Utredningens slutsats refererar inte till hur Sverige ska förhålla sig till tidigare överenskommelser. Det är därför svårt att avgöra om budskapet uppmanar till ett upprätthållande av ingångna avtal. Det som däremot är värt att uppmärksamma under denna fråga är att utredaren ställer sig tveksam till konventionen på grund av dess ställning gentemot tidigare avtal inom området. Viljan är att den nya inte ska förstöra de framsteg som de gamla konventionerna lagt grund för. Relationer med andra 181
aktörer ges också mycket utrymme i konventionen, och främst de samarbetspartners som Sverige då har olika typer av överenskommelser med. Det som tydligt framgår är att ett tillträde till
konventionen inte får äventyra de relationerna och avtalen. Motivet till detta är baserat i en
säkerhetsaspekt , men ger fortfarande en indikation på att Sverige anser det viktigt att upprätthålla 182
och efterleva de avtal som landet tidigare ingått.
Allison, 1990, s. 27-28 180 SOU, s. 16 181 Ibid, s. 25 182
6. Slutsats
Det dokument som har analyserats når slutsatsen att Sverige varken bör ansluta sig till konventionen eller underteckna den i dess nuvarande form. Det är även det alternativ som valdes av regeringen 183
2019. Efter att ha analyserat den tillsatta utredningen utifrån RAM samt utsatt utredningens 184
idémässiga bärkraft för giltighetsprövning, har den här studien kunnat dra samma slutsats.
Studiens frågeställning var att avgöra huruvida det svenska valet att inte ansluta sig till
Konventionen om Förbud mot Kärnvapen var rationellt utifrån en RAM-analys. Teorin avgör detta genom att betrakta förhållandena ur det perspektiv som staten i fråga uppfattade dem. Analysens 185
resultat visar att Sverige såg konventionen som en chans att nå vägs ände i sitt mångåriga nedrustningsarbete vilket skulle ge ett positivt utfall säkerhetspolitiskt då det ryska hotet skulle mildras. Resultatet visar att upprätthållen säkerhet är det styrande strategiska målet för Sverige, men att det också presenteras som uppdelat i form av 1) nedrustningsambitioner och 2) säkerhets- och försvarspolitiska samarbeten. Utifrån de målen upplever Sverige sig ha fyra alternativ, men enbart två anses värda att överväga: att ansluta eller att inte ansluta. Alternativens konsekvenser kan sorteras in i 1) säkerhetsmässiga konsekvenser och 2) tillämpningskonsekvenser. Via referens till RAM och IR-teorin Realism kan analysen konstatera att priset för en svensk anslutning blir mycket högt med mycket begränsade vinster. Konventionens försök till ökad stigmatisering av kärnvapen kan ha effekt, men det uppfattas som osannolikt att Ryssland väljer att tillträda konventionen och därmed minskar konventionens värde för Sverige oavsett. Vid ett scenario där Sverige ansluter sig men Ryssland avstår skulle Sverige istället förvärra sin säkerhetspolitiskt utsatta situation, eftersom landet blir utelämnat och förlorar sina försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten. Sveriges
strategiska mål om upprätthållen säkerhet skulle i en sådan situation inte uppfyllas. Det pekar mot att en anslutning vore irrationell då teorins definition av ett rationellt beslut är att målet uppnås till låg kostnad. 186
Giltighetsprövningen har stärkt studiens slutsats om att det var ett rationellt grundat beslut. Det upptäcktes dock två brister i giltigheten. Den första är att argumenten inte stöds med direkta
SOU, s. 33
183
Fock, Carin, Jansson, Ida, Lönnroth, Alexandra. Wallström: Sverige kommer inte att skriva under FN-förbud mot
184
kärnvapen. Sveriges Television Nyheter. publicerad 190712 https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-anser-sverige-om- karnvapennedrustningen, (hämtad 191207)
Allison, 1990, s. 13
185
Ibid, s. 18
källhänvisningar. Den andra bristen är den mindre motsägelse som budskapet innehåller. Enligt utredningen bör Sveriges nutida säkerhet inte offras för en eventuell framtida säkerhet, men
motsägelsen är förklaringsbar genom att ha i åtanke att det framtida säkerhetsläget troligtvis skulle se likadant ut på grund av konventionens dåliga anslutning av kärnvapenstater. Det är då logiskt att inte riskera de säkerhetsåtgärder som redan finns på plats. Utöver dessa mindre brister uppnådde utredningens idéer en stark giltighet. Budskapet var tydligt, alla relevanta argument redogjordes för utan snedvridning, ingångna avtal ville hållas och rimliga tolkningar gjordes. Som nämnt kan budskapet anses värdemässigt godtagbart på basis av realism. Slutsatsen som dras utifrån den giltighetsprövande analysen är att utredningens idéer var rationellt grundade och kan därför stärka RAM-analysen i att det var ett rationellt beslut av Sverige att inte ansluta sig till Konventionen om Förbud mot Kärnvapen.
Analysens resultat kan även ses i ljuset av den tidigare forskningen på området. Flera författare poängterar behovet av att lugna ned en hotfull omgivning för att en stat ska övertygas att avstå sin kärnvapenutveckling. Säkerhet är en stark drivkraft, och i detta fall har den hotfulla miljön 187
avhållt Sverige från att ansluta sig till ett kärnvapenförbud trots att det är någonting som landet länge har verkat för. De säkerhetsmässiga riskerna är alltså för kostsamma i nuläget, men
utredningen påpekar att de kan minska om konventionen genomgår textförändringar och frågan kan då bli aktuell på nytt. Detta har även f.d utrikesminister Margot Wallström indikerat. Det visar 188 189
på de politiska svårigheter som är inbakade i diplomatiska förhandlingar. Stater behöver ta hänsyn till sina egna intressen samtidigt som de kompromissar med sina motparter, men utan att förmedla svaghet och underlägsenhet. 190
Studien bidrar till en ökad förståelse för svenskt beslutsfattande inom det utrikespolitiska och anknyter till ickespridnings-, nedrustnings- och förhandlingsteorier. Mer specifikt bidrar studien med en tänkbar förklaring till varför Sverige frångick sin tydliga utrikespolitiska profil när en historisk möjlighet till kärnvapnets eliminering uppenbarade sig.
Kroenig, 2018, s. 177 + Monteiro och Debs, 2014, s. 14
187
SOU, s. 33
188
Fock, Carin, Jansson, Ida, Lönnroth, Alexandra. Wallström: Sverige kommer inte att skriva under FN-förbud mot
189
kärnvapen. Sveriges Television Nyheter. publicerad 190712 https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-anser-sverige-om- karnvapennedrustningen, (hämtad 191207)
Berridge, 2002, s. 28-29