Urval av respondenter och datainsamling

Urvalet av respondenter baserades först på ett kriterieurval och därefter på ett strategiskt urval (jämför Eksell och Thelander 2014, 191). De kriterier som ställdes var att: (1) respondenterna skulle vara “nu aktiv personal” på operativ och strategisk nivå, (2) ha en relativt jämn fördelning mellan planeringsofficerare och kommunikationsexperter och (3) ha tjänstgjort i nuvarande roll under minst ett år och varit anställd i Försvarsmakten minst 5 år. Dessa kriterier avsåg att säkerställa, att respondenterna hade en aktuell bild av läget och skulle bidra med perspektiv från de två huvudsakliga grupper som involveras vid planering av operationer som innehåller militärstrategisk kommunikation. Det tredje kriteriet avsåg att sålla bort personal som ännu inte uppnått en grundläggande systemförståelse för Försvarsmaktens verksamhet och sin egna roll i planeringsarbeten.

Den andra nivån i urvalet, det strategiska, syftade till att skapa en så bred variation som möjligt bland respondenterna, exempelvis avseende organisatorisk tillhörighet, kompetens, kön och erfarenhet. Ett sådant, medvetet varierat urval, ska bidra till att det finns informationsrika data att analysera (Brown och Clarke 2013, 56). Potentiella respondenter på olika avdelningar och sektioner kontaktades med förfrågningar. I det strategiska urvalet bistod även de inledande respondenterna med förslag på andra respondenter, till ett s.k. snöbollsurval och bidrog därigenom till en bredare datainsamling för studien (Esaiasson et al. 2017, 190).

Totalt 13 stycken respondenter valdes ut att ingå i intervjustudien. Samtliga tillfrågade tackade ja till att delta i sina respektive intervjuer. Sex respondenter kategoriserades som kommunikationspersonal, vilket innebär att de har särskild kompetens inom något av områdena som ryms inom militärstrategisk kommunikation. Hälften av dessa är civilanställda i Försvarsmakten och hälften är officerare. Övriga sju respondenter kategoriserades som planeringsofficerare. Samtliga av dessa sju är officerare och tjänstgör i befattningar där de antingen planerar eller leder planering av Försvarsmaktens operativa verksamhet. Totalt 3 av de 13 respondenterna är kvinnor (23 %), vilket får anses stämma relativt väl överens med Försvarsmaktens generella genomsnitt på 19 % (Försvarsmakten 2020c).

Huvuddelen av respondenterna som tjänstgör som kommunikationspersonal, har gjort det i mer än 10 år, medan samtliga av respondenterna som är officerare, har minst 19 års erfarenhet i yrket som officer.

Målsättningen vid urvalet av respondenter, har varit att skapa en representativ urvalsgrupp från de personer som, för närvarande, är Försvarsmaktens huvudsakliga befattningshavare på operativ och strategisk nivå vid planering av operationer. Samtliga respondenter var aktiva i operativ verksamhet medan studien pågick. Detta urval syftade till att borga för att data från den aktuella lägesbilden kunde inhämtas. Samtidigt ska man notera att detta, om än ger ett representativt urval ur nuvarande aktiva personal i operativ tjänst, kan det innebära att resultatet inte är representativt för personal som tjänstgjorde i motsvarande befattningar för ett par år sedan, eller som är på väg att besätta befattningar i aktiv operativ verksamhet. Det framkommer vid intervjuerna att det har skett en kraftig utveckling de senaste åren inom militärstrategisk kommunikation, vilket kan innebära att den erfarenhet som just nu finns i den operativa verksamheten, inte ännu är spridd till en större grupp.

Intervjuerna genomfördes semi-strukturerat för att säkerställa en relativ likhet i frågeställningarna, samtidigt som de ändå gav förutsättningar att “framhäva varje enskild intervjus djupvaliditet” – att individerna får berätta sina egna historier i hög grad (David och Sutton 2016, 113). Samtliga intervjuer genomfördes enskilt mellan respondent och frågeställaren. Av de 13 genomförda intervjuerna, genomfördes 11 stycken i avskilda utrymmen där enbart respondent och frågeställare närvarade. På grund av att viruspandemin

Covid-19 drabbade världen mitt under studiens genomförande, behövde två intervjuer genomföras via videolänk (i båda fall användes appen FaceTime). För att kompensera för bristen på personlig kontakt med respondenten, lade frågeställaren 5–10 minuter på introduktionssamtal av social karaktär, innan intervjuerna påbörjades. Detta syftade till att öka förtroendet mellan parterna, vilket har visat sig vara viktigt vid intervjuer på distans (Lyon 2012). I bägge dessa intervjuer fanns det dessutom en tidigare personkännedom mellan respondent och frågeställare. Studier har visat att dagens teknik för videosamtal, där hela ansiktet syns i bild, innebär att förutsättningarna för interaktion och etiska krav uppfylls på samma sätt som när intervjuer genomförs ”ansikte mot ansikte” (Janghorban, Latifnejad Roudsari och Taghipour 2014).

Ljudinspelningar gjordes av samtliga intervjuer utom två. Dessa två genomfördes i lokaler där Försvarsmakten inte tillåter ljudupptagningar, varvid det istället togs anteckningar för hand. Anteckningarna överfördes sedan och kompletterades till digitalt format, direkt efter att intervjuerna var avslutade.

I transkriberingen har citattecken använts för att markera text där respondenten återger eller beskriver en kommunikation som sker av en tredje person. Citattecken används även för vissa uttryck, t.ex. när en respondent beskrev vikten av att kommunicera sanning i uttrycket: ”man kan inte ‘snurra upp folk på läktaren’, det blir jättedåligt.” Kursiv stil har använts för att markera ord som har sagts med extra betoning av respondenten, t.ex. när dessa har framhävt ett specifikt ord. Kursiv stil har även använts för uttryck på annat språk än svenska, exempelvis Comprehensive approach. Vid återgivning av citat används […] för att visa att en del av citatet är nedkortat.

3.2.2 Dataanalys

Braun och Clarke (2006, 86–87) anger sex analyssteg i sin modell för tematisk analys. De påtalar dock att den analytiska processen inte ska vara linjär, utan rekursiv – att processen går fram och tillbaka. Nedanstående beskrivning redovisar vad som genomfördes i de olika stegen under analysprocessen i denna studie. Likt devisen, har detta arbete heller inte varit linjärt eller enkelriktat. Varje steg inleds med Braun och Clarkes benämning av stegen i kursiv text (2006, 86–93; 2013, 201–204).

Steg 1: Lär känna din data

Redan under transkriberingen av intervjuerna fördes tankar ner, som markerades i kommentarrutor vid sidan av själva transkriberingen. Varje rad i dokumenten numrerades. De färdiga intervjutexterna lästes sedan igenom upprepade gånger. Ytterligare idéer och möjliga koder antecknades, utan något särskilt krav på systematik eller strukturerad läsning.

Steg 2: Generera initiala koder

Samtliga intervjuer lästes nu en ytterligare gång, men denna gång med skillnaden att de metodiskt lästes rad för rad. Varje citat/textdel som bedömdes kunna bidra med en pusselbit till forskningsfrågan markerades och gavs en benämning. Det framkom en del intressant information som visar att respondenterna generellt har en positiv inställning till militärstrategisk kommunikation och de effekter som skulle kunna uppnås tack vare funktionen. Men eftersom frågeställningen är begränsad till att undersöka hinder, får vissa data ur resultatet avvakta eventuella framtida studier med andra inriktningar.

Varje skapad kod lyftes över till ett Excel-dokument och innehöll: ID på respondent, radnummer, benämningen samt själva citatet. Exempel: Respondent 16 tillfrågades om hur denne uppfattar utbildningsnivån inom Försvarsmakten kring militärstrategisk kommunikation och svarade “Jag har själv ingen utbildning alls. Jag känner inte till att det finns kurser eller internutbildning”. Denna text renderade i följande kod: ID 16 – Rad 52 – Brist på utbildning.

Steg 3: Sökning efter teman

Koderna sorterades in i kategorier tillsammans med andra liknande koder. Ovanstående exempel “Brist på utbildning”, sorterades ihop med koderna: Expertis saknas naturligt på operativ nivå; Expertisens närvaro/delaktighet saknas på strategisk nivå; Kommunikatörer förstår inte de militära processerna. Kategorin för dessa fyra koder fick benämningen “Avsaknad av relevant kompetens”. Framtagna kategorier sorterades i sin tur till potentiella teman.

Steg 4: Granskning av teman

Framtagna teman kontrollerades mot ursprungliga data, koder och forskningsfrågan. För översikt skapades en tematisk karta som beskrev förhållandena mellan teman, kategorier och koder.

Steg 5: Definiering och namngivning av teman

Benämningar och beskrivningar förfinades. Två framtagna teman, Statiska hinder och Dynamiska hinder, definierades med några textrader. Dessa teman beskrivs djupare i resultatdelen.

Steg 6: Produktion av själva rapporten

I skrivandet av resultatdelen hämtades lämpliga citat ur intervjuerna för att exemplifiera den data som legat till grund för de framtagna kategorierna. Härvid gavs en slutlig möjlighet att finjustera analysarbetet.