Fördelningen av den numeriska graderingen bekräftar de kvalitativa analysresultaten i att den psykosociala arbetsmiljöns aspekter upplevdes ha störst inverkan på arbetsförmåga både i stödjande och hindrande avseende. Förhållandet till chef skattades oftast som hindrande medan arbetsgruppens gemenskap oftast skattades stödjande. Den kvalitativa analysens tredje tema fördjupar förståelsen om den sociala miljöpåverkan och påvisar speciellt hur
förhållandet till en chef, både i positiv och negativ bemärkelse kunde överskugga övriga miljöfenomen. Ledarskapet framstod som den miljöfaktor i vilken övrig osäkerhet och övrigt missnöje operationaliserades, vilket även befästs av den statistiska sammanställningen, i vilken ledarskapet nästan uteslutande skattades som hindrande.
Deltagarna upplevde oftast sina förmågor och färdigheter som goda samt oftast även motsvara arbetets krav. I den arbetssituation de befann sig graderades arbetets totala krav trots detta oftast som hindrande. Att förväntade prestationer uteslutande skattades som hindrande bekräftar detta. Förståelsen för hur upplevelsen av krav uppstår fördjupas i samspelet mellan den kvalitativa analysens övergripande tema samt resultatets övriga teman.
Arbetstid skattades lika ofta som hindrande och stödjande, vilket framstod överraskande sett mot det kvalitativa resultatet. Deltagarnas upplevelser belyste att otillräcklig tid ofta
förknippades med kraftigt ökande problem. Temat som beskriver arbetets temporala flöde ger en fördjupad förståelse för variationen och nyanserna för tid och tempo.
Arbetets värde och betydelse skattades inte uteslutande som stödjande men framkom i den kvalitativa analysen i den övergripande önskan att bidra i och genom sitt arbete. Trots att variabeln numeriskt inte fick stor kraft, framstod detta värde och denna vilja som en stark drivkraft i arbetslivet. Den sammanställda analysen presenteras visuellt i figur 3.
34
Figur 5. Det kvalitativa analysresultatets teman i förhållande till arbetsförmåga samt det statistiska analysresultatet
35
6.DISKUSSION
6.1.Resultatdiskussion
Resultatet i detta examensarbete framlyfte en flerdimensionell miljöpåverkan både i och utanför arbetet som bidrog till upplevelsen av arbetsförmåga. Medan studiens statistiska resultat påvisade upplevelsernas variation och spridning påvisade de kvalitativa resultaten att upplevelserna var nära förknippade till varandra och i ett fortgående samspel med varandra. Resultatet reflekterar generellt upplevelser kring hur deltagarna upplevde att utförandet av arbetet samt delaktigheten i arbete påverkas i olika situationer. Deltagarna såg i grunden sin arbetsförmåga som god men ifrågasatte denna på grund av en negativ miljöpåverkan. Resultatet får stöd av den teoretiska modellen MoHo (Sandqvist & Ekbladh, 2017; Taylor, et.al., 2017) enligt vilken förändringar hos den arbetande individen, i arbetsaktiviteten eller arbetsmiljön leder till förändringar i arbetsförmågan. De individfaktorer som enligt MoHo påverkar arbetsförmågan framkom i resultatets övergripande tema i en svår balans med upplevda yttre krav (Sandqvist & Ekbladh, 2017). Denna balansgång framlyfte även att inte enbart den direkta arbetsmiljön påverkade deltagarnas upplevda arbetsförmåga.
Miljöpåverkan hade sitt ursprung även i omgivande miljöers normer och värderingar, vilket överensstämmer med hur miljöns multipla nivåer beskrivs interagera såväl med varandra som med individen (Rigby, et.al., 2019). Balansgången mellan inre och yttre krav framkom
resonera väl med den miljöpåverkan som Wilcock och Hocking (2015) beskriver där yttre värderingar kan leda till både medvetna och omedvetna, mer eller mindre hälsosamma sätt att agera.
Den komplexa miljöpåverkan som resultatet framlyfte stöds även av tidigare
forskningsresultat som har påvisat att arbetsrelaterad psykisk ohälsa uppkommer i en interaktion mellan flera miljöfaktorer (Harvey, et.al., 207). Samspelet mellan resultatets teman kan vidare liknas vid den komplexa situationskontext som beskrivs i den
transaktionella modellen (Fischer & Martella, 2019). Högt arbetstempo och stor arbetsmängd framstod i viss mån utmynna i en primär upplevelse av belastning. Huvudsakligen framstod negativ upplevelse av arbetsförmåga dock uppkomma i en konstant samverkan mellan bland andra individen, kollegerna, platserna, förutsättningarna, förväntningarna och återkopplingen. Utfallet av denna samverkan återgavs i ordalag som beskrev såväl upplevelsen av nedsatt utförande som upplevelsen av nedsatt delaktighet. Då en negativ upplevelse av arbetsförmåga
36 uppstått bidrog denna ofta till en fortsatt utveckling av situationen där den negativa
upplevelsen antingen bekräftades eller förkastades.
Den transaktionella modellen tar avstånd från individualistiskt och dualistiskt perspektiv genom att placera människan som ett situationselement, istället för att se individen som en isolerad enhet (Fischer & Martella, 2019). I resultatet framkom inslag av individfokus både i hur deltagarna upplevde sig bli bemötta och i hur de själva reagerade på sin situation. Ansvar och orsak som lett till uppkomsten av nedsatt arbetsförmåga lades på dem själva dels av deltagarna själva dels av deras arbetsmiljö. Att deltagarna uttryckte missnöje med chefen/ledarskapet tyder på att också de sökte ett dualistiskt samband mellan orsak och verkan för uppkomsten av en dålig arbetsmiljö. Att just ledarskapet operationaliserade missnöje kan vidare vara en naturlig följd till att upplevelserna av arbetsmiljön ofta kommer fram i interaktionen med chefen.
Ett individuellt eller dualistiskt perspektiv förstärks av samhälleliga strukturer. De stödåtgärder som erbjuds vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa är så gott som uteslutande individfokuserade. Arbetsplatsen involveras i allt högre grad, men även dessa insatser tenderar ha individfokus (Bertilsson, et.al., 2017; Joyce, et.al., 2016). Den transaktionella modellen betonar ett pluralistiskt och relationellt perspektiv på situationselementen (Bunting, 2016; Dickie, et.al., 2006; Fischer & Martella, 2019). Utifrån detta perspektiv kan nedsatt arbetsförmåga ses uppstå i ett komplext samspel mellan de jämbördiga temana arbetets temporala flöde, platsen för arbetet, förväntningar och förutsättningar att utföra arbetet och det sociala sammanhanget samt individen som starkt påverkas av balansgången mellan inre och yttre värderingar. Då resultatets teman granskas mot de situationselement Fisher och Martella (2019) framlyfter kan överensstämmelser ses i de temporala elementeten, klient- och uppgiftselementen, fysiska miljöelementen, sociala miljöelementen samt sociokulturella elementen. Det övergripande temat framstår delvis spegla klientelement samt de
sociokulturella och geopolitiska elementen. I detta examensarbete har dessutom enskilda aspekter plockats ut som speciellt stödjande och hindrande. För att hålla fokus på samspelet mellan de olika elementen rekommenderas i den transaktionella modellen att denna typ av analys av enskilda faktorer görs enbart vid behov (Fischer & Martella, 2019). I detta resultat kan dessa dock ses fördjupa förståelsen för samspelet då resultatet baserar sig på upplevelser hos en grupp individer och inte en enskild individs situationskontext.
Arbetsgemenskapen framkom både i den statistiska och den kvalitativa analysen som den potentiellt mest stödjande miljövariabeln medan förväntade prestationer och samspel med
37 chef skattades som de mest hindrande faktorerna. Dessa resultat liknar i viss mån en tidigare studie som genomförts av Ekbladh, et.al. (2010 a), i vilken forskarna konstaterade att
interaktion med andra, arbetets mening samt delaktighet i arbetsgemenskap var de mest stödjande miljökomponenterna. Uppgifternas krav, erhållen ersättning samt, tidskrav skattades som mest hindrande i studiepopulationen som bestod av långtidssjukskrivna personer. Studiepopulationen skiljde sig avsevärt från deltagarna i aktuellt examensarbete även i att sjukskrivningarnas orsaker både var somatiska och psykiska (Ekbladh, et.al., 2010 a). En tydlig skillnad mellan resultaten som påvisar skillnaden i studiepopulationen som deltagarna i denna studie, framkommer i skattningen av erhållen ersättning. Ersättning för gjort arbete skattades bland långtidssjukskrivna som hindrande. Obalans mellan belöning och insats, ofta i form av låg lön, ses även traditionellt som en riskfaktor för psykisk ohälsa (Harvey, et.al., 2017). Detta framkom inte denna studies resultat. Deltagarna i denna studie upplevde sig huvudsakligen vara välavlönade och ha goda förmåner. Däremot framkom en oro över att inte vara värd den höga lönen samt en upplevd förpliktelse kopplad till position, lön och förmåner.
Allmänt erkända risk- och friskfaktorer i arbetsmiljö återspeglades i varierande grad i denna studies resultat. Rättvist, stödjande och inkluderande ledarskap är en erkänd friskfaktor (FORTE, 2015) som stödjer resultatet i detta examensarbete. Kontroll i arbetet är en ytterligare friskfaktor vars motsats, ett psykiskt ansträngande arbete, det vill säga ett arbete med låg kontroll i kombination med höga krav har påvisats korrelera med en signifikant ökning av psykisk ohälsa (FORTE, 2015). Element av ett psykiskt ansträngande arbete framkommer i resultatets två första teman som beskriver arbetets temporala flöde samt hur förväntningar och förutsättningar bidrar till arbetsförmåga. I dessa syns även den obalans mellan arbete och vardagens övriga aktiviteter som i ett flertal modeller påvisats öka risken för uppkomsten av psykisk ohälsa. Majoriteten av deltagarna representerade den åldersgrupp (30-49) som enligt Arbetsmiljöverket (2018) i högst grad drabbas av hög arbetsbelastning. Åldern definieras av familjebildning parallellt med skapande av karriär vilket ofta benämns som dubbelbörda (Arbetsmiljöverket, 2018). Detta var fallet för cirka hälften av deltagarna i denna studie.
Den genuspåverkan som syns i den samhälleliga utmattningsstatistiken, att kvinnor i högre grad än män drabbas av psykisk ohälsa eller att män tenderar belastas i fysiskt tunga branscher (Arbetsmiljöverket, 2018), framkommer inte i resultaten i detta examensarbete. Ingen av deltagarna representerade de kvinno- eller mansdominerade branscher som påverkar
38 utmattningsstatistiken. Ingen av deltagarna uppgav heller att vare sig kön eller
minoritetstillhörighet hade kommit att påverka välbefinnandet eller upplevelsen av
arbetsförmåga. Däremot kan mansdominans inom bransch eller företaget ha kommit att ha en miljöpåverkan. Wahl, Holgersson, Höök och Linghaag (2018) framlyfter att könsnormer och maktbalans konstrueras och upprätthålls både synligt och osynligt i organisationer. Processen är fortgående och kopplad till såväl hur verksamheten är organiserad som till intern
organisationskultur och yttre miljöpåverkan. Speciellt i mansdominerade miljöer riskerar kvinnor i högre grad än män stöta på utmaningar kopplade till genus. Wahl, et.al. (2018) påpekar att också ett välvillig, till synes öppet och medvetet jämställdhetsarbete kan ha en dold genuspåverkan med en ogynnsam effekt på välbefinnandet hos kvinnor. Hur kvinnor förhandlar sin situation för att stärka sitt välbefinnande är beroende av individuella strategier och sker långt omedvetet (Wahl, et.al., 2018). Kvinnorna och männen i denna studie besatt både chefs- och medarbetarpositioner samt hade framtida karriärplaner oberoende av kön. Ifall kvinnorna i denna studie upplevt en genuspåverkan samt ifall denna kommit att påverka arbetsförmågan och välbefinnandet går varken att bekräfta eller utesluta.
Resultatet i detta arbete ger indikationer för att då ohälsa börjat uppkomma behövs
individuellt skräddarsytt stöd. Stödåtgärder utgående ifrån generella friskfaktorer är givetvis rekommenderat men speciellt speglat mot den transaktionella modellen framlyfts vikten att beakta den individuella situationskontexten. Begreppet aktivitetsbalans, dess interpersonella sida och samspel med miljö synliggör ett konkret exempel på detta (Wagman & Håkansson, 2019). Generella rekommendationer på arbetsanpassning bör specificeras utifrån den situation individen befinner sig i för att utfallet skall stödja arbetsförmåga.
Arbetsterapeuter har strukturerade metoder att inhämta mångsidig information om
arbetsförmåga (Rigby, et.al., 2019; Sandqvist & Ekbladh, 2017; Taylor, 2017). Genom att tydliggöra miljöpåverkan på flera nivåer och framlyfta komplexiteten kan arbetsterapeuter bidra med kompetens som berikar och kompletterar de arbetssätt som redan idag används frekvent inom till exempel företagshälsovård och dylik verksamhet (Sveriges arbetsterapeuter, 2018). För att stödja arbetsförmåga bör fokus lyftas ifrån att individen skapar sin
arbetsförmåga. Speciellt då en upplevelse av nedsatt arbetsförmåga uppstått skall arbetsförmåga i sig ses som ett resultat av en transaktionell helhet. Det är ett utfall i en komplex situationskontext där flertalet generella och individuella element samspelar och ger ett unikt utfall för varje individ. Ett transkationellt perspektiv ger en möjlighet att å ena sidan förstå och omfatta det komplexa å andra sidan fokusera på de element ur vilka obalans
39 uppstår och som framstår möjliga att påverka för att nå en bättre balans mellan elementen. Vid behov kan fokus fördjupas ytterligare för att analysera specifika faktorer kopplade till arbetsuppgiften, individen eller miljön. Viktigt är dock att även dessa ses ur det
transaktionella perspektivet för att tydliggöra deras roll i förhållande till den individuella men holistiska relationella helhet de utgör en del i. För såväl individ som arbetsgivare kan detta innebära åtgärder med ett tydligare fokus och en klarare bild av det föreliggande, individuella rehabiliteringsarbetet.
6.2.Metoddiskussion
Mixed methods av convergent design (Creswell & Creswell, 2018) valdes eftersom WEIS- instrumentet (Ekbladh & Haglund, 2010), som användes för insamling av data ger möjlighet till insamling av både kvalitativa och kvantitativa data. Convergent design innebar att de två typerna av data sammanställdes och jämfördes (Crewell & Creswell, 2018). Då deltagarna var få upplevdes båda typerna av data komplettera varandra och ge en mera omfattande bild av det undersökta fenomenet. Den kvalitativa innehållsanalysen gav nyanserad och djup förståelse medan den deskriptiva statistiska analysen gav infallsvinklar som dels belyste fenomenet på ett nytt sätt dels bekräftade det kvalitativa resultatet.
Elo och Kyngäs (2007) hävdar att valet mellan deduktiv och induktiv innehållsanalys i första hand styrs av hur välkänt det undersökta fenomenet är. Problemområdet för detta
examensarbete är välbeforskat men ur arbetsterapeutiskt perspektiv finns dock inte lika mycket dokumenterad kunskap. Innehållsanalysen påbörjades deduktivt (Mayring, 2014) men fördjupades induktivt enligt latent innehållsanalys (Lundman & Hällgren-Graneheim, 2012) då underliggande mening kunde skönjas i de kategorierna som skapats utifrån analysschemat. Intervjuerna i denna studie genomfördes under vårvintern 2020. Resultatet har kommit att påverkas av yttre förändringar i och med att tiden sammanfaller med utbrottet av Covid-19 pandemin. Resultatets överförbarhet antyder enligt Carpenter & Suto (2008) i vilken mån resultatet kan överföras till andra kontext. Restriktioner till följd av Covid-19 ledde till att sex av nio intervjuer genomfördes via videolänk eftersom deltagarna arbetade hemma och all kontakt människor emellan begränsades. Ifall vilken mån resultatets överförbarhet kommit att påverkas kan diskuteras. Deltagarnas upplevelser av ledarskapet kan ha kommit att tillspetsas av de rådande omständigheterna. Vidare kan resultaten ha kommit att påverkas av att
40 Överförbarheten i denna studie påverkas även av att deltagarna utgjorde en väldigt begränsad grupp. De rekryterades inom Sophiahemmet Rehab Centers verksamhet vilket innebär att de hade anställningar hos arbetsgivare som erbjöd förmåner i form av företagshälsovård, försäkringar och liknande. Deltagarna klassade sig huvudsakligen som välavlönade i samhällelig jämförelse. Ingen representerade de serviceyrken som har hög representation i utmattningsstatistiken. Överförbarheten kan dock tänkas stärkas i viss mån av att deltagarna representerade båda könen samt olika roller, företag och branscher.
Objektivitet är inte fullständigt uppnåbart i kvalitativ forskning (Carpenter & Suto, 2008). Deltagarna bjöds att delta i studien utifrån att de fyllde urvalskriterierna och alltså antogs kunna bidra med information som motsvarade studiens syfte. En del av intervjuerna flöt lång som samtal där deltagaren väldigt fritt berättade medan andra styrdes mera av intervjuaren. Trots medveten reflektion och undvikande av styrande frågor kan förförståelse och kontext ha kommit att påverka resultatet.
Pålitlighet och trovärdighet så som Carpenter och Suto (2008) framställer, har eftersträvats genom att material i analysskedet granskades mot sin kontext för att inte förändra eller förlora innebörd. Vidare har resultatet granskats mot teori och tidigare forskning. Analysen utfördes dels deduktivt dels induktivt för att få teoretisk förankring och för att resultatet skulle
reflektera deltagarnas upplevelser.
Studiens svagheter framkommer i ett litet antal deltagare som avsevärt avgränsade
möjligheterna till statistisk analys. WEIS skattningsskala med fyra steg i kombination med enbart nio deltagare medförde en stor spridning av observationerna. Data behandlades därför dikotomt utifrån ifall skattningen var hindrande (1,2) eller stödjande (3,4). Statistisk
signifikans var inte möjlig att beräkna. Denna studie avgränsades dock till litet antal deltagare och en starkare fokus på den kvalitativa analysen.
I den kvalitativa analysen kan datamättnad antas ha uppnåtts i den kvalitativa analysen. Analysen täckte hela materialet och inga nya infallsvinklar tillfördes analysen under de två sista intervjuerna, vilket enligt Lundman och Hällgren-Graneheim (2012) är tecken på att mättnad uppnåtts.
41
6.3.Etiska överväganden
Denna studie godkändes av etikgruppen vid institutionen för hälsovetenskap vid Luleå
Tekniska Universitet. Utformning och deltagandet i studien fyllde de kriterier som fastställts i Helsingforsdeklarationen (Milton, 2001) avseende informering, frivillighet, oberoende och anonymitet. På grund av samhällsrestriktioner orsakade av Covid-19 pandemin gjordes små förändringar i hur samtycke inhämtades och i hur datainsamlingen gjordes. Etisk reflektion med trygghet, frivillighet och oberoende som ledord, eftersträvades i alla skeden. Intervjuer via video kan medföra nya etiska frågeställningar. Intervjuerna utfördes även då de skedde via videolänk, i avskilt rum, i visuellt och auditivt lugn miljö och utan närvaro av obehöriga. Nyttan att sitta avskilt och lugnt betonades även för deltagarna då intervjun bokades. Deltagarna erbjöds inte kompensation i någon form och deltagandet antas inte ha lett till skada i form av till exempel förlorade inkomster. Deltagandet kan antas ha varit tryggt eftersom datainsamlingsmetoden har påvisat validitet och reliabilitet utan att risker framkommit. Däremot kan deltagande i en intervju framlyfta svårhanterade tankar och känslor. Deltagande i en intervju kan jämföras med deltagande i en intervention. Därför behandlades etiska aspekter utifrån de frågeställningar som Carter och Lubinsky (2015) framlyfter som relevanta vid interventionsstudier. Intervjuerna genomfördes i ett
mångprofessionellt sammanhang där deltagarna hade pågående stöd samt efter intervjun möjlighet till fortsatt eller ökat stöd. Ett krav var att intervjun skulle överensstämma med deltagarnas rehabilitering såväl tidsmässigt som med tanke på målsättningar. Deltagarna framstod vara resursstarka personer som spontant efterfrågade information och sökte lösa de utmaningar som framlyftes i intervjun.
I resultatet kan varken personer, arbetsgivare eller orter identifieras. Resultatet kan ses vara till nytta ur såväl individ- som organisations- och samhällsperspektiv. Det är viktigt att fortsätta utvecklingen av såväl rehabiliterande- som preventiva- och proaktiva åtgärder för att svara på den utmaning som arbetsrelaterad psykisk ohälsa skapar.
42
7.SLUTSATS
Den svenska samhälleliga kontexten lägger mycket ansvar för såväl primär- som sekundär och tertiärprevention hos arbetsgivare (AFS 2015:4; Bertilsson, et.al., 2017; SFB 2010:110;). Forskning påvisar att arbetsmiljön är viktig att involvera då en person drabbats av
arbetsrelaterad psykisk ohälsa men framlyfter även kunskapsluckor (Harvey, et.al., 2017; Joyce, et.al., 2016). Ökat samarbete mellan de i sjukskrivningsprocessen involverade parterna har efterlysts, likaså ökad konsultering av experter vid behov av arbetsanpassning. Vidare har påvisats att arbetsgivare behöver bättre förutsättningar att svara på de lagstadgade kraven gällande anpassning av arbete (Regeringskansliet 2020; Riksrevisionen, 2015).
Arbetsterapeuter har mångsidiga metoder och god kompetens att utreda och stödja
arbetsförmåga. Men för att experter så som arbetsterapeuter skall kunna konsulteras måste deras tjänster finnas tillgängliga. Resultatet i detta arbete ger indikationer för att
arbetsterapeuter i ett tidigt skede kan stödja arbetsförmåga genom ett förtydligande av situationskontexen där arbetets krav i förhållande till den anställdes arbetsförmåga utgör centrala element. De perspektiv och de metoder som arbetsterapeuter använder kan vidare bidra till att fylla de kunskapsluckor som finns kring tidiga, arbetsplatsnära interventioner. Arbetsterapeuter skall i högre grad arbeta i företagshälsovård, deras kompetens berikar och kompletterar de arbetssätt som redan idag är vedertagen praxis. Den nyligen introducerade transaktionella modellen (Fisher & Martella, 2019) kan för arbetsterapeuter vara ett välkommet tillägg och en konkret användbar modell. För individens arbetsförmåga är det avgörande att helheten beaktas, att stöd att undvika sjukskrivning anpassas individuellt samt att balans mellan de element som utgör helheten skapas på ett ändamålsenligt sätt.
Fortsatt forskning behövs inom arbetsterapi i form av större studier som fokuserar på tidiga åtgärder med syfte att undvika sjukskrivning. En större studiepopulation möjliggör statistisk analys medan upprepade mätningar och uppföljningar tillåter att vidare evaluera över tid vilka åtgärder som verkligen bidrar till att sjukskrivning undviks.
43
KÄLLOR
American Occupational Therapy Association (2014). Occupational therapy practice
framework: Domain and process (3rd ed.). American Journal of Occupational Therapy, 68 (1) 1– 48. http://dx.doi.org/10.5014/ajot.2014.682006
Arbetsmiljölagen (AML) Hämtad från: https://lagen.nu/1977:1160
Arbetsmiljöverket (2018). Arbetsmiljöstatistik Rapport 2018:3 Arbetsorsakade besvär 2018. Hämtad från:
https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/ 9cddc92d-711f-4b01-8d92-
cb148de3b363/Arbetsmilj%c3%b6verket%202018,%20arbetsorsakade_besvar_2018_rapport.