3. BAKGRUND
5.3 Urval och undersökningsgrupp 29
Urvalet gjordes utifrån några på förhand bestämda kriterier. De sjuksköterskor som skulle intervjuas arbetar inom den kommunala äldreomsorgen inom ett län. Med den kommunala äldreomsorgen avses att sjuksköterskorna tillhör en viss kommuns sjuksköterskeorganisation och har sina dagliga arbetsplatser på ett eller flera särskilda boenden för äldre. Ett krav var geografisk spridning i länets 9 kommuner. Jag strävade efter att få med så många kommuner som möjligt. Antalet sjuksköterskor som ingick i undersökningen var 6 och 2 sjuksköterskor arbetade i samma kommun. Det innebär att 5 kommuner är representerade i studien. Jag valde dessa kriterier för att få så stor variation som möjligt på sjuksköterskornas beskrivningar i intervjuerna. Jag hade inga kriterier för ålder eller om de skulle vara män eller kvinnor.
Kriterierna var att sjuksköterskorna skulle ha arbetat inom yrket i den kommunala äldreomsorgen i minst 4 år och att de skulle ha varit handledare minst en gång.
Syftet med intervjuerna var att få fram så mycket information som möjligt om intervjupersonernas syn på sin pedagogiska roll.
Eftersom jag eftersträvade att få en så bred och variationsrik bild av sjuksköterskornas pedagogiska roll som möjligt så använde jag mig av teoretiskt urval, det vill säga jag valde sjuksköterskor under tiden som intervjuerna pågick. Genom att fråga enhetschefer om sjuksköterskor som kan tänkas vara lämpliga att intervjua och som uppfyllde de två kriterierna fick jag fram studieobjekt som hade förmåga att komma med nytt material i förhållande till det gamla (Glaser & Strauss, 1967).
De sjuksköterskor som deltog i undersökningen är 4 kvinnor och 2 män. De har varit sjuksköterskor mellan 6,5 och 21 år. Både den sjuksköterska som hade den kortaste respektive den längsta tiden som färdig sjuksköterska hade jobbat enbart inom äldreomsorgen.
5.4 Förförståelse, validitet, och reliabilitet
Min förförståelse grundar sig på att jag är sjuksköterska. Jag har också under många år arbetat som lärare inom vårdområdet, både på gymnasieskola och universitet. Utifrån detta faktum anser jag mig kunna påstå att jag har lätt att sätta mig in i de intervjuade sjuksköterskornas arbetsvillkor och situation. Svårigheten är att min kunskap och mina förutfattade meningar, det vill säga min förförståelse kan styra det jag avser att studera. För att kunna så öppet som möjligt närma mig det jag avser att studera bör min förförståelse sättas inom parentes. Jag måste alltså handskas tydligt med mina förutfattade meningar och sedan försöka bortse från dessa (Larsson, 1993).
För att nå hög validitet i undersökningen gällde det att hitta sjuksköterskor som kunde beskriva det jag avsåg att undersöka. Genom det urvalsförfarande jag redogjort för anser jag att jag i huvudsak fick fram rätta personer att intervjua. Enligt korrespondensteorin bedöms validiteten utifrån hur forskarens beskrivning stämmer överens med verkligheten (Patton, 1989). Forskarens kännedom om studieobjektens situation kan öka validiteten menar Patel &
Tebelius (1987). Det är viktigt att ha kunskaper inom det studerande området för att kunna vara lyhörd för nyanser både under intervjun och i analysfasen menar Lantz (1993). Utifrån min egen profession tror jag mig ha de kunskaper om yrkesrollen som gör mig tillräckligt lyhörd för nyanser i sjuksköterskornas beskrivningar.
För att få hög reliabilitet i intervjuerna är det viktigt att intervjupersonerna är motiverade och villiga att vara uppriktiga. Både reliabiliteten och validiteten är inom kvalitativ metod avhängig av forskarens skicklighet och kompetens att använda intervjun (Patel & Tebelius, 1987). De sjuksköterskor som deltog i undersökningen, gjorde det frivilligt och var alla mycket intresserade att förmedla tankar om sin pedagogiska roll. Jag försökte skapa en trygg atmosfär, vara lyhörd och tillåtande för att få så uppriktiga svar som möjligt. Även om jag hade ambitionen att göra så bra intervjuer som möjligt, har jag en begränsad erfarenhet och vana.
Jag har försökt att så noggrant som möjligt dokumentera hur jag gått tillväga vid datainsamlingen och vid bearbetningen av data. Den som läser rapporten ska kunna följa de olika stegen i undersökningen. Merriam (1994) menar att det då blir möjligt för läsaren att bedöma trovärdigheten i resultaten.
5.5 Genomförande
5.5.1 Datainsamlingen
Datainsamlingen har alltså skett genom intervjuer. Vissa centrala frågor konstruerades i förväg för att säkerställa att vissa områden täcktes in. Intervjuerna utgick ifrån en intervjuguide som återfinns i Bilaga 1. Intervjuguiden strukturerades utifrån olika frågeområden som behandlade den pedagogiska rollen, strategier och metoder, utvecklingen av den pedagogiska rollen, handledarens utbildning och fortbildning. Intervjuernas karaktär har varit öppna och riktade vilket innebär att intervjufrågorna har varit öppna och sedan riktats mot centrala frågeställningar.
Intervjuerna utvecklades olika och tyngdpunkten kom att ligga på olika frågor i intervjuguiden. Att använda intervju som teknik ställer stora krav på intervjuaren. Intervjuaren är själv forskningsverktyget (Kvale, 1997).
En pilotintervju genomfördes för att testa intervjuguiden men också för att öva upp förmågan att intervjua. Jag upptäckte att det var svårt att ställa följdfrågor trots att jag känner till terminologin och är insatt i mitt forskningsområde. I slutet av intervjun lyckades jag bättre att följa upp intressanta spår för att sedan återvända till intervjuguiden. Jag upplevde att jag behövde träning i att fokusera på informantens berättelse istället för att hela tiden vara sysselsatt i tankarna med att formulera den nästkommande intervjufrågan.
I undersökningen har samtliga intervjupersoner accepterat att jag använt bandspelare.
Intervjupersonerna har haft lätt att uttrycka sig spontat under intervjun och att intervjun bandades har inte berört dem negativt.
Tid och plats för intervjuerna bestämdes i samråd men intervjupersonerna. Samtliga intervjuer genomfördes på intervjupersonernas egna arbetsplatser. Under tre av intervjuerna befann vi oss i sjuksköterskornas egna arbetsrum där vi kunde genomföra intervjuerna utan att bli störda. När de tre övriga intervjuerna genomfördes satt vi i olika personalrum och blev vid några tillfällen störda av både telefonsamtal och annan personal som ville få tillgång till rummen.
Intervjuernas längd varierade, det tog mellan 45 minuter till två timmar att intervjua de sex personerna. Fem intervjuer pågick mellan 1,5 till 2 timmar och gav betydligt rikhaltigare information än den kortaste på 45 minuter. I samtliga intervjuer deltog endast intervjupersonen och jag som intervjuare.
5.5.2 Bearbetning och analys
Intervjuerna, som spelades in på band, skrevs ut ordagrant och allt utskrivet material omfattade ca 35 sidor. I intervjuutskrifterna utelämnades känslig information som namn på personer, orter etcetera. Efter den så kallade transkriberingen lästes varje intervju igenom flera gånger för att få en helhetsförståelse. Jag som gjorde intervjuerna genomförde också transkriberingen. De tre första intervjuerna gjordes direkt efter intervjutillfällena däremot, de tre sista efter en till två veckor på grund av att tid inte hade avsatts för detta arbete i anslutning till intervjuerna. Kvale (1997) ser vissa risker med transkribering, till exempel att den som skriver ut intervjuerna inte hör eller förstår vad som sägs. För att undvika detta menar han att
forskaren själv som genomfört intervjuerna också skriver ut dem, i alla fall de delar som kommer att bli föremål för intensiv analys. Är det någon annan som skriver ut är det viktigt att forskaren själv lyssnar igenom banden och kontrollerar texten. Intervjuutskrifter bör också ske så nära intervjutillfället som möjligt. Kvale menar att själva utskriften är början till en analys eftersom intervjumaterialet i det sammanhanget struktureras.
När utskrifterna var genomförda gjordes en klarläggning av dem för att göra det möjligt att analysera. De organiserades och kategoriserades så att intressanta begrepp och teman i textmassan blev tydliga. Därefter reducerades materialet, det vill säga att det som inte var relevant för att besvara frågeställningarna, valdes bort. Med hjälp av färgmarkeringar, olika teckensnitt och teckenstorlek i texterna kodades materialet. Därefter fortsatte kodningen inom respektive frågeställning för att få fram kategorier.
5.6 Etiskt tillvägagångssätt i undersökningen
Jag har i mitt arbete tagit hänsyn till gällande lagstiftning (SFS 2003:460) och gjort ett antal etiska överväganden där jag utgår ifrån de forskningsetiska principerna inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2002).
I inledningsskedet tog jag kontakt med chefstjänstemän i kommunerna och informerade dem noga både muntligt och skriftligt om undersökningens syfte (informationskravet) och frivillighet. Den skriftliga informationen fick sen gå vidare till de sjuksköterskor som ville delta i undersökningen. Därefter informerade jag muntligt varje person som lämnat sitt samtycke till att delta i undersökningen (samtyckekravet) återigen om syftet med undersökningen. Sjuksköterskorna som intervjuades har dessutom fått muntlig information om absolut anonymitet samt att deltagandet varit frivilligt och att de kan avbryta och avsluta intervjun om de önskar. Informanterna informerades också om att det material som kommit fram i undersökningen inte skulle användas på annat sätt än i forskning (nyttjandekravet). När arbetet är klart kommer det att förvaras så att ingen obehörig att få ta del av materialet (Konfidentialitetskravet.)
För att inte peka ut de två manliga intervjupersonerna i studien har samtliga intervjuade sjuksköterskor benämnts som ”hon”. Jag har bedömt att det inte finns någon risk att någon som läser min arbete kan känna igen de personer som är intervjuade (Konfidentialitets-kravet).
6. RESULTAT
Under detta avsnitt redovisar jag resultaten från intervjuerna. Först redovisar jag sjuksköterskornas utsagor om sin pedagogiska funktion inom äldreomsorgen. Därefter följer en beskrivning av de handledningsområden som framkommer i sjuksköterskornas berättelser.
För att inte peka ut de två manliga intervjupersonerna i studien benämns samtliga intervjuade sjuksköterskor som ”hon”. Jag använder också genomgående ” hon” i presentationen om studenter och personal. Anhörig och närstående används som synonyma begrepp liksom begreppen boende, pensionär, patient och brukare.
I presentationen av resultatet har jag valt att redovisa både citat och utdrag ur texten. De mera omfattande utdragen har tagits med då hela texten varit meningsbärande.