Uppföljning av miljömässiga mål

Långsiktig uppföljning av miljömål

Uppföljning av de långsiktiga miljömålen sker på varierande sätt bland fallföretagen. Dock är vissa årligt rapporterade standardparametrar återkommande. De långsiktiga målen följs vanligtvis upp och revideras årligen samt då löptiden går ut, vilket ofta är i samband med bokslut. Här ser flera respondenter stora utmaningar med att kvantifiera miljöaktiviteters påverkan på företagets finansiella prestation.

Uppföljning av miljömål på produktionsanläggningsnivå

I flera fall engageras externa parter i årliga miljörevisioner för att möjliggöra intern miljöbenchmarking mellan produktionsanläggningar samt extern gentemot

61

organisationer med liknande verksamhet. Respondenter förklarar att då målen bryts ned i handlingsplaner blir de mer mätbara och möjliga att detaljerat följa upp. Därför ägnas uppföljningen på anläggningsnivå mest resurser.

Fyra av de tolv fallföretagen använder en snarlik revisionsmetodik som redogjordes för under det lean-relaterade avsnittet för att utvärdera anläggningars miljöprestation. Miljörevisionen utförs oftast av den del av företagen som är specialiserade mot miljöfrågor. I revisionerna bryts anläggningsmålen ner på avdelningsnivå och gör de handlingar som krävs för att uppnå miljömålen mer konkreta. Tre av fallföretagen arbetar med integrerade uppföljningar där miljöaspekter återfinns bland de parametrar som undersöks i de årliga lean-revisionerna. Endast två intervjupersoner berättar uttryckligen om hur lean-specialister och miljöorganisationen samverkar för att skapa integrerade KPI:er. Övriga nio respondentföretag arbetar med helt separerade revisioner av produktionsrelaterade och miljömässiga mål. Företagen tenderar att följa upp periodens fokusområden mera högfrekvent än övriga områden. Respondenter förklarar hur exempelvis koldioxidutsläpp och elförbrukning är problematiska att detaljstyra då mätsystemen generellt är utformade för att leverera månadsdata. Samtidigt påtalar några respondenter hur omfattande rapportering måste ha ett syfte för att vara utav värde. Särskilt en respondent uttrycker hur informationssamlande i dagsläget ofta går till överdrift och knappast har ett egenvärde.

Att relatera miljöaspekter till mål av finansiell karaktär är enligt flera respondenter ett centralt inslag för att motivera miljömålens konsekvenser i verksamheten. Respondenterna berättar hur denna koppling däremot är problematisk, miljöåtgärder kan vara svåra att översätta till finansiella termer. För att underlätta problematiken arbetar några respondentföretag med styrkortsbaserade mätmetoder. Ett av fallföretagen berättar hur användandet av styrkort avslutades då arbetet blev allt för inriktat mot det finansiella perspektivet och kvantifieringsprocessen snarare än de underliggande förbättringarna. Under lean-avsnittet påtalades hur fallföretag eftersträvar en tävlingsmentalitet mellan avdelningar och dess ansvariga. Endast två respondenter talar om hur samma tävlingsinstinkt eftersträvas relaterat till miljömässiga förbättringar.

62

Uppföljning av miljömål i den dagliga verksamheten

Den dagliga styrningsmetodik inom som samtliga fallföretag använder saknar i nästan samtliga fall miljömässiga inslag inom måluppföljning. Den uppföljning som trots allt sker på daglig basis är av handlar om huruvida uppställd metodik efterföljs. Flera respondenter menar att miljörapporteringens underordnade roll i den dagliga verksamheten grundar sig i att miljöpåverkan inte kan mätas på nedbruten nivå. Andra respondenter menar att detta är en fråga om ansträngning. Två utav dessa positivt inställda respondenter berättar hur de utvecklat avancerade IT-system där miljöpåverkan (främst elförbrukning) kan följas i realtid.

Några miljörespondenter förklarar hur man gärna genomfört miljörevisioner mer frekvent än årligen. En intervjuperson berättar hur man hanterat denna problematik genom att skapa en utvärderingsmodell som kan appliceras på den dagliga verksamheten. Modellen kallas utvärdering (assessment) istället för revision (audit) och utvärderar miljöaspekter som en av flera viktiga parametrar istället för som en isolerad fråga. Utvärderingarna kan göras mer frekvent då de tar mindre resurser i anspråk och inte kräver samma expertis som revisioner. I sådana utvärderingar bedöms om miljöfrågor hanteras på ett ansvarsfullt sätt, är en naturlig del av verksamheten, prioriteras i relation till andra frågor, bemöts proaktivt, realiserar goda förslag samt påverkar det dagliga beslutsfattandet. Med mindre resurskrävande utvärderingsmodeller kan även särskilt goda lösningar på miljöproblem snabbare spridas över verksamhetens delar.

Antalet gjorda förbättringar är en central uppföljningsparameter för i stort sett samtliga respondentföretags lean-relaterade uppföljningar. Förbättringarna relateras vanligtvis till ett specifikt område som service, kvalitet, säkerhet, effektivitet och produktivitet. Däremot använder ytterst få företag miljö som en förbättringskategori. Inget respondentföretag använder förbättringsgrundade incitamentssystem för att uppmuntra till miljöförbättringar. De respondenter som övervägt arbetssättet menar att det varit förknippat med orättvisa mellan avdelningar. Vissa delar av verksamheten arbetar utifrån en given miljöpåverkan som inte är upp till operatörer att reducera. Samtidigt berättar flera respondenter hur man bedrivit förbättringsprojekt med syfte att lösa eller förbättra ett specifikt miljöproblem.

63

4.5 Visualiseringsmetoder och medarbetarengagemang

I samband med produktion och miljöverksamhet lyder den generella synen att medarbetarna måste engageras för att mätetalen ska kunna influeras. Vidare arbetar samtliga företag i studien med visualiseringsverktyg. Överlag är syftet med visualisering att förmedla mål, information och kommunicera ut uppmätta nyckeltal genom organisationen för att på så sätt influera de anställdas beteenden. I detta avsnitt presenteras visualiseringsmetoder och medarbetarengagemangs roll i lean-produktion för att sedan gå in på områdenas inverkan i miljöarbetet. Områdena behandlas här tillsammans, till skillnad från i teorin, då vi anser att medarbetarengagemang och visualisering tydligast presenteras i ordningsföljd inom lean- respektive miljöarbete. Dessutom är områdena så pass relaterade till varandra att de mest pedagogiskt behandlas tillsammans i analysen.