Uppföljningar av reformen

De författningsändringar som 2002 års reform innebar undanröjde hinder för informationsutbyte mellan berörda myndigheter. De ålade däremot inte myndigheterna att tillvarata möjligheterna till ökat elektroniskt informationsutbyte. För att genomdriva reformen och se till att myndigheterna tog till vara de möjligheter som den innebar har regeringen i regleringsbrev sedan 2003 lämnat uppdrag åt berörda myndigheter att bl.a. redovisa vilka åtgärder de vidtagit för att det av statsmakterna önskade informationsutbytet skulle komma till stånd samt vilka kontrollmekanismer som hade införts för att undvika s.k. dubbla utbetalningar och andra felaktigheter.

Redovisningar från myndigheterna

Försäkringskassan uppgav i en rapport till regeringen i juni 2005 (dnr S2005/2747/SF) att det elektroniska informationsutbytet mellan Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna i form av en särskild frågerutin hade varit i drift sedan i slutet av november 2003. All information förmedlas i realtid mellan handläggningssystemen och den genomsnittliga svarstiden var cirka 2 sekunder per kontrollfråga. I genomsnitt ställde Försäkringskassan 1 000 kontrollfrågor per dag till arbetslöshetskassorna och arbetslöshetskassorna ställde 1 200 kontrollfrågor per dag till Försäkringskassan. I de rutiner där informationsutbytet varit etablerat, dvs. ärenden rörande sjukpenning, tillfällig föräldrapenning och närståendepenning, hade volymen dubbelutbetalningar minskat med 43 procent, motsvarande cirka 12 miljoner kronor. I de rutiner där informationsutbytet inte hade etablerats hade antalet dubbelutbetalningar ökat, t.ex. föräldrapenning där ökningen låg på 29 procent. Försäkringskassans bedömning var att frågerutinen hade haft en mycket god effekt vad avsåg minskningen av antalet felaktiga utbetalningar. Rutinen hade dessutom en preventiv inverkan

Prop. 2007/08:160

26 mot fusket. Försäkringskassan framhöll att myndigheten under de

närmaste åren successivt skulle utveckla frågerutinen så att alla kontroller mot Arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassorna görs automatiskt. När dessa systemförändringar är genomförda bedömde myndigheten att de felaktiga dubbelutbetalningarna av en social-försäkringsförmån och arbetslöshetsersättning i det närmaste borde kunna upphöra. Servicen till de enskilda hade förbättrats genom att beslutsunderlagen blivit mer välunderbyggda, vilket lett till att antalet kompletteringar hade minskat. Främst avsåg detta utredningar om underhållsstöd och bostadstillägg till pensionärer. Antalet återkravsärenden hade minskat och handläggarna upplevde att arbetet hade underlättats. Försäkringskassan uppgav i en rapport från november 2007 (dnr 016134-2007) att felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning i kombination med socialförsäkringsförmån minskat med mer än 70 procent sedan informationsutbytet driftsattes i november 2003, samt uppgav även att minskningen huvudsakligen beror på informationsutbytet.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) redovisade i en rapport till regeringen i juni 2005 (dnr N2005/3254/A) att sedan januari 2004 ingår samtliga arbetslöshetskassor i informationsutbytet med Försäkringskassan och CSN. Informationsutbytet sker dels genom automatiska kontroller, dels genom en manuell kontroll via direktåtkomst till vissa register. Den automatiska kontrollen sker genom att den enskildes insända anspråk på arbetslöshetsersättning jämförs med utbetald sjukpenning, tillfällig föräldrapenning och närståendepenning samt från utbetalt studiestöd. Den manuella kontrollen görs då arbetslöshetskassans handläggare prövar ersättningsrätten för den enskilde. Frågor kan ställas om pågående ersättningsperioder samt ersättningsperioder före arbetslöshetsperiodens början genom direktåtkomst till vissa av Försäkringskassans och CSN:s register. År 2004 uppgick dessa dubbelutbetalningar till cirka 10 miljoner kronor.

Enligt IAF fanns det tydliga tecken på effekter av informationsutbytet, men de var mindre än väntat. IAF angav att den stora potentialen i att utbyta information fanns kvar att realisera. En teknisk utveckling pågick i syfte att automatisera kontrollerna. IAF bedömde att när detta genomförts borde de felaktiga dubbelutbetalningarna av socialförsäkringsförmåner och arbetslöshetsersättning i det närmaste upphöra. IAF hade intervjuat representanter från arbetslöshetskassorna och samtliga var mycket positiva till informationsutbytet. Den manuella kontrollen hade medfört en effektivare ärendehantering, förbättrad service till den enskilde och en ökad rättssäkerhet då besluten redan från början fattas utifrån ett korrekt underlag. IAF har även i rapporten Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, CSN och Försäkringskassan (rapport 2006:23) konstaterat att det finns tydliga tecken på positiva effekter av informationsutbytet. Under åren 2003 och 2004 genomfördes samkörningar av vissa utbetalningar från Försäkringskassan, CSN och arbetslöshetskassorna avseende vecka 20 respektive år. Under 2006 gjordes en jämförande samkörning av utbetalningar under samma vecka detta år. Enligt IAF visar den effektmätning som gjordes 2006 att de positiva effekterna av informationsutbytet har ökat. Mot bakgrund av effektmätningarna har

Prop. 2007/08:160

27 IAF redovisat att det, omräknat till helår, under år 2003 utbetalades

felaktig arbetslöshetsersättning med 49,2 miljoner kronor till personer som samtidigt hade ersättning från Försäkringskassan. Motsvarande beräkning för 2004 visade att felaktiga utbetalningar hade sjunkit till 32,8 miljoner kronor och för 2006 till 22,4 miljoner kronor. Procentuellt var minskningen 32 procent mellan åren 2004 och 2006 och 54 procent mellan åren 2003 och 2006. Andelen ersättningstagare som fått ersättning från CSN och felaktig arbetslöshetsersättning hade minskat från 0,5 promille 2003 till 0,4 promille 2006. Det var en minskning med närmare 32 procent under de tre aktuella åren. Omräknat till helår hade 6,3 miljoner kronor utbetalats felaktigt under 2006. Inspektionens bedömning var att för att ytterligare förbättra de positiva effekterna av informationsutbytet, så bör information utbytas med automatiska rutiner och omfatta samtliga ersättningstagare. IAF angav i rapporten från 2006 att en automatisk kontroll främjar rättssäkerheten eftersom det då inte är den enskilde handläggaren som avgör när och vilka uppgifter som ska hämtas in. Enligt inspektionen är den främsta effektivitetsvinst som har uppnåtts att handläggningen vid arbetslöshetskassorna avsevärt har underlättats. Vid prövning av en enskilds ersättningsrätt har handläggaren i realtid åtkomst till behövda uppgifter från Försäkringskassan och CSN. Uppgifterna är aktuella och riktiga och de kan fås utan dröjsmål. IAF pekade på att beslut kan fattas utifrån ett mer korrekt underlag. Vidare angav inspektionen att den enskilde inte behöver inhämta intyg från de andra myndigheterna för att styrka sina uppgifter, något som får ses som förbättrad service för enskilda.

I en rapport från januari 2003 uppgav CSN att ett elektroniskt informationsutbyte hade inletts med Riksförsäkringsverket varför risken för dubbla utbetalningar enligt CSN bedömdes som mycket liten. Under 2002 utvecklade CSN en rutin som innebar att arbetslöshetskassorna fick direktåtkomst till uppgifter hos nämnden. CSN har i en redovisning från juni 2005 (dnr U2005/4393/SV) angett att antalet dubbla utbetalningar mellan arbetslöshetsersättningen och studiestödet var mycket lågt (0,05 % år 2004) och hade minskat med 17 procent mellan åren 2003 och 2004. Servicen har förbättrats och administrationen vid myndigheten har minskat väsentligt.

Statskontorets rapport

I maj 2005 gav regeringen Statskontoret i uppdrag att utvärdera 2002 års reform. Enligt uppdraget skulle Statskontoret närmare utvärdera huruvida och i vilken utsträckning detta befintliga informationsutbyte har kunnat bidra till att felaktiga utbetalningar och fusk har kunnat förebyggas.

Därvid skulle Statskontoret närmare analysera och bedöma bl.a. hur de möjligheter till informationsutbyte som 2002 års reform skapade har utnyttjats, särskilt hur möjligheterna till automatiska kontroller och direktåtkomst har utnyttjats, i vilken utsträckning felaktiga betalningar har kunnat undvikas, kvalitén på den systematiska uppföljningen och utvärderingen av kontrollsystemen samt hur myndigheterna har samarbetat för att genomföra reformen (dnr Fi2005/2604).

Statskontoret redovisade i juni 2006 uppdraget i rapporten

Prop. 2007/08:160

28 Informationsutbyte kräver bra förutsättningar – En utvärdering av

informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, Arbetsmarknads-verket, Centrala studiestödsnämnden och Försäkringskassan (Rapport 2006:7). I rapporten konstaterade Statskontoret inledningsvis att samarbetet mellan de ingående parterna fungerar ganska väl. Berörda myndigheter och andra organ är engagerade i frågorna och handläggarna har tagit till sig de nya rutinerna, som anses smidiga och tidsbesparande.

Detta utgör samtidigt ett bra incitament att använda kontrollrutinen. Det bör på sikt leda till att antalet felaktiga dubbelutbetalningar minskar. Den fulla potentialen för informationsutbytet har dock inte uppnåtts.

Exempelvis kan ett flertal väsentliga uppgifter inte hämtas i elektronisk form, de flesta förmånsslag genomgår inte i dag automatiska kontroller, och i viss mån förekommer alltjämt felaktiga dubbelutbetalningar. Att informationsutbytets fulla potential inte har realiserats beror i första hand på att optimala förutsättningar alltjämt saknas. Områden där förutsättningarna för informationsutbytet skulle kunna förbättras rör i första hand legala och administrativa frågor, men i viss mån även frågor av teknisk art. Statskontorets bedömning är däremot att det inte i någon större utsträckning brister i myndigheternas och arbetslöshetskassornas tillämpning. När de gäller informationsutbytets legala förutsättningar ansåg Statskontoret att 2002 års reform i vissa delar inte har varit tillräckligt genomarbetad och lämnade vissa författningsförslag.

Beträffande de administrativa förutsättningarna är, enligt Statskontoret, ett väsentligt problem att informationsutbytet drivs utan ett tillräckligt helhetsperspektiv. Detta beror till stor del på att ingen aktör har givits ett övergripande ansvar för att se till att utbytet drivs och utvecklas på ett rationellt och effektivt sätt. Dessutom är regeringens styrning svag och dåligt anpassad för tvärsektoriellt samarbete, inga mål har formulerats för informationsutbytet och insatserna på området följs i liten utsträckning upp. Enligt Statskontorets bedömning finns det tydliga drivkrafter i organisationerna för att få utbytet att fungera på ett bra sätt. Ett väl fungerande utbyte underlättar i många avseenden handläggarnas vardag, eftersom arbetet kan bedrivas mer effektivt. Dessutom gör informationsutbytet att det blir enklare att ge god service till de försäkrade. På motsvarande sätt finns bristande incitament som i vissa fall utgöra ett hinder för ett effektivt informationsutbyte. Det gäller exempelvis i de fall nyttan i den egna verksamheten framstår som mindre tydlig och där målkonflikter uppstår. Statskontoret lämnade ett antal förslag som syftar till att få informationsutbytet att fungera på ett bättre sätt, bl.a. ett antal författningsändringar som syftar till att öka precisionen och effektiviteten i informationsutbytet. Vidare föreslog Statskontoret författningsändringar i syfte att tydliggöra myndigheternas medverkan i informationsutbytet och deras ansvar för att utbytet kontinuerligt utvecklas samt bedrivs på ett rationellt och effektivt sätt. Statskontoret föreslog att fastare arbetsformer tillskapas inom Regeringskansliet i form av en interdepartemental arbetsgrupp, under ledning av Finansdepartementet. Statskontoret ansåg vidare att regeringen bör ange preciserade mål för informationsutbytet i berörda myndigheters regle-ringsbrev och ställa krav på en samlad återrapportering av utfallet.

Statskontoret föreslog vidare bl.a. att myndigheter och arbetslöshetskassor av preventiva skäl bör informera enskilda på ett mer

Prop. 2007/08:160

29 strategiskt sätt om det pågående informationsutbytet, att frågerutinen

görs till ett obligatoriskt inslag i kontrollstrategin, att myndighetsledningarna på ett tydligare sätt bör ange hur och när rutinen ska användas, att telefonkontakter mellan aktörerna underlättas, att det införs löpande uppföljning av informationsutbytet och att myndigheterna analyserar behovet av att utvidga informationsutbytet till fler förmånssystem.

Genom förslagen i förevarande proposition har en del av Statkontorets förslag tagits om hand. Vidare har regeringen beslutat vissa förordningsändringar i enlighet med Statskontorets förslag (SFS 2006:1552). Regeringen har också i regleringsbreven för 2007 lämnat i uppdrag till myndigheterna att tillse att informationsutbytesrutinen används aktivt i handläggningen och integreras i myndighetens kvalitetsuppföljningssystem. Myndigheterna fick i uppdrag att tillsammans med övriga berörda myndigheter och organisationer säkerställa att det elektroniska informationsutbytet fungerar och används optimalt. Myndigheterna skulle redovisa vilka åtgärder som vidtagits mot bakgrund av de åtgärder som Statskontoret föreslog i sin rapport. Av redovisningen skulle särskilt framgå vilka åtgärder som vidtagits för att öka tillgängligheten till befintlig information och hur informationsutbytet kan utvecklas och utvidgas till fler förmåner för att optimera ändamålsenligheten ur ett myndighetsövergripande perspektiv. Av uppdragsredovisningen skulle även framgå vilka övriga åtgärder som vidtagits i syfte att vidareutveckla samarbetet och informationsutbytet, vilket utvecklingsarbete som planeras och en tidsplan för arbetet.

Försäkringskassan fick ansvaret för att uppdraget redovisades till regeringen.

I september 2007 ingav Försäkringskassan ett svar på ovan angivna regeringsuppdrag (Dnr 016131-2007). Enligt vad som redovisas träffas företrädare för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, CSN och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen minst fyra gånger om året för att dels hantera frågor som rör det elektroniska informationsutbytet, dels att diskutera möjliga utvecklingsområden. Vidare redovisas att det pågår åtgärder vid Försäkringskassan för att öka tillgängligheten, att informationen till enskilda har förbättrats vid myndigheterna och arbetslöshetskassorna, att initiativ har tagits för att öka användningsfrekvensen, att uppföljning sker på en enligt myndigheterna tillfredsställande nivå, att utvidgning av informationsutbytet pågår och att åtgärder vidtas för att förkorta väntetiderna vid telefonsamtal mellan myndigheternas handläggare. På Försäkringskassan pågår ett arbete för att se om det finns möjlighet att införa automatiskt frågeställande till arbetslöshetskassorna i sjukpenningärenden, på samma sätt som i ärenden om tillfällig föräldrapenning och sjukpenninggrundande inkomst.

Det senare blev möjligt i december 2006, varvid antalet ställda frågor i dessa system ökade från cirka 27 000 till 263 000 efterföljande månad.

Ett arbete pågår på Försäkringskassan för att etablera en nationell telefonkundtjänst där andra myndigheter ska beredas en egen ingång.

Detta kommer att förkorta väntetiderna vid samtal mellan handläggare från olika myndigheter.

I regleringsbreven för 2008 för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Centrala studiestödsnämnden anges att de tillsammans med berörda

Prop. 2007/08:160

30 myndigheter och organisationer ska säkerställa att det elektroniska

informationsutbytet fungerar och används effektivt. De fick i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtagits på området för att vidareutveckla samarbetet och informationsutbytet, vilket utvecklingsarbete som planeras och en tidsplan för arbetet. Det ska särskilt framgå hur och när tidigare redovisade problem ska åtgärdas samt vilka åtgärder som vidtas för att åstadkomma ett fullt nyttjande av informationsutbytesrutinen.

Försäkringskassan ska ansvara för att uppdraget redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 1 oktober 2008.

Vidare ska Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, CSN och IAF tillsammans under 2008 genomföra en effektmätning motsvarande de som genomförts de senaste åren. Arbetsförmedlingen ska ansvara för att uppdraget redovisas till Regeringskansliet (Arbetsmarknads-departementet) senast den 1 december 2008.

4.2 Omfattningen av felaktiga utbetalningar