7. Åtgärdsförslag
7.1 Uppfattad sekundär användbarhet och uppfattad sekundär användarvänlighet
Uppfattad sekundär användbarhet (SAB) och uppfattad sekundär användarvänlighet (SAV) är variabler som antas ha inverkan över den beteendemässiga inställningen (BI) till tekniken i fråga.
Uppfattad sekundär användbarhet (SAB) definieras som huruvida den anställde upplever att användaren gynnas av tekniken. Hit hör även huruvida användaren förväntas uppleva att teknologin förbättrar hans eller hennes effektivitet, upplevelse eller utförande av uppgifter.
Förstås tekniken som ineffektiv eller ej bidragande till någon fördel påverkar detta den anställdes attityd till teknologin, och teknologin tas ej emot på ett icke-tillfredsställande vis hos den yrkesverksamme. Om användaren däremot anses få en uppfattning om att systemet är effektivt och fördelaktigt tas tekniken emot på ett mer tillfredställande och accepterande sätt hos den anställde.
36
Uppfattad sekundär användarvänlighet (SAV) ämnar undersöka huruvida den anställda upplever att användaren förväntas anta att det är lätt eller svårt att bruka teknologin, och ämnar även kartlägga huruvida det finns en påtaglig ansträngning inför att använda teknologin eller inte. Förstås tekniken som svår att förstå, komma igång med eller använda påverkar detta den anställdes attityd till teknologin, och teknologin tas av den anställde ej emot på ett icke-tillfredsställande vis. Om användaren däremot förväntas uppleva att tekniken är lättillgänglig och enkel att använda tas tekniken emot på ett mer tillfredställande och accepterande sätt hos den anställde.
37
Käll- och litteraturförteckning
Tryckta källor
Alvesson, Mats (2011). Intervjuer: genomförande, tolkning och reflexivitet. Liber AB:
Malmö.
Angelöw, B. (1991), Det goda förändringsarbetet, Studentlitteratur, Lund.
Angelöw, B. (2010). Framgångsrikt förändringsarbete: om individ och organisation i förändring. Stockholm: Natur & kultur
Dawson, P., 2003. Understanding organizational change: the contemporary experience of people at work. London: Sage Publications
Flick, Uwe (2014). An introduction to qualitative research. Sage: Los Angeles, London, New Dehli, Singapore, Washington DC
Forslund, M. (2009). Organisering och ledning. 1. uppl. Stockholm: Norstedts Akademiska
Jacobsen, D I. (2013). Organisationsförändringar och förändringsledarskap. 2., [rev.] uppl.
Lund: Studentlitteratur
Kvale, Steinar & Brinkman, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2.uppl. Lund:
Studentlitteratur
Rubenowitz, Sigvard (2004). Organisationspsykologi och ledarskap. 3 uppl. Studentlitteratur:
Lund.
Tjora, Aksel (2012). Från nyfikenhet till systematisk kunskap: kvalitativ forskning i praktiken.
Studentlitteratur: Lund.
Trost, Jan (2010). Kvalitativa Intervjuer. Studentlitteratur: Lund
38
Widerberg, Karin (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Studentlitteratur: Lund
Artiklar
Armenakis, A. & Harris, S., 2009. Reflections: our Journey in Organizational Change Research and Practice, Journal Of Change Management, 9, (2), pp. 127-142.
Attride-Stirling, J., 2001. Thematic networks: an analytic tool for qualitative research, Qualitative Research, 1(3), pp. 385–405. doi: 10.1177/146879410100100307.
Bagozzi, R. P., 2007. The legacy of the technology acceptance model and a proposal for a paradigm shift, Journal of the Association of Information Systems, 8(4), pp. 244–254.
Dahiya, M., 2017. A Tool of Conversation: Chatbot. International Journal of Computer Sciences and Engineering, 5(5), pp.158-161.
Darwish, A., 2000. Organizational Commitment and Job Satisfaction as Predictors of
Attitudes Toward Organizational Change in a Non-Western Setting”, Personnel Review, Vol.
29 (5),pp.567-592
Davis, Fred D., 1989. Perceived Usefulness, Perceived Ease of Use, and User Acceptance of Information Technology. MIS Quarterly, Vol.13, No.3, pp. 319-340
Davis, F., Bagozzi R., & Warshaw, P., 1989. ‘User Acceptance of Computer Technology: A Comparison of Two Theoretical Models’, Management Science, (8), pp. 982.
Dent E. B. & Goldberg S. G., 1999. ”Challenging Resistance to Change”, The Journal of Applied Behavioral Science, 35(1),pp.25-41.
Ford, D. J, Ford, W. L., & McNamara, T. R., 2001. Resistance and the background
conversations of change. Journal of organizational change management. (15) 2, pp.105- 121
39
Frey, C. B. and Osborne, M. A., 2017. ‘The future of employment: How susceptible are jobs to computerisation?’, Technological Forecasting & Social Change, 114, pp. 254–280. doi:
10.1016/j.techfore.2016.08.019.
Ho, A., Hancock, J., Miner, S.A., 2018. Psychological, Relational, and Emotional Effects of Self-Disclosure After Conversations With a Chatbot, Journal of Communication, (68)4, pp.712–733, https://doi.org/10.1093/joc/jqy026
Holden, R. J. and Karsh, B.-T., 2010 ‘Methodological Review: The Technology Acceptance Model: Its past and its future in health care’, Journal of Biomedical Informatics, 43, pp.159–
172. doi: 10.1016/j.jbi.2009.07.002.
Kerly, A., Hall, P. and Bull, S., 2007. ‘Bringing chatbots into education: Towards natural language negotiation of open learner models’, Knowledge-Based Systems, 20, pp.177–185.
doi: 10.1016/j.knosys.2006.11.014.
L.A. Phillips, R. Calantone, M.T. Lee., 1994. International technology adoption: behavior structure, demand certainty and culture
J. Business Ind. Market., 9(2) 1994, pp.16-28
Ho, A., Hancock, J., Miner, S.A., 2018. Psychological, Relational, and Emotional Effects of Self-Disclosure After Conversations With a Chatbot, Journal of Communication, Volume 68(4), pp.712–733
Lunceford, B., 2009. ‘Reconsidering Technology Adoption and Resistance Observations of a Semi-Luddite’, Explorations in Media Ecology, 8(1), pp.29.
Ly, K. H., Ly, A.-M. and Andersson, G., 2017. ‘A fully automated conversational agent for promoting mental well-being: A pilot RCT using mixed methods’, Internet Interventions, 10, pp. 39–46. doi: 10.1016/j.invent.2017.10.002.
Legrisa, P., Inghamb, J. and Collerettec, P., 2003. Why do people use information technology? A critical review of the technology acceptance model. Information &
Management, Vol. 40, pp.191-204
40
Lebeuf, C., Storey, M.-A., & Zagalsky, A,. 2018. Software Bots. IEEE Software, Software, IEEE, IEEE Softw, (1), 18. doi:10.1109/MS.2017.4541027
Marangunic, N. and Granic, A., 2015. Technology acceptance model: a literature review from 1986 to 2013’ 14(1), pp. 81–95. doi: 10.1007/s10209-014-0348-1.
Murtaza, S. S., Lak, P., Bener, A., & Pischdotchian, A., 2016. How to Effectively Train IBM Watson: Classroom Experience. 49th Hawaii International Conference on System Sciences (HICSS), Koloa, HI, pp.1663-1670. doi: 10.1109/HICSS.2016.210
Oreg, S., 2006. Personality, context, and resistance to organizational change. European Journal of Work and Organizational Psychology, 15(1), pp.73-101.
Peter, J. & Kühne, R., 2018. ‘The New Frontier in Communication Research: Why We Should Study Social Robots’, Media and Communication, Vol 6, Iss 3, Pp 73-76 (2018), (3), pp. 73. doi: 10.17645/mac.v6i3.1596.
Radziwill, N. M., & Benton, M. C., 2017. Evaluating Quality of Chatbots and Intelligent Conversational Agents. arXiv preprint arXiv:1704.04579.
Shaked, N. A., 2017. Avatars and virtual agents – relationship interfaces for the elderly.
Healthcare Technology Letters, 4(3), pp.83-87. doi: 10.1049/htl.2017.0009.
Sun, H., & Zhang, P., 2005. The role of moderating factors in user technology acceptance.
International journal of Human-Computer Studies, 64(2), pp. 53-78.
Avey, J. B., Wernsing, T. S. and Luthans, F. (2008) ‘Can Positive Employees Help Positive Organizational Change? Impact of Psychological Capital and Emotions on Relevant Attitudes and Behaviors’, JOURNAL OF APPLIED BEHAVIORAL SCIENCE, p. 48
Yang, H., & Choi, In., 2001. Revisiting Technology Acceptance Model with Social Influence Factors. Pacific Asia Conference on Information Systems pp.509-523
41
Yeha, R. K.-J. and Teng, J. T. C., 2012. ‘Extended conceptualisation of perceived usefulness:
empirical test in the context of information system use continuance’, Behaviour &
Information Technology, 31(5), pp. 525–540. doi: 10.1080/0144929X.2010.517272.
Zhu, D. Linb, C. T and Hsu, Y., 2012. Using the technology acceptance model to evaluate user attitude and intention of use for online games. Total Quality Management. (23)8, pp.965–
980
Elektroniska rapporter
Svenskt Näringsliv (2016). Företagen och digitaliseringen – om samhällsekonomiska effekter, kompetensförsörjning och nya regler för handel och personuppgiftsskydd. Stockholm:
Svenskt näringsliv.
https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/Rapport
er/foretagen-o-digitaliseringenpdf_648145.html/BINARY/Företagen%20o%20digitaliseringen.pdf
Annergård, M. & Zetterberg, Å. (2017). Artificiell intelligens -Möjligheter för välfärden.
Sveriges Kommuner och Landsting.
https://skl.se/download/18.1284479015a26d3e16d5373/1486739509125/Artificiell+intelligen s.pdf
Statens offentliga utredningar (2016). Digitaliseringens effekter på individ och samhälle.
Stockholm: Statens offentliga utredningar.
https://www.regeringen.se/4af25c/contentassets/bf87c5fce6fc4f9a889d57ea2e46a27d/sou-2016_85_webb-pdf-med-framsida.pdf
Elektroniska källor
Polani, D. (2018). Emotionless chatbots are taking over customer service – and it’s bad news for consumers. [online] The Conversation. Tillgänglig:
http://theconversation.com/emotionless-chatbots-are-taking-over-customer-service-and-its-bad-news-for-consumers-82962 [2018-11-23]
Broch Elgaaen, F. (2018). En bättre, automatiserad kunddialog med chatbottar. [online]
KNOW IT. Tillgänglig: https://www.knowit.se/tjanster/experience/strategi-och-digitalisering/knowits-take-on-tomorrow/chatbots/ [2018-10-02]
42
CM (2017). Smart, smarter, smartest: discover the intelligence of chatbots [online] CM.
Tillgänglig: https://www.cm.com/blog/smart-smarter-smartest-discover-the-intelligence-of-chatbots/ [2018-11-23]
Marutitechlabs (2018). How do chatbots work? A guide for the chatbot architecture. [online]
Mauritechlabs. Tillgänglig: https://www.marutitech.com/chatbots-work-guide-chatbot-architecture/ [2018-11-09]
Forskning (2016). Digitaliseringen förändrar hela vår värld. [online] Forskning. Tillgänglig:
https://www.forskning.se/2016/04/12/digitaliseringen-forandrar-hela-var-varld/ [2018-11-09]
Newman, J. (2018). Google admits chatbots were a bad idea. [online] Fast Company.
Tillgänglig: https://www.fastcompany.com/90243776/google-admits-chatbots-were-a-bad-idea) [2018-11-30]
Basun, A (2018). 4 trender inom digital marknadsföring som du måste ha koll på. [online]
Dagens Analys. Tillgänglig: https://www.dagensanalys.se/2018/11/4-trender-inom-digital-
marknadsforing-som-du-maste-ha-koll-pa-nasta- ar/?fbclid=IwAR13C9UQBVuWoMCFGU1x2QgK2LQUT39yV8bnznkW3vnbGWRaz-j3XZ-t2uY [2018-11-29]
43
Bilaga
Intervjuguide
Uppsatsskrivarens muntliga presentation av studien och dess syfte
-Kortare förklaring om studien, och i vilket sammanhang den utfärdas.
-Förtydning av studiens syfte.
-Förklaring av informerat samtycke, konfidentialitet, konsekvenser och etiska riktlinjer.
-Information om de etiska krav som hör till uppsatsskrivarens uppdrag.
Presentation av intervjuns upplägg
-Förklaring av den semi-strukturerade intervjuformen och hur den påverkar intervjun.
-Informera om att respondenten gärna får föra utföra större resonemang och komma med egna åsikter och tankar.
-Förtydliga att intervjun kommer att spelas in.
Mikro: respondentens perspektiv
-Hur länge har du varit verksam som kommunikatör?
-Berätta om hur du tror att din arbetsroll kommer att förändras på grund av teknikens utveckling.
-Hur skulle du beskriva chatboten?
-Vilken är din erfarenhet av chatboten?
-Skulle en chatbot vara användbar för dig i ditt dagliga jobb?
+ Följdfrågor
Makro: förståelsen ur ett större perspektiv
-Kan du beskriva för mig hur kommunikationen till era användare ser ut idag?
-Skulle en chatbot kunna vara användbar för det företag du jobbar för?
-Tror du att en chatbot hade kunnat lösa någon typ av problem på din arbetsplats?
-Tror du att en chatbot skulle kunna vara uppskattad av andra på din arbetsplats?
-Hur tror du att chatboten kan komma att prägla kommunikationsbranschen?
+ Följdfrågor
Transkriberat material kan ges på begäran.