Kapitel 9: Vetenskap och forskning

(1)

Kapitel 9: Vetenskap och forskning

Nyckelord:

vetenskap, forskning, uppfinningar, publicering, djurförsök, akademiskt språk, statistik, jämställdhet, Alfred Nobel, etik, forskningsfusk, artiklar

Citat

”Allt stort som skedde i världen skedde först i någon människas fantasi. ” Astrid Lindgren (1907–2002) författare

”Det finns många knep för att göra en text mer levande: att bygga scener, använda konkreta exempel, byta perspektiv, uppfinna nya termer, arbeta med intellektuella

cliffhangers, inte vara övertydlig och använda skiljetecken på ett mer kreativt sätt. Variera satsbyggnad och längd på meningarna, inte kommatera på ett gammaldags sätt.”

Magnus Linton, författare

https://www.tidningencurie.se/nyheter/2017/11/16/han-ska-vacka-forskarnas-sprak/

”En ofta återkommande fråga när det gäller forskningsfinansiering handlar om vilken nytta forskningen gör. Det finns ett allt större tryck från statsmakterna att forskningen ska leda till något tydligt, kanske en medicin eller en ny och bättre process. Och gärna något som kan kommersialiseras och därmed bidra till landets välstånd.

Det här är i viss mån förståeligt – svensk forskning betalas till största delen via skattemedel och det är förstås rimligt att resultaten kommer samhället till godo. Att finansiera forskning kan betraktas som en investering i ökad kunskap, hälsa,

välbefinnande och livskvalitet. Men alla investerare förväntar sig en sannolik vinst och helst inom en nära framtid. Och det är här problemet ligger. Forskning är av nödvändighet

långsiktig.”

Mats Ulfendahl, professor, Ordförande i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning Hämtat från: https://www.ssmf.se/ssmf/ordforanden-har-ordet-1/

”Den som tidigt lär sig hur riktig forskning går till har bättre förutsättningar att genomskåda falska påståenden och konspirationsteorier. Men det räcker inte. Fler forskare måste bidra för att värna fakta och minska spridningen av

felaktigheter.”

Amina Manzoor, medicinreporter på Dagens Nyheter

Hämtat från: https://www.ssmf.se/gastskribenten/manga-forstar-inte-hur-forskning-gar-till/

(2)

Svenska för utländska akademiker (© Blomström & Nobel, Studentlitteratur) Läromedel under utgivning 2

INLEDANDE TEXT Vetenskap och forskning

Det här kapitlet handlar om vetenskap och forskning. Kapitlet innehåller texter som handlar om uppfinningar och uppfinnare och om forskare och deras arbete som har betytt mycket för vetenskapen.

Under temat kommer också olika frågor att tas upp för diskussion. Frågor som har med vetenskap och forskning att göra, som till exempel: Var går gränsen mellan etisk och oetisk forskning? Hur ska forskningen finansieras? Hur ska samhället bäst kunna ta vara på forskningens resultat? Hur ska forskningen nå ut till allmänheten? Vilket förtroende har allmänheten för vetenskap och forskning? Vad säger de olika riksdagspartierna i Sverige om vilka som är de viktigaste frågorna rörande forskning? Det akademiska språket på svenska kommer också att uppmärksammas.

Diskutera

1. I den inledande texten ges exempel på några frågor som kommer att tas upp i kapitlet.

Vilken/vilka av dem ser ni mest fram emot att få diskutera?

2. I texten hämtad från Forskning & Framsteg här ovan lyfts människans nyfikenhet fram som något positivt men att det inte alltid har varit så. Vad finns det för exempel i historisk tid på att man såg skeptiskt på nyfikenhet? Finns det exempel på att det kan vara så även i dag – att man ser på forskares nyfikenhet med skepsis?

3. Vad är den viktigaste vetenskapliga upptäckten eller uppfinningen enligt er?

Albert Einstein: ”Det viktiga är att aldrig sluta fråga. Nyfikenheten har sitt eget existensberättigande.”

I dag ser vi gärna människans nyfikenhet som något positivt – en förutsättning för utveckling och nya upptäckter. Men nyfikenheten har under lång tid betraktats som en farlig egenskap och omgärdats av stränga regler.

//

För antikens filosofer var nyfikenhet, periergia, en meningslös egenskap. Aristoteles ansåg att den lockade blicken mot futtigheter och hindrade sökandet efter verklig kunskap. En viss förundran inför världen var bra, som drivkraft för att metodiskt bygga vidare på befintlig kunskap. Men att låta sig fascineras av allt möjligt, att tänka tankar som överskred gränsen för de mönster och den regelbundenhet som ansågs prägla världsalltet, det var bara slöseri med tid.

Forskning & Framsteg (2016-11-22)

När nyfikenheten blev god | Forskning & Framsteg (fof.se)

(3)

TEXT 1 Djuren som hjälpt människan att utforska rymden

Foto: IBL/Wikimedia Commons

Elon Musk skickade härförleden upp en Tesla-bil i rymden. I högtalarna hördes David Bowies ”Space oddity”, som en hommage både till Bowie själv och experimentet i fråga. Innan dess har mängder av rymdexperiment genomförts – inte sällan med hjälp av djur.

Apor

Det första försöket att sända ett djur till rymden var redan 1947. Det var apan Albert I som fick äran (?) att inleda djurens karriär som astronauter. Uppskjutningen misslyckades och Albert II blev först ut att nå rymden. Både Albert I och Albert II omkom, av kvävning respektive påföljd av att fallskärmen fallerade.

Hundar

Hunden Lajka var den första levande varelsen att skickas upp i jordens omloppsbana. Den 3 november 1957 skickades hon upp med Sputnik 2, men omkom bara timmar efter

uppskjutningen. Att Lajka skulle dö i raketen visste människorna bakom experimentet om, enligt hundens tränare. Men de hade förutspått att det åtminstone skulle dröja tio dagar.

– Självklart visste vi att hon var ämnad att dö under flygningen, eftersom det inte fanns någon möjlighet att få henne tillbaka till jorden. Det var inte möjligt vid den tidpunkten, sa den nu 91-åriga Adilya Kotovskaya, i en rapport förra året.

Tre år senare, i augusti 1960 skicka Ryssland upp ytterligare två hundar – Belka och Strelka – till rymden. Båda hundarna överlevde och kom tillbaka till jorden dagen efter.

Bland djurexperimenten i rymden återfinns katten Felix (eller Felicette) och apan Albert.

Foto: IBL och Wikimedia Commons

(4)

Grodor

Två stycken oxgrodor skickades upp av Nasa 1970, i syfte att undersöka hur grodorna reagerar på viktlöshet. De båda dog under resan och deras farkost kom aldrig tillbaka till jorden.

Marsvin

I mars 1961 skickades två marsvin upp med Sovjet Sputnik 9. Till sitt sällskap hade de bland annat en hund och några möss, vilka alla kom tillbaka levande.

Källa: South china morning post

Gustaf Larsson Metro 27 Feb 2018 uppdaterad: 28 Feb 18

Från: https://www.metro.se/artikel/djuren-som-hj%C3%A4lpt-m%C3%A4nniskan-att-utforska- rymden

Diskutera

1. Är det acceptabelt att forska på djur? Varför/varför inte? Vilka är alternativen?

2. Gäller det alla djur? Eller är det mer acceptabelt att forska på vissa djur än på andra?

3. Är det mer acceptabelt att forska på djur för vissa syften än för andra? Vilka syften i så fall?

4. Vilka andra moraliska/etiska frågor kan man behöva diskutera i samband med forskning?

Undersök och presentera

Uppfinnare, forskare, konstnärer, författare och politiker har under historien fått ge namn åt växter, djur, himlakroppar och medicinska upptäckter. Vilka exempel på det finns i Sverige, Europa och övriga världen?

Presentera något av det du har hittat för de andra i gruppen. Hade ni hittat samma information? Fanns det likheter?

Förslag på andra teman att diskutera eller ta reda på mer om

• Djurförsök

• Forskningsetik

• Forskning på människor

(5)

TEXT 2 Sju svenska uppfinningar som förändrade världen

Sverige är hemvist till några av världens viktigaste uppfinningar som både har underlättat teknisk utveckling och förenklat vardagen för miljontals människor. Några av uppfinningarna räddar livet på människor än i dag.

Gustaf de Laval Foto: Wikimedia Commons

För uppfinnaren Gustaf de Laval gick det inte så bra – trots att han uppfann åtminstone två världskända innovationer. Läs vidare för att se några av Sveriges främsta uppfinningar genom tiderna.

Pacemakern

Foto: Malin Hoelstad

Många vet inte att pacemakern, som räddat miljontals hjärtsjuka patienters liv, faktiskt är en svensk uppfinning. Läkaren och ingenjören Rune Elmqvist uppfann den första pacemakern år 1958. Apparaten opererades in i patienten Arne Larsson samma år under dirigering av

överläkaren Åke Senning vid Karolinska Institutet. Pacemakerns uppgift är att, med hjälp av elektriska impulser, få patientens hjärta att slå i rätt takt.

(6)

Dynamiten

Foto: TT

Alfred Nobel var en synnerligen aktiv man, under sin livstid hann han ta patent på mer än 350 uppfinningar. År 1867 uppfann han dynamiten som gjorde honom till en av våra mest kända svenskar någonsin. Han hade under flera års tid experimenterat med nitroglycerin och försökt få ämnet att explodera under kontrollerade former. Efter att ha uppfunnit tändhatten och blandat nitroglycerinet med jordarten kiselgur lyckades han till slut. Han kastar än i dag sken över Sverige genom det prestigefyllda Nobelpriset som delas ut en gång per år i

Stockholm.

Ångturbinen

Foto: Wikimedia Commons

Gustaf de Laval från Orsa var en svensk uppfinnare aktiv under slutet på 1800-talet. År 1874, efter studier i Stockholm, började han arbeta som ingenjör vid Klosters bruk i Dalarna.

Det var under sin tid där han utvecklade de två uppfinningar som han är mest känd för, separatorn och reaktionsångturbinen. Tyvärr var de Laval inte lika duktig på att hushålla med sin ekonomi som han var på att uppfinna saker, och dog därför utfattig.

(7)

Skiftnyckeln

Foto: Roger Tillberg/TT

På 1890-talet uppfann Johan Petter Johansson ett redskap som nu återfinns i nästan alla hushåll, nämligen skiftnyckeln. Det sägs att han fick idén till redskapet då han blivit trött på att släpa runt på redskap i olika storlekar när han var ute på reparationsuppdrag. Johansson har uppfunnit flera andra saker också, bland annat den ställbara rörtången.

Aga-fyren

Foto: Holger Ellgaard/Wikimedia Commons

Aga-fyren är en automatisk fyr som uppfanns av vetenskapsmannen Gustaf Dalén i början av 1900-talet. Fyren betydde otroligt mycket för sjöfarten då konstruktionen av fyrens belysning gjorde färden för sjöfarare mindre farlig. Aga-fyren var långt ifrån Daléns enda uppfinning, men det var för hans engagemang inom fyrtekniken som han år 1912 fick nobelpriset i fysik.

Trepunktsbältet

Foto: Volvo Cars/Pressbild

(8)

Nils Bohlin är namnet på den man som har skapat en av Sveriges viktigaste uppfinningar.

Han vidareutvecklade nämligen trepunktsbältet och har därmed bidragit till att rädda

miljontals bilisters liv. Den första typen av trepunktsbälte som redan fanns vid den tiden var uppfunnet av två amerikaner, Bohlin förfinade deras bälte och i dag är det hans uppfinning vi ser i alla moderna bilar. Bohlin arbetade som säkerhetsingenjör på Volvo och tog 1958 patent på sin vidareutveckling av bältet. Bältet blev då standard i bilmodellen Volvo Amazon vilket bidrog till att Volvo än i dag anses som en av världens mest säkra biltillverkare.

Tetra Pak

Foto: Tekniska museets arkiv

I början av 1940-talet började uppfinnaren Erik Wallenberg utveckla en ny

mjölkförpackning åt familjen Rausings Tetra Pak som skulle vara både hygienisk och kräva så lite material som möjligt vid tillverkningen. Han uppfann då en helt ny teknik för att plastbelägga papper och förseglingar åt förpackningar som innehöll vätska. I dag är den tetraederformade förpackningen ikonisk.

Av Gabriella Kvarnlöf 4 aug, 2016

Hämtad från: https://www.svd.se/sju-svenska-uppfinningar-som-forandrade-varlden#sida-3

Diskutera

1. Vilken information kände ni redan till om personerna och uppfinningarna i texten och vad var helt nya fakta för er?

2. Vilka andra historiska händelser, uppfinningar eller upptäckter i Sverige eller övriga världen har varit viktigast för mänskligheten, tycker ni?

3. Finns det något som ni hoppas på att man kommer att upptäcka eller uppfinna i framtiden? Vad och varför?

Undersök och presentera

I texten presenteras några uppfinnare som alla är män. Din uppgift är att söka information om en kvinna som har haft stor betydelse för Sverige. Du kan söka information på webbsidan Svenskt kvinnobiografiskt lexikon: https://skbl.se/sv (se mer i rutan nedan)

Presentera den kvinna som du har valt ut. Berätta om när kvinnan levde, på vilket sätt hon var betydelsefull och annat av intresse.

(9)

Förslag på andra teman att diskutera eller ta reda på mer om

• Kvinnors rösträtt i Sverige

• Statistik om jämställdhet i Sverige

• Nutida svenska uppfinnare

”Varför finns inga kvinnliga konstnärer, vetenskapsmän, politiker osv? Den frågan väcks så snart historia av olika slag ska skrivas. En av anledningarna är att historieskrivningen vilar på befintliga biografiska lexikon, där kvinnor förekommer mycket sällan. Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, SKBL, ändrar på detta. Här finns nu, fritt tillgängligt (under CC-BY-licensen), 1000 levnadsteckningar över svenska kvinnor och över utländska kvinnor, som varit verksamma i Sverige.”

(10)

ÖVRIG TEXT Vad påverkar förtroendet för forskning?

Ny VA-rapport: Fyra faktorer förklarar förtroende för forskning

Forskare är intelligenta och kreativa, men kan också vara insnöade och köpta.

Medicinsk forskning är seriös, medan livsmedelsforskning inte går att lita på … I en ny VA-rapport redovisas resultaten från fokusgrupper med allmänheten om vad som stärker eller sänker förtroendet för forskning och forskare.

I fokusgrupperna sågs forskning överlag som både seriöst och nyttigt för samhället. Faktorer som deltagarna ansåg ökar eller minskar förtroendet för forskning kan delas in i fyra teman:

• Process – hur forskningen utförs

• Produkt – forskningens resultat

• Person – forskaren som utför forskningen

• Presentation – hur forskningen kommuniceras

Förtroendet är högst för forskning som är transparent och ekonomiskt oberoende; som ger tydliga resultat och är nyttig för samhället; som utförs av duktiga forskare som brinner för sitt arbete, och som förmedlas på ett begripligt och intressant sätt. Omvänt sjunker förtroendet när forskningen är flummig, bedräglig, styrd av finansiella intressen; saknar nytta, rör självklarheter, eller säger olika saker.

– Många hade till exempel lågt förtroende för forskning om mat och näring just eftersom de ofta såg motstridiga resultat i medierna. Ena veckan var det nyttigt med kaffe, nästa vecka tvärtom. Det sänkte förtroendet, säger Fredrik Brounéus, utredare på VA.

”När det blir att de säger olika, att en säger si och en så, då tror man inte på något till slut!

Man känner sig bäst själv då.” Kvinna 26 år Tålmodiga, kreativa … och insnöade?

Som individer betraktades forskare som intelligenta och beundransvärda. De beskrevs som tålmodiga, ihärdiga och kreativa. Men det togs även upp en del negativa karaktärsdrag, som till exempel att forskare kan vara tankspridda, socialt inkompetenta, prata fikonspråk och snöa in på saker.

”Jag var på ett bröllop där en cancerprofessor gifte sig och han hade en massa

forskarkollegor där. De var ju jävligt duktiga forskare men många av dem var socialt helt insnöade!” Man 48 år

”Jag har ett stort förtroende [för forskare]! Det finns en vilja att göra något och jag känner att det är bra för mänskligheten, det är ändå något som händer!” Kvinna 52 år

(11)

Deltagarnas bild av forskare.

Förståeligt och lagom underhållande

Det ansågs vara viktigt för forskare att kunna uttrycka sig så att gemene man förstår: Forskare måste anpassa innehåll efter målgrupp så att det blir förståeligt, intressant och underhållande.

Men inte för underhållande, för då upplevs det som oseriöst. För att forskare ska nå ut behöver de ha koll på hur ”vanligt folk” har det, och göra sig bra i media.

”Om en forskare skulle stå och flabba och flamsa i TV när han talar om sina forskningsresultat så skulle man inte tro på det. Det måste finnas en seriositet hos personen!” Kvinna 56 år

– Resultaten visar hur viktigt det är att forskare kan berätta om sin forskning på ett förståeligt sätt. Det är en hörnsten när det gäller att bygga förtroende, säger VAs generalsekreterare Cissi Askwall.

Mer förtroende för medicin

I enkätundersökningar som VA genomför årligen sedan 2002 om allmänhetens attityder till vetenskap har förtroendet för medicinsk forskning alltid varit högst, medan humanistisk forskning ligger betydligt lägre. Även deltagarna i fokusgrupperna såg mer positivt på medicin än på humaniora. Skillnaden tycks bland annat bero på att humaniora uppfattas som mer subjektivt och mindre vetenskapligt, och att det uppfattas ge mindre nytta för samhället.

”Det finns ju väldigt många olika områden inom forskning. Vissa saker man har hört talas om verkar ganska meningslösa, man forskar på saker som nästan är självklara. Sedan finns det annat som är betydligt väsentligare, jag tänker på läkarvetenskap och forskningen där.”

Man 74 år

Rapporten ”Vad påverkar förtroende för forskning? Fokusgrupper med allmänheten” har skrivits av utredare på VA i samarbete med fil. dr Ylva Norén Bretzer,

Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet. Resultaten bygger på åtta fokusgrupper som genomfördes med 45 deltagare från allmänheten i november 2015. Studien har genomförts med stöd av Riksbankens Jubileumsfond samt Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för Medieforskning. Sedan 2002 undersöker VA och SOM-institutet vid Göteborgs universitet årligen svenskarnas syn på forskning och vetenskap i projektet Vetenskapen i Samhället.

(12)

Om fokusgrupper

I fokusgrupper får deltagare diskutera ett visst ämne, för att forskare ska lära sig mer om hur deltagarna tänker kring ämnet. Det är en kvalitativ forskningsmetod, att jämföra med kvantitativa metoder, som till exempel enkäter. Kvantitativa metoder kan till exempel användas för att ta reda på hur vanligt det är att människor har en viss åsikt, medan kvalitativa metoder kan bidra med djupare kunskap om varför de har denna åsikt.

Hämtat från: https://v-a.se/2018/10/ny-va-rapport-fyra-faktorer-forklarar-fortroende-for-forskning/

https://v-a.se/2018/10/vad-paverkar-fortroende-for-forskning/

(13)

FÖRDJUPNINGSDEL MED ÖVNINGAR

Kommunikativa övningar

Övning: Vad påverkar förtroende för forskning?

Läs citaten nedan som är hämtade från rapporten ”Vad påverkar förtroende för forskning?

Fokusgrupper med allmänheten.” (VA-rapport 2018:5)

Vilken information ger citaten om allmänhetens uppfattning om forskare och forskning?

Är det någonting ni särskilt reagerar på?

”När det blir att de säger olika, att en säger si och en så, då tror man inte på något till slut! Man känner sig bäst själv då.”

Kvinna 26 år

”Jag var på ett bröllop där en cancerprofessor gifte sig och han hade en massa forskarkollegor där. De var ju jävligt duktiga forskare men många av dem var socialt helt insnöade!”

Man 48 år

”Jag har ett stort förtroende [för forskare]! Det finns en vilja att göra något och jag känner att det är bra för mänskligheten, det är ändå något som händer!”

Kvinna 52 år

”Om en forskare skulle stå och flabba och flamsa i TV när han talar om sina forskningsresultat så skulle man inte tro på det. Det måste finnas en seriositet hos personen!”

Kvinna 56 år

”Det finns ju väldigt många olika områden inom forskning. Vissa saker man har hört talas om verkar ganska meningslösa, man forskar på saker som nästan är självklara. Sedan finns det annat som är betydligt väsentligare, jag tänker på läkarvetenskap och forskningen där.”

Man 74 år

https://v-a.se/2018/10/vad-paverkar-fortroende-for-forskning/

Övning: Är det rimligt med djurförsök?

Vad tycker folk?

(se nästa sida)

(14)

Så tycker svenskarna

Sju av tio svenskar accepterar djurförsök inom medicinsk forskning om syftet är att få mer

kunskap om sjukdomar och hur de kan förebyggas och botas. Unga är mer negativa än äldre.

Det framgår av undersökningen ”Allmänhetens syn på djurförsök” som Vetenskapsrådet

genomförde med hjälp av Vetenskap & Allmänhet år 2008. Resultatet är ungefär på samma nivå som 1992 när svenskarnas attityd till djurförsök senast mättes.

Unga mer negativa än äldre

Ungdomar är de som är mest negativa till djurförsök. På frågan om djurförsök är acceptabelt i medicinsk forskning säger 36 procent av de som är mellan 16–29 år att det inte är okej. Bland de som är 30–44 år är det 17 procent som svarar nej.

Många tänker på medicinsk forskning – och smink

De flesta människor associerar ordet djurförsök med medicinsk forskning, men många associerar också till smink och hygienprodukter, visar undersökningen. Detta trots att testning av kosmetika

på djur varit förbjudet i Sverige sedan 2004.

Undersökningen visar också på att forskarsamhället måste bli bättre på att informera om

djurförsök, det tyder associationerna till smink tydligt på.

I undersökningen telefonintervjuades 1 026 svenskar i åldersgruppen 16 år och uppåt och de svarande utgör ett representativt urval av den svenska allmänheten.

Europeisk undersökning

Forskare bör få utföra försök på mindre djur som möss om det kan öka kunskapen om människors hälsoproblem. Det menar två av tre européer som deltagit i EU-kommissionens Eurobarometer om

vetenskap och teknik från 2010.

Stödet för försök på större djur är betydligt mindre.

Inställningen till djurförsök i forskningen varierar kraftigt mellan olika länder i Europa. Mer än 80 procent av estländarna som deltagit i studien är positiva till djurförsök på möss för att öka

kunskapen om människors hälsoproblem. Det kan jämföras med knappt hälften av de svarande i Luxemburg och drygt sju av tio av de svenska deltagarna i studien.

Mindre stöd för försök på apor

Stödet för djurförsök på större djur som hundar och apor är betydligt mindre. Knappt hälften, 44 procent, stöder sådana djurförsök medan 37 procent är emot. Störst är stödet i Spanien där två av tre svarande är positiva, jämfört med endast 29 procent i Luxemburg. Av de svenska deltagarna i studien stöder 45 procent djurförsök på större djur och nästan lika många är emot.

Män mer positiva till försök

Eurobarometern visar också på andra typer av skillnader i inställningen till djurförsök. Män är till exempel mer positiva till djurförsök än vad kvinnor är. Nästan hälften, 49 procent, av männen stöder djurförsök på större djur jämfört med 39 procent av kvinnorna. Personer i chefsställning och människor som är intresserade av forskning har också en mer positiv inställning till

djurförsök.

Jämfört med Eurobarometern från 2005 har andelen som stöder djurförsök i forskningssyfte inte förändrats. Däremot har andelen som inte stöder djurförsök ökat med 3 procent.

Källa: https://www.djurforsok.info/ (hämtat 12/2 2019)

(15)

Diskutera

1. Hur reagerar ni på innehållet i texten ovan om vad man i Sverige och i övriga Europa tänker om djurförsök?

2. Var det något som överraskade i texten?

3. Hur ska vi se på att använda människor som test-/försökspersoner i forskningen? Är det skillnad på att använda djur och människor i forskningen? Var, i så fall, går gränsen? Om och när i processen och under vilka villkor ska/kan vi använda människor i forskningen?

4. Vilka andra moraliska/etiska frågor kan man behöva diskutera i samband med forskning?

(16)

Övning: Diskutera om forskning

Välj en eller flera frågor att diskutera.

1. Är viss forskning viktigare än annan?

Olika typer av forskning får olika anslag. Är det rätt? Vilken forskning är viktigare än annan? Fundera över olika etiska aspekter.

2. Vem/vilka ska ha kontroll och ansvar forskning?

Vem ska få bedriva forskning och vem ska få fatta beslut om det? Vilken forskning ska samhället stödja med statliga medel? Vem har ansvar för att kvalitetssäkra forskningen?

3. Vilket ansvar har politiken över forskningen?

Vem har ansvar för att fatta beslut baserat på vetenskap/forskningsresultat? Hur mycket ansvar vilar på politiker? Myndigheter, forskare? Hur kan man väga olika intressen mot varandra (ekonomi, hållbarhet, hälsa, moraliska och etiska aspekter …) Vilket ansvar har politiker, forskare för olika avvägningar mellan forskningsresultat och övriga intressen i samhället?

4. Hur kan/ska forskningen nå ut?

Man diskuterar ofta att det är viktigt att forskare ska kunna nå ut till gemene man med sin forskning och forskningsresultat.

Vem har ansvar för att allmänheten ska få ta del av forskning?

5. Hur ska forskning och forskningsresultat göras åtkomlig och begriplig för allmänheten?

Vem har ansvar för att göra forskningen begriplig för världen utanför akademin? Hur mycket kan man förenkla för att tillgängliggöra forskningen? Finns det någon gräns för det? Ska man ställa vissa kunskapskrav på de som ska tillgängliggöra forskningen för allmänheten? Vilken kunskap behöver till exempel en vetenskapsjournalist ha för att åskådliggöra och förklara forskningsresultat på ett riktigt sätt? Finns det viss forskning som inte bör göras tillgänglig för allmänheten?

6. Engelskans roll och inflytande i den akademiska världen

Enligt siffror publicerade i Universitetsläraren (18 december 2018) var

undervisningsspråket på en tredjedel av kurserna på svenska högskolor och universitet under utbildningsåret 2018/2019 engelska (språkkurser borträknat). Och enligt en rapport från Språkrådet skrivs nästan 9 av 10 av avhandlingarna i Sverige på engelska (Engelska eller svenska.pdf (isof.se). Samtidigt slår språklagen från 2009 fast att svenskan är det gemensamma huvudspråket och att svenskan ska kunna användas inom alla samhällsområden, till exempel i kontakt mellan enskilda och myndigheter.

Hur ser ni på frågan om engelskans roll i den akademiska världen?

Finns det något att oroa sig för att den stora merparten av avhandlingarna ges ut på engelska? Vad i så fall? Och hur skulle man kunna tackla det problemet?

(17)

Vad är era tankar kring siffrorna som visar andelen kurser som ges på engelska på högskolorna i Sverige? Hur ser det ut på lärosäten i andra, icke-engelskspråkiga länder som ni har erfarenhet av? Med tanke på att man inom akademin använder mer och mer engelska – finns det risk för klyftor i samhället med en utbildad elit och övriga som står utanför?

(18)

Övning: Diskutera forskning och jämställdhet

Arbeta i mindre grupper. Utgå ifrån figuren nedan och diskutera med varandra.

1. Vad kan man utläsa av figuren?

2. Är det något som förvånar er när ni tar del av statistiken i figuren? Vad var minst förvånande?

3. Inom de områdena där det är störst skillnad mellan verksamma män och kvinnor i antal – vad skulle anledningen kunna vara till de stora skillnaderna?

4. Upplever ni det som ett problem att dessa skillnader är stora inom de områdena?

Vilka är problemen i så fall?

5. Tycker ni att det är något av de områdena som är extra viktigt att jämna ut könsfördelningen inom? Varför är det viktigt?

6. Hur kan man arbeta för att jämna ut könsfördelningen inom dessa områden där det råder stora skillnader mellan könsrepresentationen? Vem/vilka har ansvaret och möjligheterna att förändra?

Källa SCB

https://www.scb.se/contentassets/dc81d67fc2254e698a53dee2b1569966/uf0202_2017a01_sm_uf23s m1801.pdf (s. 18)

(19)

https://www.scb.se/contentassets/dc81d67fc2254e698a53dee2b1569966/uf0202_2017a01_s m_uf23sm1801.pdf

(20)

Övning: Pris för bästa granskning

Tillsammans med sina kollegor har Annika Björkdahl, chefredaktör på den internationella tidskriften Cooperation and Conflict, inrätttat ett pris för årets bästa granskning av

vetenskapliga artiklar. Hon förklarar syftet med priset är att ”Vi vill sätta ljus på det ofta otacksamma arbete som många forskare gör för att förbättra en kollegas artikel och höja den vetenskapliga kvaliteten med konstruktiva kommentarer.” Den som vinner priset får 1 000 euro och dessutom sin granskning publicerad tillsammans med den granskade artikeln. ”På så vis blir det en bra läroprocess också, där kolleger kan se hur en riktigt bra peer review ser ut.

Det viktigaste är förstås att det vetenskapliga bidraget till forskningsfältet blir tydligare”, säger Annika Björkdahl och fortsätter ”men kan man inte skriva på ett sätt som är tilltalande så får materialet inget genomslag.”

Källa: Pris till bästa granskning ska ge högre status | Tidningen Curie

Diskutera

1. Hur viktig är den kollegiala granskningen av vetenskapliga artiklar?

2. Vad tänker ni om att dela ut priser för bästa granskning?

3. Finns det andra sätt att lyfta fram betydelsen av en god granskning?

4. Vad tycker ni om idén att vid publiceringen av en vetenskaplig artikel även publicera granskningen av den?

(21)

Övning: Diskutera en text där en undersökning/studie presenteras

Arbeta först individuellt och sedan i grupp.

I boken finns det många texter som presenterar forskning/en studie/en undersökning. Din uppgift är att läsa en text som handlar om en genomförd studie/undersökning för att sedan redogöra för och diskutera frågorna nedan.

Arbetsgång:

1. Läs texten.

2. Besvara frågorna nedan individuellt.

3. Diskutera svaren i par eller mindre grupper.

4. Sammanfatta texten gemensamt med hjälp av era svar och diskussioner.

a) Vad har undersökts i den studie som texten handlar om och vad ville man få reda på? (Syfte)

b) Hur tog man reda på det? (Metod)

c) Vilket material baseras undersökningen på? (Vilket material användes? Vilka var informanterna/respondenterna?) (Material)

d) Vad blev resultatet? (Resultat)

e) Varför tror du/ni att man ville göra den här undersökningen?

f) Vad skulle man kunna använda resultaten till?

g) Vilka är era tankar och reflektioner om undersökningen och resultatet? Diskutera!

Användbara fraser för att sammanfatta en studie:

I en studie om … gjord av … framkom att … En studie om … visade att …

Enligt en studie av … har man kommit fram till att … Syftet med studien var att … (undersöka/ta reda på/ …) För att ta reda på det …

Som metod användes … Resultaten visade …

(22)

Uppgift: Sök, presentera och diskutera information om forskningsfusk

Sök information om den så kallade Macchiarini-affären. Anteckna intressanta saker du får reda på. Anteckna också 8–10 nya/användbara ord.

Presentera era anteckningar för varandra om det ni har fått reda på om den så kallade Macchiarini-affären.

Diskutera:

1. Hur kunde det som hände ske?

2. Vad skulle man kunna ha gjort för att förhindra det?

3. Vem/vilka bär det största ansvaret för det som hände?

4. Vad kan man göra för att förhindra att liknande skandaler sker i framtiden?

5. Fler reflektioner?

6. Känner ni till andra fall av forskningsfusk?

Uppgift: Vad händer inom forskningen? Presentation av ny forskningsstudie.

Universitet och högskolor presenterar ofta nyheter gällande nya studier eller ny forskning på sina webbsidor. Din uppgift är att söka efter en nyhet inom ett valfritt forskningsområde, ta reda på mer/besvara frågorna nedan och sedan göra en muntlig presentation av

informationen.

Arbetsgång:

1. Sök efter forskningsnyheter/ny forskning på ett valfritt lärosätes webbplats.

2. Läs nyheten, ta reda på mer om universitetet/högskolan, ämnet och forskaren.

3. Skriv en kort text om det du har läst och tagit reda på.

4. Skapa en muntlig presentation utifrån din skrivna text.

Frågor att utgå ifrån:

a) Vad handlar forskningsnyheten om? Var hittade du nyheten? Vilket ämne och vilket universitet? Vem är forskaren? Vad visar forskningen? Vilka nya frågor väcker forskningen eller resultaten av den?

b) Vad är det för text? En sammanfattning, en notis, en artikel, ett blogginlägg, ett reportage eller en intervju? Vem har skrivit texten?

c) Varför valde du just denna nyhet?

d) Formulera en fråga som du vill diskutera med de andra kurskamraterna.

Håll presentationen och diskutera sedan forskningen med andra.

(23)

Uppgift: Riksdagspartiernas viktigaste frågor om forskning

1. Sök information om de olika riksdagspartiernas viktigaste fråga vad gäller forskning.

Anteckna kortfattat partiernas prioriterade forskningsfrågor och ta med anteckningarna till ett seminarium eller lektion.

2. Diskutera:

- Vad tänker ni om partiernas olika prioriteringar? Något som förvånar?

- Om ni var tvungna att välja ut tre av de olika partiernas viktigaste forskningsfrågor som de viktigaste för er, vilka skulle det bli?

- Finns det någon forskningsfråga som saknas bland de olika partiernas viktigaste och som borde vara högre prioriterad?

Uppgift: En muntlig presentation

Håll en muntlig presentation om något som rör ditt arbete eller dina studier. Om du forskar eller är doktorand kan du berätta om din forskning eller om ditt ämne mer generellt. Du kan berätta om ett projekt du arbetar i eller har arbetat i. Om du inte forskar själv kan du välja att presentera någon forskning som är relaterad till ditt yrke eller arbetsområde.

1. Förbered en presentation på 10–15 minuter. Använd gärna något presentationstekniskt hjälpmedel såsom powerpoint, dokumentkamera etc. När du förbereder din

presentation kanske du behöver fundera på om det är vissa, för ämnet specifika, ord eller begrepp som du behöver förklara för lyssnarna.

2. Utgå ifrån uppgiften ”En muntlig presentation”. Skriv en text motsvarande det din presentation handlade om. Skriv och berätta även om vad det var som lockade dig i det ämne som du har valt att arbeta inom. Om du fick några frågor från dina

kurskamrater efter din presentation får du gärna skriva något om dem också. Ställde åhörarna frågor som du hade förväntat dig? Eller var det något som överraskade dig?

(24)

Uppgift: Läs och diskutera en intervju med en språkforskare

Läs nedanstående intervju med språkforskaren Maria Rydell.

Intervju med en språkforskare

Hur är det att lära sig ett nytt språk som vuxen? ”En fördel med att vara vuxen och lära sig ett nytt språk är att vuxna ofta har fler medvetna strategier, särskilt om man är van att studera språk sedan tidigare”, säger Maria Rydell, lektor och forskare i svenska som andraspråk vid Stockholms universitet. Hon betonar också att det kan vara en fördel att ha olika språk att jämföra med varandra och att flerspråkighet i sig kan vara ett sätt att vidga sitt sätt att tänka och en möjlighet att se olika perspektiv.

Maria Rydell har en bakgrund som lärare i svenska och svenska som andraspråk och har arbetat inom olika typer av vuxenutbildningar. Hon har bland annat arbetat inom sfi (Svenska för invandrare), som utlandslektor i svenska i Frankrike och som lärare på

språkfärdighetstränande och teoretiska kurser i svenska som andraspråk på Stockholms universitet. Hon har även arbetat som provkonstruktör för Tisus (Test i svenska för

universitets- och högskolestudier) och för nationella prov i sfi samt som lektor i svenska som andraspråk på Högskolan i Dalarna.

Vilka språk kan du själv?

Svenska är mitt starkaste språk men jag kan även engelska, franska och grekiska samt lite spanska.

Vad gjorde att du valde att gå vidare och forska i ämnet?

Jag har alltid haft ett intresse för språk och att forska blev en möjlighet att fördjupa mig i det jag var intresserad av. När jag kom in på forskarutbildningen arbetade jag som

provkonstruktör och var särskilt intresserad av testning av muntlig interaktion och hur man kan förstå testsituationen som en språkbrukssituation, det vill säga hur testsituationen påverkar interaktionen.

Vad intresserar du dig för i din forskning?

Jag är intresserad av olika aspekter av språk och migration. Jag har särskilt intresserat mig för synen på språklig kompetens i relation till sfi-studerande och med ett särskilt fokus på

bedömning och testning av muntlig färdighet. Testsituationer blir intressanta att studera eftersom språklig kompetens aktualiseras då. Jag har både tittat på hur sfi-studerande agerar i muntliga testsituationer och hur de pratar om språk och språkinlärning. Hur ser sfi-deltagare på vad det innebär att vara en kompetent språkbrukare?

Vilka fördelar och vilka utmaningar finns när man lär sig ett nytt språk som vuxen?

En fördel med att vara vuxen och lära sig ett nytt språk är att vuxna ofta har fler medvetna strategier, särskilt om man är van att studera språk sedan tidigare. Vuxna har också en mer utvecklad språkfärdighet i sitt modersmål (exempelvis när det gäller ordförråd) än barn vilket de kan dra nytta av när de lär sig ett nytt språk. Sedan kan det finnas lingvistiska aspekter

(25)

som kan vara svåra att lära sig som vuxen. Ett målspråksenligt uttal är ett tydligt exempel på något som är svårt att lära sig som vuxen.

Vad skulle du säga är de största utmaningarna med att lära sig just svenska?

Det är svårt att ge ett generellt svar eftersom det beror på vem inläraren är. Språk måste ses i relation till talaren och talarens omgivning. Har man ett modersmål som språkligt sett skiljer sig mycket från svenskan kan det utgöra en svårighet. Andra svårigheter kan vara att engelska i många fall är ett gångbart språk i Sverige. Många engelsktalande personer vittnar om att det är svårt att lära sig svenska eftersom många svenskar gärna pratar engelska. Tröskeln till svenskan blir då högre när många av bekvämlighet hellre använder engelska.

Vad ser du som den största fördelen med att vara flerspråkig?

Möjligheten att lära känna andra kulturer och människor och på så vis möta olika perspektiv och vidga sitt sätt att tänka. När man studerar språk kan det också vara en fördel att kunna jämföra olika språk för att på så vis synliggöra olika typer av strukturer eller språkhandlingar.

Det är också viktigt att komma ihåg att flerspråkighet inte är något undantag i världen. De flesta människor har en flerspråkig kompetens i olika grad, allt i från att man kan känna igen uttryck på olika språk eller kan några fraser till att man kan förstå och använda språket mer eller mindre obehindrat.

Diskutera texten Intervju med en språkforskare

Diskutera artikeln ”Intervju med en språkforskare” i mindre grupper.

1. Vilka fördelar och nackdelar ser Maria Rydell med att vara vuxen och lära sig ett nytt språk? Känner ni igen det hon säger?

2. Vad säger Maria Rydell om vilka de största utmaningarna är att lära sig just svenska?

Vad är era kommentarer till det?

3. Övriga kommentarer och reflektioner över innehållet i intervjun?

(26)

Uppgift: Intervjua en person

Din uppgift är att göra en muntlig intervju med någon, till exempel en forskare, författare eller annan yrkesverksam person och sedan sammanfatta intervjun skriftligt.

Att tänka på:

• Var noga med förberedelserna inför intervjun.

• Skapa frågor i förväg, men var också beredd på att ställa följdfrågor.

• Använd öppna frågor: Vad? När? Hur? Undvik frågor som man kan svara bara ja och nej på. Säg hellre Hur reagerade du då? i stället för Blev du förvånad då?

• Ställ en fråga åt gången. Det blir annars svårt för intervjupersonen att veta vilken fråga hen ska besvara.

• Bestäm i god tid innan hur du ska dokumentera intervjun. Vill du bara anteckna eller dessutom spela in? Stäm också av med intervjupersonen.

• Gå igenom anteckningar och inspelningen så snart som möjligt efter intervjun och börja sortera och skriva.

• Bygg upp din text så att den får en tydlig inledning där intervjupersonen introduceras, en huvuddel med den viktigaste informationen som kom fram i intervjun samt en avslutning där du sammanfattar och knyter ihop texten.

Uppgift: Presentation av ett forskningsresultat

Välj ut en studie eller ett forskningsresultat som du själv har tagit stort intryck av. Det kan vara något som fascinerat dig av någon anledning. Om du själv forskar kan det vara någon forskning eller et forskningsresultat som fick dig själv att välja det område som du nu verkar inom. Det kan vara något som du menar är det mest banbrytande inom forskningsvärlden.

Det kan vara något som har betytt mycket för många människor på ett positivt eller negativt sätt.

Sök information och förbered att göra en presentation om det du har valt på ett seminarium eller lektion. Använd presentationstekniska hjälpmedel vid din presentation.

(27)

Uppgift: Forskar Grand Prix

I den här uppgiften ska ni var och en söka information om tävlingen Forskar Grand Prix. Ni ska sedan välja ut ett klipp där en forskare presenterar sin forskning på fyra minuter (som uppgiften i tävlingen är) och presentera klippet för varandra.

1. Gå in på Forskar Grand Prix och läs om vad det är för något.

2. Välj sedan en presentation som verkar vara intressant.

3. Titta på presentationen och anteckna:

- Vem är forskaren?

- Vad handlar hens presentation om?

- Hur inleder hen sin presentation?

- Vill talaren väcka tankar eller känslor? Eller både och? Vilka strategier använder hen för att lyckas med det? Lyckas hen?

- Hur framför forskaren sin presentation? Allvarsamt? Humoristiskt? Personligt?

Formellt? Annat? Ge exempel.

- Hur avslutas presentationen? Vad ska publiken få med sig från den?

- Kommentera språket. Vem är språket anpassat till? Till andra forskare inom området? Till icke-akademiker? Utveckla frågan något, typ: Finns det något särskilt ni lägger märke till i språket? Ge exempel!

- Lyckas forskaren få fram sitt budskap? Väckte talet nya frågor? Formulera en fråga att diskutera med andra kurskamrater.

- Vad fick du själv ut av presentationen?

4. Presentera för varandra på efterföljande seminarium eller lektion. Diskutera varandras frågor.

5. Diskutera även tävlingen Forskar Grand Prix. Vad anser ni om fenomenet? Fyller det någon funktion? Vilken i så fall?

6. Om ni själva är forskare – har ni deltagit i något liknande arrangemang? Om inte – skulle ni kunna tänka er att göra det? Varför/varför inte?

(28)

Uppgift: Lyssna på ”Söndagsintervjun” med Susanna Aalto

Lyssna på ”Söndagsintervjun” med Susanna Aalto, professor i radioastronomi, från 29 november 2020.

Anteckna sådant som ni tycker är intressant i programmet och som ni vill diskutera med andra kurskamrater. Anteckna även nya/användbara ord och uttryck. Ta med anteckningarna till seminariet eller lektionen. Här nedan finns också några förslag på diskussionsfrågor.

1. Vad berättar Susanna Aalto om - sin karriär?

- hur hon känner sig när hon tittar upp på stjärnhimlen?

- hur hennes intresse för stjärnhimlen väcktes?

- vem hon var som barn?

2. Vad forskar Susanna Aalto om? Vad vill hon förstå?

3. Hon säger att människan alltid har strävat utåt (i rymden) och velat förstå vad som händer där. Vad är era tankar om det?

4. Varför, menar Susanna Aalto, ska vi bry oss om svarta hål? Vad tänker ni om det hon säger?

5. Vad svarar hon på frågan om hon tror att det finns liv där ute i rymden?

6. Varför, menar hon, är det så viktigt att ta reda på det? Vad tänker ni när ni hör det?

7. Hur kommenterar hon ”flaskposten” på den obemannade rymdsonden Voyager 2 som skickades ut i rymden i slutet av 1970-talet? Vad menar hon att flaskposten säger om oss människor? Vad är era kommentarer till det?

8. Vad tar ni med er efter att ha lyssnat på intervjun med Susanna Aalto?

Susanne Aalto – om friden i det stora alltet 29 november 2020 kl 08.05 - Söndagsintervjun | Sveriges Radio

”Söndagsintervjun” har sänts i Sveriges Radios P1 sedan 2015. I programmet, som går på söndagar, intervjuas en i offentligheten aktuell person. Det kan till exempel vara en politiker, en kulturpersonlighet eller en forskare. Samtalen har en ganska personlig prägel och programledaren söker svar på vad som har format gästens val i livet och varit dennes drivkraft att bli den hen är.

(29)

Skrivuppgifter

1. En upptäckt eller uppfinning som har fått stor betydelse för mänskligheten Skriv en berättande text om en upptäckt eller uppfinning som har betytt mycket för mänskligheten.

2. Etiska aspekter gällande forskning

Skriv en text där du diskuterar olika etiska aspekter av forskning. Finns det forskning som är problematisk (forskning på djur, människor o.s.v.)? Var går gränsen?

3. Mitt ämnesval

I programmet ”Söndagsintervjun” berättade radioastronomen Susanne Aalto om sin forskning och om vad som, när hon var barn, väckte hennes intresse för rymden (se uppgift på s. 28). Hon berättade också om vägen till där hon är nu i sitt yrkesliv.

Hur var det för dig? När och hur väcktes ditt intresse för det ämne som du har valt att ägna dig åt? Hur såg vägen ut från att intresset väcktes till där du är i dag? Vad är det som är så fascinerande med ditt ämne? Vad är nästa steg inom ditt ämnesområde? Vad finns att göra – för dig, generellt – inom det forskningsområdet? Om du inte hade arbetat med det du gör i dag, vad hade du gjort i stället tror du?

(30)

ORDKUNSKAP OCH ORDBILDNING

Övning: Ordövning till text 1

Komplettera meningarna nedan med ett ord från rutan. Det finns fler ord än meningar.

1. Det är svårt att _____________ hur människor kommer att leva i framtiden.

2. Talaren på konferensen hade mikrofon och det fanns två stora _____________ vid scenen, men ändå hördes ingenting. Det måste ha varit något fel på ljudet.

3. Många reagerar starkt på att man utför _____________ på djur.

4. Jag måste fundera på hur jag skulle kunna _____________min muntliga presentation på ett intresseväckande sätt.

5. De flesta forskare som har fått Nobelpriset säger att det är en stor _____________.

6. På grund av tekniska problem kommer det tyvärr att _____________ cirka fem minuter innan föreläsningen kan börja.

7. Alldeles för många omkommer i bostadsbränder. Att installera fler brandvarnare är ett sätt att öka chansen att _____________ om olyckan är framme.

8. Lämnade teknikern någon uppgift om när de skulle _____________ för att byta ut datorerna?

en högtalare en ära att inleda ett experiment att överleva att dröja att förutspå att komma tillbaka

(31)

Om att dö på svenska

Så här har Sveriges Radios språkvårdare skrivit i frågan avlida/dö och andra liknande ord:

Man kan dö på många sätt.

Människor omkommer eller förolyckas eller mister livet i samband med olyckor, bränder eller katastrofer. Döden är då ögonblicklig och oväntad.

När man dör under ett mer långsamt förlopp, som sjukdom, avlider man. Verbet avlida kan också användas om en olycksdrabbad som inte dör omedelbart utan senare, t.ex. i ambulansen eller på sjukhuset.

Avlida, omkomma och mista livet är ord som används om människor. Hundar, katter och andra djur dör.

Använder vi uttrycket den förolyckade är den personen död. Råkar någon ut för en olycka, men överlever, säger vi den skadade eller den olycksdrabbade.

Säger vi att någon är skjuten påstår vi enligt gängse språkbruk att den har dött. För att undanröja alla missförstånd kan det uttryckas som skjuten till döds eller ihjälskjuten. Om personen överlever är det i stället beskjuten eller skottskadad vi bör välja.

Soldater kan stupa, dvs. dö i strid.

Om en människa har dödats finns det någon eller något som vållat dödsfallet. Man kan således dödas av en människa, ett lejon, av blixten eller av en nedfallande järnbalk.

____________________________________________________________

Hämtat från: Språket Hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=411&artikel=4591041 Publicerat torsdag 7 juli 2011 kl 10.30

(32)

Några olika sätt att beklaga sorgen Jag beklagar sorgen.

Mina tankar är med dig.

Du har mitt varmaste deltagande.

Du ska veta att du finns i mina/våra tankar.

Jag finner inga ord. Du ska veta att jag tänker på dig.

Jag tänker på dig.

Uttryck som innehåller dö dö ut

dö bort

ta död på något döda ett intresse en vanlig dödlig dösnack/dödsnack Uttryck som betyder ’att dö’

omkomma förolyckas mista livet avlida gå bort gå ur tiden gå hädan sluta sina dagar stupa

stryka med

Dö-/döds- som prefix:

dödstyst dötrist dötid dödssjuk dödsäsong

(33)

Övning: Ord med koppling till universitet och högskola

Vilket ord saknas i meningarna nedan? Ta först reda på vad orden i rutan betyder. Läs sedan meningarna och fyll i med ett passande ord ur rutan. Det finns fler ord än meningar.

1. Utbildning vid universitet och högskola ger …

2. Ett läsår består av två delar: En … på hösten och en på våren.

3. För att ta … från universitet eller högskola i Sverige kan man läsa program eller fristående kurser.

4. … är ett ord som används för en student som har studerat färdigt vid ett lärosäte.

5. En avdelning där det bedrivs forskning och utbildning inom ett ämnesområde på universitet benämns ofta …

6. Några exempel på anställningsformer på universitet är lektor, adjunkt och … 7. Den som har uppdraget att leda arbetet på en institution kallas för …

8. En … är en forskarstuderande vid ett universitet.

9. En doktorand försvarar sin avhandling under en … 10. Ett annat ord för ämnesområde är …

Bilda egna meningar med orden som blev över i rutan.

en utbildning, en examen, en termin, ett högskolepoäng, en disciplinnämnd, en alumn, en fakultet, en institution, en prefekt, en adjunkt, en lektor, en doktorand,

en professor, ett ämnesområde, en disciplin, en avhandling, en disputation, en akademisk kvart

(34)

Kollokationer, ordkombinationer

En kollokation är en kombination av ord som brukar förekomma tillsammans. Andra uttryck för samma sak är fasta fraser eller idiomatiska uttryck. Exempel på sådana i svenskan är fatta beslut, väcka misstankar, bedriva forskning. Kollokationerna är inte lätta att förutse och det går inte alltid att direktöversätta dem mellan olika språk, jämför till exempel svenskans fatta ett beslut med engelskans make a decision. Eftersom det kan vara svårt att lista ut vilka ordkombinationer som är idiomatiskt riktiga, behöver man som andraspråksinlärare lära in kollokationerna var för sig.

Övning: sätta/ställa/lägga + substantiv

Verben sätta, ställa, lägga förekommer i många fasta ordkombinationer tillsammans med olika substantiv. Vilka av substantiven i högerspalten hör till respektive verb? Översätt kollokationerna till andra språk som ni känner till. Går några av dem att direktöversätta?

Verb Verb + substantiv Substantiv

sätta en fråga

(fram) ett förslag rekord

(ett) krav ansvar (på) ramar (för) en diagnos locket på agendan ett pris pengar (på) (en) press skuld (på) (ett) betyg (ett) värde (på) (en) vikt (vid) (en) prognos fingret (på) ställa

lägga

Kommer ni på fler substantiv som används tillsammans med sätta, ställa, lägga?

(35)

Övning: sätta, ställa eller lägga?

Börja med att repetera tema av verben sätta, ställa och lägga (presens, preteritum, supinum).

Fyll sedan i rätt verb (sätta, ställa eller lägga) i luckorna i meningarna. Tänk på att böja verbet när det behövs. Några substantiv blir över. Bilda egna meningar med dem med sätta, ställa eller lägga.

1. Det var många som ville ________ frågor till statsministern efter presskonferensen.

Frågorna handlade om regeringens beslut om att ________ över ansvaret för landsbygdsfrågorna på regionerna.

2. Nu har hon blivit undersökt på sjukhuset och läkaren har ________ en diagnos.

3. Genom en visselblåsare framkom det att de gamla på ett äldreboende inte hade fått den vård de har rätt till. Ledningen för äldreboendet vill inte kommentera uppgifterna, utan har________ locket på.

4. Studentkåren vill få en förändring vad gäller akustiken i föreläsningssalarna och har nu ________ fram ett förslag på hur man skulle kunna lösa problemet.

5. Vi måste börja ________ ordentlig press på våra lokalpolitiker så att de gör något åt bostadssituationen för de unga.

6. Föräldrarna ________ inte så många ramar för sina barn när de var små, utan gav dem ganska mycket frihet. Däremot ________ de krav på barnen att de skulle sköta skolan.

7. Det är något som inte stämmer. Men jag kan inte ________ fingret på vad det är.

8. Något som jag _______ värde på är att vår hyresvärd ________ stor vikt vid att vi hyresgäster ska ha en trevlig utomhusmiljö. Hen________ mycket pengar på att hålla gården i fint skick.

9. Det är vårt eget fel att vi missade båten. Vi kan inte ________ skulden på någon annan, utan vi får skylla oss själva eftersom vi envisades med att vi skulle fika på vägen.

10. – Hur tror du att folk kommer att rösta i valet? – Jag vet inte. Det är svårt att ________ en prognos om det.

(36)

Övning: sätta, ställa, lägga + partikel

Verben sätta, ställa, lägga förekommer ofta tillsammans med en partikel och bildar då ett partikelverb. Vilken partikel saknas i den andra kolumnen nedan för att partikelverbet ska få den betydelse som står i den tredje kolumnen?

Välj bland följande partiklar:

in, upp, ut, av, fram, på, undan, till, dit, om, ihop, över, bakom

Verb Partikel Betydelse

sätta = a) förbereda och spela en teaterpjäs/opera etc b) samla håret i t.ex. en knut på huvudet

… någon = tala om för t.ex. polisen att personen har gjort något olovligt

sig … i något = skaffa den informationen som man behöver för något

= a) starta en apparat b) börja koka något (t.ex. tevatten, potatis)

= spara något till senare (t.ex. pengar)

sig … något = inte bry sig om något (t.ex. regler, någon annans vilja) sig … mot

någon

= inte lyda någon som bestämmer ställa sig … något = stödja något (t.ex. ett förslag)

= inte genomföra något som är planerat sedan tidigare (t.ex avboka ett möte)

= hjälpa/stödja någon

… sig = ändra sitt sätt att leva

= ändra något till ett nytt läge (t.ex. klockan, produktionen på en fabrik)

sig … = vara överdrivet artig/snäll för att bli omtyckt

… med något = a) arrangera något (t.ex. en fest) b) åstadkomma en massa problem

= visa något för många andra (t.ex. sin konst på ett konstgalleri)

lägga … med något = sluta

= a) addera b) komma till en hamn(båt)

= a) ta in någon på sjukhus (för att stanna några dagar) b) konservera mat i vätska

= a) ändra på något (t.ex. vanor eller trafiken) b) sätta plåster eller bandage på ett sår

= spara något till ett senare tillfälle sig … = var lite för mycket intresserad av något

= göra så att flera delar blir till en

= öka något (t.ex. ett pris, skatt, ge någon mer arbete)

(37)

Övning: Ange ett passande partikelverb

A. Fyll i ett passande partikelverb i meningarna nedan. Välj bland partikelverben som du har skrivit i tabellen ovan.

1. Nu får du ________ med att skratta åt mig, när jag försöker stå på ett ben utan att ramla. Det är faktiskt inte så lätt.

2. De ska ________ pjäsen ”Fröken Julie” av August Strindberg på Dramaten i höst.

3. Man bör kanske inte _______ hur andra föräldrar uppfostrar sina barn. Även om man själv skulle göra på ett annat sätt, behöver man inte säga det högt.

4. Om du ________ tevatten, så kan jag ________ tv:n så länge.

5. Jag tycker att du har fattat rätt beslut. Jag kommer att säga till de andra på mötet att jag ________ ditt beslut.

6. Hennes blodvärden var så dåliga att läkaren på sjukhuset bestämde sig för att ________ henne över natten.

7. Det ska regna hela helgen så vi får ________ den planerade picknicken. Vi kan väl ha den nästa helg i stället om vädret är bättre.

8. Ingen efterfrågade bensinbilar längre så fabriken fick ________ hela sin produktion och börja tillverka elbilar i stället.

B. Formulera egna exempelmeningar med partikelverben som blev över i tabellen.

(38)

Bilda substantiv genom avledning

Genom så kallad avledning kan ett ord från en ordklass få en annan ordklasstillhörighet. En avledning består av ett grundord och ett (ibland fler) suffix, en ändelse som skrivs ihop med grundordet. Exempel på suffix som bildar substantiv är -het och -ing/-ning. Av adjektivet fri + -het kan man till exempel bilda substantivet en frihet och med verbet öva + -ning

substantivet en övning.

Vanliga suffix som bildar substantiv som beskriver en handling, ett tillstånd respektive en egenskap eller aktören, den som utför en handling:

Substantivsuffix Suffixet betecknar … Exempel

-ande/-ende, -eri, -tion/-sion, -else, -ing/-ning

en handling ett sökande, ett frieri, en

konsumtion, en händelse, en försäkring

-skap, -het, -dom, -an, -ism, -itet, -d

ett tillstånd/ en egenskap, en galenskap, en hemlighet, en ungdom, en undran, en egoism, en lojalitet, en tyngd

-are, -ska, -ant/-ent, -är/-när, -or/-ör, -ande/ende, -ist

aktören, den som utför en handling en dansare, en sjuksköterska, en spekulant, en resenär, en donator, en inneboende, en idealist

Övning: Vilket är grundordet?

Arbeta tillsammans. Läs igenom de avledda substantiven i den högra spalten i tabellen ovan.

Substantiven består av ett grundord och ett suffix. Diskutera vilket grundordet är i respektive substantiv och vilken ordklass grundordet tillhör.

Övning: Bilda substantiv genom avledning

Bilda avledda substantiv av fraserna i vänsterspalten i tabellen nedan med hjälp av suffix.

Välj bland suffixen i tabellen ovan.

Verbfras Substantivsuffix Substantiv

Exempel: en person som reparerar saker -ör en reparatör

Att diskutera Att bevaka något Att hyckla Att vara illojal Att vara dum

Att känna sig pessimistisk En person som överlevt En person som spelar gitarr En person som debuterar

(39)

DET AKADEMISKA SPRÅKET PÅ SVENSKA

Det akademiska/formella språket på svenska präglas – precis som i andra språk – av att det:

- är sakligt och objektivt - har ett generellt perspektiv - är precist

- är koncentrerat - är organiserat

Genom att använda sig av språkliga verktyg kan man få en text att bli akademisk, mer

formell. Dels använder man sig av grammatiken för att få språket mer formellt, dels använder man sig av ett ordförråd som är mer skriftspråkligt och abstrakt.

Ordförrådet i det akademiska språket på svenska

Akademiska texter innehåller både ämnesspecifika och allmänakademiska eller, som man också kan kalla det, ämnesneutrala ord. De ämnesspecifika orden är relaterade till ett specifikt ämne eller ämnesområde. De ämnesneutrala orden kan förekomma i alla

akademiska texter oavsett vilket ämne texten handlar om. Men till största delen består än akademisk text av ”vanliga”, frekventa ord. Man brukar säga att ca 90 % i en akademisk text är ”vanliga”, frekventa ord som vi använder i vårt dagliga liv i många olika situationer.

Övning: Arbeta med ämnesspecifika och ämnesneutrala ord

A. Allmänakademiska eller ämnesneutrala ord

Här nedan är några vanligt förekommande allmänakademiska eller ämnesneutrala ord. Arbeta tillsammans och hjälps åt att förklara dem. Översätt dem gärna till andra språk som ni kan.

Bilda sedan exempelmeningar där orden ingår.

genomföra, innebära, ett begrepp, ett syfte, förekomma, påverka, uppfatta, en utgångspunkt, framträdande, därmed, endast, anse

B. Ämnesspecifika ord

Arbeta tillsammans. Gör en inventering av ämnesspecifika ord som ni kan och kategorisera dem så som i exemplet i mallen nedan.

Ämnesspecifika ord Ämnesområde

fonetik, sociolekter, morfem, syntaktiska funktioner

lingvistik