Urval och kvalitetsgranskning

Urvalsprocessen inleddes med läsning av titel på samtliga artiklar i träfflistan. Därefter lästes abstract på de artiklar som utifrån titeln ansågs passande till studien. Efter att ha studerat titel och abstract kunde artiklar som bedömdes irrelevanta till studien exkluderas. Titel och abstract gav en tydlig bild över artiklarnas innehåll, vilket gjorde att det inte ansågs nödvändigt att läsa samtliga artiklar i fulltext då det var tydligt vilka som var oväsentliga. Därför lästes endast de artiklar som därefter betraktades som adekvata till studien i fulltext. Detta steg i urvalsprocessen gav en djupare förståelse för artiklarnas innebörd. Efter att ha läst artiklarna i fulltext exkluderades ytterligare en artikel, då den fokuserade på upplevelser i samband med själva hjärtstoppet och passade därför inte till denna studie.

Kvalitetsgranskningen av artiklarna genomfördes utifrån en granskningsmall av Carlsson och Eiman (2003). Ursprungligen var denna granskningsmall konstruerad

för att granska artiklar som innefattade patienter som hade en lungcancerdiagnos, men har ändrats till ”patienter som fått hjärtstopp” för att anpassa den till

förevarande studie. Detta anses vara en styrka, då trovärdigheten i denna studie ökar då frågorna i granskningsmallen speglar syftet med studien. Granskningsmallen var konstruerad på ett enkelt sätt och belyste centrala aspekter i kvalitetsgranskningen. De artiklar som valts ut till denna studie var samtliga av hög kvalitet, vilket betraktades som en styrka för att erhålla ett trovärdigt resultat.

8.1.4 Analys

Analysprocessen genomfördes utifrån ett förslag på en integrerad analys beskriven av Kristensson (2018). Detta analysförslag var en simpel process i tre steg som ansågs lämplig att applicera i en litteraturstudie. Artiklarna lästes i fulltext

upprepade gånger, där text som ansågs vara betydande för studien markerades. Det anses vara en styrka att artiklarna lästes i fulltext flera gånger, då risken för att missa relevant data reduceras vid upprepad läsning. Eftersom det endast är en författare till denna studie förekom utmaningar i att öka tillförlitligheten genom triangulering. Detta kan ses som en svaghet med studien, då det finns en risk att resultatet kan ha påverkats av författarens egen förförståelse (Kristensson, 2018).

Arbetet med att uppmärksamma likheter och skillnader underlättades eftersom artiklarna lästes upprepade gånger, samt då stödord noterats vid läsning i fulltext. Att hitta likheter i de olika artiklarnas resultat var relativt enkelt, då många av artiklarna uppmärksammade liknande aspekter. Det upplevdes dock svårare att hitta skillnader, eftersom många artiklar resulterade i samma slutsatser. Att kartlägga koder och underkategorier var i vissa artiklar väldigt svårt. Lämpliga och relevanta tolkningar eftersträvades för att identifiera enhetliga kategorier.

De tre kategorierna var förhållandevis tydliga och utmärkande för samtliga artiklar, vilket gjorde det relativt enkelt att formulera dem. Detta underlättade sedan vid efterforskning av koder och underkategorier i de artiklar det tidigare varit problematiskt. Eftersom samtliga artiklar var skrivna på engelska översattes de under denna process till svenska, vilket möjligen bidrog till felaktiga tolkningar som kan ha haft inverkan på det slutliga resultatet. För att reducera risken för

ord påträffades. Därefter lästes det aktuella textstycket igenom ett flertal gånger för att erhålla en korrekt tolkning av ursprungstexten.

8.2 Resultatdiskussion

Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av hälsa efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Diskussionen kommer att uppmärksamma de faktorer i resultatet som ansågs vara mest betydelsefulla och anmärkningsvärda. Dessa faktorer har sin utgångspunkt i resultatets tre kategorier; upplevelser av en förändrad kropp,

upplevelser av existentiella tankar samt upplevelser av ett behov av stöd. 8.2.1 Upplevelser av en förändrad kropp

I resultatet uppenbarades att överlevarna upplevde försämringar i sin fysiska hälsa, då smärta och bristande energi begränsade dem i vardagen. Detta drabbade således även deras psykiska hälsa i form av frustration och ilska. Ångest och oro över att få ett återfall var också något som påverkade den psykiska hälsan negativt, vilket gjorde att de hade svårt att gå vidare i livet. Upplevelser av försämring av den kognitiva hälsan förekom också, då minnes- och koncentrationssvårigheter var vanligt hos överlevarna.

Upplevelser av oro och ångest ansågs vara mest anmärkningsvärda, då dessa

upplevelser återkom i samtliga artiklar. I en litteraturstudie av Haydon et al. (2017a) beskrivs upplevelser av oro och rädsla för ett återfall vara omfattande, vilket innebar en påverkan av den övergripande hälsoupplevelsen hos överlevarna. En annan litteraturstudie av Haydon et al. (2017b) beskriver att upplevelser av ångest förekommer, men menar att hälsan trots det klassas som acceptabel.

Studien av Haydon et al. (2017b) visar på att hälsan hos hjärtstoppsöverlevare är likvärdig med den övriga befolkningen. En avhandling av Israelsson (2020) visar också att överlevare skattar sin hälsa som god. I en av avhandlingens delstudier identifierades dock att kvinnor skattade lägre hälsa än män (Israelsson et al., 2017). Det var däremot inte fastställt vad ”acceptabel” eller ”god” hade för innebörd (Haydon et al., 2017b). I dessa studier har endast generella instrument för att mäta hälsa tillämpats. De är alltså inte anpassade för att mäta upplevelsen av hälsa hos överlevare efter hjärtstopp, vilket gör att resultatet av dessa studier bör tolkas

varsamt. För att öka kunskapen och förståelsen för hälsoupplevelsen hos överlevare efter hjärtstopp krävs utökad kvalitativ forskning (Haydon et al., 2017a).

För att förbättra hälsoupplevelsen hos överlevarna kan personcentrerad vård med fördel tillämpas. Personcentrerad vård utgår från personens berättelse och handlar om att se människan bakom sjukdomen, och inte bara sjukdomen. På så sätt främjas samspelet mellan patient och sjuksköterska, vilket gör att förståelsen för patienten ökar. Detta kan bidra till att sjuksköterskan får kännedom om hur han/hon på bästa sätt kan motivera patienten till att återgå till aktiviteter (Ekman et al., 2011). De aspekter angående upplevelser av fysiska och psykiska förändringar som belyses i denna studie tyder på vardagliga begräsningar. Detta beskrivs även av Dahlberg och Segesten (2013), då de menar att sjukdomar ofta innebär upplevelser av att man blir begränsad i vardagen och har svårt att reflektera över sin hälsa. Det är dock individuellt hur man väljer att förhålla sig till begränsningarna, vilket innebär att de nödvändigtvis inte är permanenta. Sjukdom är inte lika med ohälsa, vilket innebär att man trots sjukdom ska kunna uppleva välbefinnande. Det kan för många vara svårt att uppleva hälsa vid sjukdom, vilket gör sjukvårdspersonalen till viktiga individer i den drabbades liv. Sjukvårdspersonalen har en betydande roll som kan främja upplevelser av hälsa och välbefinnande trots sjukdom (Dahlberg & Segesten, 2013).

Utifrån tidigare nämnda upptäckter samt ovanstående hälsodefinition anses den upplevda tryggheten hos patienterna vara en central del i vården efter ett hjärtstopp. För att kunna gå vidare i livet och slippa tankar som försvårar detta fordrar

överlevare stöd från sjukvården i hur de ska bemästra sin oro och rädsla över ett återfall. Det bedöms därför viktigt att som legitimerad sjuksköterska kunna

uppmärksamma dessa upplevelser hos denna patientgrupp och ge dem det stöd som krävs för att de ska uppleva hälsa och trygghet i det fortsatta livet.

8.2.2 Upplevelser av existentiella tankar

Efter hjärtstoppet förekom även existentiella tankar hos de överlevande. Den mest betydande faktorn var dock att hitta mening och sammanhang efter hjärtstoppet. Minnesluckor kring tiden före och efter hjärtstoppet var vanligt förekommande, men varierade mellan överlevarna. Dessa minnesluckor gjorde att många sökte en

upplevelse av mening och sammanhang efter händelsen för att få en helhetsbild av det inträffade. Beskrivningar av dessa upplevelser återfinns i en litteraturstudie av Haydon et al. (2017a), där överlevarna beskriver en avsaknad av helhet och behov av att få sina frågor angående händelsen besvarade. Sökande efter mening och sammanhang beskrivs även i en annan studie av Haydon et al. (2017b), då överlevarna upplevde en avsaknad av sammanhang på grund av minnesluckorna kring händelsen. Överlevarna ville finna en förklaring till det inträffade för att kunna få en bättre förståelse och lättare kunna acceptera sin nya identitet. Livets mening och sammanhang hotas när en människa drabbas av sjukdom, men med hjälp av personcentrerad vård kan dessa faktorer lättare regenereras.

Personcentrerad vård syftar till att individen ska ges möjlighet att presentera sig själv, bland annat utifrån deras upplevda sammanhang, historia, styrkor och

svagheter. Då överlevaren ges möjlighet att presentera sig själv som person och inte patient ökar upplevelsen av delaktighet i sin vård. På så sätt kan överlevaren vara aktiv i processen att identifiera lösningar på upplevda problem och besvär. Studier visar dock att det på grund av tidsbrist förekommer svårigheter i att tillämpa personcentrerad vård i alla lägen, men det är aldrig omöjligt (Ekman et al., 2011). Människan har ett begär av att söka mening och sammanhang. En människa som upplever en avsaknad av sammanhang och som har svårt att finna en mening med livet upplever troligen inte hälsa. Vad som är meningsfullt för en person är

individuellt, vilket innebär att det som upplevs som meningsfullt hos en individ kan beskrivas som meningslöst av någon annan. Det kan också variera för en och samma person vad denne anser är meningsfullt och inte. Människan har också ett behov av att uppleva sammanhang (Dahlberg & Segesten, 2013), vilket kan jämföras med behovet av att fylla de luckor avseende minnet som lämnades tomma i samband med hjärtstoppet.

Resultatet av förevarande studie visade att överlevare upplevde att det var lättare att skapa mening och sammanhang om de kunde återgå till aktiviteter som de fann tillfredsställande. Detta främjade även upplevelser av att kunna få tillbaka sitt gamla liv, vilket var viktigt för överlevarna. Efter att ha fått kännedom om att dessa upplevelser förekommer hos överlevarna, har en ökad förståelse för vikten av stödet

från vården uppenbarats. Det anses därför viktigt att i det framtida yrket som legitimerad sjuksköterska kunna stötta och motivera denna patientgrupp till att återgå till diverse aktiviteter som för dem bidrar till upplevelser av mening och sammanhang, vilket därmed främjar hälsa. I enlighet med Dahlberg och Segesten (2013) beskrivs ett stort behov av att uppleva mening och sammanhang efter att ha överlevt ett hjärtstopp.

8.2.3 Upplevelser av ett behov av stöd

Flera upplevde en modifiering av den sociala hälsan efter hjärtstoppet, då relationer förändrades och upplevelser av att känna tillhörighet i en grupp människor med liknande erfarenheter blev viktigt. Stödet från familj, vänner och vården var en viktig del i överlevarnas bearbetning och återhämtning. Den mest påtagliga av dessa aspekter var stödet från vården, i synnerhet vid övergången från sjukhus till

hemmet. Detta beskrivs även av Haydon et al. (2017a), då det framkommer att överlevarna upplever att stödet från vården är nödvändigt för att de lättare ska kunna acceptera omständigheterna. Som tidigare nämnt tycks upplevelsen av hälsa vara lägre hos kvinnor än hos män, vilket kan bidra till att kvinnor har ett ökat behov av stöd efter hjärtstoppet (Israelsson, 2020).

Överlevare som i ett tidigt skede efter hjärtstoppet fick stöd med kognitiva och emotionella besvär kunde återgå till sitt arbete tidigare, vilket således genererade en bättre självskattad hälsa (Moulaert et al., 2015). Det är också viktigt att tillämpa en mer personcentrerad vård i mötet med patienten för att lättare identifiera individers enskilda behov och på så sätt främja hälsoupplevelsen. Att lyssna till patienten och göra denne delaktig i planeringen av sin egen vård och behandling gör att

upplevelsen av stödinsatsen förbättras (Ekman et al., 2011). Tillämpningen av personcentrerad vård betraktas som en viktig del i yrkesrollen som legitimerad sjuksköterska. Om vården som ges upplevs tillfredsställande av individen som mottar vården blir också sjuksköterskan tillfreds. Detta anses generera en gynnsam arbetsmiljö för sjuksköterskan, då han/hon kan erbjuda en bättre vård (Leheluante et al., 2012).

I denna studie framkom att stödet från vården var avgörande för att överlevarna skulle kunna skapa mening och sammanhang. Om detta kunde möjliggöras

främjades även upplevelser av hälsa hos överlevarna. Trygghet är också en

utgångspunkt för att kunna uppleva hälsa. Vikten av trygghet är omfattande, och står dessutom skriven i hälso- och sjukvårdslagen (Dahlberg & Segesten, 2013).

Resultatet av studien visade på att överlevare som fått uppföljning efter hjärtstoppet upplevde att det hade främjat återhämtningen. En studie av Bohm et al. (2019) visar också på att uppföljning underlättar återhämtningen efter ett hjärtstopp, vilket genererar en god hälsa. Denna vetskap alstrar en strävan efter att som legitimerad sjuksköterska kunna ge ett optimalt stöd för framtida överlevare. Ambitionen är att ingen patient ska lämna sjukhuset och känna sig rädd, otrygg eller utlämnad.

9 Slutsats

Resultatet av denna studie indikerar upplevelser av en påverkan på kroppens olika funktioner hos överlevare efter hjärtstopp. Majoriteten upplevde ångest och nedstämdhet efter det inträffade, vilket ofta grundade sig i en rädsla för ett nytt hjärtstopp. Rädslan för återfall utgjorde ett hinder i överlevarnas vardag, vilket gjorde att de fick svårigheter med att leva i nuet och gå vidare i livet. Många av de överlevande vittnade också om existentiella funderingar efter hjärtstoppet, vilket resulterade i att de hade omvärderat livet. De prioriterade de relationer som de ansåg var mest betydande, ofta upplevdes relationen till familjemedlemmar extra

värdefull.

Många överlevare uttryckte upplevelser av att ha mist sin identitet, vilket gjorde att de försökte skapa mening och sammanhang i sitt nya liv. Vissa överlevare jämförde det med att lära sig att leva på nytt. För många underlättade det att återgå till sina arbeten eller aktiviteter som för dem var tillfredsställande. Vissa ville finna en djupare mening med det inträffade, vilket ofta fordrade stöd och vägledning. Ett upplevt behov av få svar på sina frågor för att fylla i de tomma minnesluckorna var vanligt. För vissa var stödet från familj och vänner tillräckligt för att kunna

återhämta sig, medan andra upplevde ett behov av stöd från vården. Slutligen var överlevarna väldigt glada över att ha överlevt denna omtumlande händelse och tacksamma över en andra chans i livet.