Håll en muntlig presentation om något som rör ditt arbete eller dina studier. Om du forskar eller är doktorand kan du berätta om din forskning eller om ditt ämne mer generellt. Du kan berätta om ett projekt du arbetar i eller har arbetat i. Om du inte forskar själv kan du välja att presentera någon forskning som är relaterad till ditt yrke eller arbetsområde.
1. Förbered en presentation på 10–15 minuter. Använd gärna något presentationstekniskt hjälpmedel såsom powerpoint, dokumentkamera etc. När du förbereder din
presentation kanske du behöver fundera på om det är vissa, för ämnet specifika, ord eller begrepp som du behöver förklara för lyssnarna.
2. Utgå ifrån uppgiften ”En muntlig presentation”. Skriv en text motsvarande det din presentation handlade om. Skriv och berätta även om vad det var som lockade dig i det ämne som du har valt att arbeta inom. Om du fick några frågor från dina
kurskamrater efter din presentation får du gärna skriva något om dem också. Ställde åhörarna frågor som du hade förväntat dig? Eller var det något som överraskade dig?
Svenska för utländska akademiker (© Blomström & Nobel, Studentlitteratur) Läromedel under utgivning 24
Uppgift: Läs och diskutera en intervju med en språkforskare
Läs nedanstående intervju med språkforskaren Maria Rydell.
Intervju med en språkforskare
Hur är det att lära sig ett nytt språk som vuxen? ”En fördel med att vara vuxen och lära sig ett nytt språk är att vuxna ofta har fler medvetna strategier, särskilt om man är van att studera språk sedan tidigare”, säger Maria Rydell, lektor och forskare i svenska som andraspråk vid Stockholms universitet. Hon betonar också att det kan vara en fördel att ha olika språk att jämföra med varandra och att flerspråkighet i sig kan vara ett sätt att vidga sitt sätt att tänka och en möjlighet att se olika perspektiv.
Maria Rydell har en bakgrund som lärare i svenska och svenska som andraspråk och har arbetat inom olika typer av vuxenutbildningar. Hon har bland annat arbetat inom sfi (Svenska för invandrare), som utlandslektor i svenska i Frankrike och som lärare på
språkfärdighetstränande och teoretiska kurser i svenska som andraspråk på Stockholms universitet. Hon har även arbetat som provkonstruktör för Tisus (Test i svenska för
universitets- och högskolestudier) och för nationella prov i sfi samt som lektor i svenska som andraspråk på Högskolan i Dalarna.
Vilka språk kan du själv?
Svenska är mitt starkaste språk men jag kan även engelska, franska och grekiska samt lite spanska.
Vad gjorde att du valde att gå vidare och forska i ämnet?
Jag har alltid haft ett intresse för språk och att forska blev en möjlighet att fördjupa mig i det jag var intresserad av. När jag kom in på forskarutbildningen arbetade jag som
provkonstruktör och var särskilt intresserad av testning av muntlig interaktion och hur man kan förstå testsituationen som en språkbrukssituation, det vill säga hur testsituationen påverkar interaktionen.
Vad intresserar du dig för i din forskning?
Jag är intresserad av olika aspekter av språk och migration. Jag har särskilt intresserat mig för synen på språklig kompetens i relation till sfi-studerande och med ett särskilt fokus på
bedömning och testning av muntlig färdighet. Testsituationer blir intressanta att studera eftersom språklig kompetens aktualiseras då. Jag har både tittat på hur sfi-studerande agerar i muntliga testsituationer och hur de pratar om språk och språkinlärning. Hur ser sfi-deltagare på vad det innebär att vara en kompetent språkbrukare?
Vilka fördelar och vilka utmaningar finns när man lär sig ett nytt språk som vuxen?
En fördel med att vara vuxen och lära sig ett nytt språk är att vuxna ofta har fler medvetna strategier, särskilt om man är van att studera språk sedan tidigare. Vuxna har också en mer utvecklad språkfärdighet i sitt modersmål (exempelvis när det gäller ordförråd) än barn vilket de kan dra nytta av när de lär sig ett nytt språk. Sedan kan det finnas lingvistiska aspekter
som kan vara svåra att lära sig som vuxen. Ett målspråksenligt uttal är ett tydligt exempel på något som är svårt att lära sig som vuxen.
Vad skulle du säga är de största utmaningarna med att lära sig just svenska?
Det är svårt att ge ett generellt svar eftersom det beror på vem inläraren är. Språk måste ses i relation till talaren och talarens omgivning. Har man ett modersmål som språkligt sett skiljer sig mycket från svenskan kan det utgöra en svårighet. Andra svårigheter kan vara att engelska i många fall är ett gångbart språk i Sverige. Många engelsktalande personer vittnar om att det är svårt att lära sig svenska eftersom många svenskar gärna pratar engelska. Tröskeln till svenskan blir då högre när många av bekvämlighet hellre använder engelska.
Vad ser du som den största fördelen med att vara flerspråkig?
Möjligheten att lära känna andra kulturer och människor och på så vis möta olika perspektiv och vidga sitt sätt att tänka. När man studerar språk kan det också vara en fördel att kunna jämföra olika språk för att på så vis synliggöra olika typer av strukturer eller språkhandlingar.
Det är också viktigt att komma ihåg att flerspråkighet inte är något undantag i världen. De flesta människor har en flerspråkig kompetens i olika grad, allt i från att man kan känna igen uttryck på olika språk eller kan några fraser till att man kan förstå och använda språket mer eller mindre obehindrat.
Diskutera texten Intervju med en språkforskare
Diskutera artikeln ”Intervju med en språkforskare” i mindre grupper.
1. Vilka fördelar och nackdelar ser Maria Rydell med att vara vuxen och lära sig ett nytt språk? Känner ni igen det hon säger?
2. Vad säger Maria Rydell om vilka de största utmaningarna är att lära sig just svenska?
Vad är era kommentarer till det?
3. Övriga kommentarer och reflektioner över innehållet i intervjun?
Svenska för utländska akademiker (© Blomström & Nobel, Studentlitteratur) Läromedel under utgivning 26