Uppfattningar av gymnasievalet

Det mönster som framkommer i vårt resultat är att informanterna har upplevt att det kändes svårt att genomföra valet till gymnasiet. Gottfredson menar att det är plågsamt att göra kompromisser i valprocessen särskilt om valet ligger bland de alternativ som individen anser som oacceptabla (Gottfredson, 2002). Vi tror att ungdomarna när de säger att de är nöjda med sitt val har gått igenom valprocessen och kompromissat klart. Eleverna i vår undersökning kände också oro och somliga upplevde att det var mycket svårare att välja än vad de föreställt sig. Andra elever i vår undersökning menade att det

är ett viktigt och svårt val som kräver mycket tankekraft och någon efterfrågade hjälp till matchning mellan sig och program.

Lester menar och hänvisar till Festinger att det som kan upplevas som svårt vid beslutstagande kan vara att alla de valalternativ man har att välja mellan, negativa som positiva medför vissa för- och nackdelar. Detta kan upplevas som svårt då man vet med sig att även det alternativ man slutligen väljer kan innebära en hel del nackdelar. Denna obehagskänsla blir också allt mer påtaglig ju viktigare valet är för den väljande individen. Festinger kallar denna obehagskänsla eller obalans för dissonans när tanke och handling inte riktigt kommer överens (Lester, 1996). När en individ befinner sig i en beslutsprocess och har dissonans, är de inte konstigt menar vi att önska att någon annan tar ansvaret och ger råd.

En informant hade en särskiljande upplevelse av sitt genomförda val till gymnasiet. Hon menade på att det hade varit kul och uppgav inte att processen varit svår. Vår tolkning med hänvisning till Festinger är då att hon endast sett fördelar med att få välja. Kanske hade hon sådana betyg att hon inte behövde kompromissa?

Att ingen av de intervjuade ungdomarna uppger att de hade valt annorlunda om de gjort sitt val till gymnasiet i dag ger svar på att ungdomarna med detta relativt korta backspegelperspektiv har en positiv syn på sitt val till gymnasiet och anser sig ha gjort ett val de är nöjda med trots kompromissande och beslutsfattande som för många inneburit dissonans. Det förefaller sig nu som om de i alla fall funnit sina valalternativ som tillfredställande.

7.2 Diskussion

I vår undersökning upplever de elever vi intervjuat att den information de fått av studie- och yrkesvägledaren första gången som mycket innehållsrik och nyttig men också lite tung och mastig vilket en del av dem upplevde att de hade svårt att ta till sig. Vi har tolkat det så att eleverna efter denna information skall välja ut tre program att besöka på en besöksdag på det lokala gymnasiet och att de även får möjlighet att diskutera urvalet

med studie och yrkesvägledaren genom att boka enskilda samtal med densamma. Vi anser att eleverna härmed har tvingas att hantera otroligt mycket information och på kort tid då de skulle göra ett urval relativt snabbt till de program de skulle besöka på gymnasiet. Valprocessen blir på detta sätt en komprimerad och forcerad händelse då begränsningen av alternativ måste ske snabbt anser vi. Det existerar egentligen bara ett enda tillfälle då eleven får presenterat många alternativa gymnasieprogram av studie- och yrkesvägledaren, på ett för alla likvärdigt sätt, ur vilket det dessutom skall ”uppstå” tre önskvärda alternativ som sedan skall undersökas vidare.

Med hänvisning till våra teoretiska perspektiv som menar att eleven hämtar och söker information när de anser sig behöva den samt att den skall finnas lättillgänglig för individen, anser vi att man inte kan lägga eleverna till last att själva förlänga valprocessen. Visserligen är Internet en lättillgänglig informationskanal och vissa av våra informanter säger sig upplevt att de fått både information och hjälp av Internet men det är inte lätt menar vi i dagens informationssamhälle för individerna att välja ut den information som är användbar i valet till gymnasiet. Det är ett enormt informationsbrus av olika slag som det är tvunget att bryta igenom för att eventuellt hitta rätt. Vi har inte fått fram att eleverna upplever sig ha fått hjälp av vare sig föräldrar eller skolans personal i att välja ut och värdera information från Internet.

Vi uppfattar att våra tillfrågade informanter är nöjda med sitt val till gymnasiet. Informanterna säger sig inte heller uppleva att de ångrar sitt nyligen genomförda val men att det var en otroligt svår process att ta sig igenom. Samtidigt så är vår uppfattning att eleverna givit utryck för att de inte vet mycket om andra alternativ än de som de valt men att det finns en önskan om att få veta mer. Detta behov av information beror dels på den tidigare information som givits varit bristfällig men också på den selektering av informationen som eleverna gjort viket bidragit till den begränsning som elevernas val har föregåtts av. När eleverna börjar på gymnasieskolan så blir den ett starkt externt stimuli vilket Gottfredson menar eventuellt kan synliggöra begränsningar för dem själva, i de val som eleven gjort (Gottfredson, 2002).

Frågan vi ställer oss är; vad händer när dessa elever börjar på gymnasiet och kommer nära andra program än de som de har valt, det vill säga fyller på med information om andra alternativ? Vi tror att det för vissa kan leda till att det sker en omprövning av de val de har gjort. Vi är inte förvånade över att det sker omval då realitetsprövningen av gymnasievalet många gånger sker när de börjar på utbildningen, lite väl sent, menar vi. Vi anser att detta skulle kunna undvikas om det fanns möjlighet för eleverna att tidigare besöka fler gymnasieprogram, göra fler studiebesök på gymnasieskolan samt koppla utbildningar i en större utsträckning till yrkeslivet på ett mer konkret sätt.

Enligt läroplanen skall skolan sörja för att eleven tillägnar sig tillräckligt med kunskaper och erfarenheter för att ta ställning till den egna framtiden men också för att undersöka olika valmöjligheter. Vi håller med Fransson och Lindh (2004) att det i dagens postmateriella samhälle finns en förväntan på individuella, aktiva ställningstaganden men för att man skall kunna agera självständigt krävs det att man har bra på fötterna. Vår undersökning visar dessvärre på att det inte alltid är på det viset.

Vi hoppas och tror att den kunskap som denna uppsats förmedlar kan vara till hjälp för studie- och yrkesvägledares planering av sitt arbete med att ge elever de kunskaper i studie- och yrkesorientering som måldokument anger. Likaså tror vi att föräldrar kan få förståelse för sina barns valprocess på ett nyanserat sätt genom att läsa denna uppsats.

Avslutningsvis anser vi att vi genom att ha fått ta del av informanternas unika upplevelser av valet till gymnasiet har fått våra problemformuleringar besvarade utifrån deras sätt att se på saken. Att dessutom analysera och diskutera resultatet av undersökningen har fördjupat vår kunskap i ämnet på ett för oss mycket värdefullt sätt. Det har också gjort oss nyfikna och det skulle vara mycket intressant att se om det finns någon skillnad på hur valet till gymnasiet uppfattas av elever som har fått information om gymnasiets olika program över en längre tid. Likaså vore det intressant att få veta vad de eleverna som börjat på gymnasiet i årskurs ett anser om sitt gymnasieval. Är deras upplevelser annorlunda i jämförelse med eleverna i vår undersökning, och vad beror det i så fall på?

Referenser

Tryckta källor

Ahlgren, Rose-Marie (1999). Det subjektiva yrkesvalet. I Hagström, Tom (Red).

Ungdomar i övergångsåldern (ss.89-108) Lund: Studentlitteratur.

Arnell, Gustafsson, Ulla (1999). Från utbildning till arbete. I Hagström, Tom (Red).

Ungdomar i övergångsåldern (ss.12-29) Lund: Studentlitteratur.

Bjereld, Ulf. Demker, Marie. Hinnfors, Jonas. (2002). Varför vetenskap? Lund: Studentlitteratur.

Borhagen, Kerstin. Lovén, Anders. (1991). Vem behöver Syo? Syofunktionen och

syofuknktionärers uppgifter vid några grund- och gymnasieskolor samt uppföljningsenheter. Stockholm: Skolöverstyrelsen.

Bunar, Nihad. Trondman, Mats. (Red.). (2000). Varken ung eller vuxen. Stockholm: Atlas.

Dresch, James. Lovén, Anders. (2003). Vägledning i förändring - om

omvärldsförändringar och dess betydelse för vägledning. Malmö: Malmö högskola,

Lärarutbildningen, Enheten för Individ och samhälle.

Fransson, Karin. Lindh, Gunnel. (2004). Ungdomars utbildnings- och yrkesval – i egna

och andras ögon. Stockholm: Skolverket.

Fransson, Karin. Kriegholm, Gunnar. (1995). Utvärdering av grundskola.. Stockholm: Skolverket.

Gottfredson, Linda S. (2002). Gottfredson´s Theory of Circumscription, Compromise and Self-Creation. In Brown, Duane. et al, Career choice and development (pp. 85- 148). San Francisco: Jossey-Bass.

Henrysson, Lennart. (1994). SYO-kulturer i skolan, elevers och skolpersonals

uppfattningar av studie-, yrkes- och arbetslivsorientering på några högstadieskolor.

Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

Holland, John L. Powell, Amy B. Fritzsche, Barbara A. (2005). Vägvisaren, planering för utbildning, yrke och karriär (F. Gustavsson övers.). Stockholm: Psykologiförlaget. (Originalarbete publicerat 1994)

Jonsson, Britta. (1999). Unga vuxna, deras livs projekt och tankar om framtida yrke. I Hagström, Tom (Red). Ungdomar i övergångsåldern (ss.58-88) Lund: Studentlitteratur.

Lester, David. (1996). Personlighetsteorier, ett systemperspektiv (B. Nilsson övers.). Lund: Studentlitteratur. (Originalarbete publicerat 1995)

Lindh, Gunnel. (Red). (1988). Vägledningsboken. Lund: Studentlitteratur.

Listerman, Thomas. (2001). Hämtare, väljare och frågare, en fallstudie av

kommunikationen i infotekets kontext med fokus på kundens val mellan självservice och personlig service. Uppsala: Uppsala universitet, Institutionen för

kommunikationsvetenskap, Medier och kommunikation.

Lovén, Anders. (2000). Kvalet inför valet. Om elevers förväntningar och möten med

vägledare i grundskolan. Malmö: Lärarhögskolan i Malmö, Institutionen för pedagogik,

Savickas, Mark L. (2002). Career Construction: A Developmental Theory of Vocational Behaviour. In Brown, Duane. et al, Career choice and development (pp. 149-205). San Francisco: Jossey-Bass.

Skolverket. (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Trost, Jan. (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Ungdomsstyrelsen (2003). De kallar oss unga, Ungdomsstyrelsens Attityd- och

värderingsstudie 2003. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.

Elektroniska källor:

http://infovoice.se (Göteborgs Universitet) den 9 april 2006 kl 10.30.

Bilaga 1

Intervjuguide

Frågemanualen nedan är halvstrukturerad och uppdelad i de teman som vi behandlade under intervjun.

Information/Självmedvetenhet

– Vilken information upplever du att du fick om gymnasiet/gymnasievalet? – Vilken av informationen har varit/var till nytta för dig?

– Vad visste du om det du valde du? – Vad visste du om det du valde? – Vad visste du om andra program? – Hur fick du reda på alternativ? – Vad visste du om dig själv?

– Vilken betydelse tror du att kunskapen om det kan ha haft för valet till gymnasiet?

Svårigheter/Hjälp

– Vad upplevde du hjälpte dig att fatta ditt beslut? – Upplevde du några svårigheter i samband med ditt val?

– Upplevde du att du behövde mer hjälp än vad som erbjöds i samband med valet?

Berätta om ditt val

– Vad baserade du ditt val på?

– Hur upplevde du det att välja till gymnasiet? – Hade du valt annorlunda idag?

– Om någon kunde göra sig pytteliten och satt på din axel under tiden då du valde, vad hade den personen sett och hört?