Upplevd beteendekontroll

Analys

Empirin visar att majoriteten av respondenterna tror att deras omgivning hade haft en negativ inställning till om de hade valt att resa i nuläget. Respondent 3 och 6 berättar att de hade blivit påverkade av sin omgivning vilket enligt (Ajzen 1991) är den subjektiva normen som handlar om referensgruppens syn på beteendet. I dessa respondenters svar framkommer det att de normativa övertygelserna spelar in som Ajzen och Madden (1986) menar är individens

referensgrupp syn på beteendet. Två respondenter menade att sin referensgrupp inte hade varit positivt inställda till en resa i nuläget men att de tror att referensgruppen hade haft en viss förståelse för agerandet, enligt (Finlay, Trafimow, & Moroi 1999 refererad i Mcbride, Carter &

Phillips 2020) avser den subjektiva normen även individens egna uppfattning om

referensgruppen förväntningar på att följa normer. Respondent 2 berättar att referensgruppen inte hade haft något emot att respondenten reste så länge personen var frisk och att

respondenten nyligen rest. Detta kan bero på att en närvaro av socialt tryck från

referensgruppen saknas, vilket Ajzen 1991) menar är omgivningen åsikt om att agera eller inte agera.

4.4 Upplevd beteendekontroll

Det fjärde temat i intervjuguiden handlade om upplevd beteendekontroll och ställdes i syfte av att få reda hur lätt eller svårt respondenterna upplever att det är att utföra en resa. Temat behandlar totalt fyra frågor. Första frågan som tillfrågades respondenterna var om de följer rekommendationerna och restriktionerna från UD och Folkhälsomyndigheten. Samtliga

respondenter (11 av 11) svarade att de på ett eller annat sätt följer de rekommendationerna och restriktionerna som de olika myndigheter har kommit ut med till allmänheten. Det fanns dock en hel del oeniga åsikter om vad man som individ ska följa eller inte. En åsikt som samtliga respondenterna hade var att stanna hemma om man är sjuk, för att minska smittspridningen.

Bland annat respondent 3 som uttrycker sig på följande sätt:

“När jag är sjuk så stannar jag hemma, jag går inte ut.”

Även respondent 6 menar att stanna hemma när man är sjuk är en självklarhet och besvarar frågan om respondenten följer rekommendationerna och restriktionerna på följande vis:

“Ja det gör jag, genom att stanna hemma går inte ut i onödan, försöker hålla avstånd från andra. Försöker ha munskydd, om jag blir sjuk stannar jag hemma och går inte

och jobbar för att inte smitta kollegor och kunder.”

Liknande tankesätt finns även hos respondent 10 som säger:

“Ja det gör jag. Jag följer de genom att jag håller mig hemma och att jag har begränsat mig om jag känt av några symptom alltså stannat hemma och att jag inte går

ut i onödan.”

Förekommande försiktighetsåtgärder som samtliga respondenter vidtagit utefter

myndigheternas rekommendationer och restriktioner var bland annat att hålla avstånd från andra människor och hålla god hygien för att minska smittspridningen. Respondent 1 undviker att vara på ställen där folksamlingar bildas. Respondent 1 menar att den följer restriktionerna och rekommendationerna för att inte bidra till ytterligare smittspridning samt inte bli smittad själv för att i sin tur inte smitta någon familjemedlem.

“Jag undviker att gå ut i onödan, gå till ställen där folk samlas typ sånt. Jag följer de för att inte bidra till smittspridningen eller själv bli smittad och sedan smitta någon

hemma.” - Respondent 1

En respondent som hade liknande försiktighetsåtgärder var respondent 5 som säger:

“Jag försöker följa folkhälsomyndighetens rekommendationer genom att hålla avstånd, tvätta händerna ofta och inte resa där det finns trängsel och inte vistas på ställen med

folkmassor.”

När det gäller rekommendationer och restriktioner som berör resande finns det blandade tankar och åsikter som framförs. Respondent 2 var till exempel den enda respondenten som ansåg att följa rekommendationer och restriktioner inte är det rätta, då respondent 2 har valt att

genomföra resor, som enligt myndigheterna inte är nödvändiga och kan vänta tills pandemin är över. Däremot ansåg respondenten själv att resan var nödvändig och tog därför besluteta att genomföra resan. Till skillnad från respondent 2, valde respondent 3 att följa

rekommendationer och restriktioner kring icke nödvändiga resor och tog beslutet att avboka sin resa efter uppdateringarna som publicerades gällande resor.

“Jag skulle resa under den här perioden och utrikesdepartementet avrådde från icke nödvändiga resor så reste jag inte. Jag följde deras uppdateringar varje dag på deras

hemsida.” - Respondent 3

Vidare ställdes frågan om respondenterna kände att de själva hade ett ansvar som en individ i samhället att avstå från resande. Samtliga respondenter (11 av 11) ansåg att var och en på ett eller annat sätt har en skyldighet till att ta ansvar och inte resa. En åsikt som inte var en i mängden var respondent 2 som påstod att så länge man inte vistas ute om man är sjuk eller förkyld så är det lugnt. Respondenten berättar även att SL har kommit ut med ett budskap om att människor som inte har en samhällsviktig funktion inte bör åka med de, vilket respondenten inte håller med om och säger följande:

“SL säger ju att man inte ska resa med de kommunalt om man inte har en

samhällsviktig funktion, jag tycker väl att alla har en viktig funktion i samhället, även de som pluggar.”

Vidare menar respondent 2 att ansvaret borde tas av alla och att det i längden blir svårt att följa rekommendationerna och restriktionerna då inte alla väljer att göra det. Respondent 3 påpekar att alla i samhället borde ta eget ansvar då gränserna så småningom kommer att stängas vilket innebär att man ändå inte kommer någon vart, dock uttrycker respondenten sig på följande sätt:

“Men jag tror att om gränserna hade varit öppna så hade folk rest och det hade jag också. Men i och med hur det ser ut som tvingas man att ta ansvar. Jag anser inte att

själva resandet som jag skulle göra skulle påverka samhället.”

Vidare menar även respondent 4 att alla har ett eget ansvar, att man kan inte tänka på sig själv i en sådan situation eftersom att det kan enligt respondenten kan leda till mycket större

konsekvenser.

“det är i sådana här situationer man inte ska tänka på men vad gör det om bara jag reser, vad gör det om bara jag går ut, att man inte tänker på det från ett större perspektiv. För att skulle alla tänka så skulle det sluta i en katastrof.” - Respondent 4

Slutligen förklarar respondent 9 att om alla tar sitt egna ansvar så underlättar man för

sjukvården, man riskerar inte sitt eller medmänniskors hälsa och räddar mer liv genom att avstå från saker. Vidare tillfrågades respondenterna om de upplever att deras resebeteenden har ändrats i samband med uppkomsten av COVID-19. Återigen var det majoriteten (9 av 11) av respondenterna som var eniga om att deras resebeteenden har ändrats sedan COVID-19.

Respondent 3 och 7 gav ett intryck av att deras resebeteenden inte har påverkas då de än idag väljer att bland annat åka kommunalt. Respondent 4 menar också att resebeteendet inte har påverkats då det inte har funnits faktorer till det.

“Men jag har just nu i vilket fall som helst inte haft någon resa inplanerad därav av har jag inte påverkats.” - Respondent 4

Respondent 2 lyfter även upp att faktorerna i samhället har påtvingat att man inte har kunnat resa. Respondent 3 har valt att avboka sina kommande resor på grund av den rådande

situationen. Därav anser respondenten att resebeteendet har förändrats.

“Jag har ändrat alla mina planer efter situationen med coronaviruset.” - Respondent 3

Vidare tar respondent 4 och 5 upp att de har slutat att resa kommunalt till jobbet, de väljer istället att ta bilen eller stanna hemma, respondent 5 uttryckte sig såhär:

“Jag har slutat ta mig till jobbet med kollektivtrafik jag väljer att ta bilen varje dag för

Respondent 9 förklarade även att man som individ blir mer eftertänksam och vill ta det säkra före det osäkra. Respondentens tankesätt handlar om att man inte ska resa under rusningstrafik för att kunna hålla avstånd och istället resa när det är “lugnare tider”. Respondent 10 påpekade även att man som individ kommer vara medveten om dessa försiktighetsåtgärder även efter pandemins slut. Respondenten sa följande:

“Jag tror att man bli mer medveten även när detta är över så tror jag inte att man kommer att resa på samma sätt som man har gjort förut utan man kommer nog ha mer

respekt för att inte samlas jättemånga människor på trånga tunnelbanor.. jag tror att man i framtiden kommer tänka på det fortfarande.”

Respondent 2 lyfter upp att resebeteendet har förändrats i takt med utvecklingen av COVID-19.

“Om det hade varit i februari då coronaviruset inte var så stort hade jag rest, för då var det ju folk som åkte till alperna. Inga gränser var stängda. Jag hade inte tänkt på den faktorn att gränserna skulle kunna stängas ner i februari. Men i mars när läget blev

allvarligare så hade jag nog tvekat på att resa.” - Respondent 2

Avslutningsvis ställdes frågan huruvida respondenterna skulle agera om de hade haft en inbokad resa under den pågående pandemin. Samtliga respondenter menade på att de hade valt att avboka sin resa av en rad olika anledningar. Återigen hade respondent 2 en åsikt som stack ut från mängden, då respondenten menar att om landet hade haft sin gräns öppen och att det inte skulle vara någon fara hade respondenten valt att genomföra resan. Dock antyder även respondenten att om det skulle vara så att gränserna var stängda eller skulle ha stängts under den tiden så hade respondenten inte valt att genomföra resan. 4 av 11 respondenter hade haft en resa inbokad men valde att avboka den på grund av den rådande situationen. Bland dessa fyra respondenter fick respondent 1 avboka sin resa som skulle ha varit till Italien i början på april.

Respondent 3 hade också en resa inbokad för att åka till Turkiet, men då Turkiet stängde gränsen för Sverige kunde resan inte genomföras, dock menar respondenten att den själv inte hade åkt. Även respondent 10 hade valt att avboka sin resa i en sådan situation, vilket

respondenten också gjorde då det hade en resa inbokad. Respondenten menar precis som

respondent 3 att även om flyget hade fortsatt åka hade respondenten valt att stanna hemma, dels för att inte bli smittad och inte eller smitta andra i ens närhet. Respondent 11 hade en inbokad resa den 12 mars och valde att avboka den på egen hand efter att sökningar om COVID-19 har gjorts på nätet för att ta del av situationen, respondenten säger:

“Jag tänkte åka men läste på innan jag skulle resa och valde sedan att avboka den bokade resan, det vill säga flygbiljetter och hotell. Jag tänkte att det skulle vara trångt på flyget och i själva staden med många turister, därför valde jag att inte ta den risken

och stannade hemma.”

Analys

Utifrån sammanställningen av resultaten går det att fastställa att samtliga respondenter på ett eller annat sätt följer de rekommendationerna och restriktionerna som myndigheter har utfärdat.

Vidare går det även att konstatera att respondenterna har skilda åsikter och tankar om vilka rekommendationerna och restriktionerna som de anser är värda att följa. En gemensam åsikt som samtliga respondenter hade om rekommendationerna och restriktionerna var att man ska stanna hemma om man är sjuk eller förkyld för att inte smitta andra människor. När det gäller rekommendationer och restriktioner som rör resande går det att se att det finns ett tydligt mönster på fördelningen om åsikter och tankar som respondenterna har angående att resa under COVID-19. Respondent 2 var till exempel den enda respondenten som ansåg att följa

rekommendationer och restriktioner inte är det rätta, då respondenten har valt att genomföra resor, som enligt myndigheterna inte är nödvändiga och kan väntas med tills pandemin är över.

Detta beteende som respondenten har tyder på att individen upplever utförandet av beteendet relativt lätt vilket Ajzen (1991) förklarar som upplevd beteendekontroll vilket innefattar hur lätt eller svårt individen upplever att det är att utföra beteendet. Som tidigare nämnt grundar sig upplevd beteendekontroll i kontroll övertygelser som innefattar faktorer såsom tid, kostnad, tillgänglighet etc. som underlättar eller försvårar genomförandet av beteendet (Ajzen 1991).

Respondenten har trots rekommendationer och restriktioner valt att resa vilket tyder på att kontroll övertygelserna inte inte försvårat det för individen att utföra beteendet. Utefter detta har individen inte ansett att kontroll övertygelserna försvårat genomförandet av beteendet vilket lett till den verkliga beteendekontrollen som medfört att respondenten valt att resa. Däremot har respondent 3 tagit ansvaret att följa de rekommendationer och restriktioner som har getts och därmed tagit beslutet om att avboka sin resa efter UDs avrådan om icke nödvändiga resor.

Respondenten påpekade även att det hade påverkat ens ekonomi då flygbiljetterna under den här perioden är dyrare än vanligt. Detta tyder på att kontroll övertygelserna har spelat roll i respondentens beteende (Ajzen 1991). Som tidigare nämnt i avsnitt 4.2 attityd hade respondent 10 inbokade resor som ställdes in av flygbolagen. Detta tyder på att kontroll över beteendet inte varit fullständigt vilket är i enlighet med vad Ajzen och Madden (1986) som menar att kontroll över beteendent inte är fullständigt när beteendet är beroende av yttre faktorer.

En analys av sammanställningen tyder på att majoriteten av respondenterna har valt att ändra sin livsstil och planera om handlingar som man i vanliga fall hade genomfört, detta hänger ihop med Lee (2000) som förklarar att människor med hjälp av medier under en kristid har en möjlighet att se över sina vanliga aktiviteter. Vidare går det att se i respondenternas svar huruvida de har tagit ansvar i samhället och förändrat vardagliga aktiviteter samt anpassat sig efter rekommendationerna och restriktionerna som har utfärdats. Exempel på åtgärder som flertalet av respondenterna har vidtagit är bland annat att åka bil istället för kommunalt för att minska smittspridningen, även har vissa valt att stanna hemma om möjligheten har funnits.

4.5 Media

Det sista temat i intervjuguiden hade syftet att undersöka huruvida respondenterna ställde sig inför media och nyhetsuppdateringar under den pågående pandemin COVID-19, detta för att få förståelse för hur media påverkar respondenternas resebeteenden och tankar kring resande.

Temat media och nyhetsuppdateringar bestod av två frågor totalt. Vid frågan om vad

COVID-19 fanns det en hel del eniga kommentarer om att det på ett eller annat sätt är det största fokuset som media lägger på just nu framför allt annat som sker världen runt om.

Respondent 1 och 3 var väldigt tydliga med hur de uttryckte sig angående att de tycker att för stort fokus läggs på rapporteringar om COVID-19 över hela världen, vilket de menar kan leda till att andra nyheter inte stegrar. Respondent 1 menar att media väljer att prioritera COVID-19 i och med att alla söker information och vill bilda en uppfattning om hur situationen ser ut.

Vilket respondenterna menar leder till att COVID-19 blir den ledande nyhetsuppdateringen i media om man jämför med resterande rapporteringar som inte får så stort fokus. Respondent 3 har liknande tankar och uttrycker sig på följande sätt:

“Jag tycker att det händer väldigt mycket runt om i världen förutom coronaviruset, men allt fokus ligger på coronaviruset just nu. Om världspolitiken framförallt.”

Vidare menar respondent 3 att det inte endast berör sveriges medier utan i andra länder också, respondenten uttrycker sig vidare på följande sätt:

“Spelar ingen roll om det är svenska eller utländska medier, deras publiceringar är väldigt lika och handlar om exakt samma sak.”

Respondent 7 tycker att de svenska medierna inte säger hela sanningen om COVID-19, respondenten förklarar att det finns en känsla inombords som tilltalar att utländska medier har mer information och talar mer sanning än de svenska medierna som istället inte nämner så mycket detaljer, respondenten uttryckte sig såhär:

“Jag tror inte att man kan lita på alla medier heller, jag tror att de uppdaterar som dem gör för att inte skapa panik... alltså att svenska medier mörkar hur det egentligen

ligger till... medier över hela världen ljuger inte bara de svenska.”

Respondent 2 tycker att de svenska medierna och nyhetsuppdateringarna kring COVID-19 är alldeles för Stockholm centrerade då det bara handlar bara om Stockholm, och vad som händer i Stockholm. Respondenten påpekar även att alla ska anpassa sig efter Stockholm.

Respondenten menar att medierna mestadels fokuserar på skriva ut antal döda, antal smittade i Stockholm. Respondenten uttrycker sig på följande sätt:

“Alla ska anpassa sig efter Stockholm. Folk långt upp i norr eller folk i Skåne, som inte har någonting med corona att göra och de har inga problem alls men ändå måste de

liksom anpassa sig efter det Stockholm gör, att exempelvis att det inte kommer vara något studentfirande. Stockholm styr.”

Vidare ansåg 5 av respondenterna att medier lägger ett stort fokus på att skrämma upp människor genom genom hetsiga rubriker. Respondent 1 som var en av de 5 respondenter uttryckte sig på följande sätt:

“Det är även mycket som handlar om att skrämma upp folk, scare tactics, men samtidigt så rapporterar media allmänt negativa saker…”

Respondent 3 tycker att det media gör skapar onödig panik bland allmänheten, och tycker det är dåligt då det påverkar människors psykologi. Samma tankar hade även respondent 4 som menar att media skapade denna hets för att få fram budskapet med COVID-19, respondenten påpekar att media endast fokuserade på att skriva ut påföljderna av COVID-19, det vill säga vilka som har dött, att lungorna kan sluta fungera m.m. Respondenten nämnde också att det går att se ett tydligt mönster på hur nyhetsuppdateringar har ändrats under perioden av uppkomsten av COVID-19, respondent 4 sa följande:

“Men med tiden när det insett att det blivit mer och mer allvarligt och förstår att man inte kan “köpa” klick på det sättet så kändes det som att det blev tvärtom…”

Respondent 8 påstår att medier har målat upp en bild där det endast är massa siffror på antal dödsfall som stiger upp, på så sätt menar respondenten att de skapar de mer panik än

nödvändigt. Slutligen förklarar respondent 9 att medier försöker överdriva informationen med anledningen av att fler människor ska bli uppskrämda och konsumera dessa medier mer för att de ska få mer visningar, för varje gång någon läser nyheten. Respondent 6 uttryckte inga åsikter om att medier skapar oro, men däremot ansåg respondenten att de inte berättar hur det verkligen ser ut, det framkommer hur många som har dött och blivit smittade, men inte hur många som har tillfrisknat, respondent 6 sa följande:

“De kanske även borde informera om hur många som tillfrisknat efter viruset för att inte bara få negativa nyheter för att även få lite positiva nyheter i dessa tider.”

Två av respondenterna, respondent 5 och 9 påpekade även att man som läsare ska vara

källkritisk när man läser det som olika medier skriver. Respondent 5 tog bland annat upp att det finns nyheter som inte står för sanningen och istället skrämmer allmänheten, därav anser

respondenten att man måste vara källkritisk när man läser. Detta påpekar även respondent 9 som menar att det finns en del hemsidor där informationen är falsk och inte stämmer överens med verkligheten. Detta menar respondent 9 skapar mer oro och frustration som redan finns bland folk i samhället. Respondenten anser att man bör vara realist när man läser

nyhetsuppdateringarna.

“Ska man läsa nyhetsuppdateringar bör man vara realist, följa lokala myndigheter, alt WHO eller Folkhälsomyndigheten som ger rätt information. Ett annat alternativ är och

“Ska man läsa nyhetsuppdateringar bör man vara realist, följa lokala myndigheter, alt WHO eller Folkhälsomyndigheten som ger rätt information. Ett annat alternativ är och