Kvicksilverfri belysning
Lågenergilampor och lysrör som innehåller kvicksilver byts ut mot LED-belysning.
Kvicksilver är både hälso- och miljöfarligt och måste tas om hand som miljöfarligt avfall.
Ansvarig: Förskolechef Tidsplan: Löpande Tillse god ventilation
Ett väl fungerande ventilationssystem är viktigt för att byta ut luften regelbundet och på så vis se till att potentiellt skadliga partiklar förs bort. Det är också viktigt att
ventilationen är rätt anpassad till antalet personer som ska vistas i lokalen.
Ansvarig: Tekniska kontoret ansvarar för ventilationskontroll. Förskolechefer ansvarar för att antal personer/rum inte överskrids samt meddelar tekniska kontoret eventuella justeringsbehov.
Tidsplan: Ventilationen kontrolleras kontinuerligt
Skapa stimulerande och hälsosamma förskolegårdar
Rekreation, fysisk aktivitet och utevistelse är grundförutsättningar för en god hälsa. Det är därför viktigt att förskolegårdarna är välplanerade och att hälsosamma material väljs.
Utgå från BASTA-registret, Sunda Hus eller liknande bedömningsunderlag.
Att tänka på:
Som fallskydd är sand bättre än gummiasfalt (som bl.a. kan innehålla gamla bildäck).
Däckgungor bör bytas ut när andra likvärdiga alternativ finns (nya däck innehåller låga halter PAH:er, men fortfarande ftalater och fenoler)
Tryckimpregnerat trä undviks där andra alternativ, t.ex. lärk, är möjligt att använda.
Solskydd ska alltid finnas på förskolegårdar och vara placerade där barnen vistas mest, t.ex. över sandlådor.
Ansvarig: Tekniska kontoret. För solskydd ansvarar tekniska kontoret vid ny- och ombyggnation och på befintliga gårdar ansvarar förskolechefer.
Tidsplan: Löpande Rökfria gårdar
Rökning är ett stort folkhälsoproblem och passiv rökning är särskilt skadligt för små barn.
Alla förskolor och förskolegårdar är helt rökfria.
Ansvarig: Förskolechef Tidsplan: Löpande
6. Utbildning och kompetensutveckling
Utbildning och kompetensutveckling är viktigt för ett långsiktigt arbete med hälsosamma förskolor, det gäller både anställda och förtroendevalda. Det sker mycket forskning om kemikalier och vilka risker de medför. Gränsvärden för kemikalier kan komma att ändras och andra förbjudas helt. Dessutom kommer ständigt nya kemikalier ut på marknaden.
Inom området utbildning och kompetensutveckling görs följande:
11
Sprida kunskap om handlingsplanen till berörd personal
Det är viktigt att handlingsplanen sprids i berörda verksamheter. Respektive chef för enhet som är ansvarig för åtgärder i den här handlingsplan ansvarar för att
informationen sprids till personalen.
Ansvarig: Ansvarig chef för respektive åtgärdsområde.
Tidsplan: Under 2015
Öka kunskapen om kemikalier och miljögifter i förskolan
Under 2014 genomfördes en föreläsning för samtlig förskolepersonal om kemikalier och miljögifter i samhället med fokus på förskolemiljön. Beroende på personalomsättning och utveckling inom området bör utbildning för förskolepersonal upprepas cirka vartannat till vart tredje år.
Ansvarig: Förskolechef ansvarar för att signalera behov av utbildning. Ekologienheten ansvarar för planering och genomförande.
Tidsplan: Löpande
Ökad kunskap om ekologisk och hälsosam mat
Fortsatt kompetensutveckling för måltidspersonal i frågor kring ekologisk och hälsosam mat samt om hur tillagning ska ske på bästa sätt.
Ansvarig: Kostchef/Förskolechef Tidsplan: Löpande
Kontinuerlig uppdatering kring gällande avtal
Det är viktigt att de som gör inköp är uppdaterade kring befintliga avtal och vilka produkter som i första hand ska väljas. I Avtalskalendern som ligger på Intranätet finns aktuella avtal samlade.
Ansvarig: Enhetschef Tidsplan: Löpande
Ökad kunskap om miljö- och hälsokrav i upphandlingar
Det är viktigt att de som genomför upphandlingar är uppdaterade kring aktuell
lagstiftning och möjligheter att ställa krav på miljövänliga och hälsosamma produkter.
Alla upprättade avtal ska läggas in i Avtalskalendern.
Ansvarig: Upphandlingsansvarig samt enhetschefer Tidsplan: Löpande
Allmän miljöutbildning
Som en del i kommunens miljöledningsarbete genomgår all personal grundläggande miljöutbildning under 2014-2015. Utbildningen innehåller bland annat information om miljögifter och metaller. Beroende på personalomsättning och utveckling inom området bör utbildning upprepas cirka vartannat till vart tredje år.
Ansvarig: Kommunekolog Tidsplan: Löpande
12
Generella råd vid inköp
Färg- och lim - välj om möjligt vattenbaserad färg utan konserveringsmedel.
Färgpennor och tuschpennor – undvik lösningsmedelsbaserade tuschpennor och s.k.
luktpennor som innehåller doftämnen.
Modellera – undvik plastbaserade leror och välj istället sådana som är baserade på vax eller egengjord trolldeg.
Plastleksaker - generellt är leksaker av hård plast bättre än mjuk plast. Köp sådant som är tillverkat inom EU. Var uppmärksam på märkning. Undvik plastprodukter av PVC, polypropen (PP) och polystyren.
Träleksaker – generellt är obehandlat och omålade träleksaker det säkraste valet. Köp sådant som är tillverkat inom EU.
Engångshandskar – välj om möjligt engångshandskar av nitril. Undvik vinylhandskar gjorda av PVC. Användning av engångsmaterial ska av miljöhänsyn minimeras.
Tvål och tvättmedel – välj produkter som har miljömärkning och är godkända av astma och allergiförbundet.
Tallrikar, bestick och matförvaring – undvik om möjligt plast, välj hellre porslin, glas, härdat glas eller metall.
Kort om kemikalier
Kemikalieinspektionens handlingsplan
Barn är en prioriterad grupp i Kemikalieinspektionens handlingsplan för en Giftfri vardag.
Konkurrensverket har fått ett regeringsuppdrag om att hjälpa kommuner att upphandla en giftfri förskola. Kriterieområdena som primärt omfattas av uppdraget är möbler, leksaker, textilier samt köks- och serveringsutrustning. Det kommer också att tas fram en vägledning riktad mot upphandlare och en guide riktad mot förskolepersonal. Arbetet ska vara klart i maj 2015.
EU:s kemikalielagstiftning REACH
Inom REACH finns särskilda kriterier som anger om ett ämne ska klassas som farligt, t.ex. om det är cancerogent, mutagent eller reproduktionsstörande. Kemiska ämnen bedöms ett och ett och bedömningsprocessen för att begränsa farliga ämnen går långsamt. Ett problem med att ämnena bedöms ett och ett är att det ofta finns flera liknande ämnen. Om ett blir förbjudet är det fortfarande fritt fram att använda andra liknande ämnen.
Försiktighetsprincipen
Eftersom lagstiftningen är komplicerad och tar tid att förändra och det finns så många olika ämnen där tillräcklig kunskap fortfarande saknas bör alltid försiktighetsprincipen tillämpas. Det innebär att de bästa produkterna och det bästa alternativet ur miljö- och hälsosynpunkt alltid ska välja.
13
Märkning av plast
Polyeteneterftalat
Är vanlig i i olika flaskor för drycker, flytande livsmedel och mikro- och
ugnsförpackningar samt i textilier som t.ex. polyester och fleece. Nivåerna av ämnen som kan läcka från materialet är mycket låga och PET-plast anses därför ha en låg miljö- och hälsorisk.
Polyetylen med hög densitet
En hård plast som är vanlig i plastflaskor som t.ex. schampo, smörpaket, diskmedel mm. Plasten har inga kända miljörisker men bör inte hettas upp.
Polyvinylklorid
PVC används bl.a. som plastfilm till kött, frukt, grönsaker vid butiksinpackning samt till flaskor och behållare för fönsterputs, schampo mm. Ibland även i vattenflaskor och andra drycker. PVC är från början ett hårt material, men blir mjuk när mjukgörare, vanligen ftalater, tillsätts. PVC innehåller även klor som kan frisätta farliga gifter vid upphettning och importerade PVC-plaster kan också innehålla bly och kadmium. PVC-plast ska så långt det går undvikas.
Polyetylen med låg densitet
Samma som PE-HD 02 men i en mjuk variant. Finns främst i klämflaskor för livsmedel, bröd, fryst mat, shoppingväskor, plastpåsar, kläder, möbler och mattor. Har inga kända miljörisker men upphettning ska undvikas.
Polypropen
Polypropen tål höga temperaturer och finns därför i förpackningar som kan värmas i mikrovågsugn. Plasten finns i allt från sugrör till ketchupflaskor.
Ämnet har låga miljö- och hälsorisker.
Polystyren
Polystyren finns främst i engångsserviser, yoghurtförpackningar och
engångsburkar för sallader och liknande. Det förekommer också i leksaker, datorer och köksmaskiner. Polystyren tillverkas av etylbensen och det finns vissa uppgifter som tyder på att det kan läcka till livsmedel. Polystyren ska därför undvikas så långt det är möjligt.
Övriga plaster
En samlingskategori för diverse övriga plaster. Här finns både ofarlig bioplast och plast som innehåller farliga ämnen, som t.ex. polykarbonat, en hård genomskinlig plast som ofta hittas i flaskor och karaffer. Polykarbonat innehåller det hormonstörande ämnet Bisfenol A. Om det inte går att
fastställa att det är en ofarlig plast ska plaster märkta med nr 7 undvikas så lång det går.
14
Bilaga 1
Checklista hälsosam förskola
Vi har rensat bort;Gammal elektronik såsom tangentbord, mobiltelefoner mm Plastleksaker som känns klibbiga eller hala och som innehåller PVC, polypropen PP och polystyren
Plastlastleksaker som luktar
Plastleksaker som är tillverkade utanför Europa Plasthandskar som innehåller ftalater
Lekleror som innehåller PVC eller andra plastmaterial
Färgpennor och tuschpennor som är lösningsmedelbaserade och s.k. luktpennor som innehåller doftämnen
Färg och lim – med konserveringsmedel, ej vattenbaserad Utklädningskläder med detaljer i metall
Väskor, skärp, smycken med bly, nickel, ftalater och kadmium Gamla plastöverdrag
Gamla mjuka plastleksaker Filtar av fleece
Plasttallrikar, plastmuggar och plastbestick som innehåller bisfenol-A (BPA) eller ftalater
Plasttillbringare och plastskålar för matförvaring som innehåller bisfenol-A (BPA) eller ftalater
Gamla skumgummikuddar från 80–90-talet
Nyare plastöverdrag som innehåller PVC och ftalater Soffor från 70-80-talet
Gamla sovmadrasser
Onödiga textilier och mattor
15
Dessutom följer vi nedanstående rutiner/rekommendationer
Använder enbart miljömärkta, oparfymerade och allergitestade kemikalier så som tvättmedel
Spolar alltid vattnet tills det blir riktigt kallt
Tvättar händerna ofta på barnen och oss själva
Tvättar textilier ofta och regelbundet
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens ekoutskott
2015-06-09 Kommunkontoret Elin van Dooren Tel. 0156-520 24 Fax. 0156-520 88 elin.vandooren@trosa.se
Dnr KS 2015/95
Slutredovisning av projektet Klimatsmart
Förslag till beslut
att
anta godkänna slutredovisningen av projektet Klimatsmart.
Ärendet
Projektet är en av de åtgärder som togs fram inom Energi- och klimatplanen 2013. Projektets syfte är att klimatpåverkan i Trosa kommun på sikt ska minska genom en ökad kunskap om klimatsmart leverne hos kommunens invånare.
Under aug 2014 till maj 2015 har sex familjer fått särskild klimatcoachning inom temaområdena boende, resande, mat, konsumtion och återvinning.
Under projektets gång har deltagarna fått gå på föreläsningar och deltagit i studiebesök och andra aktiviteter. Flertalet av föreläsningarna har också varit öppna för alla kommuninvånare och de flesta har varit välbesökta.
Under projekttiden har deltagarna lyckats minska sin klimatpåverkan och fungerar som goda exempel på att man med relativt små åtgärder i vardagen kan leva mer klimatsmart. Dessutom har kunskaper och erfarenheter spridits till många fler kommuninvånare genom de öppna förelösningarna och deltagarnas bloggande samt genom uppslag i lokaltidningarna. Projektets syfte att
klimatpåverkan i kommunen på sikt ska minska genom en ökad kunskap om klimatsmart leverne hos kommunens invånare kan därför anses vara uppfyllt.
Elin van Dooren Kommunekolog
Bilagor
Slutredovisning av projektet Klimatsmart
Beslut till
Akten
Kommunkontoret Elin van Dooren Tel. 0156-520 24 Fax. 0156-520 88 elin.vandooren@trosa.se
Dnr KS 2015/95 2015-06-08
Slutredovisning av projektet Klimatsmart
Bakgrund
Projektet är en av de åtgärder som togs fram inom Energi- och klimatplanen 2013.
Projektets syfte är att klimatpåverkan i Trosa kommun på sikt ska minska genom en ökad kunskap om klimatsmart leverne hos kommunens invånare. Med relativt enkla medel kan ett hushåll bli mer miljövänligt om bara viljan och kunskapen finns. Det är viktigt att inse att varje insats räknas, ingen kan göra allt men att alla kan göra något, allt utifrån de egna förutsättningarna.
Det förväntade resultatet från projektet är att medvetenheten och kunskapen om miljövänligare leverne ökar i kommunen, dels bland projektdeltagarna men också i förlängningen till övriga kommuninvånare.
Metod
Kommunekologen och energi- och klimatrådgivaren driver projektet med stöd från kommunens kommunikationschef.
Deltagare
Annonsering av projektet gick ut brett i media, via företagsmässan Trosa XPO samt via betalannonser. Ambitionen var att får ett tiotal familjer att delta, men trots att många visade intresse var det få som anmälde sig. Efter en förlängd ansökningstid blev det i slutändan sex familjer/deltagare om sammanlagt 10 vuxna personer. Det visade sig bli en bra variation gällande ålder, familjekonstellation och boendeort. Efter halva
projekttiden flyttade en av familjerna utomlands, men övriga har varit engagerade inom samtliga temaområden.
• Frida och Stefan Chrislan med familj
• Charlotte och Tobias Endestrand med familj
• Kerstin och Torsten Hallenstam
• Owe Gustafsson
• Marianne Cederwall
• Crispian och Linn Norrie med familj (medverkat halva projekttiden) Genomförande
Inom projektet har följande temaområden behandlats: boende, resande, mat, konsumtion och återvinning. Under projektets gång har deltagarna fått gå på
föreläsningar och deltagit i studiebesök och andra aktiviteter. Flertalet av föreläsningarna
har också varit öppna för alla kommuninvånare och de flesta har varit välbesökta.
Annonsering har skett i lokaltidningar och på kommunens hemsida och intranät.
Beräkning av hushållens koldioxidutsläpp har gjort med hjälp av Klimatkontot
(www.klimatkontot.se). Klimatkontot har tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet, ett oberoende, icke-vinstdrivande miljöforskningsinstitut som ägs av en stiftelse gemensamt grundad av staten och näringslivet. Deltagarna har fått genomföra Klimatkontot vid projektets början och slut. Resultaten har sedan jämförts och ger en indikation på projektets effekt.
Under projekttiden har deltagarna fått i uppgift att skriva om sina upplevelser och erfarenheter på kommunens hemsida.
Spridning av resultat och kunskaper till övriga invånare sker genom öppna föreläsningar, information på hemsida där varje hushåll har en egen blogg, muntlig information från deltagarna samt genom artiklar i lokaltidningarna.
Tidplan
Feb 2014 – juli 2014: förberedelse, ansökningsförfarande mm.
Aug 2014 – maj 2015: genomförande av föreläsningar, studiebesök och övriga aktiviteter inom temaområdena.
Juni 2015 – utvärdering och slutredovisning av projektet.
Kostnader (exkl. personalkostnad) 2014
Föreläsningar 45 tkr
Annonsering 5 tkr
Övrigt 10 tkr
Totalt 2014 60 tkr
2015
Föreläsningar 23 tkr
Annonsering 3 tkr
Övrigt 5 tkr
Totalt 2015 31 tkr
Temaområden och aktiviteter
Första träffen (aug. 2014)
Projektgruppen träffar deltagarna för första gången och informerar om projektet och kommande aktiviteter. Deltagarna berättar om sina förväntningar som framförallt handlar om att lära sig mer om hur man i vardagen kan leva mer klimatsmart.
Uppstartsmöte (sept. 2014)
Inspirationsföreläsning av hållbarhetscoachen och författaren Jessica Cederberg Wodmar.
Öppen föreläsning med ett tjugotal åhörare. Jessica gav varje projektdeltagare varsitt exemplar av sina böcker Klimatkoden och Hyfsat Hållbar.
Tema Hållbart resande (okt. 2014)
Temaområdet startade med en öppen föreläsning om Hållbart resande med Roger Gunnarsson från Energikontoret Sydost. Inklusive projektdeltagarna var det ett tjugotal åhörare. Åkerbergs trafik sponsrade alla projektdeltagare med biljetter till Trosabussen.
Veckan därefter fick alla projektdeltagare pröva på Sparsam körning med en inhyrd Ecodriving-simulator. Energi- och klimatrådgivare Rickard Österlund höll i lektionen. Alla deltagare fick boken 30 Biltips. Aktiviteten var endast för projektdeltagare.
Tema Energieffektivt hushåll (nov. 2014)
Öppen föreläsning med ett tjugotal åhörare om Energieffektivisering i vardagen med Rickard Österlund, Energi- och klimatrådgivare samt om Att installera egna solceller med Lars Ejeklint, Vattenfall. Vattenfall erbjöd alla projektdeltagare varsin elmätare.
Under hösten fick alla deltagare privat energi- och klimatrådgivning i hemmet.
Tema Hållbar konsumtion och återvinning (jan 2015)
Öppen föreläsning om Hållbar konsumtion med Jennie Johansson, Medveten konsumtion.
samt om Återvinning med Claes Lundberg på Telge Återvinning. Totalt kom ett trettiotal åhörare. Alla projektdeltagare fick varsitt presentkort på Återvinningsbutiken för att stimulera till mer hållbar konsumtion.
Studiebesök på Telge Återvinning med Claes Lundberg som guide. Aktiviteten var endast för projektdeltagare och det var en mycket uppskattad aktivitet. På återvinningscentralen visades bl.a. hur de olika återvinningsfraktionerna sorteras samt hur de gröna påsarna effektivt utsorteras från övriga hushållssopor för att sedan bli till biogas.
Tema Hållbara måltider (mars 2015)
Projektdeltagarna fick pröva på att laga klimatsmart mat tillsamman och därefter dela en gemensam middag. Matlagningen organiserades av Kerstin Tibbling, kostchef i Trosa kommun. Alla projektdeltagare fick boken Det Enkla Goda av Anna Bergenström, där de flesta recept var tagna ifrån. Antalet deltagare var begränsat och aktiviteten var i första hand endast för projektdeltagare, men de fick också bjuda med vänner och bekanta.
Totalt deltog 20 personer, varav fem barn.
Kommunens hållbarhetsarbete (april 2015)
Öppen föreläsning om kommunens hållbarhetsarbete med fokus på energi- och klimatfrågor. Föreläsare var energi- och klimatrådgivare Rickard Österlund och
kommunekolog Elin van Dooren. Ämnesområdet var ett önskemål från projektdeltagarna att lära sig mer om kommunens arbete.
Projektavslutning (maj 2015)
Kort repetition av de genomarbetade temaområdena med Örjan Lönngren, klimatcoach i Stockholms stad. Därefter erfarenhetsutbyte och tankar kring projektet. Deltagarna säger sig ha fått ut mycket av projektet och skulle gärna se att det kunde fortsätta. Även om samtliga deltagare redan var miljömedvetna och troligen redan hade bättre
kunskaper än många andra tycker de att de lärt sig mycket nytt. En kommentar är att projektet har lett till bättre självförtroende inom miljöområdet vilket gör det enklare att kunna sprida erfarenheter och kunskaper vidare.
Resultat
Vid projektstarten fick deltagarna börja med att fylla i Klimatkontot för att få ett mått på sina koldioxidutsläpp. Endast de deltagare som medverkat hela projekttiden redovisas här. Det totala utsläppet från samtliga deltagare var 41,8 ton CO2e/år
(koldioxidekvivalenter) med ett medel på 8,4 ton CO2e. Alltså något över medelsvenskens utsläpp på 8 ton CO2e/år (Naturvårdsverket 2010).
Efter projekttiden fick deltagarna åter igen fylla i Klimatkontot. Det sammanslagna värdet på koldioxidutsläppen var nu istället 38,6 ton, dvs. en minskning om totalt 3,2 ton
CO2e/år. Genomsnittsvärdet är nu något lägre än medelsvenskens och ligger på 7,7 ton.
Klimatkontot bygger på egna svar om den egna livsstilen och ger inget exakt mått de faktiska utsläppen. Men resultatet visar ändå att de kunskaper och erfarenheter deltagarna fått under projekttiden lett till en mer miljövänlig livsstil.
Dessutom har antalet deltagare på de öppna föreläsningarna varit relativt högt, med i genomsnitt ett tjugotal personer per tillfälle. Projektet har varit omskrivet i media vid flertalet tillfällen och flera av deltagarna har blivit intervjuade. Projektdeltagarna har varit aktiva och har skrivit om sina erfarenheter på hemsidan.
Projektets syfte var att på sikt minska klimatpåverkan i kommunen samt att öka
kunskapen hos kommunens invånare om hur man lever mer klimatsmart. Syftet kan nu anses vara uppfyllt. De öppna föreläsningarna har varit välbesökta och deltagarna i projektet fungerar som goda exempel på att man med relativt små åtgärder i vardagen kan leva mer klimatsmart, de är alla goda ambassadörer för det budskapet.
Några kommentarer från deltagarna Från uppstartsmötet
Familjen Endestrand, 2014-09-04
Ikväll var jag på en föreläsning med hållbarhetscoachen Jessica Cederberg Wodmar. Hon brann verkligen för det hon talade om, och inspirerade mig att komma igång med det här projektet på allvar. Det jag främst tar med mig är att alla kan (och bör) göra något, och att man ska vara stolt över det (lilla eller stora) man gör. Vi fick med oss ett uppdrag; att under kommande vecka berömma tre personer för något de gör för en hållbar utveckling.
Så nu uppmanar jag er som läser det här att göra det samma. Beröm och uppmärksamma det du och andra gör för miljön!
Och så har vi i familjen en egen utmaning för september: att äta ännu mer vegetariskt.
Just nu äter vi vegetariskt ca två gånger i veckan, målet blir att öka det till tre måltider!
Hänger ni på?
Owe Gustafsson, 2014-09-27
Efter uppstarts- och inspirationsmötet har jag fyllt i klimatkontot, det är ett bra underlag för att fortsätta spara energi. Jessicas föreläsning var inspirerande och boken är en bra repetition och fördjupning i hennes budskap.
Från tema Hållbart resande Familjen Chrislan, 2014-10-21.
Ikväll lärde vi oss köra ECO körning med bil. Det vill säga att vi fick prova i en simulator att motorbromsa, komma upp i rätt hastighet snabbt, hoppa över växlar om det går mm.
Verkligen nyttigt och bra, jag lärde mig att det inte gör något att det låter rätt högt när jag motorbromsar och att inte köra sakta på för hög växel. Så nu ska jag öva på
motorbromsning! Verkligen nyttigt!
Familjen Endestrand, 2014-10-21
Ikväll har vi som är deltagare i Klimatsmartprojektet fått lära oss mer om sparsam körning. Vi fick information om vad man kan tänka på för att spara både pengar och miljö när man kör. Sedan fick vi prova på att köra sparsamt i körskolesimulatorer. Det var svårt men riktigt kul! Här gällde det först och främst att få in snitsen för oss som inte är så tv-spelsvana... Att få prova på att motorbromsa var riktigt bra, det kommer jag nog att kunna använda mig av mer nu!
Andra tips som jag tar med mig är bl.a:
- att använda motorvärmare gör nytta även när det är plusgrader (upp till 10 grader) Dags att börja med det redan nu alltså!
- backa in på parkeringsrutan (backa och trixa hellre med en varm bil, så har du bara att köra ut sen när du ska iväg med en kall bil. Smart!)
- se till att däcken har rätt tryck - undvik onödig last i bilen
- håll jämn hastighet (farthållare är bra vid plan väg) - undvik acceleration i uppförsbacke
- utnyttja nedförsbacken (lite som när man cyklar helt enkelt) Tack för en riktigt bra och inspirerande kväll!
Från tema Energieffektivt hushåll Marianne Cederwall, 2015-01-13
Jag lovade att återkomma med mina erfarenheter av att installera en solcellsanläggning.
Här kommer de:
Jag har låtit installera en anläggning på 4,75 kW. Den består av 19 paneler och täcker hela södersidan av taket på mitt hus.
...
Nu är jag alltså elproducent, dvs. just nu producerar jag inte särskilt mycket. Sedan anläggningen installerades i slutet av oktober har jag producerat 33 kWh. Men vänta tills våren, då är jag beredd och det är ju först då som jag producerar mer än jag gör av med och kan sälja mitt överskott till Telge.
Från tema hållbar konsumtion och återvinning Familjen Hallenstam, 2015-01-25
Föreläsningen i torsdags var givande! Det känns verkligen som att det blir mer och mer
Föreläsningen i torsdags var givande! Det känns verkligen som att det blir mer och mer