Utanför klassrummet

Lärarna beter sig olika mot eleverna i och utanför klassrummet. Det är något som jag tror bygger på förtroende. Enligt mig borde det vara så att om läraren genom sitt sätt att vara byggt upp en god relation med klassen och på så sätt blivit accepterad av eleverna beter sig läraren också efter det. En av eleverna menar att lärarna verkligen bryr sig om dem och frågar exempelvis hur det gått på praktiken när de träffats i korridoren. Kanske har denna elev skött sig bra på lektionerna och på grund av det blivit sedd som en ”skötsam elev”. Detta bygger givetvis också på elevers självkontroll. Även detta medges i en av intervjuerna. Att finna litteratur som specifikt behandlar lärarens sätt att vara utanför klassrummet är väldigt svår. Som jag förstår finns det inte litteratur som genom sina titlar tydligt förklarar att det handlar om lärares sätt att vara utanför klassrummet gentemot eleverna så därför har dessa böcker varit svåra att finna. Jag tror att man genom många olika böcker kan få fram förhållandet mellan lärare och elev och på så sätt försöka komma

fram till hur detta kan se ut. Jag försökt se ett samband mellan lärarens uppträdande i klassrummet och relationen till eleverna. Detta tror jag påverkar deras synsätt och sätt att agera oavsett var de befinner sig.

Jag tror att förhållandet mellan elev och lärare måste vara bra för att läraren ska klara ut en stökig situation i ett klassrum. Detta grundas i att läraren från början har en positiv syn till eleverna eftersom de inte föredrar att läraren ser dem som lata och oengagerade Detta

kallas som tidigare nämnt den krassa människosynen.51

Eleverna vill att läraren ska bestämma hur lektionen går till men att eleverna också ska få

vara med till viss del.52 _{Eleverna blir mer motiverade om de inte kontrolleras allt för}

mycket.53 _{Eleverna får vara med och lägga upp arbetet för att få det att kännas meningsfullt}

och på så sätt blir det elevens självkontroll som till viss del också spelar in. Att låta eleverna delta i upplägget av arbetet är nog viktigare än vad man tror. Kanske viktigare för en vikarie eller en nyexaminerad lärare eftersom det kan vara ett bra sätt att bygga upp en bra relation mellan elev och lärare. Samtidigt som eleverna ska vara med och bestämma upplägget krävs det att en person fattar det avgörande beslutet. Att det är läraren som gör det tycker jag ska vara självklart och eleverna ska också vara medvetna om att det alltid är

läraren som tar det sista beslutet.54 Även eleverna tycker så enligt intervjuerna. Utan en

ledare blir det som tidigare nämnt en utveckling av ett ledarskap som är negativt, som

Backlund menat.55

5.2 Reflektion

Det finns en hel del att fundera kring det jag kommit fram till i uppsatsen. Eleverna har i vissa fall svarat olika vilket gjort det svårt att få fram en klar bild av vad de tycker. När det kommer till vilken ledarstil de föredrar blir det svårbedömt eftersom det inte handlar om just en stil utan flera. Möjligen är det alltså den demokratiska ledarstilen som är den eleverna talat om som mest positiv.

51_{Maltén (1997), sid 85f} 52_{Stensmo, sid. 120} 53_{Maltén (1997), sid. 88} 54_{Maltén (2000), sid. 47} 55 Backlund, sid. 138f

När det gäller metoden valde jag fem elever att intervjua vilket fungerade bra. Men det hade varit bättre att ha fler. Kanske hade jag då fått mer att arbeta med och analysera vilket hade varit positivt. Jag kunde ha ställt exakt samma frågor och valt bort de möjliga följdfrågor som fanns och istället haft en tydligare strukturerad intervju. Litteraturen jag valde baseras till stor del på Stensmos bok och hade jag letat upp annan litteratur kring ledarstilar hade det givetvis kunnat vara med. Men Stensmos bok har varit mycket användbar när det kommer till hur en lärare ska bete sig eftersom den beskriver just ledarstilar i ett pedagogiskt sammanhang. Som nämnt under avsnittet som beskriver proceduren var vissa elever inte särskilt aktiva under diskussionen. En pilotintervju hade varit bra för att finna ut ifall frågorna kunnat korrigeras en aning och på så sätt fått eleven att fundera och tala mer. Likaså hade jag kunnat fråga läraren i förväg vilka elever i klassen som är speciellt ”svåra” att intervjua. Trots detta anser jag att intervjuerna blev bra ändå. Kanske är det bättre att välja ut elever utan att ha någon förkunskap om dem innan för att få fram ett så bra underlag som möjligt gällande reliabilitet?

Undersökningen har gett mig själv och förhoppningsvis den som läser den en djupare insikt i hur elever kan tänka och ifall de teorier som presenterats kan jämföras med detta. Givetvis skulle man kunna ha gjort en kvantitativ undersökning av elevers åsikter om man velat få fram en tydligare bild. Metoden hade då kunnat vara en enkätundersökning. Personligen tycker jag det är mer intressant att samtala med eleverna.

Jag tror att man som nyexaminerad lärare ska försöka hitta sin egen stil och anpassa den efter situationen och efter vilka elever man har. Att följa en speciell ledarstil verkar vara svårt i verkligheten. Däremot kan man ha det i tankarna att en varierad undervisning som är planerad av både lärare och elever, med mål och normer kan vara något att sträva efter.

Referenslista

Almhult, A (1968). Ord att förklara – Svenska och främmande ord. Stockholm: Almqvist & Wiksell

Backlund, B (1997). Med tanke på talet – Om förberett tal – vetenskapen, hantverket och konsten. Lund: Studentlitteratur

Edin, M, Drummond, N (2006). Ordning och reda i skolan – Ett steg på vägen mot dynamik och harmoni i klassrummet. Stockholm: Fortbildningförlaget

Dalen, M (2008). Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbildning

Jacobsen, J K (1993). Intervju – Konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlitteratur

Imsen, G (2000). Elevens värld – Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur Imsen, G (1999). Lärarens värld – Introduktion till allmän didaktik. Lund: Studentlitteratur Kvale, S (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Maltén, A (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Lund: Studentlitteratur Maltén, A (1997). Pedagogiska frågeställningar. Lund: Studentlitteratur Ohlson, L (2007). Pedagogiskt ledarskap. Stockholm: Liber AB

Steinberg, J (2005). Ledarskap i klassrummet – En kursbok. Falköping: Gleerups Stensmo, C (2000). Ledarstilar i klassrummet. Malmö: Studentlitteratur

Thyrén, Per (2005). Vad är en bra pedagogisk ledare? Malmö: Examensarbete