”LEV”
Ett användarperspektiv på en digital coach för bättre hälsa
Elin Lidman
Abstract
Our behavior and our lifestyle habits are the foundation of our health, they affect the risk of developing non-communicable diseases such as diabetes and cardiovascular diseases. Today these non- communicable diseases are the leading cause of death. The Västerbotten Intervention Program (VIP) is one of very few population-oriented initiatives which, by offering all individuals aged 40, 50 and 60 a health intervention, aims to improve behavior and lifestyle habits in the population and thus increase the conditions for a healthier population and reduce healthcare related costs. The individual health interventions, performed every tenth year, was not designed to support individuals’ choices on a day-to-day basis between the health check-ups.
Therefore, STAR-C an interdisciplinary research program, aims at developing a digital coaching system that could be used for supplying personalized digital coaching to support the evaluation and maintenance of healthy behavioral changes. This digital coaching system could, in the future, be used as complementary tool within VIP. The purpose of this study is to further explore these complements of a digital coach. This study presents a user-perspective from semi-structured interviews with VIP- participants and their views on a digital coach, what digital coach functions that could be useful and what kind of benefits this till could have being used as a complement to VIP. The results show that VIP-participants are missing tools for behavioral change support, and that factors such as personalization, motivation to and support during a behavioral change is important. Most important, for the participants in this study, was that a digital coach must be easy to use and user friendly.
Förord
Jag är väldigt tacksam över det stöd och samarbeten jag haft under det här projektet. Det har varit intressant och utvecklande att bli insatt i forskningsprojektet STAR-C och att få följa forskargruppen Interactive and Intelligent System på nära håll. Handledaren till det här arbetet, Karin Danielsson, har varit ett otroligt bra stöd. Hon har bidragit med sina kloka synpunkter och kunskaper och med en väldigt värdefull struktur genom hela processen.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Problemformulering, syfte och avgränsningar ... 1
1.2 Avgränsningar ... 3
2. Bakgrund och relaterad forskning ...5
2.1 Västerbottens hälsoundersökning ...5
2.2 Star-C ... 6
2.3 Digitala system för beteendeförändringar ... 7
2.3.1 Beteendeförändringar ... 7
2.3.2 Digitala system för beteendeförändringar ... 7
2.3.3 Nya tekniska innovationer – intelligenta coaching system ... 8
2.4 Utvecklings- och designansatser ... 9
2.4.1 Användarcentrerad design ... 9
3. Metod ... 11
3.1 Förarbete ... 11
3.2 Metoder för datainsamling ... 11
3.2.1 Kvalitativa intervjuer ... 12
3.3 Genomförande av studie ... 13
3.3.1 Datainsamling och urval ... 13
3.3.2 Dataanalys ... 14
3.4 Forskningsetiska överväganden ... 15
3.5 Metodreflektion ... 16
4. Resultat och analys ... 17
4.1 Upplevelser av VHU ... 17
4.1.1 Stjärnprofilen ... 18
4.1.2 Bemötande vid hälsosamtalet ... 18
4.1.3 Kritik ... 19
4.2 Levnadsvanor och beteendeförändringar ... 20
4.2.1 När det gått bra med förändring ... 20
4.2.2 Svårt med förändringar ... 21
4.3 En digital coach ... 22
4.3.1 Lösningsförslag ... 22
4.3.2 Användbarhet ... 24
4.4 Sammanfattande analys ... 25
5. Diskussion och slutsatser ... 27
5.1 Begränsningar och förslag framtida forskning ... 30
Referenser ... 31 Bilaga 1: Intervjuguide VHU-sjuksköterskor
Bilaga 2: Designscenarios VHU-sjuksköterskor Bilaga 3: Enkätundersökning VHU-sjuksköterskor Bilaga 4: Intervjuguide VHU-deltagare
1. Inledning
Icke-kommunikativa sjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar är idag den ledande orsaken till ohälsa och de är de sjukdomar som står för 71% av alla dödsfall globalt (World Health Organization: WHO, 2021). De största riskfaktorerna är baserade i levnadsvanor och beteenden som fysisk inaktivitet, dålig diet och användning av tobak och alkohol.
Populationsinriktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser, är lovande för att kunna bidra till en friskare befolkning och de har potential att effektivt och framgångsrikt kunna hantera de ledande orsakerna till ohälsa, sjukdom och död i dagens samhälle. Ett omfattande långsiktigt program för att förebygga icke-kommunikativa sjukdomar är primärvårdsintegrerade Västerbottens hälsoundersökningar (VHU) som innebär att primärvården erbjuder en hälsoundersökning och ett hälsosamtal till alla invånare i Västbotten, de år de fyller 40, 50 och 60 år. VHU är ett av få långsiktigt och populationsinriktat initiativ med syftet att förebygga framtida ohälsa och sjukdom genom att motivera och stödja hälsosammare levnadsvanor. VHU har visats vara kostnadseffektiv (Lindholm et al., 2018) samt kunna förebygga ohälsa och förtida dödsfall (Blomstedt et al., 2015).
Den digitala utvecklingen och nya tekniska innovationer har de senaste åren fått stora genombrott som påverkat stora delar av det samhälle vi lever i (Brynjolfsson och McAfee, 2015). Denna utveckling har medfört nya möjligheter till befolkningsinriktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser som VHU. Digital teknik ger möjligheter att nå ut med preventiva budskap och hälsoinformation på ett personcentrerat och individ anpassat sätt som inte varit möjligt tidigare (Västerbottens läns landsting, 2018). Ett initiativ till att undersöka dessa möjligheter och vidareutveckla VHU är STAR-C1, ett multidisciplinärt forskningsprojekt som bland annat jobbar med att utveckla en digitalt och individanpassad coachnings system, en digital coach, som skulle kunna användas som inom VHU, som ett verktyg för VHU-deltagare att kunna fortsätta jobba med hälsosamma beteendeförändringar utöver hälsoundersökningen och hälsosamtalet. Den här kandidatuppsatsen kommer att handla om den digitala coachen, hur design- och utvecklingsprocesser för dessa typer av system ser ut generellt och inom STAR-C.
1.1 Problemformulering, syfte och avgränsningar
Tidigare forskning inom STAR-C har tagit fram grundläggande komponenter till designförslag i form av digitala och personanpassade coachning system, något som skulle kunna användas av VHU-deltagare mellan hälsosamtalen och fungera som ett komplement till VHU genom erbjudandet av detta digitala verktyg som individer kan använda dagligen i sin hemmamiljö.
Coachnings systemet skulle i framtiden skulle alltså kunna vara ett verktyg för VHU-deltagare och fungera som ett extra stöd för att lyckas med hälsosamma beteendeförändringar. En
1 https://star-c.cs.umu.se/ [Hämtad 15 Apr. 2021].
digital coach skulle kunna bidra till att effekterna av VHU stärks. Genom att undersöka behovet och utvecklingen av digitalt coachande system så skulle det på sikt kunna bidra till en utveckling för populationsinriktade insatser som VHU som kan leda till en friskare befolkning och minskade hälso- och sjukvårdskostnader.
Att individers beteende är kritiskt och avgörande för hälsan i en population är väl känt (Kelly and Barker, 2016). Beteendeförändringar för hälsosammare levnadsvanor är någonting som är viktigt då det kan förebygga sjukdom och lidande. Det har forskats mycket inom hur beteendeförändringar kan uppnås framgångsrikt och hålla över tid. En artikel (Kelly and Barker, 2016) med titeln ”Why is changing health-related behaviour so difficult?” beskriver hur mindre beteendeförändringar hos flertalet individer i en population har en kumulativ potential att skapa betydande framsteg för hälsan i en population, med konsekvenser som en friskare och en mer välmående befolkning och en mer kostnadseffektiv hälso- och sjukvård.
Trots detta så finns det väldigt få populationsinriktade insatser, med fokus på hälsosamma beteendeförändringar, som visat en framgångsrik effekt på populationsnivå. Vad är det som gör det svårt att ändra beteenden relaterade till ohälsa i en population? Varför finns det så få insatser som lyckats med detta då det verkar finnas en omfattande kunskap kring beteendeförändringar samt bevisade effekter över hur även mindre beteendeförändringar kan leda till en avsevärt bättre befolkningshälsa? Vad skulle den tekniska utvecklingen med nya digitala innovationer kunna innebära för populationsinriktade insatser som VHU? Kan digital teknik med nya möjligheter att effektivt kunna nå stora delar av en population med personanpassad hälsoinformation och intervention bidra till positiva effekter och utveckling av VHU?
Den digitala utvecklingen och nya tekniska innovationer har de senaste året fått ett stort genomslag och präglar stora delar av det samhälle vi lever i (Brynjolfsson och McAfee, 2015).
På digitaliseringsrådets hemsida anger de att ”Digitalisering innebär att digital kommunikation och interaktion mellanmänniskor, verksamheter och saker blir självklara”
(Digitaliseringsradet.se, 2019). Digitaliseringen och digitala system för beteendeförändringar innebär nya möjligheter för hur beteendeförändringars komplexa processer skulle kunna genomföras mer framgångsrikt. Med de senaste årens digitala innovationer som området inom artificiell intelligens är det dessutom möjligt att göra dessa system än mer användarvänliga och attraktiva genom att de kan stärka funktioner som visats vara framgångsrika och de kan formas och anpassas till den individ som använder systemet (Kamphorst, 2017). Den digitala och tekniska utvecklingen skapar alltså nya förutsättningar att, genom digitala verktyg för beteendeförändringar, nå ut med kostnadseffektive insatser till en stor andel av en befolkning med individanpassade lösningar. Samhällets digitalisering är ett nytt område där den tekniska utvecklingen har gått i en rasande takt bara de senaste åren (Brynjolfsson och McAfee, 2015). Den höga utvecklingstakten gör att det blir relevant att kontinuerligt framställa nya kunskaper för att bidra till hur vi kan ta vara på och hantera de möjligheter och utmaningar som kommer med när digitaliseringsvågen sköljer över oss.
VHU är en av få långsiktiga, sjukdomsförebyggande och primärvårdsintegrerade insatser som visats vara kostnadseffektiv. STAR-C är ett unikt, omfattande och multidisciplinärt forskningsprojekt inriktat på att studera hur digitaliseringen, genom att utveckla ett digitalt
verktyg för individanpassad coachning till stöd för hälsosamma beteendeförändringar, skulle kunna förstärka effekter av VHU och leda till en mer välmående åldrande befolkning.
Syftet med denna studie är att vidare utforska dessa möjliga komplement av en digital coach och att bidra till kunskapsunderlaget som utgör förmågan till nya insikter i hur vi framgångsrikt kan tillvarata nya möjligheter som kommer från den snabba tekniska utvecklingen och samhällets digitalisering. Genom en användarcentrerad ansats och genom intervjuer undersöka hur VHU-deltagare har upplevt VHU, hur de ser på sina egna levnadsvanor, hur de tidigare har jobbat med beteendeförändringar samt hur de ser på STAR- C’s designförslag (Lindgren et al., 2020) över en digital coach. Genom att undersöka dessa aspekter så görs en kartläggning över de problem, motiv och behov som tilltänkta användare kan ha av en digital coach, en kartläggning som sedan kan svara på frågeställningen:
Hur resonerar VHU-deltagare angående potentiella fördelar och värdefulla faktorer/funktioner för att användningen av en digital coach inom ramen för VHU skulle kunna bli framgångsrik?
Denna studie är en liten del i en större kontext som omfattar STAR-C, VHU, hälso- och sjukvården och samhället. Bidraget från denna studie är inte omfattande, men viktigt då det kan skapa en förståelse för användares perspektiv på en digital coach. I ett vidare perspektiv är detta även ett bidrag till forskningsområden som studerar samhällets digitalisering, hur teknik och digitala innovationer kan förändra sättet vi lever på.
1.2 Avgränsningar
Den här studien är avgränsad till att undersöka perspektiv som kommer ifrån VHU-deltagare och att fokusera på möjliga lösningsförslag som STAR-C’s digital coach skulle kunna ha utifrån VHU-deltagarnas upplevda problem relaterat till hälsosamma beteendeförändringar samt deras synpunkter på en digital coach.
“Empathy is at the heart of design.
Without the understanding of what others see, feel, and experience, design is a pointless task.
[…] the challenge of understanding a complex social situation in order to design a system that supports
many and various needs.”
(Brown 2013, A lesson in empathy, stycke 2)
2. Bakgrund och relaterad forskning 2.1 Västerbottens hälsoundersökning
Västerbottens hälsoundersökningar (VHU) är en långsiktig populationsbaserad strategi med målet att förebygga framtida icke-kommunikativa sjukdomar genom att motivera och stödja hälsosammare levnadsvanor (Regionvasterbotten.se, 2019). I Sverige såg man under 1940- talet en ökning av antalet dödsfall orsakade av kardiovaskulära sjukdomar, ökningen var som störst i norra delar och i slutet av 1970-talet var dessa sjukdomar den största orsaken till dödsfall. Som en konsekvens av detta startades VHU som ett pilotprojekt i Norsjö 1985, med syftet att göra någonting åt ökningen av kardiovaskulära sjukdomar (Norberg et al., 2010).
Från 1987 börjades VHU att implementeras gradvis över hela region Västerbotten och från 1991 så omfattade programmet hela populationen av individer som uppnått vissa åldrar.
Figuren nedan visar data över hur många individer som deltagit i VHU, varje år mellan 1990- 2018, fördelat på ålder.
Figur 1: VHU deltagande 1990-2018, fördelat på år och ålder2
VHU erbjuds idag till alla som bor i länet de år de fyller 40, 50 eller 60. VHU består av två besök. Första besöket är en hälsoundersökning med provtagningar samt frågeformulär om hälsa och levnadsvanor som deltagaren själv fyller i. Andra besöket består av ett hälsosamtal
2Figur hämtad från: Region Västerbotten. Resultat från Västerbottens Hälsoundersökningar.
https://public.tableau.com/profile/epiglobe#!/vizhome/VHU1990-2014/Adderatdeltagande [Hämtad 2021-04-18]
med en sjuksköterska. Hälsosamtalet handlar om individens hälsoprofil, där resultaten från provtagningarna och frågeformulären presenteras i form av en stjärnprofil. Figur 1 från Norberg med kollegor (2010) illustrerar en stjärnprofil där uddar representerar blodtryck, blodfetter, blodsocker, BMI och midjemått samt enkätsvar gällande den självskattade hälsan, tobaksvanor, fysisk aktivitet, alkohol- och matvanor (1177, 2021). Stjärnprofilen uddar visar på risk- eller friskfaktorer för dessa 9 områden, där högre risk ger en mindre stjärnudd.
Figur 1: Stjärnprofilen från VHU (Norberg et al., 2010, 7)
2.2 Star-C
Text STAR-C står för “Sustainable behavior change for health supported by person-Tailored, Adaptive, Risk-aware digital Coaching in a social context” och är ett multidisciplinärt forskningsprojekt som syftar till att utveckla och utvärdera ett digitalt coachande stödsystem som främjar hälsosamt beteende för att förebygga framtida ohälsa och sjukdom. Ett initiativ från STAR-C är utvecklingen av ett AI-baserat coaching system, en digital coach, som skulle kunna användas inom primärvården och VHU för insatser kring beteendeförändring. VHU’s riktade hälsosamtal, avsedda att stötta och motivera VHU-deltagare till beteendeförändringar mot hälsosammare levnadsvanor, genomförs endast var tionde år. En digital coach skulle kunna fungera som en insats för VHU-deltagare mellan hälsosamtalen, med möjligheter att ge personcentrerat stöd och motivation till hälsosammare levnadsvanor på en daglig basis.
Genom en ansats baserad på argumentationsteori och med metoder från deltagarbaserad aktionsforskning beskriver Lindgren et al. (2020) en designprocess för utvecklingen av hur en sådan här digital coach skulle kunna tas fram. Där framkom det fem grundläggande strategier för personalisering:
1. En engagerande och multimodal målsättning
2. Relevant evidensbaserad kunskapsbas för anpassad hälsoinformation
3. Anpassning av coachen och coachens beteende representerad genom en avatar.
4. Interaktiv utvärdering över progressen och interaktiv visualisering över framsteg, motgångar, feedback och belöningar.
5. Integritets hantering som innebär möjlighet att dela innehåll.
I sin artikel med kollegor beskriver Lindgren (Lindgren et al., 2020) hur det är av stor vikt att användare kommer att föredra olika sätt att för användningen den digitala coachen, vilket kräver ett system som kan formas efter användarens preferenser och över tid formas efter användarens mål, motivation och förutsättningar på ett dynamiskt sätt.
2.3 Digitala system för beteendeförändringar
2.3.1 Beteendeförändringar
Våra levnadsvanor har stor inverkan på vår hälsa, ohälsosamma vanor innebär en högre risk att drabbas av lidande och sjukdom och det innebär även en risk för ökad belastning och ökade kostnader för hälso- och sjukvården. Det finns en stor mängd forskning på området, då insatser och metoder som innebär att individer framgångsrikt kan genomföra hållbara hälsosamma beteendeförändringar innebär en friskare befolkning och minskade kostnader för samhället (Towfighi, Markovic and Ovbiagele, 2012).
Att förändra beteenden och levnadsvanor är någonting som visats vara svårt, framför allt när det gäller förändringar som är hållbara över tid. Tidigare forskning har visat att framgångsrika beteendeförändringar ofta har element av en hög inre motivation till förändringen, specifika och avgränsade mål samt en struktur för förändringsprocessen (Harvard Health Publishing, 2021).
2.3.2 Digitala system för beteendeförändringar
Digitala coachande system för beteendeförändringar för att främja hälsosamma levnadsvanor undersöktes i en översiktsartikel från 2017 (Lentferink et al., 2017) med syfte att identifiera vilka komponenter det var i dessa system som bidrog till framgångsrika resultat. Bland de digitala systemen som artikeln undersökte var de vanligast förekommande komponenterna:
personalisering, förslag, målsättning, simulering och påminnelser. Komponenter som artikeln (Lentferink et al., 2017) redovisar som har visats påverka hälsoresultat och användbarhet positivt var: att bryta ned mål i kortsiktiga delmål för att nå långsiktiga mål, personalisering av mål, meddelande med beröm, påminnelse att registrera data, användning av validerad teknik, integration av automatiska registrering i coaching systemet samt att det finns en personlig kontakt för instruktioner under implementeringen. Ytterligare en översiktsartikel från 2020 (Van Rhoon et al., 2020) undersökte vilka komponenter som bidrog till positiva hälsoresultat, specifikt för digitala system för beteendeförändringar inriktade på diabetesprevention. I över 90% av de interventionerna som var effektiva använda systemen komponenterna: Socialt stöd, målsättning, feedback på beteende samt funktionen att användaren själv kunde övervaka resultatet av beteenden. De mest framgångsrika interventionerna hade även digitala funktioner med lättillgänglig hälsoinformation, att progressen, beteenden och resultat gick att följa samt hälsocoachning online (Van Rhoon et al., 2020). En annan översiktsartikel (Beleigoli et al., 2019) studerade effekter från digitala hälsointerventioner i jämförelse med traditionell behandling eller en kontrollgrupp (väntelista). De fann att effekten för digitala interventioner var stor i jämförelse med en passiv kontrollgruppen, ett resultat som enligt författarna indikerar att digitala interventioner kan ha stort värde för hälsosamma beteendeförändringar för individer som inte har tillgång till någon annan form av intervention eller behandling. Vidare redovisade Beleigoli et al. (2019)
att avhopp vid digitala interventioner var stort jämfört med traditionella behandlingar samt att en design som upprätthåller användarens motivation och engagemang genom hela interventionen var viktigt för att digitala interventioner skulle uppnå positiva effekter.
Faktorer som har visat sig vara framgångsrika för positiva hälsoresultat från användning digitala system för beteendeförändringar är hur och hur ofta användaren interagerar med systemet (Asbjørnsen et al., 2019; Beleigoli et al. 2019). Att användare fullföljer interventionen och använder den på ett sätt som visats ha effekt, som exempelvis att göra dagliga registreringar och använda systemet kontinuerligt över en längre tid är en utmaning (Laing et al., 2014). För att användare ska orka och klara av att använda en mobil applikation dagligen över en längre tidsperiod så är kraven på användarvänlighet och användargränssnitten höga.
Faktorer som exempelvis ett personanpassat innehåll har visats kunna påverka användbarheten och efterlevnad positivt (Lentferink et al., 2017).
2.3.3 Nya tekniska innovationer – intelligenta coaching system
Nya tekniska innovationer och utvecklingen inom artificiell intelligens har skapat nya möjligheter för hur digitala system för hälsosamma beteendeförändringar kan utformas. De kan bidra med att göra systemen attraktivare och mer intuitiva att använda genom funktioner som gör systemen mer levande och kan anpassas efter personen som använder det. Ett exempel på detta är tekniker med ett användargränssnitt som utformas som ett samtal, där en vanlig implementation är så kallade chatbots. Detta användargränssnitt har attraherat användare världen över då de förenklar användningen och där interaktionen blir mer intuitiv, i stället för att leta information på en webbsida kan en användare genom text eller tal fråga en chatbot om informationen och den kan erbjudas på ett smidigt sätt. Genom att addera AI relaterade funktioner kan känslan av ett samtal med två-vägs kommunikation stärkas ytterligare och systemet kan dessutom över tid lära sig en användares preferenser och bli mer anpassad och stimulerande för den individ som använder systemet.
Den tekniska utvecklingen och samhällets digitalisering de senaste åren har ändrat förutsättningarna för digitala system som syftar till hälsosamma beteendeförändringar. Det har det upphov till ett nytt område av intelligenta coaching system. En artikel (Kamphorst, 2017) som beskriver detta område och tekniker som artikelförfattaren kallar ”e-coaching systems” med ansatsen att ge en definition över vad dessa system består av och vad de innebär.
De formulerar definitionen över vad e-coaching system är som en digital teknik som kan observera, resonera, lära sig av och förutse användares beteende över tid och som engagerar proaktivt genom kontinuerliga samarbetssamtal med användaren för att kunna ge stöd i planering och främja effektiva målsträvan genom användandet av persuasiva tekniker.
Persuasiva tekniker är ett paraplybegrepp för digital teknik som är designade för att förändra användarens attityder och beteenden genom övertalning och sociala influenser.
Området har en hög utvecklingstakt med en uppsjö av webbaserade eller mobilbaserade applikationer för att främja hälsosamma beteendeförändringar, det är dock få som har visat på stabila resultat och som inneburit att de blivit implementerade inom hälso- och sjukvårdsystemet, då det uppstår hinder i form av låg användbarhet och brister kring insyn över faktorer som tillförlitlighet och pålitlighet (Kulyk et al., 2014).
2.4 Utvecklings- och designansatser
Digitala system för beteendeförändringar är ett brett område med flertalet olika teorier för hur beteende fungerar och hur man kan lyckas med hälsosamma beteendeförändringar. Det är ett område där samhällets digitalisering och den digitala utvecklingen ger upphov till nya möjligheter och nya utmaningar. En artikel (Michie et al., 2017) tar upp utmaningar i utvecklingen av digitala hälsoinsatser det handlar om aspekter som att området har en snabb hastighet avseende teknisk utveckling, det krävs ett högt engagemang från användarna, det finns en pågående vetenskapligt och teoretiskt uppbyggnad, det är komplicerat att utvärdera effekter och kostnadseffektivitet och det finns aspekter av etiska, juridiska och demokratiska värden som det bör läggas fokus på.
2.4.1 Användarcentrerad design
En artikel (Yardley et al., 2016) som undersökte effektivt engagemang vid digitala hälsointerventioner drar slutsatsen att det är allmänt erkänt att en framgångsrik design kräver en användarcentrerad och iterativ ansats, med blandade metoder och en fördjupande kvalitativ forskning för att gradvis förfina interventionen så den tillgodoser användarnas krav.
En användarcentrerad designansats innebär att de som kommer att använda produkten är i centrum under utvecklingen. Designprocesser och utveckling tar in användarnas krav, deras problem, vad de vill uppnå och deras feedback på ett iterativt sätt (The Interaction Design Foundation, 2021). Generella principer vid användarcentrerad design är att det finns en förståelse för vilka användarna är och vilka behov de har, att användares feedback integreras i design och kravdefinitioner, att användare involveras tidigt i designprocesserna för deras utvärdering och att detta sker genom hela utvecklingen på ett iterativt sätt. Detta gör för att designprocesserna ska leda fram till något användbart som tillgodoser användarnas krav och behov. Deltagande design är en form av användarcentrerad design, men vid deltagande design så är användare en aktiv del av utvecklingsteamet där de kan skapa innehåll och vara med i beslutsfattande och de är ofta de som äger den slutgiltiga produkten (The Interaction Design Foundation, 2021). Vid användarcentrerade designansatser innebär att utvecklingsteamet tar användarnas behov i beaktande, med de ingår inte i utvecklingsteamet och det är ofta utvecklingsteamet som står för och äger slutprodukten.
Användarcentrerad design handlar inte om att användare ska forma och designa en produkt, det handlar om att förstå användares problem och om att hitta en lösning som kan göra deras liv lite enklare. Användarintervjuer, vilka kan användas för att förstå och lära sig vad användare vill eller inte vill göra, det är en typ av intervju som är grundläggande och en vanlig metod när det kommer till användarcentrerad design (Thornton, 2019).
Vid användarintervjuer kan det vara bra att tänka på att användaren (ofta) inte är en designer och att de ofta helt saknar kunskaper om hur designprocesser och digitala produkter fungerar om vad som brukar fungera eller inte fungera. Det finns en artikel, ett inlägg skrivet av en designer, med titeln ”Samsung Galaxy Fold is the Homer Simpson car” (Thornton, 2019) som ger beskrivande exempel på hur det kan gå om man missar att tänka på den aspekten, att användare inte är utvecklare eller designers. Det första exemplet artikelförfattaren tar upp är Homer Simpsons som är med när hans bil ska designas.
Homer beskriver att han vill ha en stor bil som rymmer hela hans familj, vidare vill han inte bli distraherad av sina barn när han kör och när ha kör vill han ha någonstans att ställa det han dricker, Homer beskriver även att han brukar ha svårt att hitta sin bil när han parkerat på stora parkeringar och att han vill ha en snygg bil som ger honom guldkant på vardagslivet. I exemplet från en Homer Simpson episod, som artikelförfattaren refererar till, så är det Homer som utifrån detta designar bilen och resultatet blir en bil med ganska dåliga lösningar på de problem som Homer har beskrivit (se Figur 2, figurbild direkt från Thornton, 2019) Även om Homer kan ge bra information om vilka behov och problem han upplever så har han inte förmågan som krävs att omvandla detta till en användbar och välfungerande produkt, Homer är ingen designer. Exemplet med Homers bil visar på är att användarcentrerad design inte handlar om att användaren ska designa produkten, vad det innebär är att hitta lösningar på användarens problem och genom det göra deras liv enklare och lite bättre. Vidare i artikel (Thornton, 2019) så diskuterar författaren ytterligare ett verkligt och nutida exempel med Samsungs vikbara telefon, en produkt som inte blev särskilt framgångsrik, mest troligt för att utvecklingen inte var användarcentrerad i avseende att identifiera användarnas problem och hitta en design som kan lösa problemen. Även om användare skulle önska sig en vikbar telefon så är lösningen inte särskilt användbar, så det är en klumpig produkt som inte gör att använda på ett smidigt sätt.
Figur 2: Homer Simpsons egendesignade bil (Thornton, 2019)
De har beskrivande exemplen tydliggör kärnan i användarcentrerad design, identifiera användarens problem och hitta en lösning på det. Det ger även bra riktlinjer för hur användarintervjuer kan utformas och vad syftet med att utföra dem kan och bör vara. Tidigt i designprocesser handlar det om att undersöka vad användare vill åstadkomma och vilka problem de upplever att de har. Senare i designprocessen, när produkten börjar få form och funktioner, så handlar det om att vidare undersöka om designförslagen skulle vara värdefulla för användaren när det kommer till de problem de har och när det kommer till vad det är de försöker uppnå och utföra.
Den användarcentrerade ansatsen innebär att omvandla användarnas problem och behov till ett designförslag som kan lösa problemet och tillgodose behovet. Användaransatsen i den här studien är viktig för att få fram vilka faktorer och funktioner VHU-deltagarna anser vara värdefulla för användningen av en digital coach.
3. Metod
De metoder och tillvägagångssätt som först planerades att genomföras inom ramen för denna studie är inte de metoder som faktiskt är genomförts och använts. Under det här avsnittet kommer en beskrivning över hur förarbetet med de initiala planerna såg ut samt de förutsättningar som gjordes att de inte kunde genomföras.
3.1 Förarbete
Den ursprungliga planen var att göra semi-strukturerade intervjuer med designscenarion med VHU-sjuksköterskor för att kunna svara på frågeställningarna som utformades ungefär så här:
Hur ser VHU-sjuksköterskor på möjligheter och utmaningar med möjliga komplement i form av digitala och personanpassade coaching system, ämnade för VHU-deltagare mellan hälsosamtalen? och Vilka faktorer anser VHU-sjuksköterskor vara viktiga kring ett digitalt och personanpassat coaching system? Här följer en kort bakgrund till det initiala metodvalet av semi-strukturerade intervjuer med designscenarios.
Intervjuerna utformades med designscenarios för att kunna förmedla STAR-C’s designförslag som beskrivs av Lindgren med kollegor (2020). Den semi-strukturerad intervjuguide med tillhörande frågor som togs fram finns i bilaga 1, för att levandegöra scenarierna togs det även fram bilder som visualiserade det som beskrevs i varje scenario, dessa finns i bilaga 2. Under perioden som intervjuerna var planerade att utföras fick primärvården ett prioriterat uppdrag som handlade om covid-19 vaccineringar och detta gjorde att intervjuerna, med VHU-sjuksköterskor från primärvården, inte kunde utföras som planerat, det blev det svårt att boka in tider för intervjuer inom planerade tidsramar.
På grund av dessa förutsättningar utformades en enkät avsedd för samma intressegrupp av VHU-sjuksköterskor. Utformandet av enkätundersökningen gjordes för att försöka svara på de ursprungliga frågeställningarna. Att ta hänsyn till i utformandet av enkäten var att den inte skulle ta allt för lång tid att svara på samt att den skulle ge aktuella respondenter en möjlighet att delge syna synpunkter enligt frågeställningarna. Enkäten som togs fram redovisas i bilaga 3. Dock så kunde inte heller enkätundersökningen utföras då målgruppen för enkäterna, VHU-sjuksköterskorna, ansågs vara för hårt belastade (av deras prioriterade uppdrag med covid-19 vaccineringar) under den aktuella tidsperioden. När detta blev tydliggjort så var det bara cirka tre veckor kvar av tiden som studien planerades att utföras inom. På grund av dessa förutsättningar så valdes i stället en ny intressentgrupp, VHU-deltagare, utifrån ett bekvämlighetsurval samt med omarbetade frågeställningar och metodval som skulle kunna fungera för detta.
3.2 Metoder för datainsamling
Väljer man en kvalitativ metod som fördjupande intervjuer med de berörda respondenterna så kan området utforskas på ett explorativt sätt och det gör det lättare att fånga upp aspekter som är svåra att förutse på förhand. Genom exempelvis semi-strukturerade intervjuer (som beskrivs mer utförligt nedan) kan man gå igenom vissa områden med tillhörande frågor under själva intervjun samtidigt som man har möjlighet att fånga upp nya teman eller områden som kan vara svåra att känna till på förhand. Genom kvalitativa intervjuer med respondenterna skulle frågeställningarna kunna undersökas med en explorativ ansats utan förväntningar om
hur svaren kommer att se ut. Då det finns designförslag på de digitala system som ska undersökas skulle man kunna ta fram olika scenarion med fiktiva berättelser kring hur systemet skulle kunna se ut, för att sedan utforska respondenternas synpunkter och inställning kring det som beskrivits för dem. Väljer man en kvantitativ metod som exempelvis en enkätundersökning så kan det bli svårare att utveckla en fördjupad förståelse över hur de som svarar faktiskt tycker och tänker kring det som presenteras. Det går inte på samma sätt att följa upp avvikande eller oförutsägbara synpunkter och svaren skulle på så vis kunna bli begränsande. Fördelar med kvantitativa metodval är att det går att nå fler respondenter under en kortare tid och att man skulle kunna få en uppfattning om vad respondenterna som grupp tycker om olika frågeställningar. Då det har utvecklats ett designförslag med specifika komponenter så skulle en enkätundersökning kunna studera vad respondenterna som grupp anser om dessa komponenter och exempelvis hur viktiga de tror att de är för att systemet ska kunna fungera.
För att samla in data över hur VHU-deltagare resonerar kring potentiella fördelar med och viktiga faktorer/funktioner för användningen av en digital coach inom ramen för VHU valdes en kvalitativ ansats. Detta för att kunna ställa så öppna frågor som möjligt och för att kunna fånga VHU-deltagarnas resonemang kring detta. Genom kvalitativa undersökningsmetoder kan individers upplevelser och tankar utforskas med ett öppet förhållningssätt. Vidare möjliggör kvalitativa metoder att det, från få deltagare går att, samla in en stor mängd data med detaljerade analyser och resultat (Myers, 2002).
3.2.1 Kvalitativa intervjuer
Intervjuer kan ses som ett samtal som har en struktur och ett syfte (Kvale & Brinkmann 2009, s. 19), där intervjuns struktur beror på vad syftet är och vad som vill uppnås med intervjun (Preece, Rogers and Helen, 2006). Om frågor och mål är specifika och konkreta kan strukturerade intervjuer lämpa sig bättre medan öppna och ostrukturerade intervjuer kan passa om det inte finns förutbestämda mål och en mer explorativ ansats, vidare är Semi- strukturerade intervjuer är en hybrid mellan strukturerade och öppna intervjuer (Preece, Rogers and Helen, 2006). Semi-strukturerade intervjuer utformas genom att det finns en förutbestämd guide med frågor och fokusområden för intervjun där följdfrågor kan ändras beroende på respondentens svar och hur intervjun utvecklar sig (Kvale & Brinkmann 2009).
Den metod som slutligen valdes och kunde genomföras var kvalitativ i form av semi- strukturerade intervjuer. Semi-strukturerade intervjuer valdes då det var av intresse att få VHU-deltagarnas synpunkter och resonemang kring vissa specifika områden och teman.
Genom att explorativt undersöka VHU-deltagares upplevde problem kring hälsosamma beteendeförändringar så skulle det omvandlas till krav specifikationer för en digital coach samt generera kunskap över vilka faktorer/funktioner som skulle kunna vara värdefulla vid användningen av en digital coach.
3.3 Genomförande av studie
3.3.1 Datainsamling och urval
Intervjuerna var semi-strukturerade med några på förhand valda teman och frågor (se bilaga 4 intervjuguide VHU-deltagare). Inför varje intervjutillfälle informerades respondenterna om bakgrunden kring studien och syftet med intervjun. I samtliga intervjuer ställdes tre inledande frågor, sedan behandlades tre övergripande teman med anpassade frågor utifrån vad respondenterna valde att prata om inledningsvis och utifrån innehåll som kom fram under intervjun (Figur 3).
Tema Exempel på frågor som ställdes
Upplevelser från VHU Kan du berätta om dina erfarenheter och upplevelser från de hälsoundersökningar och hälsosamtal du har varit med om?
Levnadsvanor och beteendeförändringar
- Har du upplevt några problem eller svårigheter när det kommer till beteendeförändringar som du kanske vet att du borde göra för att få en bättre hälsa?
En digital coach Hur upplever du den [här beskrivningen] av en digital coach? Är [den här funktionen] något som skulle vara värdefullt för dig?
Figur 3: Tre övergripande teman under intervjuerna
När det kom till temat ”En digital coach” så var frågorna formulerade kring scenarion över en digital coach, de scenarion som hade tagits fram inför de intervjuer som planerades med VHU- sjuksköterskor, men som inte blev av (se bilaga 1). Dessa frågor syftade till att få respondenterna att öppet reflektera kring designförslaget, från Lindgren et al (2020), över en digital coach. Om en digital coach inte kommit fram tidigare under intervjun så togs detta upp av intervjuaren genom initiala frågor såsom ”Om det skulle finnas ett digitalt verktyg som kunde ge stöd kring beteendeförändringar, hur skulle det verktyget kunna se ut och vilka funktioner skulle det kunna ha?” och avslutningsvis genom att konceptet kring en digital coach beskrevs med tillhörande följdfrågor såsom ”Hur upplever du den [här beskrivningen]
av en digital coach? Eller ”Är [den här funktionen] något som skulle vara värdefullt för dig?”
Urvalet till användarintervjuerna anpassades till den korta tidsperiod förutsättningarna och gjordes utifrån ett bekvämlighetsurval, samtliga respondenter var människor som intervjuaren kände väl. Förutsättningarna handlade om att tiden för att rekrytera respondenter och för att utföra intervjuerna samt genomföra efterföljande analyser var begränsad till cirka tre veckor.
Utöver att respondenterna valdes utifrån deras tillgänglighet och möjlighet att utföra intervjuerna med kort varsel så valdes de även ut utifrån deras ålder och utifrån att de hade egna erfarenheter av en eller flera primärvårdsbaserade hälsoundersökningar (VHU).
De fem respondenter som intervjuades, och beskrivs i Tabell 1, hade en medelålder på 68 år, samtliga minns att de hade varit på minst en VHU. Intervjuerna tog i genomsnitt cirka 30 minuter att utföra och ljudet spelades in digitalt, tre av intervjuerna gjordes via telefon och två genomfördes ansikte mot ansikte. Ljud från intervjuerna spelades in och sparades i ljudfiler.
Tabell 1: Beskrivning över deltagande respondenter
Ålder Intervjuform tid
Respondent 1 70 – 79 år Ansikte mot ansikte 29:14
Respondent 2 60 – 69 år Ansikte mot ansikte 26:50
Respondent 3 70 – 79 år Telefonsamtal 32:09
Respondent 4 60 – 69 år Telefonsamtal 30:44
Respondent 5 60 – 69 år Telefonsamtal
3.3.2 Dataanalys
Insamlade data från intervjuerna bearbetades med en beskrivande och tematisk analysmetod.
Metoden innebär en iterativ process där data går från den transkriberade ursprungsformen till en kartläggning över framträdande teman, med steg som att få en överblick över rådata och hitta teman eller mönster, gå igenom teman som kommit fram, definiera och namnge teman och slutligen sammanställ resultatet i en rapport. (Ditte Hvas Mortensen, 2020).
Tematisk analysmetod är teoretiskt obunden och ett flexibelt tillvägagångssätt för att bearbeta och redovisa utförliga och komplexa data (Braun & Clarke, 2006). Analysen gick till så här:
Steg 1: Ljudfilerna lyssnades igenom en första gång och transkriberades samtidigt automatiskt med dikteringsfunktionen i ordbehandlings programvaran Microsoft Word.
Steg 2: För vidare kvalitativ kodning och analys valdes programvaran MAXQDA.
Textfilerna med de automatiska transkriberingarna av intervjuerna importerades sedan till MAXQDA, där lyssnades intervjuerna igenom en andra gång samtidigt som textfilerna med de automatiska transkriptionerna renskrevs och relevant data kodades initialt efter vilka av de tre teman intervjun handlade om.
Steg 3: Initiala koder för intervjuernas tre teman, upplevelser av VHU, levnadsvanor och beteendeförändringar samt en digital coach, bearbetades och kodades med underteman utifrån vad uppgifterna handlade om. Detta resulterade i 182 kodade segment, fördelade på tre huvudteman med underteman (Tabell 2). Analysen strävade efter en sammanställande opartisk beskrivning över vilka fenomen ett segment handlade om, detta för att kunna formulera en beskrivande redovisning över insamlade data samt att ge en struktur i vidare analys.
Tabell 2: Kodning av transkriberade data
Steg 4: Det sista steget i analysen innebar att utifrån tidigare bearbetningar göra en mer abstrakt och djupgående analys över innehållet i de beskrivande kodningssegmenten. Det gjordes en genomgång av alla koder i tidigare analys där segment och koder som ansågs vara viktiga grupperades och skapade övergripande kategorier. Detta steg handlade om att, relaterat till studiens syfte och frågeställningar, identifiera återkommande och gemensamma mönster kring vad respondenterna förmedlade under intervjuerna. Detta resulterade i fyra konceptualiserade kategorier som redovisas mer ingående under det sista avsnittet i resultatdelen.
För att klargöra skillnaderna mellan steg 3 och 4 i analysen så innebar kodningen i steg 3 att varje tema som intervjun handlade om bröts ned i beskrivande underteman utifrån ämnen som var återkommande under intervjuerna under respektive tema. Steg 4 var inte beroende av de tre teman som intervjuerna handlade om, utan de fyra övergripande kategorier som framkom i steg 4 fokuserade på data från hela intervjun och indelningen gjordes utifrån att vissa ämnen var återkommande och hade relevans till studiens syfte och/eller relevans till tidigare forskning. Analysen under steg 4 strävade efter en konceptualisering av bakomliggande mönster.
3.4 Forskningsetiska överväganden
I Vetenskapsrådets publikation ”Forskningsetiska principer” (Vetenskapsrådet, 2002) beskrivs fyra forskningskrav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet innebär att deltagare i ett forskningsprojekt får information om hur deras uppgifter kommer att hanteras och om att deltagandet är frivilligt samt att de är som helst kan välja att avbryta sitt deltagande. Samtliga deltagare i den här studien fick den informationen inför intervjuerna (Se bilaga 4: Intervjuguide VHU-deltagare).
Samtyckeskravet innebär att deltagare ska lämna sitt samtycke till att de vill medverka samt att de inte ska utsättas för påtryckningar eller påverkan. Rekryteringen av deltagare till den här studien innebar att personer som tillfrågades fick en kort bakgrund om syftet med studien och intervjun var och om de kunde tänka sig att delta i en intervju. Alla personer som
tillfrågades ville medverka och inför själva intervjutillfället fick de även höra om bakgrunden och syftet igen samt så fick de frågan om det var ok om ljudet från intervjun spelades in.
Konfidentialitetskravet handlar om att deltagarna ska ges största möjliga konfidentialitet kring att deltagarna inte ska kunna identifieras avrapporteringar eller i datamaterial och att uppgifterna inte ska hamna i orätta händer. Insamlat datamaterial till denna studie i form av ljudfiler från intervjuerna har förvarats på ett aktsamt sätt. Deltagarnas uppgifter har avidentifierats så långt det har varit möjligt. Har en deltagare exempelvis nämnt ett personnamn har detta namn avidentifierats vid transkriberingen av ljudfilerna.
Slutligen innebär nyttjandekravet att uppgifter från deltagare endast får användas i forskningsändamål. Insamlade uppgifter från denna studie kommer bara att användas för forskningssyften.
Bekvämlighetsurvalet som innebar att intervjuaren kände respondenterna väl hanterades genom att lägga en extra tyngd på att förklara att deltagande var frivilligt och att respondenterna när som helst utan att förklara varför kunde avbryta sitt deltagande. Vidare uppmuntrades respondenterna att tala öppet och fritt under intervjun
3.5 Metodreflektion
En kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer valdes för att genomföra denna studie.
Det är en metod som tillåter ett explorativt förhållningssätt till det man undersöker samtidigt som går att styra intervjun kring vissa teman som är av intresse.
Då respondenterna, inför intervjutillfället, hade fått information om vad intervjun skulle handla om så hade ingången i intervjuerna lite olika karaktär. Flera respondenter hade tänkt på intervjun och tog spontant upp vad de hade tänkt under intervjuns gång, exempel på hur detta kunde yttra sig exemplifieras med följande citat från en av respondenterna:
”Jag tänkte faktiskt på det när vi pratades vid i förmiddags när du sa vad det här skulle handla om så då tänkte jag på det här gamla ordspråket att man kan leda kon till källan, men man kan inte tvinga kon att
dricka” (intervju 3, Pos. 7)
Att respondenterna hade reflekterat över fokusområdena för intervju på förhand är någonting som kan bidra till att intervjun fortare kan komma in på djupet för relevanta områden samtidigt som det skulle kunna bidra till ojämnhet mellan intervjuerna och skillnader i innehåll mellan de som tänkt en hel del på förhand och de som inte har gjort detta.
Då det var begränsat tidsutrymme för att ta fram intervjumetoderna och till att utföra själva intervjuerna så fanns det inte utrymme att utföra pilotintervjuer för att utvärdera upplägget och intervjufrågorna. Detta är någonting som skulle kunna ha gjorts om det hade funnits mer tid.
Urvalet av respondenter var ett bekvämlighetsurval i form av att intervjuaren kände respondenterna väl. Fördelat med detta urval är att intervjuerna kunde genomföras inom de tidsramar som fanns samt att alla intervjuer fick en avslappnad karaktär där respondenterna kunde prata öppet. Nackdelar med detta urval är att det är svårt att veta om urvalet är representativt.
Alla respondenter tillhör generationer som inte vuxit upp med digitala tekniker och detta var någonting som kom fram i intervjuerna. På frågor kring den digitala coachen så uttryckte
tre respondenter rakt ut att de inte skulle kunna ta till sig en digital coach på samma sätt som yngre mer teknikvana generationer skulle kunna göra. När den digitala coachen beskrevs för respondenterna så var det två respondenter som inte riktigt förstod hur vissa aspekter kring interaktionen med coachen. Ett exempel på detta är när intervjuaren beskrev en funktion som att den digitala coachen skulle kunna be användaren att svara på några korta frågor varje dag (för att följa upp hur det har gått under dagen och hur det går relaterat till målsättningen).
Respondenten reflekterade över detta och sa att det kanske kunde vara bra, men efter ett tag sa respondenten att det skulle nog ta upp alldeles för mycket resurser från sjukvården om de ska ställa dessa frågor varje dag och bearbeta svaren. Intervjuaren hade alltså inte förklarat hur systemet med den digitala coachen skulle kunna fungera tillräckligt bra, då frågor och svar skulle bearbetas digitalt av systemet och inte av människor från primärvården. När intervjuaren försökte förtydliga exemplet och gjorde en liknelse med hur en chatbot fungerar, så svarade respondenten att hen inte visste vad en chatbot var. Detta exempel visar på en möjlig konfirmations bias från intervjuaren, som visar att det kan vara viktigt att inte förutsätta att individer känner till hur digitala system fungerar och att man bör ta hänsyn till detta. Detta är något man skulle kunna anta inte bara gäller för de generationer som vuxit upp utan digitala tekniker utan även för individer och potentiella användare av system, som en digital coach, generellt.
4. Resultat och analys
Resultat-delen kommer att presentera den data som samlats in genom intervjuer med VHU- deltagare (respondenter), data som har kodats och analyserats utifrån de tre teman som intervjuerna fokuserade på. Dessa teman var: Upplevelser av VHU, levnadsvanor och beteendeförändringar samt en digital coach. Under respektive tema framkom det återkommande underteman, av beskrivande karaktär, för alla eller nästan alla intervjuer.
Dessa underteman är relevanta för att strukturera insamlade data och för att kunna ge en opartisk och detaljerad beskrivning över vad intervjuerna resulterade i. Först kommer ett beskrivande resultat med teman och underteman att redovisas, sedan kommer en sammanfattande analys som presenterar de fyra kategorier som utgör det unika perspektivet från respondenterna för den här studien. Intervjuerna med respektive respondent benämns med nummer 1 till 5.
4.1 Upplevelser av VHU
En inledande fråga som alla respondenter fick om de kunde berätta fritt om deras upplevelser från VHU. Samtliga respondenter minns att de åtminstone har varit på en VHU och kunde berätta om sina upplevelser av detta. Temat handlar om respondenternas beskrivningar och upplevelser från VHU och detta är relevant för att VHU är en situation där deltagare får feedback kring sina levnadsvanor och på områden där hälsosamma beteendeförändringar skulle kunna bidra till en lägre risk att drabbas av framtida ohälsa.
4.1.1 Stjärnprofilen
Vid VHU’s hälsosamtal sammanställs resultaten från undersökningen i form av en stjärnprofil. Stjärnan ritas upp utifrån riskmarkörer inom nio olika områden, där varje område representerar en stjärnudd och där lägre risk får en längre och spetsigare stjärnudd.
Fyra respondenter tog spontant och återkommande upp olika aspekter av den stjärnprofil som utgör en visualiserad grund för hälsosamtalet. Dessa fyra respondenter tog alla upp stjärnprofilen initialt när de skulle beskriva sina upplevelser av VHU, som citatet nedan från respondent 1.
”jag vart kallad dit och dem tog en massa prover också var det någon som satt och intervjuade mig och ritade en stjärna och en massa sådana här saker” (Intervju 1, Pos. 6)
Stjärnprofilen blev ett sätt för respondenterna att prata om sina levnadsvanor på ett metaforiskt sätt, där trubbiga delar av stjärnan representerar områden som respondenterna skulle kunna förändra för att få en bättre hälsa. Det framkom även att stjärnprofilen kunde ses som en slags bedömning över hur bra eller dåligt undersökningen hade gått. Detta exemplifieras med tre citat från tre olika respondenter:
”så fick man veta lite svar då utifrån den här jag hade svarat på frågor det var i form av en stjärna och så fick man då några trubbiga stjärnstrålar eller vad man kallar det och det var väl det man skulle ta tänka
på vad då ja eller det var väl det som är mindre bra kanske”. (Intervju 2, Pos. 5)
”Äh det gjorde man när man satt i väntrummet och gjorde och man kryssade i en massa saker och så där ..
äh och sen kom det ut någon slags stjärnor utifrån det man hade svarat då på […]. Sen hade man en genomgång sedan om den här stjärna, här var det lite trubbigt eller här stack det ut och då skulle man då
tänka kanske på att göra förbättringsåtgärder på dem […] man såg ju i alla fall att här var det ju inte så bra, enligt dem, och här var det inga problem och sedan hade man det som ett diskussionsunderlag”
(Intervju 4, Pos. 5)
Och sedan får man fylla i en stjärna, eller man gör en stjärna som är sämre och bättre man ska helst vara stjärna vet du mer så när du pekar rakt ut åt alla håll spetsiga vad det är man ju som fit for fight, va bra.
eller så har man någon sån där som inte är sådär spetsig och då är det att man väger lite för mycket eller att man sover lite för dåligt eller att alltså de här de upptäcker att man har lite brister kanske med sig själv
ja och det kan man ju skoja lite om sedan, det brukar komma folk på jobbet så jag tittar det såg ut ja men det är lite sånt där så det får man ju också se. (intervju 5, Pos. 11)
Segment i intervjudata som handlade om stjärnprofilen var intressant då det gav respondenterna en greppbar metafor för att reflektera vidare kring levnadsvanor och riskfaktorer för ohälsa samt vilka typer av beteendeförändringar som skulle kunna innebära en bättre hälsa.
4.1.2 Bemötande vid hälsosamtalet
Tre respondenter tog spontant upp de upplevelser de haft från bemötandet under själva hälsosamtalet. Detta handlade om bemötandet från den person (en sjuksköterska) från primärvården som hade hållit i själva hälsosamtalet och hur respondenterna upplevt och såg på detta. Respondenter som tog upp detta beskrev hur upplevelsen av hälsosamtalet är
beroende av hur den person som håller i det är och bemöter dem. Det beskrevs exempelvis så här:
”Det är ju ganska stor skillnad också om jag hamnar på ett sånt här hälsotest om den som intervjuar mig är 25–30 år eller 64–65 år dem har ju helt olika värderingar dem som ställer frågorna själva, och det är ju
fullständigt naturligt att det är så”. (intervju 1, Pos. 47)
”… och jag tror det är viktigt för vårdcentraler att tänka efter vilka ska utföra [hälsosamtalet] att den som är chef vårdcentralen vet alla som jobbar där som sjuksköterska eller vad dom nu har kanske inte ska hålla
på med det för de kan ha lite svårt att ta folk eller så här och då ska man fundera på det. Ja det är lite viktigt att man tänker sig för där”. (intervju 5, Pos. 9–10)
Det går att anta att deltagare vid ett hälsosamtal befinner sig i en mer eller mindre känslig situation. VHU går ut på att kartlägga individers hälsa och levnadsvanor, väldigt få individer har en perfekt hälsa och de flesta har levnadsvanor som skulle kunna förbättras. Levnadsvanor är en del av en individs livsstil och samlade livserfarenheter med områden som kan vara känsliga och intima. Det kan vara brister som en individ är eller inte är medveten om och som kan vara mer eller mindre känslomässigt laddade och mer eller mindre bekvämt att samtala med en främmande person med. Bemötandet vid ett hälsosamtal kan även vara avgörande för hur en individ väljer att öppna sig och beskriva sina levnadsvanor, vilket exemplifieras av en respondent så här:
”Men det viktigt med den som gör den här och det har jag upplevt alltså, personkemin och den är, jag brinner för det här med vi måste träffa människor men du kan ju hamna med någon som du inte känner
mycket för och […] då blir det väldigt sån där vad ska man säga, att man svarar på frågor och visar att man tittar och lite massa prover och så är det klart. Medan träffar man någon som är lite mer kanske en eller man får en liten liten relation med den här, då har man ju möjlighet kanske att vara lite mer också,
tydlig”. (intervju 5, Pos. 7)
Bemötandet kan även bli avgörande för hur en individ kan gå vidare och eventuellt förbättra sina levnadsvanor efter VHU. Exempel från en annan respondent:
”Men just den personen som pratade med mig [under ett hälsosamtal] var väl inte den som jag känner att jag fick något större stöd av”. (intervju 2, Pos. 6)
4.1.3 Kritik
Detta undertema handlar om det som respondenterna tog upp som var någon form av kritik kring VHU. En respondent uttryckte exempelvis en negativ känsla av att bli bedömd så här:
”ja men det var väl det var väl det att kvittot var väl liksom att sjukvården anser att det inte är bra att det inte är okej riktigt” (intervju 2, Pos. 7)
Flera respondenter pratade om någon form av utelämnande känsla av att få en bedömning som sa att de inte var bra. Det kunde exempelvis handla om att deras vikt var för hög eller att de motionerade för lite. Vidare uttryckte några en form av kritik och en känsla av att de inte riktigt förstod syftet med denna bedömning eller att de inte fick stöd i hur de kunde gå vidare utifrån bedömningen.
”Men inom citationstecken sen hände ju liksom ingen mer, det var ju som man fick en test och sedan fick man ett resultat och sen hände ju liksom ingenting mer” (Intervju 4, Pos. 5)
”Så att det inte bara blir någonting som att här ritas det upp en stjärna och sedan får du han och sedan hej då nu ses vi aldrig mer va, då känns det att som att då är det lite mera meningslöst tycker jag” (intervju 1,
Pos. 18)
Citaten ovan visar hur två olika respondenter uttryckte att de saknade verktyg att kunna jobba vidare med sin hälsa efter VHU. Den ena respondenten reflekterade vidare genom att ge ett exempel över hur en uppföljning hade vart bra:
”Men däremot tycker jag att om man kartlägger ett sådant problem vid en hälsoundersökning, då vore ju det bra med en uppföljning, alltså inte för att stå med pekpinnar och slå mig på fingrarna utan för att helt enkelt bara hur går det [respondentens namn] har du börjat motionera mer efter tre månader”. (intervju 1,
Pos. 16)
4.2 Levnadsvanor och beteendeförändringar
Under intervjuerna ställdes öppna frågor kring respondenternas levnadsvanor och beteendeförändringar, framför allt frågor kring vad de har upplevt för problem och svårigheter kring detta. Detta är ett relevant tema då det utifrån respondenternas beskrivningar skulle kunna ge indikationer över vilka faktorer som skulle kunna vara viktiga i ett lösningsförslag i form av en digital coach.
4.2.1 När det gått bra med förändring
Det var vanligt att respondenter spontant berättade om någon gång de lyckats med en hälsosam beteendeförändring och hur det hade gått till. Faktorer som verkade vara betydelsefulla när beteendeförändringar gått bra var:
Motiv och motivationen till förändringen.
Exempel: En respondent som gick ned önskat antal kilo med sin partner på två månader, då partner skulle genomföra en operation som krävde denna viktnedgång. En respondent som slutade röka cigarrer på kvällarna efter att respondentens 8-åriga dotter berättat att hennes magister sagt att det inte var bra att röka och att det inte var bra för henne att vara i samma rum där någon rökte. En respondent som började spela paddel och spontant började med hälsosamma beteendeförändringar då motivationen att kunna fortsätta spela var/är hög.
Att det funnits en tydlig struktur och ett socialt sammanhang kring förändringen.
Exempel: Två olika respondenter beskrev hur hälsosamma beteendeförändringar varit framgångsrika då de genomgått strukturerade program inom itrim respektive viktväktarna. En annan respondent berättade om när hens innebandylag behövde få bättre kondition och tränare började ta ut dem på löppass, första passen var så långsamma att många blev frustrerade.
4.2.2 Svårt med förändringar
Flera deltagare uttryckte olika svårigheter och problem när det kommer till hälsosamma beteendeförändringar. Dessa svårigheter och problem kunde handla om att det är svårt att ändra vanor, vilket följande citat exemplifierar:
”Allting är ju, det är ju alltid svårt att ändra dina vanor om du är på ett visst sätt så är det ju väldigt svårt att ändra det” (intervju 1, Pos. 26)
Det kunde vidare handla om att det är svårt att genomföra beteendeförändringar på egen hand, något som en respondent beskrev så här:
”Det är väl det när man ska ta tag i saker själv så blir det liksom svårt att fullfölja det man skulle haft någon som peppar, fullföljde mer. […] Men när det bara hänger på mig själv så blir jag kan jag bli ganska
loj eller ja jag kan inte fullfölja det själv på egen hand om man säger så”. (intervju 2, Pos 10 och Pos. 12)
Eller hur det kan vara svårt utan tillräcklig motivation och stöd, något som exemplifierades av en respondent så här:
”Ja hmm, jag tänker så här, det man måste få för att man ska ändra sin levnadsstil, det är ju någon slags motivation, man måste blir motiverad att göra de. […] har man ingenting som motiverar en, då ja då är det lätt att man struntar i det, tänker jag .. alla människor funkar ju inte likadant, men för mig funkar det
så att har jag ingen som kollar mig då kan jag lätt tänka så att äsch jag gör det där sen, så då blir det att man skjuter upp.” (Intervju 4, Pos. 9)
Ytterligare faktorer var att det kan vara svårt att bestämma sig, att göra uppoffringar och att ha rätt kunskap under genomförandet, exemplifieras av olika respondenter så här:
”Det är ju lite grann av en väckarklocka för mig, sedan är det ju mitt beslut om jag ska dricka mindre eller motionera mer eller äta mer grönsaker för det är ju saker som jag måste bestämma va”. (intervju 1, Pos. 12)
”Det gick ju ganska fort när man väl hade bestämt sig men det är jäkligt svårt att bara bestämma sig för det är ju lite uppoffringar också. […] Det svåra med den biter är ju att, okunskap gör ju att man kanske inte
förstår att det är vad man till exempel sätter i sig att man inte vet vad saker och ting innehåller riktigt. Då är det svårt att göra så mycket åt det för då kanske man fortsätter med någonting man tänker att det där kan inte vara så onyttigt och sen äter man det ganska mycket också är det som verkligen är onyttigt, så
kunskap är ju A och O, att man liksom får verktygen att veta”. (Intervju 4, Pos. 18)
”ja jag förstår det måste ju ruta in ditt liv lite grann tror jag ja det måste man och man måste bestämma sig för att jag nu tar jag kan jag ta mig vikt alltså du ska inte kvällsfika något det är bara att bestämma sig där
kanske efter eftermiddagens ju slut eller att du bestämmer dig för att du får ta frukt det var enda du får göra man ska bestämma något som har ätit på som att man håller sig till det så då får ni inte vara så här
att någon kommer och vill bjuda något annat, det är det som är så svårt om man går bort bara efter och ska hälsa på någon stund och så vill de bjuda på någonting, vet du det är det som är det svåraste” (intervju
5, Pos. 32)
De faktorer respondenterna resonerat kring och som handlar om svårigheter kring beteendeförändringar, är intressanta när det kommer till utvecklingen av en digital coach, då de kan omvandlas till kravspecifikationer och lösningsförslag.
4.3 En digital coach
Detta ger en överblick över hur respondenterna ser på användningen av ett digitalt verktyg i form av en digital coach och vilka faktorer de tror skulle kunna vara viktiga för att öka sannolikheten att kunna genomföra hälsosamma beteendeförändringar.
Temat kring en digital coach kom upp på lite olika sätt under intervjuerna. Inför intervjuerna hade respondenterna fått information om intervjuns syfte och bakgrund, där en kort information hade getts kring en digital coach (se bilaga 4: Intervjuguide VHU-deltagare).
Detta medförde att några respondenter spontant tog upp deras tankar kring en digital coach, ett exempel på detta är en respondent som sa så här:
”Ja jag tänkte lite på det där också då och sådär och apparna utformningen och jag tror att det ska nog vara åtminstone fem appar med, som behandlar samma problemområde men med olika röster både
kvinnliga och manliga” (intervju 3, Pos. 20)
Alla utom en respondent uttryckte att de kände sig osäkra eller främmande inför digitala verktyg. Citaten nedan visar, från två olika respondenter, hur det uttrycket kunde se ut:
” det är väl det i våran ålder är vi inte så vana att använda appar och förstår inte riktigt hur vi ska fungera så det är det man har svårt att sätta sig in i hur ska det se ut” (intervju 2, Pos. 25)
”Det är svårt för att man tillhör ju inte riktigt den här digitala generationen. Men jag kan ju mycket väl tänka mig att uppväxande släkte absolut inte skulle ha några problem med det här. Det är ju dem som idag har fylld 60, 70 år. Dem kanske redan är körde när det gäller något sånt va, men det spelar ju ingen roll för att dem som är 30 och 40 år idag dem skulle ju mycket väl kunna tänka sig använda de här va, det tror
jag”. (intervju 1, Pos. 31)
Men även om det här uttrycket av en osäkerhet kring digital teknik var framträdande hos flera respondenter så fanns det (tolkning) ändå en ganska god föreställning om vad en digital coach skulle kunna innebära och vidare att den skulle kunna tillföra någonting, till processen kring hälsosamma beteendeförändringar, både för respondenterna själva och för andra.
”men det är svårt att säga när man är först när man egentligen man är förstår inte riktigt hur det ska gå till men i bristen på en mänsklig coach så skulle det skulle kunna funka, men då ska det vara bra på något
vis”. (intervju 2, Pos. 18)
”Men dels också att få dem som är rätt ok nu men på sikt kan bli risigt, att få dem att känna att man är sedd någonstans och att jag faktiskt kan få ett hjälpmedel och se att jag faktiskt kan hålla koll på saker och ting
så att det inte drar iväg. Men på ett sätt som gör att jag inte känner mig jagad av, utan som jag på något vis motiverar mig men inte jagar mig. Hitta den appen du. [skratt] uppfinna en sådan, nej det måste vara
svårt”. (Intervju 4, Pos. 41)
4.3.1 Lösningsförslag
Under intervjuerna tog respondenterna på olika sätt upp hur en digital coach skulle kunna se ut och vilken typ av funktioner den skulle ha. De olika lösningsförslagen som respondenterna tog upp handlade om att en digital coach skulle kunna hålla reda på hur det går när man jobbar med en beteendeförändring, att den kan ge feedback kring progressen och att framgångar belönas. Detta exemplifieras av två olika respondenter i citaten nedan:
