Den första handlar om att förstå var de står idag, att den andra om hur deras omvärld ser ut, den tredje handlar om att kommunicera med omvärlden, den fjärde om verksamhetens mål och den femte om vilken strategi de ska använda sig av för att uppnå målen.
2050 håller även utbildningar och genomför kurser tillsammans med magasinet Aktuell Hållbarhet i hur man till exempel beräknar utsläpp, beräknar lönsamhet kopplat till klimat och vad som menas med cirkulär ekonomi. Vi har ofta långa relationer med våra kunder, och följer upp deras CSRarbete. Det innebär bland annat att Göran Erselius också försöker förmå kunder att styra bort från insatser som tangerar greenwashing. Det finns en gråskala där möjligheten att inspirera och sprida goda
exempel kan uppfattas som att företaget försöker styra bort blickarna från det som man är sämre på.
Det vanligaste misstaget som företag gör i sitt CSR-arbete är också enligt Göran Erselius att ge de kortsiktiga åtgärderna för stort fokus.
Det är viktigare att börja bygga grunden för de långsiktiga åtgärderna. Se till medgrundare och medarbetare har samma bild och värderingar av vad man vill åstadkomma med sitt CSR-arbete. Man kommer att tillbringa mycket tid tillsammans och ibland behöva ta svåra beslut.
Som rådgivande konsult i miljöfrågor ligger 2050:s kompetens inom CSR i frontlinjen.
I kärnverksamheten ryms frågor som omfattar allt från medarbetarnas ansvar på kontoret till att utveckla långsiktiga och strategiska miljöval för företagsledningar. Ur ett ekonomiskt perspektiv sätts närmast ett ideologiskt likhetstecken mellan hållbarhet och vinst. Inom ramen för konsultverksamheten utbildar 2050 även andra företag som lära sig mer om hållbarhet och bli mer miljöanpassade. 2050 lever också som man lär och reser till exempel inte med något transportmedel som använder sig av fossila bränslen, man inhandlar möbler på second hand och serverar endast vegetarisk mat.
4.6 Upplands Lokaltrafik (UL). 22 december 2017. Dennis Solid, miljöstrateg.
På UL arbetar vi otroligt aktivt med hur vi ska minska våra utsläpp. Vid år 2020 ska vi vara helt fria ifrån fossila bränslen.
Dennis Solid är miljöstrateg på Upplands lokaltrafik (UL) med ansvar för miljöfrågor, uppföljning, strategisk förvaltning och målstyrning. UL är sedan 2012 en del av Region Uppsala.
Då beslutades även att alla avdelningar skulle ha en miljösamordnare. Arbetet, som bedrivits sedan 2013, har internt haft fokus på hållbarhet.
Dennis Solid anser att UL varit bättre än många andra jämförbara kollektivtrafikbolag på att ”vinna över bilister”. Vi har ett bra samarbete med andra former av lokaltrafik och arbetar med
biogas som både tillför arbetstillfällen och är produkt från avfallshanteringen, något vi var väldigt tidiga med. Förklarar han.
Verksamheten finansieras via skattemedel, utan vinstmål men med krav på att hålla budgeten. Det innebär också att UL inte har som möjlighet som ett företag att till exempel gå in som sponsor av ett lokalt idrottslag.
Ur både ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv anser Dennis Solid att det finns starka incitament för att utveckla arbetet med miljöteknik.
Visst hade större budget att gjort vi kunde vi åstadkomma mer med det hållbara arbetet. I en värld där ekonomin bestämmer borde det också gå att göra vinst på hållbarhet, och kan du koppla teknik till hållbarhet har du kommit en bra bit på väg.
När förvaltningen genomför egna upphandlingar är kravställningar på hållbarhet standard, förklarar Dennis Solid. Internt uppmanas medarbetarna att ”leva som man lär” och att cykla eller åka kollektivt till arbetet. För tjänsteresor väljer vi tåg före att flyga till destinationen. Har vi möten och kan inte
resa med tåg väljer vi en konferens med Skype istället.
Som ett råd till andra som vill arbeta med CSR upprepar Dennis Sold vad många andra tidigare har sagt: Vill du göra skillnad så ska ni se över den kompetensen som finns inom företaget, börja där och
arbeta utåt. Och vill du göra något på riktigt ska du se över din infrastruktur.
Vi jobbar med det sociala perspektivet när det gäller både barn och gamla, till exempel utgick från dem när vi ritade om linjenätet här i stan.
Region Uppsala är finansierad av offentliga skattemedel och inte ett kommersiellt företag, som de andra exemplen i uppsatsen. Det innebär vissa ekonomiska restriktioner (till exempel ingen sponsring), men har inte hindrat förvaltningen från att införa ett CSR-arbete som ligger i linje med kärnverksamheten: kollektivtrafiken.
Medarbetarna uppmanas helt naturligt att resa kollektivt och ta tåg eller buss på tjänsteresan. I den framtida utvecklingen av verksamheten ser UL:s CSR-ansvarige Dennis Solid starka kopplingar till miljö- och teknikutvecklingen som bedrivs inom skattefinansierade verksamhetsområden, som till exempel utvinnande av biogas inom avfallshanteringen, med fler incitament för en cirkulär ekonomi. Börja med att utvärdera verksamheten internt är en uppmaning som även han riktar till den
som vill börjar arbeta med CSR.
5.0 RESULTAT AV INTERVJUERNA OCH AVSLUTANDE DISKUSSION
I kapitlet jämförs resultaten från intervjuerna, med tonvikt på hur arbetet med CSR och Corporate sustainability implementerats i den egna organisationen.
Dessutom förs ett resonemang kring vad om utmärker deras specifika CSR-arbete jämfört med konkurrenterna. Kapitlet avslutas med en diskussion kring vad konsekvenserna kan bli för ett företag som avstår från att aktivt jobba med CSR.
5.1 Hur arbetar företagen som låter sig intervjuas med CSR?
Samtliga företag i uppsatsen genomför flera olika projekt/arbeten som kan kopplas samman med CSR, med både sociala och miljömässiga förtecken, trots att de befinner sig i olika branscher och har olika inriktningar i verksamheten. Det faktum att flera av företagens CSR-arbete varit en del av uppstarten av verksamheten, och inte implementerats efter kritik eller krav, bekräftar också en trend med ökat samhällsengagemang (Borglund, De Geer och Sweet, 2012.s.152).
Den sociala delen:
Vikten av att leva som man lär är något som flera av de intervjuade understrukit som en av de viktigare faktorerna i ett framgångsrikt CSR-arbete. Ett externt förändringsarbete måste alltid påbörjas internt, påpekar de flesta. Det är de många små och bättre valen i vardagen som på lång sikt åstadkommer de största skillnaderna hållbarhetsarbetet (Borglund, De Geer och Sweet, 2012.s.36).
Fler av företagen som intervjuades är tydliga med att medarbetarnas välmående är viktigare än kortsiktiga vinstmål. De försöker kartlägga också vilka av medarbetarna behov som bör vara uppfyllda för att verksamheten ska utvecklas i rätt riktning (Borglund, De Geer och Sweet, 2012.s.33). Det kan även ses om ett argument för att bli en attraktiv arbetsgivare. Caspeco hade till och med en nedskriven policy om medarbetarna anställning skulle vara deras första och sista i karriären. Företagens uppfattning om att medarbetarna är en lika viktig del av CSR-arbetet som till exempel arbetet med naturresurserna ligger helt i linje med teoribildningen.
En grundinställning bland flera av de intervjuade är att en medarbetare som mår bra och kontinuerligt utbildas också har större förutsättning att vara långsiktigt lönsam, en inställning som flera av dem intervjuade menade inte är lika självklar för ett företag som hela tiden måste leverera kvartalsrapporter som överträffar förväntningarna. De anser att bilden speglar en historisk tid när anställda betraktades mer som en förbrukningsvara än resurs, något som rimmar illa med ett modernt företagsklimat där CSR är en självklarhet (Dylick och Hockerts 2002). I dagens företagsvärld kallas denna strategi för employer branding. Det bygger på att företag får deras anställda att stanna kvar och utvecklas internet inom organisationen (Borglund, De Geer och Sweet, 2012.s.268). Något som går
hand i hand med den sociala aspekten av CSR. Något som kan stärka företags varumärke och rekryteringsprocess (Borglund, De Geer och Sweet, 2012.s.268).
Bluewater understryker till och med att kvartalsmål inte är förenligt med deras långsiktiga affärsidé, att hjälpa framtida generationer att få tillgång till rent dricksvatten.
Majoriteten av dem intervjuade företagen stöttar också idrottsverksamhet på olika nivåer, ofta med sociala förtecken. Caspeco sponsrar lokala lag. Bonnierförlagen samarbetat bland annat med Svenska Basketbollförbundet där sporten kombineras med satsningar på att öka läsförmågan för att underlätta integrationen i socialt utsatta områden. Bluewater samarbetade med seglingslaget Artims Racing under Ryders Cup och försåg både seglarna och team med vatten som enbart samlades via regnvatten, just för att inte förbruka vattenreserver som används av lokalbefolkningen. Tidigare
forskarrapporter har ofta beskriver hur just lokalbefolkningen drabbas negativt när globala företag startar verksamhet på nya platser i världen (Banerjee S, B, 2009 s.117–118).
Idrott står för gemenskap och medför ofta ett personligt ansvar vid en tidig ålder i livet. Idrottare är också personer som många ser upp till. Djurgården använder sig av just den kopplingen när man låter lagverksamheten bli en del av arbetet med den sociala miljön (Okpara och Idowu, 2013 s.14). Föreningen genomför inte bara matcher till stöd för utsatta i samhället, klubben ser också till att den sociala miljön inom organisationen är öppen och välkomnande.
Idrott verkar generellt vara något som företagen starkt kopplar samman med arbetet med en hållbar social miljö (Banerjee S, B, 2009 s.145). Forskare och professorer inom CSR refererar till den här
sortens samarbete som win-win (Okpara och Idowu, 2013 s.10–12). En term som allt oftare används för att beskriva de positiva effekterna av med CSR-arbete.
Föreningslivet har också traditionellt fostrat framtida generationer som tidigt fått lära sig att axla ett socialt ansvar, vilket också är grunden för långsiktig hållbarhet. Men idrotten är inte bara ett medel för socialt ansvar. Det sociala engagemanget står i fokus när Bonnier anordnar läxhjälp för ungdomar i samarbete med Berättarministeriet (Banerjee S, B, 2009 s.146).
Den miljömässiga delen:
Att leva som man lär återkommer även i den miljömässiga delen. Inom företagsvärlden ör det något som går under namnet code of conduct. Det är vad företag har som förhållningsregler för dess anställda om hur de ska förhålla sig (Borglund, De Geer och Sweet, 2012.s.36).
Företagen i uppsatsen uppvisar flera exempel på hur de hushållar sig med naturresurserna genom att utgå från positiva urval (Borglund, De Geer och Sweet, 2012.s.214). De anlitar endast underleverantörer som säljer återvunnet materialet eller har som mål att skifta ut fordon förbrukar fossila bränslen. Detta är bara några få exempel på etik i vardagen som de anställda kan ta lärdom av med code of conduct (Borglund, De Geer och Sweet, 2012.s.36). Affärsresor är något som flera av företagen anser är förlegat. UL och 2050 använder sig av tjänster som Skype när de har möten med personer som inte befinner sig i samma stad. Måste de resa till en stad använder de sig utav tåg som resemedel och avstår flyg.
Det underlättar också när ledningen försöker påverka medarbetarna att göra egna val i vardagen,
som åka kollektivt eller cykla till jobbet eller avstå flyget vid tjänsteresan. I ett större perspektiv begränsar arbetet även spåren av den verksamhet som många företag bokstavligen lämnar efter sig i naturen (Borglund, De Geer och Sweet, 2012 s.44).
Företag som Bluewater och Bonnierförlagen går ännu längre i sina ambitioner och lägger sociala argument till de miljömässiga, som att rent vatten är en global rättvisefråga, att underleverantörerna ska uppvisa goda arbetsförhållanden och att det inte får förekomma någon form av barnarbete. En positiv trend som blivit allt vanligare på senare år som kallas aktivt ägande inom affärsvärlden (Borglund, De Geer och Sweet, 2012.s.214). De arbetar aktivt med att förhindra att det förekommer missförhållanden i deras produktionsled (Borglund, De Geer och Sweet, 2012.s.214).
Det understryker än en gång att betydelsen av ett brett miljöperspektiv, om ett företags miljöarbete är begränsat inom ett område kan man kan försöka arbeta vidare med annan miljö som den sociala. Alla delar hänger samman.
Den ekonomiska delen:
Hos de intervjuade råder ingen tvekan om att deras företag måste gå med vinst för att driva och utveckla företaget och avlöna medarbetarna. Däremot är de inte lika övertygade om att vinst också ska vara huvudmålet med CSR-arbete (Banerjee S, B, 2009 s.18). Många menar också att ambitionen att vara både ett grönt och vinstdrivande företag inte står i konflikt med varandra (2050), snarare blir det allt viktigare att kunna kombinera både egenskaperna för att bli ett långsiktigt framgångsrikt företag.
Samtliga företag som intervjuades arbetar också efter långsiktiga mål inom hållbarhet, med socialt eller miljömässigt ansvar som huvudområde. Något som den svenska ekonomen Erik Dahmén tog upp i sin artikel Sätt pris på miljön. Dahmén tar upp att företag måste integrera kostnaderna för miljöutsläpp i sina kalkyler och att kostnaderna för nedsmutsning skulle ingå i produktionskostnaden (Borglund, De Geer och Sweet, 2012 s.144). Något som påminner om grunden till den ekonomiska delen av CSR och motsäger Friedmans teser.
Just Friedmans teorier (Friedman, 1970 om det vinstmaximerande företaget anses med andra ord inte gälla för den som vill utveckla eller driva sitt företag enligt CSR-principer). Långsiktig hållbarhet handlar istället om att både kunna arbeta både grönt och vara vinstdrivande, vilket därmed även anses motbevisa Friedman teorier som bland annat avfärdas som ”en kommentar från en svunnen tid” (Bluewater). Utvecklingen går snarare åt motsatt håll. Företag som inte anammar CSR kommer att ”upphöra inom en snar framtid” (Bluewater). Bobby Banerjee sammanfattar den utvecklingstrenden med följande: Companys ought to do things like going beyond complinace in
areas where eviormental responibllity is not met by enlighted standards (Banerjee S, B, 2009 s.19).
Detta citat kan sättas i förbindelse till hur den ekonomiska delen påverkas av de andra två delarna i CSR. Att lägga fokus på föreningsliv som exempel är något ett företag eller organisation
föreningar. Precis som tidigare nämnt i den sociala delen stämmer även föreningslivet in i den här aspekten av CSR.
Sammanfattning:
Alla de deltagande företagen och organisationer visar upp flera positiva exempel på CSR-arbete och arbetar allt mer med ett ökat ansvar inom alla områden. Trots att de varierar i storlek liknar deras hållbarhetsstrategier varandra på flera punkter. De tar upp vikten av att stödja föreningsliv, åka kollektivtrafik och att inte arbeta med underleverantörer som använder sig av missförhållanden som barnarbete.
Vare sig det är lokalt eller nationellt företag följer de samma väg för att skapa sin hållbarhetsstrategi. Den strategi kallas Hållbarhetsvison och bygger på att skapa en vision för företaget som går ut på ekonomisk tillväxt, miljömässig hälsa och social stabilitet (Borglund, De Geer och Sweet, 2012 s.149). Det trots att flera forskare har diskuterat att det finns många vägar som kan användas för att bygga en hållbarstrategi (Borglund, De Geer och Sweet, 2012 s.148).
Det väcker frågan om de mindre företagen gör mer än vad som behövs eller att de större företagen skulle kunna göra mer än vad de redan gör? Deras förutsättningar skiljer onekligen men inte deras arbete med hållbarhet. Ansvarstagande och hållbarhet som strategi bygger på att förstå hur samhället och omvärlden fungerar men också utvecklas (Borglund, De Geer och Sweet, 2012 s.149). Det skulle kunna argumenteras för att ett större företag har mer möjligheter och medel för att utbildad sin personal. Men ett mindre företag har möjligheten att lära ut sin personal på ett mer djupgående nivå (Borglund, De Geer och Sweet, 2012 s.150).
Frågan är hur skulle deras arbete se ut om 15–20 år? Kommer det vara enklare för de större företagen än de mindre att utveckla sin strategi i takt med förändringarna i omvärlden. Eller finns det risk att de känner sig alldeles för självsäkra i sitt arbete och gör bara det minsta som krävs, något som straffat andra företag. Om de är medvetna och lyckas interagera förändringar i deras arbete finns det goda chanser att företagen blir goda exempel att följa i framtiden (Borglund, De
Geer och Sweet, 2012 s.152).
5.2 Hur skiljer sig företagens CSR-arbete jämfört med andra företag?
När företag tävlar om de bästa kunderna och medarbetarna kan CSR även vara ett verktyg för att bli mer attraktiv (Borglund, De Geer och Sweet, 2012.s.178).
En allt vanligare fråga vid anställningsintervjuer är också hur företaget jobbar med hållbarhet. Samtidigt är det viktigt att företaget kan uppvisa ett ansvar som inte bara berör dem affärsmässigt, att corporate sustainability till exempel även innebär att man förstå hur man själv påverkar omvärlden
(Porter och Kramer 2007). En återkommande åsikt bland de intervjuade bekräftar Vissers tes om att CSR många gånger blir exempel på greenwashing 2.0 (Borglund, De Geer och Sweet, 2012 s.170). CSR blir endast något pliktskyldigt som bland annat kan användas vid rekrytering, och istället för att ta ansvar som ett ”riktigt grönt företag” pratar man mest om betydelsen av ansvar.
Djurgården påtalar att en av deras lokala konkurrenter har problem med sin miljö:
styrelsemedlemmar har hotats och spelare har erbjudits pengar i så kallade läggmatcher. Både exemplen ses som tecken på ett CSR-arbete som saknar förankring i egna organisationen (Porter och Kramer 2007).
Även Djurgården erkänner att man har problem med en negativ miljö, men arbetar aktivt för att bli av med den genom olika arbeten som involverar ungdomar och utsatta. Från klubbens sida betonas vikten av att först skapa en hållbar social miljö. Caspeco arbetar på motsvarande sätt med att utveckla en mjukvara som förhindrar både ekonomiska brott och mutbrott, vilket på sikt leder till en tryggare social miljö.
UL står för majoriteten av pendlingstrafiken i Uppsala län och har inga tydliga konkurrenter som utför CSR-projekt. Samtidigt betonar man sitt pionjärarbete med att köra bussar på biogas, som transportföretag på andra orter tagit efter. Bluewaters konkurrensfördel inom CSR ligger framför allt i produkten som är mindre, effektivare och tillverkades av mindre material än konkurrenters renare. Jämfört med andra förlag har Bonnierförlagen ett försteg i sitt sociala arbete där man tar ett ansvar för att ungdomar från socioekonomiska utsatt områden också får möjligheter till både idrott och träffa förebilder som författare. De ser också till att de ska få den hjälpen med läxläsning som de behöver.
Wayne Visser kritik går ut på att CSR inte får någon större genomslagskraft eftersom den sällan implementerats på rätt sätt (Borglund, De Geer och Sweet, 2012.s.250). Exemplen i uppsatsen är snarare beviset för på motsatsen, arbetet med CSR inte bara är aktivt och starkt, det har även utvecklats i variationer som täcker olika ansvarsområden (Borglund, De Geer och Sweet, 2012.s.153).
Trots allt det positiva arbetet de gör får man ha i åtanke att det är lätt att prata om ens positiva arbete när konkurrenterna är i rummet. Det finns flera olika lag i allsvenskan eller kollektivtrafiksbolag i samma storlek eller mindre till exempel. Hur arbetar de med att ta sitt ansvar och hållbarhet? Gör de något som deltagarna inte gör? Som i det nämns föregående del av uppsatsens följer alla företagen samma strategi för att uppnå hållbarhet (Hållbarhetsvision) (Borglund, De Geer och Sweet, 2012.s.149). Även att jämföra det mot andra företag och konkurrenter skulle kunna ge mer legitimitet till uppsatsen. I nuläget framstår alla deltagares arbete snarlikt då de alla lägger fokus på liknande.
5.3 Vad blir konsekvenserna för ett företag som inte arbetar med CSR?
Sverige är ett av de ledande länderna i världen när det kommer till satsningar på hållbarhet. Men det betyder inte att man kan vila på sina lagrar.
Ett av de två största problemen med CSR är att företag gör vad som krävs, inte mer (Porter och Kramer 2007). Alla kan också byta ut pappershanddukar mot handdukar på toaletterna eller börja med källsortering i matsalen.
Man kan kanske tycka att fler borde kunna göra mer och använda det som en konkurrensfördel i en allt mer global affärskulturen där frågan om hållbarhet ställs på sin spets. (Jutterström och Norberg, 2011). Men flera av dem som intervjuats i uppsatsen motsätter sig den bilden. CSR är inte något som man använder för att slå sig på bröstet med inför andra. Arbetet har större dimensioner. Det som i dagsläget utmålas som en konkurrenskraft kommer i morgon vara ett måste för ett företag om vill vara relevant. När konsumenterna blir allt mer medvetna och påverkar konsumtionen måste också företagsledarna erkänna kopplingen mellan affärer och samhällsansvar (Porter och Kramer, 2007).
Filosofen Charles Taylor beskriver det som ethics of auhencity (Borglund, De Geer och Sweet,