I detta avsnitt redovisas ett urval av graferna erhållna från modelleringen i Aqtesolv. I utvärderingen av hydrauliska testerna används dock alla resultat från modelleringen. Resterande resultat redovisas i appendix. Urvalet har gjorts för att exemplifiera resultat för olika akvifertyper och olika värden på skattad hydraulisk konduktivitet. Resultat från sex av rören har valts ut, tre rör från sluten akvifer (figur 1-12) samt tre rör från öppen akvifer (figur 13-23). Vardera tre rör från sluten respektive öppen akvifer har olika hydraulisk konduktivitet. För varje rör redovisas resultatet från ett av slugtesten samt ett av pumptesten. Alla modellerade mätdata från pump- och injektionstest har plottats tillsammans med derivata för att kunna göra en bättre matchning av modellösningarna. Alla pump- och injektionstest har plottats på log-logskala och alla slugtester har plottats på lin-logskala, detta för att modellerna ska kunna jämföras.
Figur 1-4 visar resultat från rör 2. Testerna från rör 2 gav medianen 2.18×10-4 m/s för den hydrauliska konduktiviteten. Resultat från ”solid slug ner” (slugtest när solid slug sänks ner i rör och ger en höjning av vattennivå) visas i figur 1-2. Mätdata från slugtestet visar på snabb återhämtning av vattennivån. Den snabba återhämtningen gör att antalet mätpunkter minskar, vilket gör att modellösningarna måste matchas mot färre punkter. Första mätpunkterna visar på dålig matchning mot båda modellösningarna. Dougherty-Babu (1984) modellösning böjer av mot slutet av testet vilket medför en bättre matchning än linjära lösningen Bouwer-Rice (1976) mot de sista mätpunkterna. Figur 3-4 visar resultatet av pumptestet som genomfördes i rör 2. Derivataanalysen av testet visar en snabb ökning av derivata under de första 30 sekunderna av testet. Efter det sker en snabb minskning av derivatan som sedan blir konstant. Den snabba ökningen av derivata i början beror på brunnsmagasinet i röret. När derivatan stabiliserats är flödet radiellt. Derivataanalysen är brusig trots att den räknats ut med Bourdet 0.4, vilket beror på avsänkningen varit så liten att mätnoggrannheten hos tryckgivaren bidragit till brusigheten. Utifrån derivatan går det inte att se något läckage från omgivande akviferer (visar då minskning av derivata). Därför bör lösningarna visa lika bra matchning.
21
Figur 5-8 visar resultat från rör 3. Testerna från rör 3 gav medianen 1.15×10-6 m/s för den hydrauliska konduktiviteten. Figur 5-6 visar resultatet av stigningsmätningen. Mätdata i testet böjer av mot slutet av testet. Modellösningen Dougherty-Babu (1984) följer hela dataserien och ger en bra passning. Bouwer-Rice (1976) ger en sämre matchning. Därför matchades lösningen mot när normaliserade vattennivån är mellan 0.2-0.3 enligt Butler (1996). Figur 7-8 visar resultat från injektionstest i rör 3. Flödet i rör 3 hinner aldrig stabiliseras och bli radiellt. Då avsänkningen och derivatan för avsänkningen har samma Figur 1 Resultat av solid slug ner för rör 2 modellerat
med lösningen Dougherty-Babu (1984).
Figur 2 Resultat av solid slug ner för rör 2 modellerat med lösningen Bouwer-Rice (1976).
Figur 3 Resultat av pumptest för rör 2 med lösningen Dougherty-Babu (1984). Svarta punkter är mätdata och blå punkter är derivatan. Derivatan har räknats ut med Bourdet 0.4.
Figur 4 Resultat av pumptest för rör 2 med lösningen Moench case 1. Svarta punkter är mätdata och blå punkter är derivatan. Derivatan har räknats ut med Bourdet 0.4.
0. 8. 16. 24. 32. 40.
Normalized Head (m/m)
Obs. Wells
Normalized Head (m/m)
Obs. Wells
Moench (Case 1) Parameters
22
lutning under i stort sett hela testet är avsänkningen beroende av rörets brunnsmagasin. Därför kan parameterskattningen från testet ses som mycket osäker.
Figur 9-12 visar resultat från rör 6. Testerna från rör 6 gav medianen 6.49×10-5 m/s för den hydrauliska konduktiviteten. Figur 9-10 visar resultatet av slugtest med vatten. Resultatet visar en linjär minskning av vattennivån. Figur 11-12 visar resultatet av pumptestet. Analys av derivatan visar att det i början sker Figur 5 Resultat av stigningsmätning för rör 3
modellerat med lösningen Dougherty-Babu (1984).
Figur 6 Resultat av stigningsmätning för rör 3 modellerat med lösningen Bouwer-Rice (1976).
Figur 7 Resultat av injektionstest för rör 3 med lösningen Dougherty-Babu (1984). Svarta punkter är mätdata och blå punkter är derivatan. Derivatan har räknats ut med Bourdet 0.2.
Figur 8 Resultat av injektionstest för rör 3 med lösningen Moench Case 1. Svarta punkter är mätdata och blå punkter är derivatan. Derivatan har räknats ut med Bourdet 0.2.
1. 10. 100. 1000.
Moench (Case 1) Parameters
0. 600. 1.2E+3 1.8E+3 2.4E+3 3.0E+3
0.001 0.01 0.1 1.
Time (sec)
Normalized Head (m/m)
Obs. Wells
0. 600. 1.2E+3 1.8E+3 2.4E+3 3.0E+3
0.001 0.01 0.1 1.
Time (sec)
Normalized Head (m/m)
Obs. Wells
23
en snabb ökning av derivatan som indikerar påverkan av brunnsmagasin. Lösningarna Dougherty-Babu (1984) och Moench (1985) case 1 gav likvärdiga matchningar.
Figur 13-16 visar resultat från rör 7. Testerna från rör 7 gav medianen 9.35E-06 m/s för den hydrauliska konduktiviteten. Figur 9-10 visar resultatet av stigningsmätningen. Mätdata böjer av uppåt i slutet av testet samt att det blir brusigt. Matchningen är bättre för lösningen Hyder mfl. (1994)/KGS modell w/skin än Bouwer-Rice (1976) då mätdata inte är linjärt. Matchningen med Bouwer-Rice (1976) har gjorts för intervallet 0.2-0.3 enligt Bulter (1996). Figur 15-16 visar resultatet för pumptestet i rör 7. I Figur 9 Resultat av slug vatten för rör 6 modellerat
med lösningen Dougherty-Babu (1984).
Figur 10 Resultat av slug vatten för rör 6 modellerat med lösningen Bouwer-Rice (1976).
Figur 11 Resultat av pumptest för rör 6 med lösningen Dougherty-Babu (1984). Svarta punkter är mätdata och blå punkter är derivatan. Derivatan har räknats ut med Bourdet 0.2.
Figur 12 Resultat av pumptest för rör 6 med lösningen Moench Case 1. Svarta punkter är mätdata och blå punkter är derivatan. Derivatan har räknats ut med Bourdet 0.2.
1. 10. 100. 1000. 1.0E+4
Moench (Case 1) Parameters
Normalized Head (m/m)
Obs. Wells
Normalized Head (m/m)
Obs. Wells
24
början är testet påverkat av brunnsmagasin. Moench (1997) visar bättre matchning mot mätdata än Theis. Detta beror dels på att testet är påverkat av brunnsmagasinet i röret samt att flödet inte enbart är radiellt (som Theis lösning förutsätter).
Figur 17-19 visar resultat från rör 9. Testerna från rör 9 gav medianen 1.36×10-6 m/s för den hydrauliska konduktiviteten. Figur 17-18 visar resultatet av slug med vatten. Sänkningen av vattennivån hinner inte stabiliseras till initial vattennivå och sänkningen är linjär under hela testet vilket gör att både Hyder mfl.
(1994)/KGS modell w/skin och Bouwer-Rice (1976) matchar mätdata väl. Figur 19 visar resultatet från pumptestet. Likt rör 3 är pumptestet i rör 9 påverkat av brunnsmagasinet i röret då derivatan följer
0. 400. 800. 1.2E+3 1.6E+3 2.0E+3
0.001 0.01 0.1 1.
Time (sec)
Normalized Head (m/m)
Obs. Wells
Figur 13 Resultat av stigningsmätning för rör 7 med lösningen Hyder mfl. (1994)/KGS modell w/skin.
Figur 14 Resultat av stigningsmätning för rör 7 med lösningen Bouwer-Rice (1976).
Figur 15 Resultat av pumptest för rör 7 med lösningen Moench (1997) . Svarta punkter är mätdata och blå punkter är derivatan. Derivatan har räknats ut med Bourdet 0.2.
Figur 16 Resultat av pumptest för rör 7 med
lösningen Theis (1935). Svarta punkter är mätdata och blå punkter är derivatan. Derivatan har räknats ut med Bourdet 0.2.
0. 400. 800. 1.2E+3 1.6E+3 2.0E+3
0.001 0.01 0.1 1.
Time (sec)
Normalized Head (m/m)
Obs. Wells sfm0002 Aquifer Model
Unconfined Solution
KGS Model w/skin Parameters alpha = 1.0E+30 sec-1
1. 10. 100. 1000. 1.0E+4
Corrected Displacement (m)
Obs. Wells
25
avsänkningen under i stort sett hela testet. Det gör parameterskattningen från testet osäker. Då flödet aldrig är radiellt kunde ingen matchning göras med Theis (1935) modellösning.
Figur 20-23 visar resultat från rör 10. Testerna från rör 10 gav medianen 5.97×10-5 m/s för den hydrauliska konduktiviteten. Figur 20-21 visar resultatet av ”solid slug upp”, solid slug tas upp från röret. Resultatet visar en snabb avsänkning fram till tiden 30 sekunder och en långsammare avsänkning efter 30 sekunder. Den snabbare avsänkningen i början av testet med högre lutning kan bero på högre Figur 17 Resultat av slug vatten för rör 9 med lösningen
Hyder mfl. (1994)/KGS modell w/skin.
Figur 18 Resultat av slug vatten för rör 9 med lösningen Bouwer-Rice (1976).
Figur 19 Resultat av pumptest för rör 9 med lösningen Moench (1997). Svarta punkter är mätdata och blå punkter är derivatan. Derivatan har räknats ut med Bourdet 0.2.
0. 200. 400. 600. 800. 1000.
Normalized Head (m/m)
Obs. Wells New Well Aquifer Model Unconfined Solution
KGS Model w/skin Parameters
Normalized Head (m/m)
Obs. Wells alpha = 1.0E+30 sec-1
26
konduktivitet i filter än akvifer. Därför har mätdata matchats mot senare delen i lösningen Bouwer-Rice (1976). Figur 22-23 visar resultatet av injektionstestet i rör 10. Utav modellösningarna Moench (1997) och Theis (1935) gav Moench (1997) bäst matchning mot mätdata. Avsänkningen i slutet av testet visar på brus i derivata.
Figur 20 Resultat av solid slug upp för rör 10 med lösningen Hyder mfl. (1994)/KGS modell w/skin (1994).
Figur 21 Resultat av solid slug upp för rör 10 med lösningen Bouwer-Rice (1976).
1. 10. 100. 1000. alpha = 1.0E+30 sec-1
Figur 22 Resultat av injektionstest för rör 10 med lösningen Moench (1997). Svarta punkter är mätdata och blå punkter är derivatan. Derivatan har räknats ut med Bourdet 0.3.
1. 10. 100. 1000.
Corrected Displacement (m)
Obs. Wells
Normalized Head (m/m)
Obs. Wells New Well Aquifer Model Unconfined Solution
KGS Model w/skin Parameters
Figur 23 Resultat av injektionstest för rör 10 med lösningen Theis (1935). Svarta punkter är mätdata och blå punkter är derivatan. Derivatan har räknats ut med Bourdet 0.3.
0. 80. 160. 240. 320. 400.
Normalized Head (m/m)
Obs. Wells
27