Utbildningsbakgrundens roll i immigranters nätverk

Khetam uttrycker:

När jag fick reda på att jag inte kunde fortsätta med arbetet inom olja för att Sverige inte har olja, blev jag väldigt besviken då jag har arbetet med det i flera år. Tur som att jag är utbildad till grundskola lärare i Syrien. Genom mina bekanta sökte jag till barnskötare på en förskola.

Khetam berättar att hon har två olika utbildningar. Den första utbildningen är som oljeingenjör vilket hon arbetat inom i många olika länder men på grund av vissa

31

lärare istället. Idag berättar hon att det hade varit en dröm att kunna arbeta som oljeingenjör i Sverige med men att detta blir svårt då Sverige inte har de oljetillgångarna. Sara och Zuzann anser även att utbildningen har underlättat för dem till en stor del. Genom att ha studerat tidigare upplever de att strategin över hur de ska kunna lära sig de nya reglerna, språket osv i Sverige som en liten knuff i rätt riktning. Zuzann och Sara berättar att deras tidigare utbildningar inte har hindrat dem från att vidga deras perspektiv och att söka sig vidare till andra tjänster även då det inte är inom deras tidigare yrkesområden.

Zuzann uttrycker:

Det är alldeles försent nu, måste tänka på mina barns framtid och anpassa mig utifrån det. Vården passar perfekt även då det inte är något jag hade valt. Jag är öppen för att jobba inom andra yrken än läraryrket. Hade jag själv fått välja och drömma hade jag velat vara en lärare idag med.

Ali som studerat till flygingenjör berättar att han fick byta arbetsinriktning i Sverige. Detta för att kunna hitta ett jobb som får honom att kunna klara sig i ett nytt samhälle,

ekonomiskt och för att kunna bilda en utvidgad erfarenhetslista. Han berättade även att han var väldigt glad över att kunnat få ett jobb via hans kontakter och att dessa kontakter är något som han fortfarande upprätthåller idag. Vidare beskriver Ali hans sociala nätverk bidragit till att han är var han är idag rent ekonomiskt, och har därför möjlighet att i framtiden kunna återuppta sin karriär som flygingenjör. Detta gäller även Basheer som är utbildad ingenjör men inom ingenjörsbranschen i Syrien. Han berättar under intervjun att det hade varit en dröm för honom att kunna arbeta vidare med ett arbete han tidigare har haft i flera år. Mohammed däremot som endast har en gymnasial utbildning från hemlandet berättar att det var svårare för honom att lära sig det svenska språket på jobbet men även under sin typ på SFI. Hans väg skiljer sig åt till skillnad från de andra intervjupersonerna då han endast har en gymnasial utbildning. Han till skillnad från alla andra har arbetat under hela sitt liv och har arbetserfarenhet som ett viktigt kapital som för honom väger tungt ute i arbetslivet och i dagens samhälle.

32

Jag har alltid arbetat sedan jag var liten, genom alla olika arbeten jag har haft har detta varit nyckeln till att mitt nätverk idag är så stort som det är. Många kommer till mig för att få hjälp med att få ett arbete.

Mohammed anlände med ett bagage av flera års arbetslivserfarenhet när han kom till Sverige. Detta anser han har hjälpt honom att komma vidare. Alla kontakter han har bildat sig med hjälp av de arbeten han har haft eller hans vänner har haft har varit nyckeln till att skaffa sig ett jobb i Sverige.

Karriärutveckling är enligt Hodkinson & Sparkes (1997) ingen rak väg utan en väg som har många betydelsefulla förändringar där rutiner bryts och individen i fråga ställs inför brytpunkter (Hodkinson & Sparkes 1997, 33–34). Om vi kollar på alla sex

immigranter som har intervjuats har alla genomgått en brytpunkt, ett exempel på

brytpunkten som är en gemensam gren för de alla är arbetsplatsen som dessa immigranter har bytt. Basheer har övergått från att vara en teleingenjör i Syrien till att vara bilmekaniker i Sverige. För Khetam som har två olika utbildningar från Syrien och inte kan arbeta med dessa i Sverige direkt, var detta en markant brytpunkt i hennes liv. Anledningen bakom varje en av dessa immigranters val av brytpunkt var just för att de ville leva ett bättre liv i Sverige, då det inte gick att leva kvar i Syrien när det utbröt ett krig. Det blev inte endast en brytpunkt för de utan även fälten varje immigrant haft sedan tidigare samt det ekonomiska kapitalet utifrån deras förgående arbete.

Behtoui (2006) talar om när individer sträcker ut sin hand till sitt eget sociala nätverk som personliga eller professionella nätverk, allt från släkting eller en bekant kan detta betyda att individen då får ta de arbete som hen får. Vidare menar han på att garantin på att individen i fråga skulle då trivas på arbetsplatsen eller utvecklas går inte att räkna med. Khetam berättade hur det var hennes man som tog hand om alla sociala nätverken för hennes del, då allt var obekant i Sverige. Mohammed som trädgårdsskötare kunde till exempel inte heller utvecklas i sitt arbete då han arbetade med sina gamla vänner från Syrien. Mohammed trivdes på jobbet då han arbeta med sina gamla vänner och fick sig ett arbete men hans möjligheter var svaga för att kunna utvecklas vidare inom den branschen.

33

han att de sociala nätverken var det viktigaste för honom. Vidare menade han på att de jobben som han lyckas få tag på ska man ta vara på.

Om vi jämför alla immigranterna och deras utbildningsbakgrund med arbetet de hade kan vi se att ingen jobbar inom området för sin utbildning. Ingen av de fem

immigranterna med universitetsutbildning arbetar idag med sin yrkesutbildning. Zuzann som är utbildad till gymnasielärare och arbetar som vårdbiträdare istället, Basheer som är utbildad som teleingenjör och arbetar som bilmekaniker eller Khetam som är utbildad till både grundskolelärare men även till oljeingenjör och istället arbetar som barnskötare. Behtoui (2006) studie visar hur individens egenskaper som bland annat utbildningsnivån och ursprungslandet, kan antingen förbättra eller förhindra individen på den svenska

arbetsmarknaden. Vi ser att i deras fall har den inte hindrat de eller förbättrat deras situation på något sätt. Även då fem av de sex immigranterna har en hög utbildning från hemlandet och de flesta har validerat betygen arbetar de idag inte med det de har utbildat sig till.

Det vi markant kan märka av i analys av intervjuerna var tankesättet som fanns hos männen och kvinnorna och hur det skiljer sig åt. Kvinnorna talade mycket om hur de överlät det sociala handlandet mellan människor utifrån deras familj eller vänner till männen. Kvinnorna gav intryck av de förlitade sig mycket på sina män och männen i intervjuerna bevisade även hur de känner en press av att vara den som drar i alla trådar för hela familjens skull. I vår tidigare forskning nämnde vi studien’’A Women Work in the Arab World’’ vilket vi gjorde i syfte med att jämföra ifall normer och traditioner som finns i deras hemländer kring hur kvinnornas karriärberättelser ser ut till skillnad från männen följer med de till Sverige. Svaret på denna fråga skulle vi säga stämmer väldigt bra in och att de fortfarande präglas av de normer och traditioner de bär med sig ifrån sina hemländer. Studien skriven av Hijab (1994) visar på hur kvinnor inte tillåts ta samma plats som

männen gör och att de får lära sig att mannen är mycket mäktigare än kvinnan. Kvinnorna i Mellanöstern präglas av traditioner och normer om att kvinnan inte har mycket att säga till om och att de främst ska befinna sig i hushållet för att hand om hemmet och barnen. I jämförelse med våra intervjuer kan vi se att det finns en viss förändring. Dessa kvinnor valde att engagera sig ännu en gång efter att ha fått hjälp med att anställas på olika ställen en gång tidigare. Denna gång valde de att engagera sig i lära sig det svenska språket och att komma ut på arbetsmarknaden med hjälp av stöd och matchningsföretaget. Dock finns

34

fortfarande grundtanken om männens position och ansvar kvar kopplat till deras traditioner och normer ifrån hemländerna (a. a).

5.5 Sammanfattning

De kvinnliga immigranternas nätverk har vi kommit fram till i resultatet att den inte är lika stor som männens, då den endast består av bekanta som familj, grannar och enstaka vänner från företaget. Männen däremot har ett snävare nätverk då den består av vänner, gamla vänner från Syrien, familj, grannar och ständigt nya vänner från företaget men även utanför. Hodkinson & Sparks (1997) förklarar habitus, fält och kapital. Immigranterna hade ett stort behov av deras kapital för att kunna komma vidare i det svenska samhället. Brytpunkterna hade alla immigranter genomgått då ingen idag arbetar med samma tidigare jobb som i Syrien. Språket kunde alla även se som ett sorts hinder då det begränsar speciellt männen från att utvecklas på deras arbeten eller ute i det svenska samhället. Immigranterna i studien menar även att stöd och matchningsföretaget har gynnat de till en stor del när det kommer till att bygga ett större nätverk, speciellt när det kommer till de manliga immigranterna som Basheer, Mohammed och Ali.

35

6. Diskussion

Vårt syfte med vår studie var att lyfta hur migranter från Syrien nätverkar när de kommer till Sverige och ifall där finns olika faktorer som kan påverka individernas nätverk som exempelvis kön eller utbildning. I detta kapitel kommer vi att diskutera vårt resultat samt valet av metod och teori och hur detta kan ha stöttat eller satt hinder i vår studie. Tidigare forskning kopplat till analysen är även något vi valt att lyfta samt ett kort avslut på vidare forskning som kan genomföras och kopplas till ämnesområdet.

6.1 Resultatdiskussion

Vår tidigare forskning valde vi att dela upp i två teman ‘’ Det sociala nätverkets betydelse’’ och ‘’Begränsningar beroende på köns och utbildningsbakgrund’’ för att tydligt kunna skilja två aspekter kring hur tidigare forskning ser på nätverk bland immigranter. Vi kan tydligt se att mycket av resultatet vi fått utifrån studien pekar mot den tidigare forskningen på många olika sätt. När vi diskuterar kring det sociala nätverket betydelse kan vi både ifrån tidigare forskningen och våra informanter se att forskningen som finns och svaren nästan går hand i hand. Behtoui (2008) undersökte i sin studie om vägen in på den svenska arbetsmarknaden som immigrant i jämförelse med svenskfödda människor. Nätverken har även i denna rapport som de flesta andra en väldigt stor betydelse och lyfter även skillnaden mellan män och kvinnors nätverk. Behtoui (2008) studie visade på att kvinnor generellt har ett betydligt mindre nätverk än män vilket tenderar till att vägen till en anställning blir försvårad.

36

Våra intervjuer med informanterna visade väldigt tydligt på detta i praktiken. Kvinnorna i studien hade ett mindre nätverk som bestod av familj, nära vänner och grannar medans männens nätverk var betydligt större. Behtoui (2008) menar att männen har ett större nätverk då de interagerar mer med andra människor och därav får ett bredare nätverk. I våra intervjuer var detta även något som framkom då männen lyfte att de tidigare haft flera kontakter i Sverige innan de ens bosatt sig i landet vilket kvinnorna inte hade alls. Vi kan därmed se att det skiljer sig stort i män och kvinnors sociala nätverk när de flyttat till Sverige och resultatet tillsammans med den tidigare forskningen tyder mycket på att könsrollerna spelar en stor roll i detta.

I vår tidigare forskning valde vi även att lyfta de begränsningar som finns i individernas sociala nätverk utifrån deras kön och utbildningsbakgrund. Den tidigare forskningen pekade vikten av individens kapital men även kön.

Behtoui (2006) talar i sin studie om hur kön, utbildningsnivå och ursprungsland kunde påverka utgångsläget när det väl var dags att söka sig till den svenska

arbetsmarknaden. Vidare talar Behtoui om hur ursprungslandet en individ har kan försämra utgångsläget och att det finns ett visst stigma kring olika etniska grupper. Detta var inte något våra informanter hade upplevt eller valde att ta upp i intervjuerna med oss. Enligt informanterna kunde de uppleva de svårigheter att ta sig in på den svenska

arbetsmarknaden men detta berodde på deras svenska språkkunskaper. Gruppen

informanterna vi hade i med i studien hade inte annars upplevt något utanförskap men var samtidigt endast bundna till varandra dvs till folk med samma modersmål eller

ursprungsland som de själva. Detta kan vi i diskussion betrakta som ett utanförskap till det svenska samhället.

I diskussionen lyfts framförallt kvinnornas sociala nätverk och anledningarna till varför de blir begränsade i sin väg in på den svenska arbetsmarknaden. I intervjuerna talade en del av kvinnorna om hur de i sina hemländer inte varit vana vid att ta personligt ansvar och göra aktiva val när det gäller arbeten. Männen enligt dessa kvinnor har varit något de förlitat sig på när det gäller jobb eller ekonomi. Detta kunde vi koppla till Hijabs (1994) studien om kvinnors arbetsmöjligheter i Mellanöstern och varför de är begränsade. I studien talas de mycket kring normer och traditioner vilket leder till att kvinnor inte tar lika stor plats som män. Kvinnorna enligt dessa normer och traditioner ska vara hemma och ta hand

37

om hushållet och barnen medans männen ska vara den ekonomiska stöttepelaren i familjen. Lite av detta tankesätt kunde vi även placera på våra informanter då en del av de förlitar sig på sina män.

6.2 Etnisk enhet

Något vi noterat i vår studie är informanternas sociala nätverk och vilka deras kontakter är. Under intervjuernas gång kom vi fram till att även fast informanterna hade ett socialt nätverk i Sverige (vissa större än andras) som var deras kontakter någon som talade arabiska eller kom ifrån Mellanöstern. Vi kan se att det inte finns några svenskfödda individer kopplade till deras sociala nätverk och de svenskar som finns är deras lärare i skolan där av kan vi konstatera att interaktionen med svenskar är i princip obefintlig. Detta tycker vi är värt att notera i informanternas berättelse eftersom resultatet hade kunnat få ett annat utgångsläge ifall fler svenskfödda individer varit med i bilden. Kanske hade det kunnat ges andra jobbmöjligheter eller att de helt enkelt hade kunnat etablera sig på den svenska arbetsmarknaden annorlunda i jämförelse med vad det är idag.

6.3 Metoddiskussion

Vi valde att använda oss av den kvalitativa forskningsmetoden då den är mest anpassad till denna kontext, men även en modell som innehåller blandade metoder för forskning om socialt nätverk (Baker- Doyle, 2015). Denna metod lägger störst fokus på hur och varför nätverk fungerar. Vi har varit i kontakt med sex immigranter för att kunna samla in det empiriska materialet till vår studie. Metoden har varit väldigt givande då den har kunnat belysa immigranternas berättelser. Vi valde även att förhålla oss sedan till Baker- Doyle’s (2015) SNA analys som lägger störst fokus på observationer men även intervjuer och dokumentationer i viktiga tidpunkter av förändringar i livet. Analys har varit bra att använda sig av då den inte endast har gett en förklaring på nätverksstrukturer utan även information om deltagarnas nätverk. Då en SNA-analys bygger på informanternas

berättelser och ger oss en djupare inblick. Denna typ av analysmetod har lagt en stor fokus på immigranternas viktiga händelser och inte ställt några begränsningar inför intervjuerna

38

som i sin tur ökar validitet för den insamlade datan. Genom att validiteten är hög har det i sin tur ökat vår studies trovärdighet. Med hjälp av denna metod har vi kunnat besvara syftet med studien.

Under informanternas berättelser kunde vi se en tydlig koppling kring olika aspekter

i deras berättelser när det handlade om värderingar, utbildning och nätverk och skapar en reliabilitet. Nackdelarna med detta angreppssätt är att vi inte får med alla deras synpunkter gällande deras berättelser. I våra transkriptioner har vi försökt att få med allt och översätta det ordagrant det går från arabiska till svenska trots detta tror vi det finns en risk med att inte kunna tolka vartenda ord eller gest från arabiska till svenska som i sin tur kan påverka resultatet. Dock tror vi att med hjälp av det arabiska språket både i tal och skrift har detta även ökat vår validitet av vår studie på de sättet höja trovärdigheten av den insamlade

datan. Detta eftersomdeltagarna har känt sig avslappnade under intervjuerna då de fick tala

sitt egna språk och fritt. Sammanfattningsvis har metoden lyckats lyfta syftet med vår studie dvs. hur individer som emigrerat från Syrien efter 2000-talet tar sig in i

arbetsmarknaden i Sverige med hjälp av sina sociala nätverk.

6.4 Teoridiskussion

Teorierna vi valt att analysera det empiriska materialet med anser vi vara högst relevanta för vår studie. Hodkinson & Sparkes (1997) Careership-teori är en bra beskrivning kring hur vi individer påverkas av vårt förflutna och att det följer med oss i de karriärbeslut vi väljer att göra eller inte göra under livets gång. Teorin tycker vi har lyckats fånga upp innebörden av deltagarnas förflutna och habitus som sedan går att förstå och koppla till deras val i livet.

Bourdieus teori (1986) om individens sociala kapital har också varit till stor nytta när vi analyserat det insamlade empiriska materialet. Bourdieus (1986) talar om hur det sociala kapitalets kapacitet bidrar till vilket socialt nätverk individen har i sitt liv. Han talar även om det ekonomiska, kulturella och sociala kapitalet som bidrar till storleken och effektiviteten kring en individs nätverk. I diskussion kan vi tydligt se hur männen som ägde större kapital också resulterade i att de hade ett betydligt större nätverk medan kvinnorna, som inte hade några större kapital inte hade samma chanser. Sammanfattningsvis ser vi att

39

mängden kapital har en stor inverkan i vilka möjligheter som ges samt att individens habitus påverkar deras handlingshorisont.