uppgav att de skrivit en rad olika artiklar kring hur företaget hanterade covid-19

Mer specifikt beskrivs det på dessa sidor hur företaget arbetar för att förhindra smittspridningen och vilka förändringar de genomfört för att uppnå detta. Exempelvis uppgav företag 8 uppgav att de infört möjligheten att handla utan att behöva gå in i butiken genom att erbjuda sina kunder att få sina produkter levererade utanför butiken.

Svaren som inkommit tyder på att företagen anser det viktigt att förmedla och sprida information om hur de hanterar covid-19. Deras sätt att genomföra detta ligger i linje med Maria Cortez och Johnstons (2020) ramverk när det gäller att modifiera webbplatsens innehåll.

Att företagen genomfört dessa förändringar kan tänkas bero på att företagen reagerar på att deras kunder har en ökad efterfrågan om information kring hur företaget hanterar covid-19.

5 Slutsats

I följande avsnitt presenteras studiens slutsatser utifrån det framkomna resultatet samt analysen av den.

Syftet med denna studie var att undersöka hur svenska företag arbetat med digital transformation under covid-19. Detta genomfördes med hjälp av ett ramverk framtaget av Mora Cortez och Johnston (2020) som bestod av åtta olika åtgärder rörande digital transformation som företag kan använda sig utav under krisen.

Resultatet visade att de undersökta företagen hade genomfört digital transformation utifrån det teoretiska ramverket i olika hög grad. En del av åtgärderna i ramverket hade genomförts i stor utsträckning medan andra åtgärder inte hade implementerats över huvud taget. Den mest återkommande åtgärden som samtliga företag hade genomfört var det ökade användandet av webbinarium vilket överensstämde med tidigare forskning (Peccarelli, 2020; Rungruang, 2020). För flera av företagen tycks denna åtgärd ha varit en tydlig framgångsfaktor som de ämnade att fortsätta använda även i framtiden. Ytterligare en åtgärd som majoriteten av företagen genomfört var anpassningen av sin hemsida utefter covid-19. Andra åtgärder såsom implementering av digitala skyltfönster och anpassning av sociala medier hade istället genomförts av ungefär hälften av de undersökta företagen. Däremot hade endast ett företag förändrat kommunikationen eller bevakningen mellan sig själva och sina leverantörer.

Företagen hade som nämnt genomfört den digitala transformationen på varierande sätt där fokus lagts på olika saker vilket försvårat möjligheten att dra generella slutsatser. Ett återkommande mönster var dock att en stor del av de digitala transformationer som genomförts under covid-19 varit kopplade till kommunikation. Detta skedde exempelvis internt i form av webbinarium men också externt i form av hantering av sociala medier och anpassning av företagens hemsidor. Ett av företagen hade dock inte genomfört några nämnvärda förändringar överhuvudtaget. Detta var även det företag med lägst omsättning bland de undersökta företagen vilket kan indikera att företag av mindre storlek inte haft samma möjlighet att genomföra digitala förändringar under covid-19 som större företag.

Ett annat mönster som identifierades var att en betydande andel av den digitala transformationen som gjorts hade genomförts med hänseende till de undersökta företagens kunder. Detta belystes särskilt genom att företagen hade lagt stor vikt vid att underlätta processen att handla över internet för sina kunder och att samtliga förändrat sin kommunikation med dem under covid-19. Detta kan jämföras med att de flesta företag samtidigt inte hade genomfört några nämnvärda förändringar i kommunikationen med sina leverantörer.

Eftersom samtliga av de undersökta företagen hade genomfört åtgärder under covid-19 samt att vissa av dem explicit uttryckt att en del förändringar påskyndats på grund av krisen påvisar studiens resultat i likhet med Rapaccini et al. (2020) att krisen accelererat digital transformation. Givetvis har coronakrisen medfört nya behov som företagen behövt anpassa sig till, dock skulle ytterligare en anledning till accelerationen av digital transformation likt det Furnham (2020) och Frick (2019) beskrev kunna bero på att alternativkostnaden är lägre. Det innebär att det genomförs investeringar i högre utsträckning än tidigare då alternativa inkomstkällor är begränsade.

6 Diskussion

Följande avsnitt lyfter ett antal diskussionsaspekter från studien. Inledningsvis diskuteras studiens resultat följt av studiens genomförande. Därefter berörs studiens begränsningar för

att avslutas med förslag till framtida forskning.

6.1 Studiens resultat

Utifrån studiens resultat är det inte möjligt att dra slutsatsen att de förändringar som företagen genomdrivit uteslutande grundar sig i covid-19. Många av respondenterna menar att de ofta sedan tidigare arbetar med olika åtgärder och aspekter som ramverket behandlar men att krisen accelererat deras arbete inom vissa områden. Exempelvis hade ett företag anpassat sin digitala marknadsföring innan krisen och gjort stora satsningar på digital marknadsföring. En anledning till att vissa områden inte förändrats nämnvärt kan tänkas bero på att de undersökta företagen sedan tidigare hade genomfört digitala transformationer inom dessa områden eller istället valt att fokusera på andra delar av verksamheten som behövde förändras.

Det är dock tydligt att samtliga företag, oavsett bransch, har påverkats av covid-19 i sitt arbete på något sätt då de alla varit tvungna, eller valt att genomföra vissa åtgärder. Åtgärderna har dock skiljt sig åt mellan dessa företag. Anledningen till detta kan som nämnt endast spekuleras i men företagets storlek och bransch kan båda vara parametrar som påverkat detta. Detta styrks av att det minsta företaget som undersöktes genomförde få eller inga förändringar alls.

6.2 Studiens begränsningar

Studiens primära begränsning kretsar kring problematiken med att genomföra en kvalitativ studie genom enkätundersökningar. I och med att frågeformuläret var utformat med öppna frågor gick detta att kringgå till viss del. Det hade dock varit fördelaktigt att haft möjligheten att intervjua olika representanter från de relevanta företagen för att på så sätt kunna ställa följdfrågor vilket i sin tur hade fördjupat analysen av resultatet. Detta var i det aktuella fallet ej möjligt då oklarheter eller vaga svar endast kunde spekuleras i. Eventuella intervjuer hade därtill kunnat anpassas under dess gång om det exempelvis framgått att vissa av frågorna ej var relevanta för verksamheten. Andra frågor hade även kunnat framföras om ett svar med en intressant vinkel från en tidigare fråga identifierats. Ytterligare en försvårande aspekt kring enkätundersökningen är att det kan ha funnits en potentiell motvilja att svara djupgående och öppet i lika hög utsträckning som om det skett mellan två individer.

Vid studiens avgränsning rörande de undersökta företagen kunde företagsstorlek ha korrigerats när det uppmärksammades att möjligheten att genomföra intervjuer för många av de större företagen var ytterst begränsad. Det hade i sådana fall erbjudit ett större utbud av respondenter till undersökningen och ökad möjlighet till intervjuer. Detta var en avvägning som slutligen landade i att stå fast vid de avgränsningar som initialt utformats för att underlätta jämförelser mellan företagen.

En annan begränsning var det uteblivna fokus som en studie genomförd på endast en bransch hade kunnat medföra. Detta hade sannolikt resulterat i att det varit enklare att identifiera

samband mellan utfall, i form av digital transformation, och orsak bland de undersökta företagen. Dessa potentiellt kausala samband hade sedan kunnat studeras mer ingående i framtida studier för att säkerställa att orsakssambanden den föreliggande studien påvisat existerade. Att de undersökta företagen verkade inom olika branscher medförde dock troligtvis ett bredare spektrum av åtgärder rörande digital transformation än vad som annars potentiellt hade kunnat identifieras.

Det ramverk som användes i studien hade vissa begränsningar. Detta eftersom företagen kan ha genomfört andra digitala transformations-åtgärder till följd av covid-19 som inte ramverket tog upp. Det kan ha lett till att åtgärderna som nämns i ramverket riskerar att vara missriktade mot de företag som undersökts -i studien. Då ramverket endast var en delkomponent från ett större system vid hantering av covid-19 för företag så hade det istället kunnat utformas utifrån den litteratur som inhämtats. Samtidigt var ramverket relevant då det grundade sig i samma kris som den föreliggande studien undersökte. Respondenternas svar visade även på att de frågor som ställts hade i stor utsträckning beaktats hos organisationerna.

Processen att kontakta företag som uppfyllde de avgränsande kriterierna hade kunnat effektiviseras genom att vid första kontakttillfället skicka med enkätundersökningen. Detta då det visade sig att det extra steget i kommunikationen endast minskade företagens vilja att delta i studien. Respondenternas svar vid datainsamlingen var relativt öppna och transparenta där inget företag svarade att de inte kunde eller ville delge den information som efterfrågades.

Svaren på vissa frågor var dock i vissa fall kortfattade vilket kan ha varit en indikation på att det var information som de var motvilliga att dela med sig av. Samtidigt gick det inte att tyda något sådant mönster för någon av delarna i enkäten vilket pekar på att så troligtvis inte var fallet. Företagens transparens och medgörlighet kan delvis ha bottnat i löftet om anonymitet.

Då vi från början inte hade någon kontaktperson eller kände någon anställd på de tillfrågade företagen var vi tvungna att förlita oss på att mejlet med enkäten kom fram till en person med kompetens och insyn inom digital transformation på företaget. Vi är dock av åsikten att en bortsållningsprocess rörande detta skedde då företag vars kontaktperson inte hittade någon sådan rann ut i sanden och antingen inte svarade eller svarade att de inte visste vem som hade kunskap om just detta. Detta i samstämmighet med att respondenternas svar nästintill uteslutande var relevanta och vittnade om en kompetens inom det som efterfrågades och att respondenterna besatt kunskaperna som efterfrågades.

6.3 Framtida forskning

Den föreliggande studiens ämne får fortsatt anses vara högaktuellt i och med att pandemin fortfarande pågår. Det torde därför vara av intresse att fördjupa kunskaperna inom detta område. För att skapa ett större fokus på relevanta arbetsmetoder skulle branschspecifika undersökningar kunna göras. Som tidigare nämnt består en av studiens begränsningar kring problematiken att komma i kontakt med relevanta personer på de olika företagen, samt att dessa ska vilja spendera tid på aktiviteter som inte är centrala för verksamheten under en kris. En liknande studie skulle därför kunna genomföras efter att krisen är slut eftersom företag då kan förväntas ha mer tid och resurser att medverka i olika undersökningar.

Annan framtida forskning inom ämnet som kan vara av intresse är mer kvantitativa studier.

Sådan forskning skulle exempelvis kunna undersöka hur digital transformation kan kopplas till

aktiekurs eller andra monetära mått för att bedöma hur gynnsamt digital transformation är under kriser. Framtida forskning inom ämnet hade även kunnat genomföra en liknande studie som istället använde sig utav andra frågor rörande digital transformation under covid-19 än de som studiens ramverk mynnade ut i. Detta eftersom det sannolikt finns ett större antal aspekter att undersöka än vad som togs upp av denna studie. Därtill hade själva implementationen av digital transformation i krisscenarion kunnat undersökas med en kvalitativ studie där företagen även hade kunnat beskriva framgångsgraden av implementationen, svårigheter och om de uppnått önskad effekt med förändringen.

Det finns fler aspekter än enbart digital transformation kring krishantering som helhet. Det är viktigt att ha detta i beaktning när de åtgärder företagen gjort analyseras. Ett företag i en relativt analog bransch kan ha genomfört stora förändringar inom andra områden än digital transformation. Brist på detta helhetstänk kan medföra komplikationer att se hela bilden och kan resultera i risken att betraktarens perspektiv blir insnöat på endast en del av riskhanteringsprocessen. Det är därför av intresse att i framtiden undersöka att andra aspekter än enbart digital transformation vid krishanteringssituationer.