Upplevelser av VHU

En inledande fråga som alla respondenter fick om de kunde berätta fritt om deras upplevelser från VHU. Samtliga respondenter minns att de åtminstone har varit på en VHU och kunde berätta om sina upplevelser av detta. Temat handlar om respondenternas beskrivningar och upplevelser från VHU och detta är relevant för att VHU är en situation där deltagare får feedback kring sina levnadsvanor och på områden där hälsosamma beteendeförändringar skulle kunna bidra till en lägre risk att drabbas av framtida ohälsa.

4.1.1 Stjärnprofilen

Vid VHU’s hälsosamtal sammanställs resultaten från undersökningen i form av en stjärnprofil. Stjärnan ritas upp utifrån riskmarkörer inom nio olika områden, där varje område representerar en stjärnudd och där lägre risk får en längre och spetsigare stjärnudd.

Fyra respondenter tog spontant och återkommande upp olika aspekter av den stjärnprofil som utgör en visualiserad grund för hälsosamtalet. Dessa fyra respondenter tog alla upp stjärnprofilen initialt när de skulle beskriva sina upplevelser av VHU, som citatet nedan från respondent 1.

”jag vart kallad dit och dem tog en massa prover också var det någon som satt och intervjuade mig och ritade en stjärna och en massa sådana här saker” (Intervju 1, Pos. 6)

Stjärnprofilen blev ett sätt för respondenterna att prata om sina levnadsvanor på ett metaforiskt sätt, där trubbiga delar av stjärnan representerar områden som respondenterna skulle kunna förändra för att få en bättre hälsa. Det framkom även att stjärnprofilen kunde ses som en slags bedömning över hur bra eller dåligt undersökningen hade gått. Detta exemplifieras med tre citat från tre olika respondenter:

”så fick man veta lite svar då utifrån den här jag hade svarat på frågor det var i form av en stjärna och så fick man då några trubbiga stjärnstrålar eller vad man kallar det och det var väl det man skulle ta tänka

på vad då ja eller det var väl det som är mindre bra kanske”. (Intervju 2, Pos. 5)

”Äh det gjorde man när man satt i väntrummet och gjorde och man kryssade i en massa saker och så där ..

äh och sen kom det ut någon slags stjärnor utifrån det man hade svarat då på […]. Sen hade man en genomgång sedan om den här stjärna, här var det lite trubbigt eller här stack det ut och då skulle man då

tänka kanske på att göra förbättringsåtgärder på dem […] man såg ju i alla fall att här var det ju inte så bra, enligt dem, och här var det inga problem och sedan hade man det som ett diskussionsunderlag”

(Intervju 4, Pos. 5)

Och sedan får man fylla i en stjärna, eller man gör en stjärna som är sämre och bättre man ska helst vara stjärna vet du mer så när du pekar rakt ut åt alla håll spetsiga vad det är man ju som fit for fight, va bra.

eller så har man någon sån där som inte är sådär spetsig och då är det att man väger lite för mycket eller att man sover lite för dåligt eller att alltså de här de upptäcker att man har lite brister kanske med sig själv

ja och det kan man ju skoja lite om sedan, det brukar komma folk på jobbet så jag tittar det såg ut ja men det är lite sånt där så det får man ju också se. (intervju 5, Pos. 11)

Segment i intervjudata som handlade om stjärnprofilen var intressant då det gav respondenterna en greppbar metafor för att reflektera vidare kring levnadsvanor och riskfaktorer för ohälsa samt vilka typer av beteendeförändringar som skulle kunna innebära en bättre hälsa.

4.1.2 Bemötande vid hälsosamtalet

Tre respondenter tog spontant upp de upplevelser de haft från bemötandet under själva hälsosamtalet. Detta handlade om bemötandet från den person (en sjuksköterska) från primärvården som hade hållit i själva hälsosamtalet och hur respondenterna upplevt och såg på detta. Respondenter som tog upp detta beskrev hur upplevelsen av hälsosamtalet är

beroende av hur den person som håller i det är och bemöter dem. Det beskrevs exempelvis så här:

”Det är ju ganska stor skillnad också om jag hamnar på ett sånt här hälsotest om den som intervjuar mig är 25–30 år eller 64–65 år dem har ju helt olika värderingar dem som ställer frågorna själva, och det är ju

fullständigt naturligt att det är så”. (intervju 1, Pos. 47)

”… och jag tror det är viktigt för vårdcentraler att tänka efter vilka ska utföra [hälsosamtalet] att den som är chef vårdcentralen vet alla som jobbar där som sjuksköterska eller vad dom nu har kanske inte ska hålla

på med det för de kan ha lite svårt att ta folk eller så här och då ska man fundera på det. Ja det är lite viktigt att man tänker sig för där”. (intervju 5, Pos. 9–10)

Det går att anta att deltagare vid ett hälsosamtal befinner sig i en mer eller mindre känslig situation. VHU går ut på att kartlägga individers hälsa och levnadsvanor, väldigt få individer har en perfekt hälsa och de flesta har levnadsvanor som skulle kunna förbättras. Levnadsvanor är en del av en individs livsstil och samlade livserfarenheter med områden som kan vara känsliga och intima. Det kan vara brister som en individ är eller inte är medveten om och som kan vara mer eller mindre känslomässigt laddade och mer eller mindre bekvämt att samtala med en främmande person med. Bemötandet vid ett hälsosamtal kan även vara avgörande för hur en individ väljer att öppna sig och beskriva sina levnadsvanor, vilket exemplifieras av en respondent så här:

”Men det viktigt med den som gör den här och det har jag upplevt alltså, personkemin och den är, jag brinner för det här med vi måste träffa människor men du kan ju hamna med någon som du inte känner

mycket för och […] då blir det väldigt sån där vad ska man säga, att man svarar på frågor och visar att man tittar och lite massa prover och så är det klart. Medan träffar man någon som är lite mer kanske en eller man får en liten liten relation med den här, då har man ju möjlighet kanske att vara lite mer också,

tydlig”. (intervju 5, Pos. 7)

Bemötandet kan även bli avgörande för hur en individ kan gå vidare och eventuellt förbättra sina levnadsvanor efter VHU. Exempel från en annan respondent:

”Men just den personen som pratade med mig [under ett hälsosamtal] var väl inte den som jag känner att jag fick något större stöd av”. (intervju 2, Pos. 6)

4.1.3 Kritik

Detta undertema handlar om det som respondenterna tog upp som var någon form av kritik kring VHU. En respondent uttryckte exempelvis en negativ känsla av att bli bedömd så här:

”ja men det var väl det var väl det att kvittot var väl liksom att sjukvården anser att det inte är bra att det inte är okej riktigt” (intervju 2, Pos. 7)

Flera respondenter pratade om någon form av utelämnande känsla av att få en bedömning som sa att de inte var bra. Det kunde exempelvis handla om att deras vikt var för hög eller att de motionerade för lite. Vidare uttryckte några en form av kritik och en känsla av att de inte riktigt förstod syftet med denna bedömning eller att de inte fick stöd i hur de kunde gå vidare utifrån bedömningen.

”Men inom citationstecken sen hände ju liksom ingen mer, det var ju som man fick en test och sedan fick man ett resultat och sen hände ju liksom ingenting mer” (Intervju 4, Pos. 5)

”Så att det inte bara blir någonting som att här ritas det upp en stjärna och sedan får du han och sedan hej då nu ses vi aldrig mer va, då känns det att som att då är det lite mera meningslöst tycker jag” (intervju 1,

Pos. 18)

Citaten ovan visar hur två olika respondenter uttryckte att de saknade verktyg att kunna jobba vidare med sin hälsa efter VHU. Den ena respondenten reflekterade vidare genom att ge ett exempel över hur en uppföljning hade vart bra:

”Men däremot tycker jag att om man kartlägger ett sådant problem vid en hälsoundersökning, då vore ju det bra med en uppföljning, alltså inte för att stå med pekpinnar och slå mig på fingrarna utan för att helt enkelt bara hur går det [respondentens namn] har du börjat motionera mer efter tre månader”. (intervju 1,

Pos. 16)