BM- värde

2021 Utbildningen håller en hög

kvalitet med god ledning och stimulans så att alla barn och elever lyckas med sin utbildning, får fullständiga betyg i åk 9 och når sin gymnasieexamen.

Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, andel (%)

95,1% 91% 92% 81,8%

Genomsnittligt meritvärde åk 9

Kommunala skolor 271 265,9 263 248,9

Behörighet till gymnasieskolan åk

9, andel (%) 100% 100% 98% 90,2%

Gymnasieelever med examen

inom 3 år, andel (%) 73,5% 75% 68,2%*

Alla barn och elever i Vaxholms stad har god tillgång till legitimerade och behöriga förskollärare och lärare.

Förskollärare (heltidstjänster) med förskollärarlegitimation,

kommunala förskolor, andel (%) 30% 34% 32% 32%

Lärare (heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne, kommunala skolor, andel (%)

76,3% 79,5% 77% 69,5%

* = BM-värde 2020

Benchmarking (BM) för kunskapsresultat och genomströmning på gymnasiet görs med Stockholms läns kommuner (ovägt medel, fristående och kommunala skolor, dvs en summering av utfallen för kommunerna dividerat med antalet kommuner) 2020. De officiella resultaten för 2021 publiceras 30 september.

Benchmarking (BM) för personal görs med Stockholms läns kommuner (ovägt medel, fristående och kommunala skolor, dvs en summering av utfallen för kommunerna dividerat med antalet kommuner) 2021. Utfall 2021 baseras på publiceringsdatum. Mättillfället var 15 oktober 2020, men datan publicerades 2021.

Modellberäknat värde elever i åk 9 genomsnittligt meritvärde kommunala skolor 2020 = 254. Modellberäknat värde är framtaget av SKR och visar det förväntade värdet baserat på Vaxholms stads socioekonomiska förutsättningar.

Ekonomi

Beskrivning

Vaxholms stad har en god ekonomi i balans. Den kommunala servicen är kostnadseffektiv så att skattepengarna ger så stort värde som möjligt.

Nämndens mål Indikator 2020 2021

(T2) 2022 värde

2021 Alla barn och elever får en

likvärdig utbildning som bedrivs i hälsofrämjande och trygga utbildningsmiljöer.

Vårdnadshavare som upplever att sitt barn är tryggt i förskolan, kommunala förskolor, andel (%)

96% 97% 96% 96%

Elever i årskurs 5 som känner sig trygga i skolan, kommunala

skolor, andel (%) 80,5% 90,9% 92% 86,2%

Elever i årskurs 9 som känner sig trygga i skolan, kommunala

skolor, andel (%) 74 % 78,7 % 81 % 81,9 %

Utbildningsverksamheterna bidrar till att minska klimatpåverkan där hållbar utveckling är en del av lärandet.

CO2e per kilo inköpt livsmedel

1,7 1,6 1,6 1,7*

* = BM-värde 2020

Benchmarking (BM) för förskolan görs med enkäten "Våga Visa" (en brukarenkät som genomförs vid samma tillfälle i Danderyd, Nacka, Sollentuna, Täby, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Vallentuna och Värmdö).

Benchmarking (BM) för grundskolan görs med Skolinspektionens skolenkät för riket vårterminen 2021.

Benchmarking (BM) för CO2e görs med snitt för "Hantera Livs" där belastningsvärdet för drygt 100 kommuner redovisas.

Budget

 Pris- och lönekompensation*

 Volymjustering

 Sänkta avgifter till kulturskolan

 Ökade kostnader PO

 Utökning KCNO

 Höjda ersättningar SFI

 Digital skolutveckling och ekologisk mat

 Ungdomsmottagning

 Gratis mensskydd på skolors toaletter

 Prisuppräkning gymnasieskolan 1,5 procent

*Budget 2022 innehåller en uppräkning på 2,21 procent, vilket beräknats på en prisökning på 2,0 procent samt löneökning på 2,3 procent med en viktning på 30/70.

Nettokostnadsavvikelse

grundskola, (%) 6,1% 11,3% 0% -4,7%*

Nettokostnadsavvikelse

fritidshem, (%) -14,7% -22,7% 0% -17,1%*

* = BM-värde 2020

Grundbelopp

*Grundsärskoleelever som läser på grundsärskola erhåller Täby kommuns grundsärskolepeng i enlighet med Vaxholms stads avtal med Täby

Grundbeloppen har räknats upp med 2,21% och sedan omfördelats där förvaltningen ser ökat eller minskat behov. Del av ökningen kommer från omfördelning av resurser från verksamhetsstöd och tilläggsbelopp, framförallt till den integrerade särskolan. 2022 har BUN ingen effektivisering.

Modersmål och studiehandledning 1 160 1 160

Språkförskola 1 402 1 402

Barn och elevstöd 26 197 27 630

Ungdomsmottagning 400

Bidrag Migrationsverket -1 600 -1 400

Skolskjuts 3 397 2 504

Lön 5 910 5 771

Personal kompetens, gåvor 190 190

Hyra städ Storstugan 325 312

Total SAMS 34 819 35 007

Gymnasiet 55 332 55 038

VUX; SFI 3 892 3 682

Skolskjuts, inackordering, prao mm 1 316 1 316

Total Gymnasium och VUX 60 540 60 036

Grundpeng Internt 204 761 203 056

Grundpeng externt 48 247 47 745

Försäljn platser -8 907 -7 794

Total egen regi/köp av plats + 244 102 243 007

Skolskjuts 2 437 2 737

Taxor förskola, Fritids -12 951 -13 151

Maxtaxa bidrag -2 371 -2 514

Hyra centralt Bävern 636 622

Vaxö utbyggnad satsning 2021 854

Central administration löner, kapitaltjänst licencer mm 10 237 10 339 Digitala skolutvecklingsprogrammet, eko mat, förskola 3 450 3 850

Totalt central administration 1 438 2 737

Kulturskolan, Anslag (hyra) -5 219 -4 881

Kulturskolan, Avgifter -1 332 -1 409

Kulturskolan, kostnader 6 551 6 290

Totalt Enhet Kulturskolan 0 0

Anslag : Kulturskolan 5 219 4 881

Fritidsgård+Rindöborna 2 191 1 982

Öppen förskola 1 263 1 232

Strukturbidrag Rindö fsk & Skola 400 720

Nämnd 461 451

Totalt anslag 9 534 9 266

Intäkter avdrag -2 830 -2 980

IT Office 365, Städ skolidrott, lovskola 1 085 1 085

Avskrivning, kapitaltjänst 900 900

Utveckling Egen regi 845 995

Extra medel KF 2 400

Totalt egen regi 0 2 400

Budgetram BUN 350 433 352 452

Utdrag ur kommunstryelsens upphandlingsplan:

Samhällsbetalda resor, paersontransport - STIC Ramavtal PÅGÅENDE 2022-12-31

Nuvarande avtal är förlängt till och med den 2022- 12-31

Ny upphandling pågår och avtal förväntas vara klar april 2022.

STIC genomför upphandlingen.

Livsmedel - kolonial, kött, chark, fisk, djupfryst +

mejeri Ramavtal PÅGÅENDE 2022-03-31

Genomförs samordnat genom Stockholm Nordost STONO. Österåker leder upphandlingsprojektet.

Avtal förväntas vara klar under mars 2022.

Tryckta och digitala läromedel 2021 Ramavtal PLANERAD max längd 2023-01-30 Nuvarande avtal heter Läromedel 2017.

Slöjdmaterial Ramavtal PLANERAD Nytt avtal

Genomförs samordnat genom Norrtälje och andra kommuner. STIC har planer på att

genomföra en sådan upphandlingen men det kan dörja till år 2023

Datorer (Klienter) för personal och skola Ramavtal 2021 max längd 2022-04-30

Möjlighet att avropa på nya ramavtal via SKL eller Kammarkollet.

Upphandlingsplanen kan komma att revideras utifrån behov eller ändrade förutsättningar.

* Redovisade upphandlingar i upphandlingsplanen omfattar inte upphandlingar som beslutas enligt delegeringsordning.

Översyn av riktlinjer för skolskjuts och elevresor

Förslag till beslut

Utbildningsförvaltningen får i uppdrag att ta fram förslag på reviderade riktlinjer för skolskjuts och elevresor.

Sammanfattning

Riktlinjerna för skolskjuts och elevresor reviderades senast 2019. Utbildningsförvaltningen finner att nuvarande riktlinjer skapar organisatoriska svårigheter samt skiljer sig från omvärldens. Förvaltningen ser ett behov av att uppdatera riktlinjerna till att överensstämma med skollagen samt andra kommuners riktlinjer. Detta för att bedriva en hållbar, effektiv och jämförbar skolskjuts. Utbildningsförvaltningen frågar barn- och utbildningsnämnden om uppdrag att ta fram förslag på reviderade riktlinjer för skolskjuts och elevresor.

Ärendebeskrivning

I arbetet med att kvalitetssäkra skolskjutsen har utbildningsförvaltningen efter omvärldsbevakning konstaterat att Vaxholms stads riktlinjer för skolskjuts skiljer sig på ett område jämfört med andra kommuner. Enligt skollagen prövas rätten till skolskjuts, oavsett färdmedel, till elevens placeringsskola, det vill säga den kommunala skola där kommunen kan erbjuda eleven en plats. Att bevilja skolskjuts till andra skolor än placeringsskolan ska enligt lagen ske i de fall det kan göras utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter. De allra flesta kommuner utgår från skollagen i sin bedömning av skolskjuts och beviljar endast skolskjuts till fritt vald skola under förutsättning att eleven hade haft rätt till skolskjuts till sin placeringsskola samt att det kan göras utan svårigheter. Vaxholms stad tillhandahåller mer skolskjuts än vad som krävs enligt skollagen och utbildningsförvaltningen finner att det skapar organisatoriska svårigheter.

Omvärldsbevakning

Utbildningsförvaltningen har löpande kontakt med andra kommuner angående skolskjuts. Kontakten sker genom ett skolskjutsnätverk som innefattar närliggande kommuner och andra kommuner i Region Stockholm, samt genom Sveriges Kommuner och Regioners (SKR:s) skolskjutsnätverk där kommuner från hela landet deltar. Utbyte sker också under olika utbildningar för skolskjuts. Förvaltningen har inte påträffat någon kommun som beviljar skolskjuts till fritt vald skola. För att få klarhet ställde

förvaltningen frågan om hur kommuner beviljar skolskjuts, i de olika nätverken, till SKR:s adjungerande Utbildningsförvaltningen

Lina Tolander

Kvalificerad handläggare

skolskjutsexpert samt till systemleverantören Optiplan som tillhandahåller skolskjutssystem till ett 60-tal kommuner. Där fann förvaltningen att de allra flesta kommunerna beviljar skolskjuts till placeringsskola samt till annan skola ifall det kan ske utan ekonomiska och organisatoriska svårigheter, och under förutsättning att skolskjuts hade beviljats till placeringsskolan. Några kommuner beviljar endast skolskjuts till placeringsskola eller kommunala skolor. Några kommuner beviljar skolskjuts med kollektivtrafik till fritt vald skola, eftersom busskort ges gratis till samtliga barn i skolåldern.

Nuläget i Vaxholms stad

I Vaxholm kan skolskjuts med kollektivtrafik beviljas till fritt vald skola inom och utanför kommunen.

Särskild skolskjuts, som idag utförs med taxi, kan beviljas till fritt vald skola inom kommunen. Skolskjuts med taxi på grund av särskilda skäl kan beviljas till fritt vald skola inom och utanför kommunen och kostnaderna för detta redovisas längre ner. I övrigt avser denna utredning inte skolskjuts på grund av särskilda skäl.

Förvaltningen finner organisatoriska svårigheter med att bevilja skolskjuts till fritt vald skola, både genom kollektivtrafik och genom taxi. Förvaltningen kan även konstatera att det innebär en kostnad som kommunen inte behöver ha.

Organisatoriska svårigheter

Kollektivtrafik

Den främsta svårighet som uppstår är att handläggningen fördröjs eftersom förvaltningen behöver invänta skolplacering innan beslut om skolskjuts kan fattas. Skolplaceringar är oftast klara först i juli och för skolor i extern regi har förvaltningen ingen kontroll över när placering sker. Läsårsbiljetter för kollektivtrafiken måste beställas i början av juni för att leverans ska kunna garanteras till läsårets start.

Läsårsbiljetter kan ej returneras och för att vara kostnadseffektiva beställer förvaltningen endast så många biljetter som i juni bedöms kommer att behövas. Den bedömningen är svår när skolskjuts beviljas till skolor i extern regi då skolplaceringar inte är klara. Handläggningstiden fördröjs och elever riskerar att stå utan biljett vid skolstart.

Att bevilja skolskjuts till fritt vald skola innebär också att kommunen bidrar till resor som inte hade behövt äga rum i de fall det finns skolor inom gångavstånd. Även om kollektivtrafik är ett mer hållbart sätt att färdas på innebär det en klimatpåverkan och kan motverka barn- och utbildningsnämndens mål om att minska klimatpåverkan, samt mål nummer 3 och 13 i Agenda 2030, som handlar om att

säkerställa hälsosamma liv och bekämpa klimatförändringarna.

Särskild skolskjuts - taxi

Skolskjuts med taxi inom kommunen beviljas när kollektivtrafik inte finns att tillgå eller vägen till hållplats med kollektivtrafik bedöms trafikfarlig eller är för lång. Att bevilja taxi till fritt vald skola inom kommunen innebär en organisatorisk svårighet då elevers bostäder och skolor är belägna på olika öar.

Svårigheter som förvaltningen kan konstatera är framförallt samplanering av elever, begränsa tid i fordon, använda sig av ramtider, följa existerande riktlinjer för väntetider samt upphandla större skolskjutsfordon. I dagsläget reser ingen mellan Skarpö/Rindö och Vaxön eller Bogesund och Resarö men det skedde förra läsåret och kan ske när som helst igen med nuvarande riktlinjer då en elev uppnår skolålder, flyttar eller byter skola. Idag reser elever boendes i samma område till olika skolor på Vaxön

vilket också kan betyda att fler fordon behöver vara i omlopp för att vi ska förhålla oss till ramtider och riktlinje om väntetid, och innebär då en sämre trafikmiljö och mer koldioxidutsläpp. Ska kommunen kunna införa ett större skolskjutsfordon som skolbuss blir det en stor logistisk utmaning med nuvarande riktlinjer. Upphandling av samhällsbetalda resor pågår, där Vaxholms stad bland annat annonserar för skolbuss.

Att bevilja skolskjuts med taxi till fristående skolor inom kommunen innebär också utmaningar. I Vaxholm finns idag endast en fristående grundskola och förvaltningen har en god dialog med denna.

Beviljas skolskjuts till skolan måste sådan tillhandahållas enligt de riktlinjer som finns. Förvaltningen kan inte ställa några krav på fristående skolor utan endast föra en dialog. Väljer skolan att sätta ett schema som inte överensstämmer med de kommunala skolornas kan det göra att samplanering inte är möjligt samt att riktlinjer om väntetid inte kan hållas. Frågan om tillsynsansvar måste då också tas i beaktning.

Ytterligare svårigheter som förvaltningen har funnit är nuvarande situation i taxibranschen och den pågående upphandlingen. Taxibolagen har nyligen informerat kommuner om att branschen befinner sig i en kris som en efterföljd av pandemin, med brist på både förare och fordon. Leverantörer har vädjat om ökad samplanering. Förvaltningen ser en risk i att leverantör ej har möjlighet att leverera annat än väl samplanerade resor.

Kostnad

Att bevilja skolskjuts med kollektivtrafik till andra skolor än placeringsskola kostar kommunen ca 220 000 kr per läsår.

Att bevilja skolskjuts med taxi till fritt vald skola inom kommunen kostar idag inget extra då de som reser skulle ha fått taxi även till placeringsskola.

Skolskjuts med taxi till skolor utanför kommunen kan beviljas för elever med särskilda skäl. Enligt skollagen har kommunen ingen skyldighet att bevilja skolskjuts till utomkommunala- eller fristående skolor. Däremot har kommunen skyldighet att tillgodose elevers särskilda behov. Kan behoven inte tillgodoses i Vaxholm stads skolor behöver kommunen tillhandahålla skolskjuts till annan skola.

Skolskjuts med taxi på grund av särskilda skäl till skolor utanför kommunen kostar idag ca 3 000 000 kr per läsår.

Kostnaderna är exklusive moms.

Övrigt

Övriga riktlinjer för skolskjuts och elevresor bedömer utbildningsförvaltningen överlag vara i linje med omvärldens och praxis. I en revidering kommer barnets bästa att beaktas, Agenda 2030 samt

kommunens egna mål. Konsekvenser av en revidering kommer också att analyseras.

Tidplan

En eventuell revidering av riktlinjer behöver ske innan nästa läsårs ansökningsperiod för skolskjuts, som börjar i mars 2022. Elever ansöker och får beslut om skolskjuts för ett helt läsår. Sökande och

handläggare behöver därför veta förutsättningarna för hela läsåret. Upphandling pågår och nytt avtal för samhällsbetalda resor bör träda i kraft januari 2023. Leverantören behöver veta under vilka

förutsättningar skolskjuts ska levereras.

Måluppfyllelse

Möjliggöra en hållbar, effektiv och jämförbar skolskjuts. Uppdatera riktlinjer till att överensstämma med omvärldens och praxis.

Finansiering

Inom ramen för budget. Beroende på förslag kan en revidering innebära minskade kostnader för barn- och utbildningsnämnden.

Förslagets konsekvenser

Utreds och presenteras vid förslag om reviderade riktlinjer.

Uppföljning och utvärdering

Utbildningsförvaltningen tar fram förslag som presenteras vid barn- och utbildningsnämndens sammanträde i februari.

Handlingar i ärendet

Tjänsteutlåtande ”Översyn av riktlinjer för skolskjuts och elevresor” 2021-11-22

Kopia på beslutet till:

För åtgärd: Lina Tolander, kvalificerad handläggare lina.tolander@vaxholm.se

För kännedom: Lena Svensson, administrativ chef lena.svensson@vaxholm.se

Kompetensförsörjningsplan 2022-2027, utbildningsförvaltningen

Förslag till beslut

Informationen noteras till protokollet.

Ärendebeskrivning

Kommunstyrelsen fastställer en övergripande kompetensförsörjningsplan för åren 2022-2027.

De tre förvaltningarna, socialförvaltningen, statsbyggnadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen, samt stödfunktionerna inom kommunledningskontoret konkretiserar arbetet med

kompetensförsörjning i en förvaltningsspecifik plan. En handlingsplan, som utgår från SKRs nio strategier för att möta kompetensutmaningar, ingår som bilaga i planen.

Syftet är att ge en samlad bild och inriktning av strategisk kompetensförsörjning inom Vaxholm stad.

Den samlade bilden ska:

• underlätta strategisk kompetensförsörjning på alla förvaltningar och hjälpa organisationen att säkerställa rätt kompetens på rätt plats över tid

• stödja organisationen att vara resurseffektiva och öka möjligheterna till kommungemensamma insatser

Utbildningsförvaltningens kompetensförsörjningsplan följs upp och revideras årligen.

Handlingar i ärendet

Tjänsteutlåtande, Elisabeth Smolka, 2021-11-17

Kompetensförsörjningsplan 2022-2027, utbildningsförvaltningen

För kännedom: Kristina Segerborg, HR-chef; kristina.segerborg@vaxholm.se Anders Roxström, utbildningschef; anders.roxstrom@vaxholm.se André Wallin, skolchef; andre.wallin@vaxholm.se

Monica Lalander, enhetschef samverkan och stöd;

monica.lalander@vaxholm.se

Lena Svensson, administrativ chef; lena.svensson@vaxholm.se Utbildningsförvaltningen

Elisabeth Smolka Verksamhetscontroller

Kompetensförsörjningsplan 2022-2027 Utbildningsförvaltningen Vaxholms stad

Diarienummer: BUN 2021/190 Fastställt den: 2021-11-22

Fastställt av: Utbildningschef Anders Roxström För revidering ansvarar: Verksamhetscontroller För uppföljning ansvarar: Verksamhetscontroller Giltighetsperiod: 2022-2027

Ersätter: Kompetensförsörjningsplan UF 2018-2019, dnr: BUN 2018/128

3. Genomförande, roller och ansvar ...6

4. Omvärld och utmaningar ...7

5. Utbildningsförvaltningens förutsättningar att klara kompetensförsörjningen ...9

5.1 Värderingar och kultur ...9

5.2 Bakomliggande faktorer ...10

5.3 Systematiskt arbetsmiljöarbete ...12

5.4 Arbetsorganisation ...13

5.5 Lönekartläggning ...14

5.6 Hur klarar utbildningsförvaltningen kompetensförsörjningen? ...15

Förskola ...15

Grundskola ...18

Fritidshem ...20

6. Utbildningsförvaltningens kompetensbehov 2022–2027 ...22

7. Strategier 2022–2027 ...23

7.1 Attraktiv arbetsgivare ...24

7.2 Nya lösningar ...25

7.3 Hållbart arbetsliv ...26

8. Samarbeten med andra ...27

9. Finansiering och resurser ...28

10. Uppföljning av kompetensförsörjningsplan ...28

Bilaga - Handlingsplan för 2022-2023 ...29

Inledning

Utbildningsförvaltningen har ca 420 anställda, varav ca 340 tillsvidareanställda och resterande visstidsanställda/timavlönade.

Kompetenta och engagerade medarbetare är Vaxholms stads viktigaste resurs och

kompetensförsörjningen är en av kommunens och övriga arbetsgivares största utmaningar de närmaste åren. Detta framgår av studier av omvärlden, utvecklingen på arbetsmarknaden och av Vaxholms stads egen personalstatistik. För att klara verksamheternas framtida

kompetensbehov behöver Vaxholms stad arbeta systematiskt, samordnat och långsiktigt.

Övergripande kompetensförsörjningsplan 2022-2027 för Vaxholms stad utgår ifrån Sveriges kommuner och landstings arbete med Sveriges viktigaste jobb¹¹⁾ där nio strategier lyfts fram:

Kommunstyrelsen fastställer en övergripande kompetensförsörjningsplan för åren 2022-2027.

De tre förvaltningarna, socialförvaltningen, statsbyggnadsförvaltningen och

utbildningsförvaltningen, samt stödfunktionerna inom kommunledningskontoret konkretiserar arbetet med kompetensförsörjning i en förvaltningsspecifik plan. En handlingsplan ingår som bilaga i planen.

1. Syfte och sammanhang

Vaxholms stad har som arbetsgivare en stor utmaning inom området kompetensförsörjning.

Kommunen behöver attrahera och rekrytera nya medarbetare samt satsa på kompetensutveckling av nuvarande chefer och medarbetare.

1 Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden. Hur möter vi rekryteringsutmaningen? SKR 2015

Inom ramen för kommunens strategiska mål, att vara en attraktiv arbetsgivare, ställs höga krav på samordnade metoder och rutiner för kompetensförsörjning. Att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla rätt kompetenser kommer att bli ännu viktigare när våra verksamheter utvecklas samt vid pensionsavgångar och då övrig rörlighet ökar.

Syfte

Syftet är att ge en samlad bild och inriktning av strategisk kompetensförsörjning inom Vaxholms stad. Den samlade bilden ska:

• underlätta strategisk kompetensförsörjning på alla förvaltningar och hjälpa organisationen att säkerställa rätt kompetens på rätt plats över tid

• stödja organisationen att vara resurseffektiva och öka möjligheterna till kommungemensamma insatser

Mål

Kompetensförsörjningsplanen ska bidra till att uppnå, de av kommunstyrelsen, fastställda personalpolitiska målen.

Tillsammans skapar vi kvalitet och god livsmiljö för medborgare i vår kommun och våra medarbetare gör skillnad för människor varje dag. Vaxholms stad vill behålla, rekrytera, attrahera och utveckla sina medarbetare. En ständig utveckling av vår organisation och våra arbetssätt är viktigt för att på bästa sätt kunna förverkliga verksamheternas mål.

Stadens arbete med kompetensförsörjning skall utgå från vår gemensamma värdegrund Samspel, Engagemang och Respekt, samt en främjande/salutogen kultur och förhållningssätt.

Vår ledaridé och medarbetaridé är viktiga utgångspunkter i arbetet med att skapa

förutsättningar för kommunen att vara en attraktiv arbetsgivare där kompetenta och stolta chefer och medarbetare tar ansvar och utvecklar verksamhetens vision och utsatta mål.

Mål för detta arbete:

 Attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser

 Ledarskap som skapar förutsättningar för goda resultat

 Engagerade medarbetare med rätt kompetens

2. Definitioner

Kompetens: Förmågan att lösa en uppgift. Källa: Magnus Anttila Kompetensförsörjning: De aktiviteter vi genomför för

att säkerställa att vår verksamhet har den

kompetens som krävs för att vi ska kunna lösa vår uppgift.

Källa: Magnus Anttila

Kompetensutveckling av befintliga medarbetare i sina roller.

Bemanning (attrahera, rekrytera, avveckla etc.) Kompetens-

försörjningsprocessen: Attrahera, Rekrytera,

Introducera, Behålla/Utveckla, Avslut. Se figur 1

Vaxholms stads HR-process

Kompetensutveckling: Aktiviteter för att bredda/höja medarbetares och gruppers kompetens. Exempelvis kurs, konferens, seminarium, handledning, mentorsstöd, arbetsbyte, arbete i

projektform, uppdrag i annan verksamhet, delta i nätverk och studiecirkel.

Källa: SIS4 och kommunens intranät stimmet

Välfärdstjänster: De tjänster som kommunen tillhandahåller för sina

medborgare, t ex vård, omsorg, utbildning, bygglov, kultur och fritid.

Vaxholms stads HR process

attrahera

rekrytera

introducera behålla/utveckla

avsluta

3. Genomförande, roller och ansvar

Kommunstyrelsen fastställer den övergripande kompetensförsörjningsplanen för åren 2022-2027.

De tre förvaltningarna socialförvaltningen, statsbyggnadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen samt stödfunktionerna inom kommunledningskontoret konkretiserar arbetet med

kompetensförsörjning i en förvaltningsspecifik plan. En handlingsplan ingår som bilaga i planen.

HR-enheten driver arbetet med kompetensförsörjningsplaner, tillhandahåller verktyg och utgör stöd till verksamheterna i framtagandet av förvaltningsspecifika kompetensförsörjningsplaner.

I början av varje år sammanställer HR-enheten en prognos över kompetensbehoven och tar också fram statistik och nyckeltal som ger överblick över kommunens arbete med kompetensförsörjning ur ett arbetsgivarperspektiv.

Chefer och medarbetare i verksamheterna är de viktigaste aktörerna för att klara Vaxholms stads kompetensförsörjning. Det är på någon av stadens arbetsplatser som nya medarbetare får sitt första intryck av Vaxholms stad och medarbetarna är de bästa ambassadörerna för sitt yrke och för Vaxholms stad som arbetsgivare.

En chef i Vaxholms stad ska föra en ständig dialog om mål och planer så att varje medarbetare förstår sin egen roll och betydelse för helheten. Ledarskapet handlar om att se varje enskild medarbetare, dennes kompetens och prestation samt det gemensamma resultatet i arbetslaget.

Chefen ska möjliggöra ett lärande i vardagen och fånga upp behov av kompetensutveckling hos medarbetare och i arbetslaget.

Varje medarbetare bidrar med sin kompetens och sitt engagemang för att lösa de uppgifter som ingår i uppdraget. Det åligger varje medarbetare att reflektera över sina egna och arbetslagets behov av kompetensutveckling.

De fackliga organisationerna är en viktig resurs i arbetet med kompetensförsörjning, de har värdefull kunskap om olika professioners kompetens och utvecklingsbehov.

4. Omvärld och utmaningar

Antalet anställda i välfärden, inklusive privata utförare, beräknas behöva öka med cirka 132 000 under perioden 2019–2029 och utöver det tillkommer 336 000 pensionsavgångar under samma period, om inget förändras. Av de 13 200 anställda som välfärden behöver öka med varje år,

återfinns nästan hälften av ökningen inom vård och omsorg i kommunerna, främst i äldreomsorgen.

Det beror på att den stora gruppen 40-talister fyller 80 år de kommande tio åren. Samtidigt minskar trycket på förskola och skola, då ökningen av antalet barn och unga inte är lika stor som i tidigare befolkningsprognoser.

Antalet personer i arbetsför ålder, 20–66 år, ökar endast med i snitt 31 000 personer per år under perioden. Det ska täcka hela arbetsmarknadens ökade behov av arbetskraft. Tack vare invandringen

ökar de i arbetsför ålder i Sverige, medan de i arbetsför ålder födda i Sverige minskar i antal under samma period.

Paradoxalt nog är arbetslösheten just nu, under pågående pandemi, hög. På lite längre sikt kvarstår dock problemet med arbetskraftsbrist särskilt då jobben i välfärden kräver rätt kompetens i

kombination med utbildningskrav. Pandemins effekter har också accelererat behovet av omställning till välfärden. Det finns mycket som arbetsgivarna redan gör för att möta denna

kompetensutmaning, men också en hel del kvar att göra.

Antalet arbetade timmar, mätt som den genomsnittliga sysselsättningsgraden, har ökat kraftigt de senaste tio åren. Om heltidsarbetet fortsätter öka i samma takt de kommande tio åren minskar de demografiskt betingade rekryteringsbehoven med nästan en tredjedel. Nya lösningar som leder till effektivisering har också en stor potential för att minska rekryteringsbehovet framöver. Utöver att antalet anställda behöver öka beräknas 33 600 personer årligen gå i pension inom välfärden fram till 2029. Den genomsnittliga avgångsåldern kommer troligtvis att vara högre än i dag eftersom normen att gå i pension vid 65 år börjar luckras upp. En av tre medarbetare över 55 år i kommuner och regioner tror att de själva kommer att gå i pension vid 67 års ålder eller senare.

Utöver förändrade attityder till att arbeta längre påverkar också kommande och föreslagna

förändringar i lagstiftningen. Om avgångsåldern gradvis ökar till 68 år fram till 2029 minskar antalet årliga pensionsavgångar till cirka 24 000.

Välfärdssektorn har klarat av tidigare kompetensutmaningar genom att bland annat rekrytera och förändra arbetssätt och organisation. Nu behöver ytterligare fokus riktas mot att ta vara på

befintliga medarbetares kompetens och att arbeta strategiskt med omställning. Inte minst kommer det krävas en omställning till en allt mer digitaliserad välfärd. Här spelar sektorns nya

omställningsavtal en viktig roll. Utöver omställning hos arbetsgivare och inom sektorn behöver staten fokusera på att vägarna till jobb i välfärden underlättas för de som behöver och vill ställa om².

Behovet av behöriga och legitimerade lärare är fortsatt stort och behovet bedöms öka framöver.

Det beror framför allt på att antalet barn och unga ökar i snabbare takt än antalet nyexaminerade lärare. Rekryteringsbehoven påverkas även av politiska beslut som exempelvis krav på legitimation för fler typer av lärartjänster. Skolverkets senaste lärarprognos visar dock att behoven inte längre ökar lika snabbt och i lika stor utsträckning som man tidigare trott. Detta beror framför allt på en förändrad bedömning av hur den demografiska utvecklingen kommer att se ut framöver.

Prognosen visar också att arbetsgivarna lyckats behålla och rekrytera medarbetare till skolan och förskolan. Det är också fler nyexaminerade lärare som går direkt till arbete i skolan än vad tidigare prognoser visat. I prognosen kan du jämföra regionala prognoser för samtliga län.

För att klara rekryteringsutmaningen behövs åtgärder både på kort och lång sikt. Genom ökad genomströmning i lärarutbildningen, vidareutbildning av obehöriga lärare, minskning av

sjukfrånvaron, förlängning av arbetslivet, samverkan mellan lärosäten och huvudmännen och fånga upp lärare med utländsk utbildning kan antalet lärare i skolan öka.

2SKR

Behovet av lärare är dock så stort att det inte enbart räcker med att utbilda fler. Organisation och arbetssätt i skolan måste också utvecklas. Det kan handla om ökad samverkan och

arbetsspecialisering, variation av grupper och arbetssätt, fjärrundervisning, andra yrkesgrupper som kompletterar lärarna och så vidare³.

Skolverkets bedömningar gällande lärarförsörjning⁴:

 Regeringen bör säkerställa ett strategiskt och långsiktigt arbete för att säkra lärarförsörjningen.

 Regeringen, huvudmän och rektorer behöver verka för långsiktiga och goda förutsättningar för kompetensutveckling, behörighetsgivande fortbildning och kollegialt lärande.

 Huvudmän och rektorer måste ta ett större ansvar för att utveckla organisation och arbetssätt för att möta bristen på behöriga lärare samt för att lärare ges bättre förutsättningar att planera, genomföra och följa upp undervisningen.

5. Utbildningsförvaltningens förutsättningar att klara kompetensförsörjningen

Kompetensförsörjning är ett komplext område. Det är många faktorer som avgör om Vaxholms stad, som liten kommun, har tillgång till den kompetens som krävs för att kunna erbjuda tjänster som kommuninnevånare och näringsidkare kräver.

En viktig faktor är befolkningsförändringar, åldersstruktur och in- och utflyttning. Tillgång till boende och till samhällsservice, samt om staden upplevs attraktiv, påverkar människors vilja att stanna kvar eller flytta från staden. Goda pendlingsmöjligheter underlättar

kompetensförsörjningen. Tillgång till utbildningar, ungas utbildningsval och möjligheter för vuxna att vidareutbilda sig är andra faktorer, liksom yrkesstrukturen lokalt och regionalt samt näringslivets och arbetslivets utveckling.

Att klara framtida kompetensförsörjning är en utmaning för Vaxholms stad. Vaxholm är en

naturskön kommun med ett uttalat hållbarhetsarbete vilket attraherar många ungdomar. Närheten till Storstockholm och då främst norrortskommunerna gör att upptagningsområdet för rekrytering är större. Pendlingsmöjligheterna förbättras kontinuerligt genom bättre vägar och tätare

kollektivtrafik, där även båtarna under lågsäsong ingår i SL-kortet. Möjligheten till distansarbete ökar attraktiviteten för Vaxholms stad som arbetsgivare.

3SKR – Förskola och skola

4 Skolverkets lägesbedömning 2020

5.1 Värderingar och kultur

I arbetet med att stärka Vaxholms stad som attraktiv arbetsgivare har kommunen under 2019-2021 arbetat med att implementera Vaxholms stads värdegrund, ett främjande förhållningssätt samt ledaridé och medarbetaridé. Detta för att tydliggöra på vilken grund Vaxholms stad som arbetsgivare arbetar med värdering och kulturfrågor

Attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser

Som ett led i att stärka och förtydliga arbetsgivarvarumärket togs en värdegrund för Vaxholms Stad fram under 2019. Arbetet har fortsatt med att implementera och förankra värdegrunden i

organisationen och utvecklas ständigt.

Medarbetarskap och ledarskap är två viktiga kompetenser för att Vaxholms stad ska nå uppsatta mål och resultat. Vaxholms stads syn på medarbetarskap och ledarskap är en del i arbetet att behålla och attrahera personer med rätt kompetens för kommunens verksamheter.

Ledarskap innebär att ansvara, företräda och leda verksamheten mot ställda mål utifrån uppdragets förutsättningar. I ledarskapets uppgift ligger att skapa förutsättningar för medskapande och

samverkan. Det innebär att våra ledare och utvecklar sina medarbetare via dialog och ett främjande ledarskap och förhållningssätt.

Ledarskap som skapar förutsättningar för goda resultat

Att vara ledare i Vaxholms stad innebär att leda engagerade, välutbildade och kompetenta

medarbetare i verksamheter som har stor betydelse för många människors vardag. För att behålla redan anställda chefer och samtidigt attrahera nya, behöver vi kontinuerligt följa upp och utveckla våra organisatoriska förutsättningar och villkor för chefer, så att stimulerande, rimliga och tydliga ledningsuppdrag tillförsäkras.

Vaxholms stad ledaridé har tagits fram med ett salutogent förhållningsätt som grund och har till syfte att ge en gemensam bild över värdestyrningen möjligheter och villkor.

Engagerade medarbetare med rätt kompetens

Medarbetare i verksamheterna är de viktigaste aktörerna för att klara Vaxholms stads

kompetensförsörjning. Det är på någon av kommunens arbetsplatser som nya medarbetare får sitt första intryck av Vaxholms stad och medarbetarna är de bästa ambassadörerna för sitt yrke och för Vaxholms stad som arbetsgivare. Det är viktigt att föra en ständig dialog om mål och planer så att varje medarbetare förstår sin egen roll och betydelse för helheten.

Vaxholms stads medarbetaridé tydliggör varje medarbetares ansvar i sin roll inom staden.

Medarbetarskap är medarbetarens förhållningssätt till sitt uppdrag, arbetsplatsen och kommunen som helhet. I sin roll som medarbetare i Vaxholms stad är alla med och bidrar för att skapa nytta för våra medborgare. Det innebär ett medskapande där våra medarbetare förväntas vara engagerade samt agera med respekt och i samspel för att nå uppsatta mål och skapa resultat.

Värdegrund, en främjande kultur samt ledaridé och medarbetaridé bidrar till att skapa en bred förståelse för hur viktiga alla våra enskilda handlingar är för helheten och för att stärka Vaxholms stad som en attraktiv arbetsgivare.

5.2 Bakomliggande faktorer

Demografi i Vaxholms stad

2029 kommer det att finnas drygt 800 000 personer i Sverige som är 80 år och äldre. Det innebär en ökning med 50 procent från 2019. Det är också under det här decenniet den stora gruppen 40- talister fyller 80 år. Gruppen ökar både mer och i högre takt än unga och de i arbetsför ålder. Efter 2029 fortsätter gruppen öka, men i lägre takt. Det är alltså under 2020-talet utmaningen med den åldrande befolkningen är som störst. Däremot blir ökningen av barn och unga betydligt mindre än i tidigare prognoser.

Befolkningsprognos Vaxholms stad

2020 utfall antal (andel%)

2028 prognos antal

(andel %) 2020–2028 Förändring %

0-5 668 (5,6%) 787 (5,9%) 17,80%

6-15 1 743 (14,7%) 1 612 (12,1%) -7,50%

16-18 550 (4,6%) 520 (3,9%) -5,50%

19-64 6 335 (53,3%) 7 084 (53,1%) 11,80%

65-79 2 070 (17,4%) 2 220 (16,7%) 7,20%

80+ 520 (4,4%) 1 108 (8,3%) 113,10%

Summa 11 886 13 331 12,20%

Personalomsättning

Personalomsättningen inom utbildningsförvaltningen följer den totala omsättningen i Vaxholms stad, men den kan variera något inom förvaltningen. Under 2020 gick personalomsättningen ner (pandemin är en bidragande orsak) och den trenden har hållit i sig under 2021.

2017 2018 2019 2020 2021*

Personalomsättning (%) 18,34 7,40 16,0 10,6 8,40

* per 2021-09-30

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro inom utbildningsförvaltningen per 2021-09-30 är 7,8%. Under samma period 2020 var den 6,0% och för 2019 3,7%. Årets ökning är relaterad till covid-19-pandemin.

Utannonserade tjänster

Under 2020 annonserades 103 tjänster med 762 sökanden.

Pensionsavgångar

Beräknade pensionsavgångar de kommande 5 åren är 32 medarbetare, ca 10% av de tillsvidareanställda.

Pensionsavgångar 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027

Förskola 2 1 2 3 2 3 4

Grundskola 1 6 2 5 4 3 3 3

5.3 Systematiskt arbetsmiljöarbete

I personalpolicyn anges att Vaxholms stad ska vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna har goda arbetsförutsättningar och en bra arbetsmiljö för att bidra till att stadens uppdrag fullgörs.

Arbetsmiljöfrågor är viktiga utifrån ett säkerhets- och hälsoperspektiv. En bra arbetsmiljö bidrar till motiverade och friska medarbetare i verksamheten och är en viktig faktor för att attrahera,

rekrytera och behålla kompetent personal. Arbetsmiljöarbetet ska leva upp till de juridiska krav som ställs genom arbetsmiljölagen (AML), arbetsmiljöförordningen (AMF), tillämpliga föreskrifter (AFS) samt andra styrande författningar och regelverk; däribland gällande kollektivavtal och allmänna bestämmelser (AB). Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska vara en integrerad del i verksamheten.

En god fysisk och psykosocial arbetsmiljö har betydelse för att medarbetare i Vaxholms stad ska kunna nå goda resultat. Att uppnå en god arbetsmiljö förutsätter att ledning och medarbetare samverkar på ett systematiskt sätt i olika arbetsmiljöfrågor. Detta sker genom samtal mellan chef - medarbetare, arbetsplatsträffar, skyddsrond, dialog kring medarbetarenkät och i utförandet av det dagliga arbetet. På detta sätt blir arbetsmiljöfrågorna integrerade i den dagliga verksamheten.

Utbildningsförvaltningens fokusområden 2022

Under 2022 kommer utbildningsförvaltningen arbeta med att implementera och förverkliga den partsgemensamma HÖK21 (Huvudöverenskommelsen) genom att:

 ta fram en plan med förbättringsinsatser gällande arbetstid, arbetsmiljö, arbetsorganisation och lönebildning, baserat på de olika skolformernas uppdrag

 genomföra löneanalyser per yrke, med fokus på bland annat kompetens och erfarenhet

 generellt öka samverkan med fackliga organisationer för att tillsammans öka attraktivitet och kvalitet i verksamheterna

Medarbetarundersökning 2020

Utbildningsförvaltningen har goda resultat i den årliga medarbetarundersökningen. Svarsfrekvensen var hög (87 %) och på samma nivå som totalt i Vaxholms stad. Den samlade prestationsnivån, värdet av elva delområden, visar på att personalen på förvaltningen mår bra och har förändringskraft och kan möta upp eventuella kriser eller omorganisationer. Inom områdena Arbetsrelaterad utmattning och Arbetstakt, ska värdet vara mellan 25-30 för att få grönt utfall (ju lägre desto bättre). För utbildningsförvaltningen har dessa två områden förbättrats sedan mätningen 2018 och är ett kvitto på att vi arbetar med rätt saker för att alla ska må bra i verksamheterna.

5.4 Arbetsorganisation

Utbildningsförvaltningen är kommunens största förvaltning. Förvaltningen ansvarar, på uppdrag av barn- och utbildningsnämnden, för att barn och unga i Vaxholms stad som har rätt till

förskoleverksamhet och skola får det och att utbildningen håller en hög kvalitet.

Utbildningsförvaltningen har både en roll som myndighet och som ansvarig för de kommunala utbildningsverksamheterna.

Utbildningsförvaltningens uppdrag och mål utgår från nationella styrdokument (lagar, förordningar, läroplaner) samt Vaxholms stads övergripande målområden.

Utbildningsförvaltningen ansvarar för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem/-klubb, öppen förskola, fritidsgård, kulturskola, måltidsenhet, ungdomsstöd,

aktivitetsansvar och skol- och familjestöd. Utbildningsförvaltningen ansvarar för den kommunala verksamheten och har tillsynsansvar över fristående förskolor och pedagogisk omsorg samt följer upp rätten till insyn i den fristående grundskolan.

Utbildningsförvaltningen har ett myndighetsansvar för gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning samt svenska för invandrare (sfi) där Vaxholms stad har verksamhet via samverkansavtal.

5.5 Lönekartläggning

Lönekartläggning sker årligen utifrån ett jämställdhetsperspektiv, enligt diskrimineringslagen (DiskL Kap 3 §10). Syftet är att identifiera och åtgärda osakliga löneskillnader som inte kan förklaras med sakliga skäl. Lönekartläggningen inkluderar en analys av:

 bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor som tillämpas hos arbetsgivaren

 löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika arbete

 löneskillnader mellan kvinnor och män som utför likvärdigt arbete

 löneskillnader som finns mellan ett kvinnodominerat arbete och ett arbete som inte är kvinnodominerat, om arbetet som inte är kvinnodominerat har lägre krav men högre lön.

Definition av lika arbete: Kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika. Definition av likvärdiga arbeten: Ett arbete är att betrakta som likvärdigt med ett annat arbete om det utifrån en sammantagen bedömning av de krav arbetet ställer samt dess natur kan anses ha lika värde som det andra arbetet. I de fall där löneskillnaden ej kan förklaras ska en handlingsplan för

lönejusteringar utformas och eventuella justeringar ska enligt lag justeras så snart som möjligt och senast inom 3 år.

Equal Pay index är den vägda löneskillnaden mellan könen beräknat på medellön och i Vaxholms stad är det indexet på 97,3. Ett resultat under 100 innebär att kvinnor tjänar mindre än män och ett resultat över 100 innebär att kvinnor tjänar mer än män. Ju närmare 100 desto mer jämställda löner är det. Medlingsinstitutet rapporterar att det svenska snittet är 95,8.

Skillnaden i lön kan förklaras med marknad, erfarenhet och individuell prestation. Vaxholms stad hade vid 2019 års lönekartläggning en osaklig löneskillnad i gruppen biträdande rektor, men den skillnaden är nu åtgärdad. Det har också varit ett par individer med i handlingsplanen med osakliga löneskillnader som inte har kunnat förklaras. Där har justeringar har skett i samband med den årliga löneöversynen.

För att säkerställa att Vaxholms stad inte hamnar efter i löneutvecklingen sker även en årlig

jämförelse av medellönen i Stockholms län. Vaxholms stad ligger väl i nivå med lönerna för samtliga befattningar inom utbildningsförvaltningen.

5.6 Hur klarar utbildningsförvaltningen kompetensförsörjningen?

Förskola Behörighet

I mätningar från 2020 har andelen heltidstjänster med förskollärarexamen i kommunal regi ökat från 30 till 34 procent. Utfallet är högre än genomsnittet för fristående och kommunala förskolor i Stockholms län (29 procent) och två procentenheter högre än de kommunala förskolorna i

Stockholms län (32 procent). Utfallet är dock betydligt lägre än genomsnittet för fristående och kommunala förskolor i riket (41 procent) och för de kommunala förskolorna i riket (44 procent).

Andel heltidstjänster (%) i förskolan med förskollärarlegitimation 2018-2020.

Personaltäthet

I mätningar från 2020 går det i genomsnitt 5,9 barn per heltidstjänst i de kommunala förskolorna i Vaxholms stad. Det är en ökning för de kommunala förskolorna med 0,2 procentenheter sedan föregående år. Snittet i Stockholms län och riket är 5,1 barn.

2018 2019 2020 2018 2019 2020 2018 2019 2020

Anställda, andel (%) heltidstjä nster med förskollärl egitimatio

n

Anställda, andel (%) heltidstjä nster med förskollärl egitimatio n, enskild

regi

Anställda, andel (%) heltidstjä nster med förskollärl egitimatio

n, kommuna

l regi

Vaxholm 28 25 30 21 15 21 31 30 34

Stockholms län 28 28 29 23 24 25 30 31 32

Riket totalt 40 40 41 27 28 29 43 43 44

0 10 20 30 40 50 60 70

Andel (%) heltidstjänster i förskolan med

förskollärarlegitimation 2018-2020

Personaltäthet, antal barn per heltidstjänst i förskolan 2016–2020.

2016 2017 2018 2019 2020

Vaxholm Totalt 5 5 5.3 5.4 5.6

Vaxholm Enskild regi 5.1 4.7 5.1 5 4.9

Vaxholm Kommunal regi 5 5.1 5.3 5.6 5.9

Stockholms län 5.2 5.1 5.1 5.2 5.1

Riket Totalt 5.2 5.1 5.1 5.2 5.1

4.5 4.7 4.9 5.1 5.3 5.5 5.7 5.9

Personaltäthet, antal barn per heltidstjänst i

förskolan 2016-2020

Grundskola Behörighet

2020 års mätningar visar att de kommunala skolorna i Vaxholms stad har 79,5 procent lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. De kommunala skolorna i Vaxholms stad ligger på en högre nivå än Stockholms län genomsnitt 71,2 procent och rikets genomsnitt 71,1 procent.

Andel lärare (heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i grundskolan 2016–2020.

I tabellen nedan redovisas andel lärare i de kommunala skolorna i Vaxholms stad som har lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne fördelat per årskurs.

I årskurs 1–3 har det successivt skett en ökning till en hög grad behörighet år 2020 på 90,4 procent.

Det är betydligt högre än Stockholms län totalt (75,6 procent) och riket totalt (75,9 procent). I årskurs 4–6 har andelen minskat med 4,9 procentenheter sedan föregående mätning, men andelen är fortfarande högre är Stockholms län totalt (68,1 procent) och riket totalt (68,1 procent). I årskurs 7–9 har andelen höjts med 11,4 procentenheter sedan föregående mätning. Behörigheten är högre i Vaxholms än i Stockholms län totalt (70,5 procent) och riket (70,0 procent).

2016 2017 2018 2019 2020

Vaxholm Totalt 74,8 74,9 73,3 76,0 79,3

Vaxholm Enskild regi 52,3 61,1 66,8 66,8 73,2

Vaxholm Kommunal regi 76,0 75,4 73,5 76,3 79,5

Stockholms län Totalt 69,1 69,9 69,7 69,8 71,2

Riket Totalt 71,4 71,4 70,5 70,1 71,1

50,0 55,0 60,0 65,0 70,0 75,0 80,0 85,0 90,0 95,0 100,0

Andel lärare i procent (heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet

i minst ett ämne 2016-2020

Lärare 1–3

Lärare 4–6

Lärare 7–9

Speciallärare

Förstelärare

Andel lärare i procent (heltidstjänster kommunala skolor) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne fördelat per årskurs inklusive speciallärare och förstelärare.

Nedan redovisas behörigheten inklusive lärarlegitimation för de kommunala skolorna summerat på alla nivåer för respektive ämne. Ämnen där det framför allt är låg behörighet 2020 är biologi, fysik, geografi, moderna språk tyska och teknik.

Samtliga lärare med lärarlegitimation

och behörighet i minst ett ämne År 2018

Andel % År 2019

Andel % År 2020

Andel %

Bild 62,3 58,8 72,4

Biologi 92,1 79,3 57,1

Engelska 52,9 80,4 72,2

Fysik 86,1 72,7 57,2

Geografi 63,0 49,5 66,4

Hem- och konsumentkunskap 65,8 37,1 73,3

Historia 77,2 73,9 78,4

Idrott och hälsa 39,6 61,4 84,3

Kemi 96,0 81,6 69,7

Matematik 87,3 85,8 81,5

Moderna språk, franska 93,6 98,2 92,7

Moderna språk, spanska 82,1 81,9 87,3

Moderna språk, tyska 46,8 0 50,7

Musik 20,3 63,4 70,7

Religionskunskap 77,1 74,8 78,0

Samhällskunskap 77,7 64,3 68,7

Slöjd 65,7 71,6 72,5

Svenska 89,3 91,5 95,8

Svenska som andraspråk 16,0 57,1 72,4

Teknik 59,6 51,1 43,5

Andel lärare i procent (heltidstjänster) i de kommunala skolorna som har lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.

Lärartäthet

År 2020 gick det 13,3 elever per lärare (heltidstjänster) i Vaxholms stads kommunala grundskolor.

Det är samma nivå som Stockholms län totalt (13,3) men högre än riket totalt (12,2).

Antal elever per lärare (heltidstjänster) i grundskolan 2016-2020.

2016 2017 2018 2019 2020

Vaxholm Totalt 13,3 14,0 13,9 13,7 13,4

Vaxholm Enskild regi 14,7 17,6 18,6 17,8 18,1

Vaxholm Kommunal regi 13,3 13,9 13,8 13,6 13,3

Stockholms län Totalt 13,1 13,3 13,3 13,3 13,3

Riket Totalt 12,0 12,1 12,1 12,2 12,2

8,0 10,0 12,0 14,0 16,0 18,0 20,0

Antal elever per lärare 2016-2020

Fritidshem Behörighet

Från och med 1 juli 2019 är det krav på lärarlegitimation och behörighet för att få undervisa och ansvara för undervisning i fritidshemmet. Det är en utmaning i Vaxholms stad såväl som nationellt. I Vaxholms stads kommunala skolor har 13 procent av personalen på fritids pedagogisk

högskoleexamen. Detta är betydligt lägre än i genomsnittet för skolorna i Stockholms län (23 procent och riket (37 procent).

Andel heltidstjänster med pedagogisk högskoleexamen i fritidshemmen 2016–2020.

Personaltäthet

I Vaxholms kommunala fritidshem går det 12,2 elever per anställd. Det strax under Stockholms län totalt (13,5 elever per anställd) och strax över riket totalt (12,0 elever per anställd). Antal elever omfattas oavsett vistelsetid och antal anställda oavsett tjänstgöringsgrad.

2016 2017 2018 2019 2020

Vaxholm Totalt 16 12 15 22 12

Vaxholm Enskild regi 22 29 29 29 0

Vaxholm Kommunal regi 15 11 13 22 13

Stockholms län Totalt 23 22 22 22 23

Riket Totalt 42 39 37 37 37

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

Anställda, andel (%) heltidstjänster med

pedagogisk högskoleexamen 2016-2020

Antal elever per anställd på fritidshemmen 2016-2020.

6. Utbildningsförvaltningens kompetensbehov 2022–2027

Behovet är cirka 30 rekryteringar i förskola och skola per år de närmsta fem åren vid oförändrad personalomsättning. Största volymerna är inom lärare grundskola, förskollärare och barnskötare.

De mest svårrekryterade kategorierna är speciallärare, fritidspedagog och vissa ämneslärare. Här behöver Vaxholms stad arbeta aktivt med att attrahera och behålla medarbetare. Rollerna behöver genomlysas för att säkra attraktivitet och överensstämmelse med förväntningar.

”Enligt skollag” nedan syftar till lärare och förskollärare som har en tidsbegränsad anställning. Dessa lärare och förskollärare saknar behörighet och får bedriva undervisning högst ett år i sänder (2 kap.

18 § Skollagen). Det finns därför ett behov av rekrytering av behöriga lärare och förskollärare till dessa tjänster.

Kommungemensamma aktiviteter som syftar till att attrahera och behålla medarbetare ska leda till ett minskat rekryteringsbehov över tid så länge resursbehov utifrån volym är oförändrad.

2016 2017 2018 2019 2020

Vaxholm Totalt 13.5 13.5 14.1 13.9 12.4

Vaxholm Enskild regi 7.7 10.8 15.8 14.5 20

Vaxholm Kommunal regi 14.1 13.7 13.9 13.9 12

Stockholms län Totalt 13 13.8 13.4 13.6 13.5

Riket Totalt 12.6 12.5 12.3 12.3 12

0 5 10 15 20 25

Personaltäthet, antal elever per anställd, 2016-2020

Prognostiserat rekryteringsbehov 2022 - 2027

2022 2023 2024 2025 2026 2027

Förskola Pension 0 0 3 2 3 4

Slutar 8 8 8 8 8 8

Enl skollag 3 0 0 0 0 0

Rekrytering 11 8 11 10 11 12

Grundskola Pension 2 5 4 3 3 3

Slutar 10 10 10 10 10 10

Enl skollag 8 8 8 8 8 8

Rekrytering 20 23 22 21 21 21

Rekryteringsbehov för Vaxholms stads förskolor respektive grundskolor i ett femårigt perspektiv.

7. Strategier 2022–2027

SKR har tagit fram nio strategier som visar vad kommuner kan göra och gör för att möta kompetensutmaningen. Syftet är att visa på flera möjliga sätt för kommuner att ta sig an eller intensifiera arbetet – idag och framöver. Strategierna är indelade i tre områden, som i sin tur innefattar tre strategier. Tillämpning av dessa strategier utvecklas i Vaxholms stad inom respektive förvaltning och verksamhet i arbete med förvaltningens kompetenförsörjningsplan.

De nio strategier som SKR redovisat inom ramen för Sveriges Viktigaste Jobb:

7.1 Attraktiv arbetsgivare

För att stå sig i den hårda konkurrensen om arbetskraft behöver kommuner och regioner fortsätta att vara attraktiva arbetsgivare. Det är centralt både för att nå framtida medarbetare och nya grupper, men också för att nuvarande medarbetare ska utvecklas, vara engagerade och göra ett bra jobb. Många efterfrågar meningsfulla arbeten, de finns i välfärden! Ett strategiskt arbete med kompetens- och karriärutveckling bidrar till såväl ökat engagemang bland medarbetarna, som till verksamhetens utveckling och kvalitet. Att medarbetarnas engagemang, kunskap och erfarenheter tillvaratas ställer stora krav på chefer och ledare – som behöver goda organisatoriska

förutsättningar. Lyft fram verksamhetens resultat – en verksamhet som är framgångsrik upplevs som attraktiv av både befintliga och potentiella medarbetare.

Stöd medarbetarnas utveckling

Ett arbete i välfärden innebär ofta ett komplext uppdrag i en föränderlig värld. Medarbetare i välfärden – såväl nya som erfarna – har en hög kunskapsnivå och behöver få möjlighet till

kontinuerlig kompetensutveckling. Arbetsgivare kan stödja medarbetarnas utveckling genom en rad olika insatser. För nya medarbetare är introduktion och tillgång till mentorskap eller handledning viktigt. Att ha tid och möjlighet för kollegialt lärande underlättar när nya kunskaper ska omsättas i praktiskt arbete. Att skapa och visa modeller för kompetens- och karriärutveckling ger

medarbetarna chansen att utveckla både sig själva och verksamheten – vilket samtidigt gör jobben mer attraktiva. Kompetensutveckling och omställning underlättar både för medarbetarna att ta sig an nya eller förändrade arbetsuppgifter såväl som för verksamhetens utveckling