Analysen sker kvalitativt. Indelningen av frekvenser och konsekvenser sker enligt uppdelning i avsnitt 1.4.2.
3.2.1 Händelse 1 Olycka med Klass 1 Explosiv vara
Konsekvenserna vid en olycka med explosiva ämnen är främst beroende av vad som exploderar samt vilket mängd av ämnet som är involverat i olyckan. De skador som trycket från en explosion medför utgörs framförallt av följande:
– trumhinneskador – lungskador – skallskador
– kastskador på kropp
– skador på byggnaden, väggar och fönster som ger sekundära personskador RID-klass 1 Explosiva ämnen och föremål omfattar ett stort antal ämnen som delas in i underklasser klass 1.1 till klass 1.6.
En stötvåg uppstår vid en plötslig energifrigörelse, vars källa exempelvis är en explosion eller en kraftig stöt. Explosionen karakteriseras av en plötslig expansion av materia till en mycket större volym än den ursprungliga. För att en sådan energifrigörelse ska äga rum krävs att det exploderande ämnet uppnår sin antändningstemperatur. Det kan till exempel ske med hjälp av en sprängpatron eller då ämnet utsätts för en kraftig stöt. Explosionen kan ske på två sätt, nämligen som en
deflagration eller detonation. Den förra sker med en hastighet som understiger ljudhastigheten meden den senare sker i överljudshastighet.9
Vid explosion av ämne som tillhör RID-klass 1 förutsätts en detonation ske. En explosion i luft ger upphov till en kompakt gas med stort energiinnehåll som under högt tryck tvingar tillbaka den omgivande atmosfären. Denna plötsliga expansion ger upphov till en stötvåg som i överljudshastighet rör sig ut från explosionens centrum. Omedelbart bakom stötvågsfronten finns en region där tryck, temperatur, densitet samt luftpartiklarnas hastighet kan vara markant högre än i den omgivande luften.
Allteftersom stötvågen avlägsnar sig från explosionens källa, avtar dock energiintensiteten i den påverkade volymen, vilket leder till att ovanstående parametrar snabbt återgår till sitt ursprungliga läge. En tryckvåg kan illustreras enligt följande tryck/tiddiagram.
Figur 12: Illustration av en explosion (Tid/Tryck)
Vid analys hur explosionen påverkar en byggnad måste det maximala övertrycket P+
och impulsintensiteten I+ betraktas. Byggnadens motståndskraft vid explosioner är beroende av byggnadens konstruktion. Byggnaderna som planeras i och runt Märsta Centrum är uppförda i betong med fönster som vetter mot Ostkustbanan.
Byggnadsdelarnas karakteristiska övertryck PC och impulsintensitet IC är avgörande för om byggnaden rasar eller inte då den utsätts för explosionens maximala övertryck och impulsinstensitet. I denna riskbedömning sker endast en kvalitativ bedömning. En explosion med Trinitrotolouen (TNT) på Ostkustbanan utanför Märsta Centrum förväntas krossa fönster som vetter mot järnvägen. Byggnaderna är uppförda i betong eller annat tungt material som på detta avstånd klarar sig relativt väl. Personer som vistas i området förväntas däremot skadas och enstaka kan omkomma.
Sannolikheten för denna typ av olycka bedöms som mycket låg. Dels för att endast ett fåtal transporter sker av denna RID-klass per år, samt den höga säkerhetsnivån som krävs enl. transportföreskrifter vid transport
9 Räddningsverket, Dynamisk lastpåverkan – Referensbok, 2005
Sannolikheten och konsekvens enligt indelningen i avsnitt 1.4.2.
Sannolikhet: 1 Konsekvens: 4
3.2.2 Händelse 2 Olycka med Klass 2 Gaser
De ämnen som transporteras under ADR-klass 2 har mycket olika egenskaper. I denna riskbedömning analyseras en olycka med ammoniak. Ammoniak är en gas som transporteras kondenserad. Ämnet har en skarp stickande karaktär vilket medför att ämnet uppfattas vid låga koncentrationer.
Ett utsläpp av Ammoniak förväntas bilda ett gasmoln som sprider sig med vindriktningen. Ligger vindriktningen mot byggnaderna kommer personer som är utomhus snabbt registrera utsläpp och förväntas sätta sig i säkerhet. Vid utsläpp av giftiga gasformiga ämnen är det viktigt att personer kan sätta sig i säkerhet inomhus vilket kan ske i byggnaderna i centrum. Vid större utsläpp kan gasmolnet nå fram till bebyggelsen och genereras obehag och skador för personer som visat utomhus. Ingen förväntas omkomma som direkt följd av utsläppet. Personer som vistas inomhus kommer med stor sannolikhet klara sig utan skador.
Sannolikheten och konsekvens enligt indelningen i avsnitt 1.4.2.
Sannolikhet: 2 Konsekvens: 2
3.2.3 Händelse 3 Olycka med Klass 3 Brandfarliga vätskor
För att bedöma om en vätskebrand (bensin, flygfotogen mm) kan medföra konsekvenser för den nya bebyggelsen kan följande tre utsläpp studeras. Analysen är hämtad från Storstockholms Brandförsvar. Arean för pölarna, för respektive utsläpp, antas vara 100 m2, 200 m2 och 300 m2. Strålningen från de olika pölbränderna uppnår följande
Figur 13 Strålningsnivåer på olika avstånd med olika pölbränder.
10 Stockholms Brandförsvar, Konsekvenser vid tankbilsolycka med bensin i Stockholms innerstad, 1998
Resultatet från undersökningen jämförs med tabellen nedan som redovisar skador vid olika strålningsnivåer.
Påverkan på människor och material Mottagen strålningseffekt (kW/m2)
Smärta på bar hud efter 60 sekunder 1,75
Kablar isolerade med PVC skadas 2,0
Smärta på bar hud efter 15 sekunder. Motsvarar en temperatur på
Trä antänds vid lång exponering med pilotlåga. 12,5
Motsvarar en temperatur på 390C (BBR 5:72) 15,0
Svåra brännskador efter 5 sekunder 16,0
Härdat glas spricker 20,0
Trä antänds vid lång exponering 25,0
De flesta brännbara material antänds 30,0
Figur 14: Riktvärden för skador vid strålningsexponering
Boverket rekommenderar att strålningen mellan byggnader bör understiga 15 kW/m2 i minst 30 minuter för att undvika brandspridning. I annat fall utförs fasader brandklassade11. Denna strålningsnivå används som gränsvärde för omkomna till följd av strålning.
Vid jämförelse av resultatet från strålningsberäkningarna med riktvärden för skador vid strålningsexponering kan följande konstateras; ingen byggnadsdel är beläget inom 26 meter vilket medför att konsekvenser i byggnaderna ej förväntas ske.
Sannolikheten och konsekvens enligt indelningen i avsnitt 1.4.2.
Sannolikhet: 2
Konsekvens: 1 (inga skador förväntas pga. avståndet)
11 Boverket, Boverkets Byggregler, BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. 2006:22 avsnitt 5:72, 2006
3.2.4 Händelse 4 Olycka med Klass 4 Brännbara fasta ämnen
Brandfarliga fasta ämnen förväntas inte ge några större konsekvenser på personer i fastigheterna eller i området på grund av det stora avståndet mellan spåret och bebyggelsen. Denna händelse förväntas inte ge några omkomna.
Sannolikheten och konsekvens enligt indelningen i avsnitt 1.4.2.
Sannolikhet: 2
Konsekvens: 1 (inga skador förväntas pga. avståndet)
3.2.5 Händelse 5 Olycka med Klass 5 Oxiderande ämne
Gruppen kan innehålla ämnen som medför explosion och brand. Konsekvenserna uppkommer på samma sätt sin med Klass 1 explosiva ämnen. Nämligen genom tryck och värmestrålning.
De flesta oxiderande ämnen har en stabilisator som saktar ner reaktionsbenägenheten.
Denna sätts dock ur spel vid högre temperaturer än 80 grader Celsius12. Ett utsläpp av denna RID-klass bedöms sannolikt generera en explosion i form av den deflagration.
Deflagrationen skapar en tryckvåg och flamfront som utsätter byggnaden för tryck och strålning. Riskområdet förväntas inte kunna nå fram till bebyggelsen. Konsekvenserna för denna händelse förväntas inte generera några omkomna dock kan vissa personer som vistas utomhus skadas lindrigt.
Sannolikheten och konsekvens enligt indelningen i avsnitt 1.4.2.
Sannolikhet: 2 Konsekvens: 1
3.2.6 Händelse 6 Olycka med Klass 6 Giftigt ämne
Giftiga ämnen kan delas in i smittförande och giftiga. Dessa förutsätter generellt direktkontakt med människan för att personskada ska uppstå. Detta är inte aktuellt i denna riskbedömning eftersom personerna befinner sig i byggnaden eller på betryggande avstånd från järnvägen. Vid ett utsläpp av giftiga ämnen förväntas inga personer skadas eller omkomma då riskavståndet förväntas nå maximalt 10-20 meter från järnvägen.
Sannolikheten och konsekvens enligt indelningen i avsnitt 1.4.2.
Sannolikhet: 2
Konsekvens: 1 (inga skador förväntas pga. avståndet)
3.2.7 Händelse 7 Olycka med Klass 8 Frätande ämnen
Frätande ämnen utgörs exempelvis av frätande vätskor såsom salpetersyra och svavelsyra. Vätskor som spills ut kan, beroende på vad det är för ämne som släpps ut, ge hälsovådliga gasmoln som sprider sig med vinden. Riskområdet blir dock begränsa.
Personskador uppstår generellt endast vid stänk. Normalt utgör dock frätande ämnen
12 Dahlberg, Maria, Riskstudie av Farligt godstransporter inom Norra Stockholms län, 2001
ingen stor risk13. Riskavståndet förväntas maximalt spridas ca 15 meter från Järnvägen.
Avståndet begränsas även av vägen och den å som rinner längs spåret.
En farlig godsolycka med ett frätande ämne förutsätts inte generera dödsfall.
Sannolikheten och konsekvens enligt indelningen i avsnitt 1.4.2.
Sannolikhet: 2
Konsekvens: 1 (inga skador förväntas pga. avståndet)
3.2.8 Händelse 8 Olycka med Klass 9 Övriga ämnen och föremål
Till klass 9 kan många ämnen tillskrivas som exempelvis asbest. Farligt godsolyckor med denna typ av last genererar vanligtvis inte stora risker. Därför bedöms en farligt godsolycka med denna Rid-klass inte medföra några dödsfall.
Sannolikheten och konsekvens enligt indelningen i avsnitt 1.4.2.
Sannolikhet: 2
Konsekvens: 1 (inga skador förväntas pga. avståndet)
3.2.9 Händelse 9 Avåkning av tåg
Avåkning av tåg förväntas främst ge konsekvenser i form av skador på banvallen. Enligt Banverkets beräkningar är det endast 0.01 av alla avåkningar som medför att vagnen hamnar mer än 15 m från spåret14
Utifrån ovanstående data bedöms händelse med urspårning inte genrerea några skadade då det nya området ligger på ett länge avstånd.
Sannolikheten och konsekvens enligt indelningen i avsnitt 1.4.2.
Sannolikhet: 2
Konsekvens: 1 (inga skador förväntas pga. avståndet)
13 Øresund Safety Advisers, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, 2004
14 Banverket, Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen, 2001