Utbildningsansvarig Stockholm

Denna intervju har gjorts via telefon och via e-post med Ulla Brag-Yhland som är studierektor och utbildningsansvarig för studie- och yrkesvägledareprogrammet vid Lärarhögskolan i Stockholm.

I utbildningen ingår ingen information/kommunikationsteknik såsom Internet eller webbaserad vägledning som separat kurs utan de försöker spränga in det i den befintliga

42

kursplanen. De har i klassrumsituationen simulerade vägledningssituationer där man i rollspel sitter med olika webbsidor och simulerar vägledningssamtal. De arbetar också med information i själva samtalet och diskuterar vad som är en bra källa när det gäller Internet, vad vägledning via Internet är samt etiska diskussioner. Mycket ligger dock på läraren vad han/hon gör med detta ämne. När det gäller distanskurser så används den nya tekniken mer än de som går på campus. All kommunikation sker via Internet med distanseleverna. Som det är nu har de inga funderingar på att göra om utbildning för att ta in den nya tekniken i utbildningen som separat kurs. Högskoleverket har gjort en utvärdering av denna utbildning och skulle det visa sig att de får någon anmärkning från HSV i denna fråga, kommer de att göra förändringar. När det gäller tankar om hur man i utbildningen kan använda sig av valstöd i vägledningsprocessen för att få ungdomarna mer aktiva i sin valprocess anser Brag-Yhland att utbildningen måste mer medvetet satsa på den nya tekniken och i deras utbildning använder de sig av rollspel i klassrumsituationer. På frågan hur man i utbildningen ser på teknikutvecklingen i framtiden, anser Brag-Yhland att det är viktigt att man måste hänga med och att det måste utökas. En annan viktig aspekt är källkritiken som måste komma i fokus eftersom informationsflödet är så stort. Brag-Yhland tror att webbaserat valstöd inom grundskolan kommer att vara ett naturligt arbetsredskap för syv-kåren d.v.s studie- och yrkesvägledare. Hon anser också att det kommer att ske en ordentlig utveckling av IT-baserat valstöd samt att informationen samordnas inom Europa men även i övriga delar av världen eftersom efterfrågan kommer att öka. Brag-Yhland avslutar med att information och viss vägledning på distans kommer att öka ”men det kommer aldrig att ersätta det personliga

mötet mellan vägledare och vägledd.”

7.3.3 Utbildningsansvarig Umeå

Denna intervju har skett via e-post då jag inte lyckats få kontakt via telefon. Det är Gunnar Schedin på institutionen för barn och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning, BUSV, vid Umeå universitet som har besvarat frågorna.

I utbildningen ingår tre poäng grundläggande datautbildning som omfattar generella datakunskaper. De studerande genomför också intervjuer med yrkesverksamma för att få deras perspektiv. Integrering av internetbaserad informationssökning i kurser sker främst i fempoängskursen ”Utbildningsväsendet i Sverige och andra länder” där de studerande lär sig hantera utbildningsdatabaser och utbildningsinformation. Därutöver lär personal från

43

universitetsbiblioteket de studerande, kontinuerligt genom utbildningens samtliga tre år hur de kan söka information via allmänna- och forskningsdatabaser. Anledningen till att man ännu inte har tagit in interaktiva medier i utbildningen är att de studier som har gjorts pekar på att på det sätt som det används idag t.ex. valstöd inte har visat sig vara så effektiva som man hoppats på. Därmed inte sagt att de vill utesluta det utan det handlar mer om att bygga upp kunskap kring hur de skulle kunna effektivisera användandet av datastöd och Internet. I distansutbildning används Internet som distansöverbryggande medel. Umeå har ett forskningsprojekt tillsammans med Karolinska institutet och Stanford University där de tittar på webbaserade lösningar för examination av vägledningssamtal. Avseende frågan att använda webbaserad vägledning så är Schedin lite tveksam till detta så som de tekniska och metodiska villkoren ser ut idag. För honom är studie- och yrkesvägledning mer än att bara förmedla information om yrken och utbildning. Ett andra frågetecken som Schedin tar upp är den etiska aspekten. En grundläggande etisk princip i vägledning har varit att vägledaren skall veta vem man kommunicerar med. Om vägledaren har vägledning över Internet så kan den man vägleder vara helt anonym. Detta är ett problem idag. Individer som söker vägledning är mycket olika. Genom att använda en Internetbaserad vägledning så förlorar vägledaren information om den man kommunicerar med. Schedin är frågande till hur detta kompenseras och hur klarar vi av att följa upp resultaten av vår studie- och yrkesvägledning med enskilda på nätet?

Schedin anser att det finns många olika grunder till vad som får eleverna aktiva i sin valprocess. Webbaserade tjänster kan var ett viktigt komplement, men minst lika viktig är att utreda vad det är som gör att eleven är passiv i sin valprocess. Schedin anser att görs inte detta noggrant så riskerar den åtgärd som tas att bli ett jippo för stunden utan några längre effekter. Inom en 10 års period tror Schedin att studie- och yrkesvägledningen har stärkt sin position. Kraven på vägledaren kommer att öka för att möta alla elevens karriärrelaterade behov. Mer kunskap har lett till att vi effektivt kan använda ny teknik där denna teknik verkligen är ett positivt bidrag och låta bli att använda ny teknik där den inte ger några positiva effekter. Den nya tekniken ger en ökad tillgänglighet till studie– och yrkesvägledning.

44

7.4 Sammanfattning utbildningsansvariga

Som framgår av intervjuerna erbjuder inte utbildningen i Stockholm särskilda kurser i datautbildning eller att söka information på Internet såsom i Umeå utan man försöker spränga in det i utbildningen. I Malmö har man börjat men det framkommer att det lätt kan falla bort i planeringen. När det gäller valstöd ingår det inte i någon av de tre utbildningarna. Däremot har Malmö börjat med ett försök med Webcam och i Umeå ingår de i ett forskningsprojekt där man tittar på webbaserade lösningar för examination av vägledningssamtal. Det framgår att de tre utbildningsansvariga anser att det är viktiga frågor eftersom de interaktiva medierna finns i samhället och det behövs diskuteras mer och det behövs mer kunskap i detta ämne. Det framgår också från Malmö och Stockholm att mycket av ansvaret med att arbeta med dessa frågor ligger på den enskilde läraren, vilket intresse den har i denna fråga. De frågor som de intervjuade anser är mer viktiga är frågor som rör den etiska aspekten, vad vägledning på Internet innebär samt källkritiken. Det framkommer också att det personliga vägledningsmötet aldrig kan ersättas med vägledning via Internet. De utbildningsansvariga från Umeå universitet och Lärarhögskolan i Stockholm är överens om att inom en fem-tio års period är den nya tekniken ett naturligt arbetsredskap för vägledare. Från Malmö högskola har jag inte fått något svar i denna fråga.

45

8. DISKUSSION

Under denna rubrik kommer jag att föra en diskussion över resultatet och teori, metodkritik samt fortsatt forskning.

8.1 Analys

Under den avslutande diskussionen frågar jag mig om frågeställningarna i mitt syfte har besvarats. Frågeområdet gällande ungdomars inställning till valstöd och till att söka information på Internet samt hur utbildningsansvariga för vägledare ser på den nya tekniken och Internet-vägledning lyder:

1. Hur ser dessa ungdomar på att använda sig av Internet i syfte att själva vara mera aktiva i sin valprocess till gymnasiet?

2. Hur är dessa ungdomars inställning till vägledning via Internet? 3. Vad vill dessa ungdomar ha ut av vägledningen?

4. Hur ser utbildningsansvariga för utbildningen till studie- och yrkesvägledare på Malmö högskola, Lärarhögskolan i Stockholm och Umeå universitet på den nya tekniken och vägledning via Internet?

Ungdomarna var positivt inställda till att använda sig av Internet i syfte att själva söka information. Tre av de intervjuade hade redan bestämt sig för vilket program de skulle välja så de var själva inte så aktiva att använda sig av Internet förutom Adam. Eva menar att en orsak till att inte fler ungdomar är mer aktiva är den mentalitet som finns i grundskolan. I grundskolan har lärarna skött allting så ungdomarna är inte vana vid att ta eget ansvar, vilket kan jämföras med Lovéns tolkning av Seligman (1976) resonemang om inlärd hjälplöshet. I Adams fall var han tvungen att själv ta fram egen information eftersom han var intresserad av ett program som inte fanns i sin kommun. Det var Adams egen motivation att söka information, som påminner om det möjliga själven som Karlsson (2004) talar om. Möjliga själven fungerar som drivkraft för beteendet mot önskvärda mål. De tre övriga ungdomarna hade bestämt sig tidigt för vilket program de skulle välja och som i Kalles fall visste han vad han ville arbeta med efter gymnasiet. För dessa ungdomar var drivkraften att söka de program som kan styra dem mot önskvärda mål. Enligt Schultz Larsson (1997) är vi byggda så att vår uppmärksamhet tillåter oss att endast vara fokuserade på ett mycket begränsat antal

46

sinnesintryck, vi väljer ut den information som intresserar oss. Detta stämmer bra in på alla fyra intervjuade, de valde ut den information som intresserade dem i sina gymnasieval. Detta motiverades av att de dels var så övertygade om att de skulle gå just det programmet samt att de har en släkting eller familjemedlem som hade gett dem information om programmet.

Alla fyra är positiva till att använda sig av Internet för att själva bli mer aktiva däremot var tre av dem mer tveksamma till vägledning via Internet. Deras uppfattningar var bl.a. att det inte kunde ge så mycket att skicka runt frågor, att det kan vara besvärligt att uttrycka sig skriftligt och att det kan upplevas opersonligt. Enligt Karlsson (a.a.) är det viktigt i kommunikationen att sändaren i vissa situationer får feedback för att förstå om mottagaren har förstått budskapet. Ungdomarna efterfrågar utbildning och kunskap i hur man söker och använder Internet samt kunskaper om att webbplatsen är säker. Eva anser att de inte fick ordentliga lektioner i hur man kan använda Internet. Karlsson (a.a.) menar att det är viktigt att låta mottagaren få chans att reagera på budskapet genom att bl.a. ställa frågor eller diskutera, att det blir en tvåvägskommunikation.

De fyra ungdomarna har uppfattningen att vägledning är viktig. Alla vill personligen träffa vägledaren. För dem innebär vägledning att träffa en person som är tillgänglig, kunnig och ärlig. Vägledaren ska kunna hjälpa dem med sina funderingar, att reda ut vad de vill och kan svara på deras frågor. Karlsson (a.a.) menar att i kommunikationen är det inte bara det talade och skrivna ordet som är viktigt utan även budskap utan ord, den icke-verbala kommunikationen, som i många fall är mycket viktigare i själva budskapsöverföringen.

När det gäller utbildningen till studie- och yrkesvägledare så framgår det att Internet inte ingår som en obligatorisk del i utbildningen förutom i Umeå. Valstöd ingår inte som en obligatorisk del i någon av utbildningarna. Det framkommer från två av lärosätena att ansvaret för att ta med detta i undervisningen ligger på den enskilde läraren. Lovén från Malmö högskola anser att det är bristande teknikinsikt hos både tekniker på skolan och bland lärarkollegor. Karlsson (a.a.) menar att våra attityder hjälper oss att göra hastiga bedömningar och värderingar utan att all information behöver vara med utifrån en värderingsdimension. Som en följd av detta kan vi tolka verkligheten fel till följd av våra attityder. Däremot har det startats forsknings- projekt i Malmö och i Umeå. De utbildningsansvariga är överens om att det behövs mer kunskap och forskning i detta ämne eftersom Internet och valstöd finns idag. De anser också

47

att det är viktig att diskutera de etiska aspekterna som vad vägledning via Internet är och att informationen på Internet är säker.

8.2 Mina synpunkter

Jag anser att jag har fått svar på mina frågeställningar. Som jag tolkar resultatet anser jag att det finns klara och tydliga likheter mellan min empiri och forskningsläget.

Som jag tyder resultatet är ungdomarna positivt inställda till att använda sig av Internet i syfte att själv ta eget initiativ i sin valprocess. De ungdomar som jag intervjuade hade tre av dem en väldigt klar bild över vad de skulle välja. Därav var de också väldigt motiverade att själva ta fram egen information samt att samtliga hade någon släkting som hade gått det aktuella programmet tidigare och därmed hade någon att vända sig till. Vägledning via Internet, valstöd, var de tveksamma till. De undrar om det ger så mycket att, som de säger, skicka runt frågor samt att det kan vara svårt att samla alla tänkbara frågor och svar på ett ställe. Jag får uppfattningen att för dessa ungdomar är valstöd en informationsbank. De ser inte denna tjänst som en tillgång som de kan använda ungefär på samma sätt som när de träffar vägledaren personligen. Detta, anser jag, bekräftar att det behövs mer information, utbildning och kunskaper i hur man i vägledningsarbetet kan använda sig av Internet och valstöd. Skolverket har utvecklat en internetbaserad portal för information och vägledning. Skolverket har i sin utredning påtalat att det behövs omfattande insatser för att nå ut till elever och föräldrar när det gäller användandet av Internet. Jag anser att det behövs samma insatser till vägledarna. Som jag tyder resultatet efterfrågar ungdomarna hjälp och kunskaper med Internet för att kunna bli mer aktiva och ta eget ansvar.

Det framgår klart och tydligt att ungdomarna vill ha personlig kontakt med en vägledare. Vägledaren ska vara kunnig, ärlig och kan möta dem i sina funderingar samt vara tillgänglig. I en av intervjuerna kom det fram att en ungdom uppfattade att vägledaren inte hade tid att svara på hennes frågor. Det har Lovén (2000) i sin studie ”Kvalet inför valet” också kommit fram till. I studien ”Vägledning i förändring” av Dresch och Lovén (2003) visas att ungdomarna vill ha hjälp från vägledaren att förtydliga, diskutera och tolka informationen åt ungdomarna. Ett sätt kan vara att låta vägledning få ta plats i skolan, t.ex. att ha regelbundna lektioner i vägledning redan från årskurs 7. På dessa lektioner kan vägledaren introducera

48

ungdomarna i vad vägledning är och vad syftet är med vägledning. Förklara och visa var man kan hitta information via Internet, visa med en dator hur man går till väga, vilka webbplatser som finns och som är säkra platser. Låt ungdomarna själva prova på att leta och prova på valstöd. Genom att träffas regelbundet under hela högstadiet ges det möjligheter för vägledare och ungdom att lära känna varandra. Det ger också möjligheter för både vägledaren och ungdomen att få tid att förbereda gymnasievalet. Det kan leda till att ungdomarna själva vill vara aktiva och ta eget ansvar och själva försöker hämta information genom att använda sig av Internet och valstöd.

Jag tror inte på att ungdomarna enbart blir aktiva i sin valprocess genom att låta dem söka på Internet eller använda sig av valstöd. Jag menar att detta skulle kunna vara ett komplement i vägledningen. För att vi, vägledare, själva ska kunna hantera den nya tekniken med Internet och valstöd samt kunna hjälpa ungdomarna med Internet och valstöd behövs det utbildning i detta. Enligt resultatet från utbildningsansvariga så framkommer det att det sker utbildning i den nya tekniken men i mycket liten skala. Ansvaret för detta ligger på den enskilde läraren. I Möllers (2006) rapport konstaterar hon att användandet av valstöd ökar samt att vägledning via e-post ställer stora krav för att utvecklas till det kvalitativa komplement det är och kommer att utgöra i framtiden. I Boers studie (2001), Ariadneprojektet (2004) och i Vuorinens studie (2006) påtalas att det är viktigt att vägledaren är duktig i användningen av datorer och i programvaran, kan surfa på Internet och förstå dess kommunikationslogik. Samt att studenterna bör i början av sin utbildning till vägledare får lära sig att använda Internet i vägledningsarbetet. För att vägledare ska kunna hjälpa och få ungdomar aktiva i den nya tekniken gäller det att vägledarna själva kan hantera tekniken. Veta vad som finns på olika Internetsidor, hur man kan söka, går till väga m.m. När det gäller valstöd behöver vägledare lära sig att kunna tolka det skrivna ordet och att själv kunna skriva på sådant sätt så att det inte missuppfattas. Jag anser att när det gäller Internet och valstöd så måste dessa frågor lyftas upp mer och diskuteras i utbildningarna på vad sätt vi kan använda oss av Internet och valstöd i vägledningsarbetet. Det framkommer ur intervjuerna att det behövs mer kunskap. Även generellt i yrkeskåren och i SVF måste det diskuteras hur vi som vägledare kan använda Internet och valstöd i arbetet. Lyfts dessa frågor upp i ljuset och diskuteras mer kan det innebära att det kan locka fler att forska i dessa ämnen vilket också ger mer kunskap. Som Möller konstaterar ”om inte vi professionella tar e-postvägledning på allvar, vem ska då göra det?”. (Vägledaren, nr 1, 2006, s. 28).

49

Det personliga mötet mellan ungdom och vägledare kan aldrig ersättas av valstöd eller att söka information på Internet, vilket också framkommer ur intervjuerna med ungdomarna. De vill ha en personlig kontakt med vägledaren. Det framkom också att de kan tänka sig att använda Internet och valstöd förutsatt att de fick hjälp och stöd. Detta ställer krav på hur vägledaren planerar sitt arbete. Lovén (2000) menar att vägledaren måste utveckla nya metoder och nya sätt att arbeta på som leder till att ungdomarna blir mer aktiva i sin valprocess. Som Lovén (2003) hävdar i sin rapport ”The paradigm shift – rhetoric or reality”, att den modernistiska synen på vägledning, där vägledaren är experten, lever kvar hos många människor. Ur intervjuerna från de utbildningsansvariga anser jag att denna syn delvis lever kvar. De är medvetna om Internet och valstöd men den nya tekniken har inte fått genomslag i utbildningen till vägledare. Lovén (a.a.) menar att paradigmskiftet förändrar synen på vägledningen från en modern till en mer postmodern syn. Det innebär att vara inriktad på hela människan och dennes livsprojekt och att få sökanden att bli mer aktiv i denna process.

En förutsättning för att få ungdomar mer delaktiga är att vi vuxna måste få till kloka möten med våra ungdomar och genom dessa möten skapa metoder för delaktighet, som Trondman (2003) tar upp i sin studie. Även om denna studie var inriktad på kloka möten mellan vuxna och ungdomar i riskzon anser jag att vi kan ta lärdom av studien och använda den i våra skolor. Det gäller då att få med all berörd personal och inte bara vägledarna på skolorna.

8.3 Metodkritik

Jag anser att jag i min studie har samlat in data på ett trovärdigt sätt. Jag har med tidigare forskning och teorier erhållit en djupare kunskap och har använt mig av dem i mina intervjuer och i min redovisning genom att koppla teorier med intervjuerna.

I denna studie har jag valt att intervjua fyra ungdomar från gymnasiet vilket är en liten grupp. Jag påstår inte att detta resultat står för var ungdomar generellt anser om Internet och valstöd i vägledningssammanhang, men resultatet visar vad dessa fyra ungdomar anser.

Jag har medvetet valt att beskriva ungdomars syn på att använda sig av Internet i syfte att själva söka information samt deras inställning till att använda sig av valstöd inför gymnasievalet. Denna avgränsning innebär att jag medvetet valt att inte studera på vilket sätt

50

vägledarna arbetar och på vilket sätt de använder sig av Internet och valstöd i sitt arbete. Denna avgränsning kan påverka resultatet av min studie. Jag har inte tagit med vägledares, skolans samt föräldrars synpunkter som alla är inblandade i ungdomarnas val till gymnasiet vilket också kan påverka resultatet av min studie. Däremot har jag valt att ta med utbildningsansvariga för utbildningen till studie- och yrkesvägledare vid Malmö högskola, Lärarhögskolan Stockholm och Umeå universitet. Detta för att på så vis få en uppfattning om