Är uppströmsarbete en bra metod för att minska kemikalieanvändningen eller kan den förbättras?

Det finns alltid rum för utveckling när det kommer till miljöförbättring. Dock anser jag att NSVA har goda förutsättningar för utveckling och resultat inom området. De har en övergripande handlingsplan när det gäller uppströmsarbete samt ny teknik som andra Va- bolag inte tillhandahåller. De tre Va-bolag som jämförts i studien har alla arbetat på liknande sätt. Dock sitter NSVA på en stor tillgång; Toxicitetmätaren.

För att få industrier att ändra sina kemikalievanor krävs det inte bara uppströmsarbete. Det krävs utbildning inom ämnet, och för att få bästa effekt behövs det utbildning ända från grundskolan. Skulle skolsystemen utveckla en mer miljöinriktad utbildning, skulle kommande generationer ta med sig detta till företagen och det skulle få högre miljökompetens. Det är viktigt att företag börjar arbeta tillsammans för att uppnå mål som gynnar båda parterna. De menar att det är företagets uppgift att se till att deras miljöpåverkan på samhället blir så liten som möjligt. Samtidigt ska staten ta sitt ansvar och börja införa skatter på sådana ting som företagen inte direkt kan påverka; som bland annat föroreningar.

Det är även viktigt att industrier börjar se över sina möjligheter. I framtiden krävs det inte bara att kemikalieförbrukningen minskar, utan även att kemikalier byts ut mot mer hållbara alternativ. Ekins (2011) och Gibson (2001) menar att de flesta principer för ekologisk hållbarhet går att spåra till principen om att materiella flöden ska hålla sig inom planetens bärförmåga. När dessa bedömningar om huruvida en substitution är god nog att acceptera görs, är det väsentligt att de ekologiska funktioner som är viktiga respektive kritiska för funktionen bestäms. Enligt Ekins (2011) är inte alla ekologiska funktioner nödvändiga för mänsklig välfärd utan att vissa ekologiska funktioner finns i överflöd eller kan ersättas av

finnas som substitut för ekologiska funktoner. Med att ekologiska funktioner kan vara utbytbara menar han att olika kapital empiriskt måste visas innan utbytet sker. Dock måste det empiriskt visas att det håller innan ett utbyte sker (Ekins, 2011). Försiktighetsprincipen bör tas i beaktande innan naturkapital kan accepteras att gå förlorat då det råder en ignorans mot viktiga ekologiska funktioner. Han menar att det råder en stor osäkerhet kring vilka funktioner som är viktiga för mänskligheten. För att en substitution ska bli acceptabel måste vissa bedömningar göras. Det är viktigt att avgöra vilka ekologiska funktioner som är viktiga och att sätta de mot substitutet. Det råder dock stora svårigheter för hur man avgör detta.

Båda har tagit fram sju hållbarhetsprinciper som kan jämföras med våra nationella miljömål. Dessa hållbarhetsprinciper lyfter fram saker som integritet, rättvisa, effektivitet och försiktighet.

Med detta menar Ekins (2011) och Gibson (2001) att vi måste säkerställa de resurser vi har genom att tänka ett steg längre genom att se på hållbarheten ur ett mjukare perspektiv. Människan är en viktig del i att kunna uppfylla miljökraven. För att kunna uppfylla dessa måste man uppnå förståelse och att se på helheten vad gäller människan och dess omgivning. Man ska kunna upprätthålla och om möjligt öka rättvisa och levnadsstandard och undvika att på något sätt göra något som bidrar till försämringar för individen. Långsiktighet i åtgärderna är en annan viktig del som även bidrar till synergieffekter. Ekins (2011) och Gibson (2001) utgör tillsammans det essentiella i att kunna uppfylla en hållbar framtid. Det är viktigt att säkerställa tydliga mål och åtgärder men samtidigt måste helheten och hur man ska genomföra åtgärderna tas i beaktelse.

5.4 Slutord

Resultatet utifrån denna studie är att NSVA utför ett effektivt uppströmsarbete, med hjälp av engagerade medarbetare och en god kontakt med anslutna verksamheter. Den gemensamma nämnaren hos de tre företag jag besökt och intervjuat har varit att de producerar farligt avfall som vid fel hantering kan skada Lundåkraverket och naturen runt omkring. Det är därför viktigt att man hanterar, övervakar, följer upp, informerar och arbetar mot ett gemensamt mål. Alla medverkande i studien har haft som gemensamt mål att förbättra sina kemikalievanor på ett sådant sätt att det inte längre riskerar att skada miljön. De anser alla tre att kommunikation

är en bärande pelare i arbetet och att NSVA spelar en stor roll i deras utveckling mot en hållbar kemikalieförbrukning. De känner alla ett stort ansvar för miljön och hur deras verksamhet påverkar den. Dock är det den ekonomiska aspekten, samt krav från myndigheter som styr verksamheterna på ett sådant sätt att en förändring införs. De straffavgifter som måste betalas när de överskrider utsläppshalterna är höga och för att dra ner på kostnader krävs det ny innovativ teknik. Två av tre verksamheter som deltagit i intervjuer har funderingar på att bygga egna reningsverk för sin produktion för att slippa straffavgifter. För att denna förändring ska införas krävs det omfattande beräkningar för produktionskostnader, driftskostnader samt underhåll. Det är många faktorer som ska spela in när en förändring ska genomföras. Det krävs att personalen som arbetar med det har rätt kompetens att utföra arbetet korrekt samt en personal som är villig att förändra sitt sätt att arbeta.

De verksamheter som deltagit i studien har alla tre varit överens om att de håller god kontakt med NSVA. Det är en vänskaplig relation som gynnar både NSVA och berörda verksamheter. Detta är grunden för ett gott uppströmsarbete. NSVA utför ett viktigt arbete när det gäller kemikaliehantering hos företag. De ligger både i framkant när det kommer till ny teknik och även när det gäller nya sätt att sprida sitt budskap.

Då NSVA arbetar som ett icke-vinst drivande bolag svarar de inför såväl kommunallagen såsom lagen om allmänna vattentjänster. Detta gör att resurserna ibland kan vara knapra och att de måste arbeta utifrån de medel de har att tillgå. Trots detta lägger de stora summor på både uppströmsarbete och reklam för verksamheten för att få upp ögon på allmänheten då arbetet börjar på gräsrotsnivå. Syftet med va-bolag är maximal samhällsnytta.

I slutändan handlar det om att vi ska sluta ett kretslopp. I en rapport från 2013 som Länsstyrelsen gjort angående slamkvalitén i Skåne län är endast 22% av de 40 reningsverk som använts i rapporten REVAQ certifierade (Månsson, 2013). Det är alltså, trots stora satsningar, många reningsverk som idag inte uppnår kraven för certifieringen. Reningsverk såsom Lundåkraverket är byggda för att rena vatten av avloppskvalité och kan i dagens läge inte rena de kemikalier som släpps ut. För att uppnå det mål som va-sektorn har; att avloppsslam ska kunna spridas som näringsresurs på produktiv mark, krävs det ett fortsatt produktivt arbete från NSVA och andra VA-bolag runt om i landet.