Hur upplever anställda att stressorerna påverkas av arbetsplatsens aktuella styrmedel?

5.1.1 Nyckeltal

5.1.1.1 Avdelning 1

Olika nyckeltal har olika stor påverkan på kraven på Avdelning 1. Vinstmarginalkravet är för respondenten viktigt medan det finns andra nyckeltal såsom frisknärvaro som upplevs som mindre väl definierade och uppföljningen av dessa är inte lika hård som vinstmarginalkravet. Vinstmarginalkravet är sett till Malmi och Brown (2008) ett finansiellt nyckeltal, medans frisknärvaro och liknande nyckeltal är icke-finansiella nyckeltal. Ur det som framkommit ur intervjun tycks således de finansiella nyckeltal som framkommit ställa högre krav än de icke-finansiella. Detta då de icke-finansiella knappt följs upp, samt att dessa tycks vara svårare att påverka då dessa ligger utanför respondentens kontroll. De krav som ställs genom vinstmarginalen upplevs inte som höga enligt respondenten. Vidare tycks stödet kring både finansiella och icke-finansiella nyckeltal vara lågt, särskilt kring icke-finansiella då respondenten menar att ingen hjälper denne att förstå vad dessa betyder eller hur respondenten skall nå upp till målen. För en översikt av stressorerna och nyckeltalen, se Tabell 2.

Tabell 2: Nyckeltal och stressorer inom avdelning 1

Finansiella nyckeltal Icke-finansiella Nyckeltal

Hög Låg Hög Låg

Krav x X

Kontroll x X

Stöd x X

Respondenten uttrycker välmående av tydliga mål och funderar kring hur denne ska kunna påverka nyckeltal som det inte finns kännedom om hur de räknas fram. I översikten av Häusser et al. (2010) framkommer att forskningen tydligt visat på att ökad kontroll och ett ökat stöd är något som ger ett ökat välmående, en uppfattning som respondenten tycks dela.

32

5.1.1.2 Avdelning 2

Nästan samtliga respondenter upplever att nyckeltalen är en central del av styrningen inom Avdelning 2. Kravmässigt så märker respondenterna av styrsystemet markant men att det enbart är positivt då verksamheten går bra. Kraven som ställs i nyckeltalen upplevs som rimliga eftersom respondenterna själva varit med och tagit fram nyckeltalen, så kontrollen upplevs som hög. Även stödet kring nyckeltalen upplevs av respondenterna som högt, således överensstämmer denna bild av vad som Johnson och Halls (1988) betecknas som ett aktivt kollektiv, enligt modellen den mest gynnsamma delen av deras matris. Av det som framkommit tycks det även som att denna form är något som respondenterna trivs med. Alla dessa nyckeltal finns i vad de benämner som målkort, där både finansiella och icke-finansiella nyckeltal förekommer, därav blir det vad Malmi och Brown (2008) definierar som hybrider. Se Tabell 3 för en överblick av stressorerna och nyckeltalen.

Tabell 3: Nyckeltal och stressorer inom avdelning 2

Hybrid nyckeltal Hög Låg Krav x Kontroll x Stöd x 5.1.2 Budget 5.1.2.1 Avdelning 1

Kraven som ställs genom budgeten framstår av respondenten som låga, då budgeten alltid godtas utan problem. Kontrollen som respondenten har genom budgeten är både hög och låg, genom att han påpekar att den ger frihet i arbetet, samtidigt som det finns många poster de inte kan påverka, såsom lokalkostnader, samtidigt som den ger stor frihet. Således tycks kontrollen både kunna vara hög och låg. Stödet gällande budgeten tycks dock vara högt, då respondenten lägger budgeten tillsammans med sin kollega, samt att de har möjlighet till hjälp av avdelningens controllers. Se Tabell 4 för en överskådlig bild av stressorerna.

Tabell 4: Budget och stressorer avdelning 1

Budget

Hög Låg

Krav X

Kontroll x X

33

5.1.2.2 Avdelning 2

Budgeten är för den tredje respondenten en mer central del av styrningen än för övriga. Gemensamt för alla fyra respondenter är att budgeten inte påverkar stressoren krav mycket, även om anledningarna till varför, är olika. I respondent tres fall beror det på att verksamheten går så pass bra att det inte är några problem att uppfylla budgeten. Respondent sju känner av budgeten, i den mån att det finns en viss mängd kostnader som ska balanseras med intäkter som baseras på hur stor verksamhet avdelningen har. Detta leder till en vilja att göra ett bra arbete för att stå sig i konkurrensen, vilket måste ses som positivt. Respondent fem och sex känner sig inte påverkade av budgeten. Det är intressant att anledningarna till att stressoren krav inte påverkas kan variera, budgeten känns av men det är inga problem att uppfylla den så påverkan är liten ändå.

Graden av påverkan av styrmedlet budget på stressoren kontroll varierar lite mellan de anställda. Respondent tre har mycket att säga till om i budgetläggningen och upplever detta som positivt. Respondent fem, sex och sju anser att det finns viss påverkansmöjlighet i budgetläggningen men att det till stor del handlar om att göra vad man kan för att uppfylla budgeten. Detta kan ske genom att göra extrauppgifter som ligger (strax) utanför avdelningens ordinarie verksamhet. Respondenterna fem, sex och sju ser det inte som problematiskt att inte vara så delaktiga i budgetprocessen. Enligt Van Ypersen och Hagedoorn (2003) behövs en hög grad av kontroll för att inte bli utarbetad. Troligen har diskrepansen här mellan teori och empiri att göra med att det är nyckeltalen som upplevs som det mer närvarande styrmedlet och det som påverkar vardagen hos respondenterna i större grad än budgeten.

Stödet är genomgående bra i samband med budget på avdelningen. Det sker genom rapporter på möten. En respondent, nummer sex, har uttryckt önskan om mer stöd då dennes arbetsuppgifter är specifika och smala som kräver specialkunskaper.

Detta är till hög grad det samma det som Rodwell et al. (2011) påvisar, att inom offentlig sektor är det viktigt att kontrollen och stödet är högt. Detta visar respondenterna gällande budgeten; trots att de inte alltid kan påverka den så störs inte deras arbete utav den. Tabell 5 ger en överblick av stressorerna kopplat till budgeten.

34

Tabell 5: Budget och stressorer inom avdelning 2

Budget Hög Låg Krav X Kontroll X Stöd x 5.1.3 Administrativa styrmedel 5.1.3.1 Avdelning 1

Administrationen påverkar kraven på respondentens arbetssituation på ett flertal punkter. De saker som tas upp specifikt är lönenivåer vid anställning och lagen om offentlig upphandling. Där kraven anses som höga. Kontrollen över de administrativa styrmedlen är för respondenten i princip obefintlig. Viss frustration kan uttydas i respondentens svar. Respondenten upplever dock att möjligheten till stöd vid tecknandet av ramavtal är god, via upphandlingsenheten. För en överblick se Tabell 6.

Tabell 6: Administrativa styrmedel och stressorer avdelning 1

Administrativa styrmedel

Hög Låg

Krav X

Kontroll X

Stöd X

Denna frustration, eller missnöje, som uttrycks överensstämmer till stor del med vad Kawada och Otsuka (2011) påpekar, att missnöjet hos den anställde lär öka om kontrollen över arbetet är låg, vilket tycks stämma i detta fall.

5.1.3.2 Avdelning 2

Kraven som kommer från administrationen upplevs genomgående av respondenterna som påtagligt. Respondent tre märker mest av det när organisationen förändras och upplever då stora krav, brist på kontroll och stöd. Respondent fem delar dessa åsikter.

Respondent sex och sju upplever att administrationen fattat beslut som påverkar deras arbetssituation, respondent sju upplever en positiv effekt av det, att verksamheten blivit bättre när den blivit konkurrensutsatt. Respondent sex upplever att det uppstår problem vid inköp men att det ändå är positivt i någon mening för kommunen som helhet – ändamålet helgar medlen även om respondenten kan uppleva svårigheter i sin arbetssituation.

35 Gemensamt för hela avdelningen är att administrationens påverkan inte går att göra så mycket åt. Det beror på att det ofta är politiska beslut som ligger bakom, samt att det i grund och botten är bra bakomliggande orsaker även om det kan försvåra arbetssituationen. Genom att detta är något som tycks ligga bortom respondenternas påverkan, överensstämmer det med vad Härenstam (2008) vill påvisa, att organisationen bakom kan öka stressen hos de anställda. Av respondenternas svar framkommer att organisationen och det administrativa är det som de har minst möjlighet att påverka. I Tabell 7 finns en överblick av hur de administrativa styrmedlen ser ut kopplat till stressorerna.

Tabell 7: Administrativa styrmedel och stressorer inom avdelning 2

Administrativa styrmedel

Hög Låg

Krav X

Kontroll X

Stöd X

5.2 Hur skiljer sig effekten av styrmedlen på stressorer mellan olika avdelningar inom kommunen?

Skillnaderna som finns mellan Avdelning 1 och Avdelning 2 rör främst nyckeltal. På Avdelning 1 finns enligt ledningen många nyckeltal men det är egentligen bara ett som de påverkade märker av att de styrs av; övriga upplevs som odefinierade och att det inte spelar någon roll om man uppnår dessa. På Avdelning 2 stämmer synen på nyckeltal mer överens mellan ledning och påverkade. En trolig anledning här är att de påverkade är mer involverade i framtagandet av nyckeltalen på Avdelning 2 och därmed får en större inblick i verksamheten.

Likheter finns i synen på budget och administration. Ledningen på både Avdelning 1 och 2 missar att det finns lagar och policyer som har en styrmedelsliknande effekt på de som påverkas. Påverkade på båda avdelningarna upplever kraven som ställs från administrationen som höga men utan möjlighet att påverka. Överlag finns dock en förståelse och acceptans för att dessa regler är bra för kommunen som helhet även om det medför komplikationer i det dagliga arbetet.

36

5.3 Hur skiljer sig ledningens intentioner med styrmedlen mot den