Att komma ut och arbeta i ett helt nytt samhälle, med hjälp av det sociala nätverket

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Att komma ut och arbeta i ett helt nytt

samhälle, med hjälp av det sociala

nätverket

To enter work in a completely new society with the help of social

networks

Noor Ahmad

Katarina Radenkovic

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Handledare: Peter Gladoic Håkansson

Datum för uppsatsseminarium: 2020-06-04

3

Abstract

A social network is something we carry with us throughout life and that grows with time. The purpose of our study is to examine immigrants from the Syrian network when they come to Sweden. For us, it is further important to understand how networks can differ depending on different factors. The comparisons in this study will centralize around gender and educational background, in relation to the individual’s network. To get a result to our research question, we chose to interview three men and three women who immigrated to Sweden from Syria, with different educational backgrounds. In our research we wanted to bring forward the informant history, and we did this through a SNA-analysis together with the qualitative research method we chose, to get a result on what differs in their stories. The results of the study show that the networks differ depending on gender, but there was barely an effect depending on their educational background. The women in the study had a very limited network where the majority of the contacts were close family members,

acquaintances and friends. On the other hand, the men had a broader network that consisted of acquaintances, former colleagues, family, friends etc. This results in the men having an easier time getting into the Swedish labour market, by using the help of their former contacts, compared to women.

4

Förord

Vi vill börja med att tacka informanterna som valt att delta i detta forskningsprojekt som bidragit med mycket kunskap till syftet med vårt arbete och oss som människor. Vi är tacksamma över att ha fått ta del av MILNET projektet och alla intressanta diskussioner som vi haft tillsammans med vår handledare och kurskamrater.

5

Innehållsförteckning

1.1 Disposition och innehåll ... 9

2. Tidigare forskning ... 10

2.1 Det sociala nätverkets betydelse ... 10

2.2 Begränsningar beroende på kön och utbildningsbakgrund ... 12

2.3 Sammanfattning ... 13

3.Teoretiska utgångspunkter ... 14

3.1 Careership ... 14

3.2 Handlingshorisont, habitus & fält ... 15

3.3 Socialt kapital ... 16

3.4 Sammanfattning ... 17

4.Metod ... 18

4.1 Metodval och metoddiskussion ... 18

4.2 Urval av undersökningsenheter ... 19

4.3 Analysform ... 20

4.4 Datainsamling ... 20

4.5 Etiska ställningstaganden ... 21

5.1 Immigranternas Bakgrund ... 23

5.2 Hur immigranters nätverk ser ut efter ankomsten till Sverige ... 24

5.3 Skillnad mellan män respektive kvinnor i deras nätverkande ... 26

5.4 Utbildningsbakgrundens roll i immigranters nätverk ... 30

5.5 Sammanfattning ... 34 6. Diskussion ... 35 6.1 Resultatdiskussion ... 35 6.2 Etnisk enhet ... 37 6.3 Metoddiskussion ... 37 6.4 Teoridiskussion ... 38

6

6.6 Vidare forskning ... 39

Referenslista ... 40

7

1.Inledning

År 2016 invandrade totalt 103 000 personer till Sverige. År 2019 fortsatte ökningen och antalet steg till 116 000 personer. Personer kan invandra till Sverige av olika anledningar, men en stor andel av invandrarna är flyktingar. Under de sista åren har de som har flytt till Sverige varit från krigsdrabbade länder som kommit till Sverige för att söka asyl. Sedan år 2012 har Syriens asylsökande ökat drastiskt. År 2015 hade Sverige det högsta talet

asylsökande som senare ledde till att invandringen slog ett rekord 2016. Den syriskfödda gruppen var den största i Sverige år 2013–2018 (SCB 2018).

I denna studie har vi valt att undersöka hur migranter från Syrien tar sig in på den svenska arbetsmarknaden med stöd av sitt sociala nätverk. Studien utformar sig från forskningsprojektet MILNET som startat år 2020 som undersöker det sociala nätverkets betydelse för nyanlända individer i Sverige. Med utgångspunkt i att nätverk har betydelse

för arbetsmarknadsetablering, har vi har valt att jämföra faktorerna kön och utbildning för

att undersöka hur dessa faktorer påverkar informantens position på arbetsmarknaden. SCB (2018) visar på att under år 1997 till 2001 invandrade det 56 300 personer till Sverige med jämn fördelning mellan män och kvinnor, dock saknas uppgifter om tidigare

utbildning hos dessa immigranter och detta kan bero på att det tar tid att registrerai

systemet. Den uträkningsom registreras visade på att både män och kvinnorhade ungefär

lika hög andel förgymnasial utbildning och gymnasieutbildning. Under kategorin

eftergymnasial utbildning fanns det en tydlig skillnad mellan män och kvinnor, kvinnorna då det var tydligt att det visade på att fler män som hade en eftergymnasial utbildning från sitt hemland. Studien visar även på att vägen in på arbetsmarknaden och de jobb

immigranterna får beror mycket på ifall de är män eller kvinnor. I rapporten gjordes en undersökning kring hur valet av yrke sett ut 5 år från det att man immigrerat till Sverige. Resultatet visade då på att män i större utsträckning jobbar med ett arbete som innefattar yrken inom maskinell tillverkning och transport. Kvinnor däremot jobbade främst inom service-, omsorgs- och försäljningsarbete, till exempel som vård- och omsorgspersonal (SCB 2018).

8

Mallet & Hagen - Zanker (2018) menar på att det sociala nätverket är nyckeln för individer som migrerar till ett annat land. De sociala nätverken kan bidra till en finansiell resurs men också att individerna får etablera sig på arbetsmarknaden. Det sociala nätverket är inte något bestående utan kan utforma sig tids nog under livets gång med till exempel individer som bland annat har samma religiösa och etniska bakgrund. Mycket pekar på att det sociala nätverket för en nyanländ individ har en stor betydelse för hur en ska etablera sig på arbetsmarknaden och få tillgång till finansiella resurser.

1.2 Problemformulering

Denna studie har vi valt att knyta an till MILNET, ett forskningsprojekt som äger rum just nu som undersöker hur immigranter nätverkar när de kommer till Sverige. Vår tanke kring denna studie är att det sociala nätverket både skapar en form av trygghet och stöd hos individerna samt att det bidrar till en form av identitetsskapande. Därför skulle det sociala nätverket kunna ha en stor betydelse för immigranterna. Som immigrant i Sverige från Syrien möts dessa människor av en helt annan kultur och samhälle som kan bidra till en viss osäkerhet hos dessa individer och det sociala nätverket blir därför mycket viktigt

I vår studie kommer vi med hjälp utav den kvalitativa forskningen använda oss av intervjuer som en metod för att undersöka vår problemformulering.

Syftet med vår studie är att undersöka hur individer som emigrerat från Syrien efter 2000-talets tar sig in på arbetsmarknaden i Sverige med hjälp av sina sociala nätverk. I vår undersökning ligger intresset särskilt i ifall det finns skillnad på hur det sociala nätverket ser ut mellan män respektive kvinnor och deras utbildningsbakgrund. De olika faktorer vi valt kommer sedan analyseras och kopplas till immigranternas hur deras väg in på den svenska arbetsmarknaden sett ut.

Våra forskningsfrågeställningar lyder därav;

1. Hur ser informanternas nätverk ut när de immigrerar till Sverige?

- Har till exempel kvinnor ett specifikt nätverk och män ett annat som kan leda till

9

2. Finns det skillnad mellan män respektive kvinnor i deras nätverkande? - Blir det ett hinder att t.ex. vara kvinna?

3. Har utbildningsbakgrunden betydelse för hur deras nätverk ser ut?

- Finns det en betydande roll beroende på vilket kön eller utbildningsbakgrund en

tillhör eller har?

1.1 Disposition och innehåll

Uppsatsen kommer att inledas med en bakgrund till vårt valda forskningsområde och en mer utförlig förklaring kring vad vi kommer att fokusera på i denna studie. Vidare följer en

presentation av studiens syfte, frågeställningar ochbegreppsdefinitioner. Efter detta

kommertidigare forskning att presenteras och med förklaring att sammankopplas till vår

studie och forskningens relevans. Vidare följer beskrivning av de utvalda teorierna för studien och vilka teoretiska utgångspunkter vi kommer att förhålla oss till när vi analyserar

insamlingen av empirin. Därefter kommer vi att presentera en resultatredovisningoch följa

upp detta resultat med en analys kring den insamlade empirin. Slutligen kommer vi att framföra en diskussion kring resultatet av det valda forskningsområdet och samla tankar kring hur detta kan tas vidare.

10

2. Tidigare forskning

I detta kapitel redogörs den tidigare forskningen i två teman. I det första temat presenteras socialt nätverk och det andra temat är immigrerande kvinnor respektive män som kommer till Sverige. Avslutningsvis av detta kapital sammanfattas tidigare forskning i vilken betydelse den har för studien.

2.1 Det sociala nätverkets betydelse

I vår studie blir det viktigt att förstå vad det sociala nätverket har för betydelse för individer som immigrerar till Sverige. Det blir också viktigt att förstå hur det sociala nätverket ser ut och vilka individer som befinner sig inom respektive nätverk. Sker de flesta anställningarna informellt med hjälp ut av kontakter eller får de flesta hjälp av myndigheterna i Sverige.

Mallet & Hagen- Zanker (2018) betonar att det sociala nätverket kan spela en betydande roll till de planerade framtida flykterna, så länge dessa individer drar till sig rätt kontakter vid rätt tidpunkt det vill säga de kontakter som de kan utnyttja för att komma etablera sig på arbetsmarknaden. Vidare menar de på att det sociala nätverket kan bidra till en form av finansiella resurser. Det sociala nätverket består inte endast av familj och vänner från hemmen, utan dessa nätverk kan bildas på vägen speciellt med människor med samma religiösa samt etniska bakgrund.

Behtoui (2006) talar i sin studie om människans sociala nätverk och hur det sociala nätverket ofta har en betydande inverkan på den enskilde individens kommande position på arbetsmarknaden. Att ha ett socialt nätverk blir därför en ren investering för den enskilde individen och något vi alla kan skapa genom individuella, kollektiva, indirekta eller direkta kontakter. Så länge individen fortsätter att reproducera dessa sociala relationer, blir detta en användbar strategi in på arbetsmarknaden både kort och långsiktigt.

Behtoui (2006) talar i sin rapport om ett visst stigma för en del etniska grupper som kan försämra chanserna att ta sig in på arbetsmarknaden för att det enligt vissa arbetsgivare

11

finns ett stigma kring denna grupp individer. Dessa individer ska då enligt Behtoui (2006) mobilisera sitt sociala nätverk genom att nå ut till någon i sitt personliga eller professionella nätverk. Det kan vara allt ifrån att nå ut till en nära släkting, bekant eller en gammal

arbetskollega och på så sätt kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Detta betyder dock också att individen som sträckt ut en hand till sitt sociala nätverk får ‘’ta de jobbet hen får’’ och garantier på att hen skulle trivas på arbetsplatsen eller på något sätt utvecklas går inte att räkna med (a. a).

Behtoui (2008) undersöker olika sätt att få jobb på den svenska arbetsmarknaden genom ett antal metoder. Till denna studie undersöks två olika grupper. Den ena gruppen är immigranter och den andra är svenskfödda individer. Dock har både grupperna endast varit ute på arbetsmarknaden i ett år och det som blir intressant är att jämföra deras löner.

Behtoui (2008) undersöker även i sin studie hur många som har fått jobb informellt via kontakter i jämförelse med de som har fått jobb via till exempel en myndighet. Studien visar på att det finns tre olika metoder för att få en anställning. De tre olika metoder enligt studien är de formella, informella samt den direkta jobbsökningsmetoden. Den formella metoden är när individen använder sig av arbetsförmedling, tidskrifter, tidningar och internet för att söka efter ett jobb. Den informella metoden för jobbsökning inkluderar familjenätverk, personliga nätverk och skolnätverk med andra ord något som kan betraktas som deras sociala kapital.

Sist finns det direkta jobbsökningsmetoden där individen aktivt tar kontakt med företag och i många fall besöker den potentiella arbetsplatsen. Studien lyfter även de nyanställdas egen roll och ansvar att lära sig de nya arbetsuppgifterna samt att kunna förstå

och utöva de värderingarna och normer som finnspå den befintliga arbetsplatsen.

Anledningen till att detta påpekas i studien är på grund av att integrationer och

socialiseringsprocessen i organisationen påskyndas om den anställde har fått jobbet via sitt sociala nätverk. Med andra ord blir processen betydligt förkortad om individen skulle få jobbet via någon de känner eftersom det redan finns en relation, möjlighet och en viss förståelse för värderingarna och normerna på arbetsplatsen. Studien lyfter även jämförelsen mellan män och kvinnor när det kommer till att lyckas få sig en anställning inom sitt sociala nätverk. Resultatet av jämförelsen visar att kvinnor är betydligt mer begränsade i sitt

12

Kvinnor, enligt Behtoui (2008) tenderar ofta att ha fler kvinnor i sitt nätverk och därav ses detta som en begräsning då kvinnor ofta har ett mindre socialt nätverk. Lösningen på detta menar Behtoui blir att kvinnor aktivt måste skapa fler kontakter med det motsatta könet för att utöka sitt sociala nätverk, vilket män inte behöver då de oftast har ett större socialt näverk och kan dela med sig av dessa (a. a).

Denna artikel blir viktig för oss i vår studie då den tar upp konkreta exempel på hur det går till när individer som immigrerat söker sig till ena arbetsplats genom olika metoder samt att den gör en tydlig jämförelse mellan män och kvinnors nätverk. Dessa delar blir då viktiga att ta hänsyn till i vårt resultat då både delarna blir centrala i vår studie.

2.2 Begränsningar beroende på kön och utbildningsbakgrund

I vår studie är kön och utbildningsbakgrund en central del kopplad till studiens

frågeställningar. Det blir intressant för oss att jämföra hur kön och utbildningsbakgrund påverkar den enskilde immigrantens sociala nätverk. Hur den påverkar kan vara allt ifrån det sociala nätverkets storlek och befintliga kontakter. Men även om den enskilde

individens utbildningsbakgrund kan bidra till att hen får en annan position på

arbetsmarknaden. Det blir viktigt att förstå just skillnaden mellan män och kvinnors sociala nätverk och vilka faktorer som bidrar till deras sociala nätverk.

Behtoui (2006) betonar i en annan studie kallad Unequal Opportunities hur en individs egenskaper som kön, utbildningsnivå, och ursprungsland kan komma att förbättra eller hindra individen. Förbättra eller hindra individen på den svenska arbetsmarknaden beroende av hur pass belönat det sociala kapitalet i koppling till utbildning och tidigare arbetslivserfarenhet.

I studien ”Women and Work in the Arab World” av Hijab (1994) undersöks kvinnor och mäns position på arbetsmarknaden. Studien har sitt utgångsläge i mellanöstern och undersökningar som sker är en redogörelse för hur kvinnorna arbetar i dessa länder. Vi anser att även fast vår undersökning utspelar sig i Sverige har vi valt att använda oss utav denna studie. Detta för att kunna jämföra hur mycket kvinnorna kontra männen tar med sig av sina traditioner och synsätt på deras arbetsmöjligheter (a. a).

13

I en studie gjord av Hijab (1994) menar forskaren på att det finns olika faktorer och förutsättningar som leder till att kvinnor och män etablerar sig olikt ifrån varandra på arbetsmarknaden. Kvinnor i mellanöstern är generellt inte lika insatta

utvecklingsprocesserna som sker inom landet eller den befintliga arbetsmarknaden. Anledningarna till detta anses vara många men talar främst för att kvinnorna i dessa länderna är underrepresenterade. Studien menar även på att normer och traditionerna i mellanöstern kan förhindra kvinnan att ta samma plats i samhället som mannen gör. Det talas även om att kvinnor är upplärda sedan barnsben att mannen har en högre status och att kvinnan inte förväntas etablera sig på arbetsmarknaden på samma sätt som män (a. a).

2.3 Sammanfattning

Bethoui (2008) talar i sin studie om att kvinnors nätverk är mer begränsade än mäns och att vägen till anställning kan bli svårare. Detta blir väldigt intressant då just denna aspekt är central i vår studie och något som vi kommer att förhålla oss till i den analyserande delen ut

av arbetet. Vidare visar tidigare forskningatt män i större utsträckning hade en högre

utbildning än vad kvinnorna hade. Studien’’Women and Work in the Arab World’’ förklarar att kvinnor inte är lika delaktiga i sin egna karriärprocess. Männen däremot är väldigt insatta i sina arbetsmöjligheter och denna skillnaden menar studien kan bero på många anledningar exempelvis traditioner och normer om att kvinnan ska sköta hushållet (a. a).

I vår studie kommer vi även ta hänsyn till hur kvinnorna med hjälp av sitt sociala nätverk kommer i kontakt med arbetsmarknaden eller ifall normer och traditioner även styr efter deras flytt till Sverige.

14

3.Teoretiska utgångspunkter

I detta kapitel presenteras de teoretiska utgångspunkterna vi valt att tillämpa till denna studie. De valda teorierna talar om individens olika former av kapital som följer med en under livets gång och framför allt när människan ställs inför sin kommande position på arbetsmarknaden. Individens kapital och habitus bildar tillsammans en väg in på arbetsmarknaden. De teoretiska utgångspunkter vi valt att förhålla oss till är Bourdieus (1986) teori om människans kapital och Careership-teorin av Hodkinson & Sparkes (1997) som grundar sig i Bourdieus teori om habitus och individens handlingshorisont.

3.1 Careership

Careership-teorin utav Hodkinson & Sparkes (1997) grundar sig i Bourdieus teori om habitus och individens handling horisonter. Teorin utspelar sig i tre olika dimensioner som tillsammans leder till ett beslut inom deras karriär som blir kopplade till ett sociologiskt perspektiv (Hodkinson & Sparkes 1997, 32–34).

Den första dimensionen som beskrivs talar om det praktiskt rationella

beslutsfattandet individen gör kopplat till sitt habitus. Dessa beslutsfattande blir då färgade sedan tidigare och detta kan vara på grund av individens, föräldrar, vänner och egna

erfarenheter. I den andra dimensionen talar Hodkinson & Sparkes (1997) om begreppet fält som kan ses som en arbetsmarknad. Kort och gott kan man beskriva det som att vi alla människor bär på någon typ utav kapital. Detta kan både vara ekonomiska, kulturella, sociala kapital som sedan omsätts av aktörerna på marknaden och avgör vår kommande position utifrån kontexten. Hodkinson & Sparkes (1997) menar på att karriärutveckling inte är en rak väg utan har många betydelsefulla förändringar där rutiner bryts och vi ställs inför brytpunkter där ett exempel kan vara att en individ byter arbetsplats (Hodkinson & Sparkes 1997, 32–34).

15

3.2 Handlingshorisont, habitus & fält

Bourdieu (1986) talar om begreppet fält som finns hos var och en individ och förklarar det som platsen en människa befinner sig på. Det sociala fältet inkluderar grupper där gruppen tillsammans har ett gemensamt mål. Ett exempel på grupper som kan befinna sig inom var och en individs sociala fält kan vara allt ifrån familj, vänner eller hens arbetsplats. Inget fält är dock fastställt för evigt utan kan förändras med tid och kan även vara väldigt komplexa. Ett fält kan för en individ kännas som en stor gemenskap och tillhörighet men kan samtidigt producera ett slags utanförskap. Hur pass stor makt och tillhörighet en individ kan känna inom vartdera fältet har med deras kapital att göra. De olika kapitalen som benämns inom dessa fält är det sociala kapitalet, ekonomiska kapitalet och det kulturella kapitalet. Alla individer äger en viss form av kapital och utifrån dessa bestäms vår position inom fältet. En individ med mycket kapital kan därför få en högre position än en individ med lägre kapital. Fältet kan ses i en jämförelse med en spelplan där alla individer är en viss typ av spelare och desto större och mer etablerat fältet är desto svårare blir det för andra att ansluta sig och känna gemenskapen av fältet. Det som blir centralt i Careership teorin är framförallt vad som händer när spelarna inom fältet samspelar mellan varandra. På de sättet genomgår individen i fältet en karriärutveckling som kan bli begränsad av hens handlingshorisont (Hodkinson & Sparkes 1986, 51–52).

Hodkinson & Sparkes (1997) talar i sin teori om individens handlingshorisont som kan begränsa karriärvalet för individen. I deras teori förklarar de handlingshorisonten som en slags ram individen har framför sig för vad som anses vara passande eller vad som faktiskt är uppnåbart utifrån vart de befinner sig och deras nuvarande situation. Hodkinson & Sparkes (1997) menar därför att handlingshorisonten kan förklaras som det individen tror är värt att kämpa för och lägga ner tid på utifrån tidigare erfarenheter. Det finns många faktorer som kan påverka den enskilde individens handlingshorisont, det behöver inte endast vara de tidigare erfarenheter utan kan också vara vänner och familj som aktivt påverkar det kommande valet (Hodkinson & Sparkes 1997, 29).

En annan viktig faktor enligt Hodkinson & Sparkes (1997) som styr påverkar handlingshorisonten är individens habitus. Individens habitus kan förklaras som det undermedvetna något som människan inte kan sätta ett finger på men som blir avgörande

16

och påverkar handlingshorisonten. Ett habitus är något som mognar inom oss hela livet och influeras starkt av de olika fälten individen befinner sig inom. De val individen väljer att göra baseras på vad individen hört och besluten blir därför irrationella och är inte till grund för någon reell information (Hodikson & Sparkes 1997, 33–34). Vidare menar de på att karriärvalet hos individen ofta inte bygger på någon specifik plan och anledningen till att individen gjort de val som gjort går inte att förklara utan sker undermedvetet. Influenserna från de olika fälten och framförallt den position individen har inom fältet kan också avgöra och påverka karriärvalet i stor utsträckning genom livet då våra fält alltid förblir aktiva och påverkas av dem samt vårt habitus (Hodikson & Sparkes 1997, 34–35).

3.3 Socialt kapital

Det sociala kapitalet enligt Bourdieu (1986) innefattar den enskilde individens

institutionaliserade nätverk. Dessa nätverk kan vara allt ifrån individens vänner, familj, klass eller vilket parti de tillhör. Varje individ har ett omfång av socialt kapital och denna mängd påverkas av hur stort nätverk av relationer som kan insamlas och användas. Vid sökning av nytt jobb blir individer beroende av sitt sociala kapital för att få hjälp av sitt befintliga nätverk som möjligtvis kan ge en anställning eller tips i arbetsmarknaden (Bourdieu 1986, 51–52).

En individs sociala kapital (Eriksson, 2003) bestäms av hur stort nätverk individen har och hur pass effektiva de kontakterna som finns inom nätverket är i situationer där individen t ex blir av med sitt jobb och behöver finna ett nytt. Det som även spelar roll i det sociala kapitalet är hur mycket varje individ äger; hur stora ekonomiska, kulturella och sociala kapital individerna i nätverket förfogar över. Varje individ i nätverket skapar sig flera kontakter och blir då ‘’rikare’’ inom sina olika kapital och blir sedan en möjlighet för de andra individerna i nätverket att utnyttja. Alla kapitalen samverkar med varandra och bara för att en individ har en hög utbildning (högt kulturellt kapital) innebär inte detta en självklar framgång utan kräver stöd från t.ex. individens nätverk för att kunna verkställas (Eriksson, 2003).

Bourdieu (1986) förtydligar att det sociala kapitalet inte är något som oftast sker naturligt utan är rena investeringsstrategier hos individen. I många fall när individer

17

nätverkar mellan varandra sker utbyten av kontakter mellan varandra för att bygga upp en tillit för dennes egna skicklighet för att kunna få bättre förutsättningar och samla sitt sociala kapital. Bourdieu menar därför på att uppbyggnaden utav nätverk är något som används som antingen en enskild eller en kollektiv investeringsstrategi. Genom att dela med sig utav sina kontakter inom nätverket skapar detta ömsesidighet och en större tillit för personen i fråga och gynnar individen stort (Bourdieu 1986, 250–253).

Det som dock kan spela roll är de olika samhällsklasserna som finns i samhället då Bourdieu (1986) menar på den ‘’högre klassen’’ i samhället som besitter ett högt kulturellt och ekonomiskt kapital och befinner sig i en specifik position inom det olika fältet kan utnyttja detta. Genom att äga ett stort ekonomiskt och kulturellt kapital kan detta ‘’bytas’’ mot ett högre socialt kapital bland folk inom den ‘’högre klassen’’ som besitter ett större socialt kapital. Därför menar Bourdieu på att alla människor föds med ett visst

‘’startkapital’’ i form utav ekonomisk, socialt och kulturellt beroende på vad man föds in i för samhällsklass (a.a).

3.4 Sammanfattning

Sammanfattningsvis anser vi att de valda teoretiska utgångspunkterna har varit av stor relevans för vår studie. Med hjälp av Bourdieus (1986) teorier om det sociala kapitalet kopplats till den enskilde individens nätverk kommer det att hjälpa oss analysera våra intervjuer på de sätt vi vill. Vi har i vår studie valt att undersöka syriska immigranters nätverk och utifrån Bourdieus idéer om de olika kapitalens betydelse, som sedan kopplas ihop med immigranternas berättelser. Vi tror även att teorin om den enskilde individens habitus och hur en handlar utifrån sitt habitus inom sin handlingshorisont kan vara relevant att koppla till vår studie.

18

4.Metod

I detta kapitel redogör vi tillvägagångssättet för att genomföra den här studien. Syftet med den här studien är att undersöka hur individer som emigrerat från Syrien efter 2000-talet tar sig in på arbetsmarknaden i Sverige med hjälp av deras sociala nätverk. Inledningsvis

kommer vi att argumentera för val av metod då vi anser att den kvalitativa metoden ärmest

passande i denna kontext. Vidare redogörs det för hur analysmetoden kommer att används i denna studien. Hädanefter kommer en redogörelse av urvalet av respondenterna och

empiriinsamling. Avslutningsvis kommer forskningsetikens diskussion som vi har utgått ifrån.

4.1 Metodval och metoddiskussion

Baker-Doyle (2015) beskriver en modell med blandade metoder för forskning om socialt nätverk, som passar studien. Vi har valt att använda oss av den kvalitativa

forskningsmetoden. Denna metod är byggt på de social nätverket men har även koppling till det sociala kapitalet hos en individ. Det sociala kapitalet uppfattas inte endast som en individuell egenskap utan även som en sorts resurs inom de befintliga relationerna. Forskarna som studerar det sociala nätverket är intresserade av att tala om det sociala kapitalets natur och hur det fungerar i kontexter och samhällen. Arbetssättet kring denna metod är att jobba mycket ute på fältet bland informanterna. Detta för att kunna samla in en riklig data från informanterna för att kunna förstå vilka sociala mekanismer, relationer som inverkat något beslut i deras berättelse. Den kvalitativa forskningen lägger störst fokus på hur och varför nätverk fungerar men den argumenterar även för en definition av socialt kapital. Den ger en bild av hur interaktioner sker mellan individerna över tid och avslöjar även detaljer om faktorer som utformar besluten och deras utvecklings relationer. Denna typ av studie kan vara svår att implementera i stor skala, därför kan det kräva att flera forskare samarbetar och sammanställer datainsamlingen över tid (a.a).

19

4.2 Urval av undersökningsenheter

Frågeställningarna för den här studien handlar om hur immigranters nätverk ser ut när de immigrerar till Sverige, om det finns skillnader mellan män respektive kvinnor i deras nätverkande och om deras utbildningsbakgrund har en väsentlig del i hur deras nätverk ser ut. De immigranter vi har valt ut är deltagare ifrån ett stöd och matchnings-företag.

Företaget inriktar sig på både utbildning och coachning mot arbetslivet. Företaget erbjuder också yrkessvenska, en språkutbildning inriktad på det svenska språket som krävs inför den svenska arbetsmarknaden. Yrkessvenska erbjuder även kunskap om den svenska

arbetsmarknaden och en god utvecklingen inom ens egna bransch eller yrke. För att kunna vara inskriven på denna yrkessvenska krävs det inte förkunskaper utan endast att

personen är arbetssökande och inskriven hos Arbetsförmedlingen. De immigranter som är med i vår studie, studerar yrkessvenska med inriktning för bussföraryrket samt

undersköterskeyrket. Larsen (2009) talar om ett sätt arbetssätt kring urvalet de väljer att kalla för självselektion. Självselektion innebär att informanter själva beslutar ifall de vill deltaga i undersökningen eller inte (Larsen 2009, 77).

Då vi tidigare har haft kontakt med företaget var det smidigt för oss att kunna boka in möte med deltagarna som valde att delta i vår undersökning. Vi började med att ta

kontakt med chefen och studie- och yrkesvägledaren i företaget och presenterade syftet med uppgiften och vilka typ av deltagare vi skulle behöva till undersökningen. Studie och

yrkesvägledaren tog sin tid och beskrev syftet med vår undersökning och ifall det fanns något intresse från deltagarens sida att delta i studien. Deltagarna som valde att anmäla sig tilldelade oss sina telefonnummer och tillsammans bestämde vi tiderna inför intervjuerna. De informanter som valde att delta i vår undersökning var 3 män och 3 kvinnor från Syrien som immigrerade till Sverige efter 2000-talet och hade jobbat några få år redan.

Uppdelningen av deltagarna blev som den blev eftersomvi var noggranna med att det

skulle vara lika många från vardera kön som skulle anmäla sig. I studien har vi valt att skydda deltagarnas fullständiga namn och i redogörelse för det insamlade materialet har vi valt att benämna deltagarna utifrån dessa namn; Basheer, Mohammed, Ali, Kheetam, Zuzann och Sara.

20

4.3 Analysform

Den metod vi kommer att utgå ifrån i denna studie är Baker-Doyle’s (2015) variant av social nätverksanalys (SNA). En SNA analys av kvalitativa data lägger fokus på observationer, intervjuer och dokument för viktiga tidpunkter av förändringar eller

skeenden, och letar efter individer i dessa berättelser kopplade till studiens fokuspunkt. Den kvalitativa analysen av nätverk i deltagarnas berättelser ger inte bara en förklaring på nätverks strukturer utan även information om deltagarnas nätverk och dess funktion. Eftersom analysen lägger stor fokus på viktiga händelser och inte bara rapporterade nätverk, ställer den rapporterings begränsningar i SNA analysen, som i sin tur ökar validiteten för den insamlade datan (Baker- Doyle 2015).

Metoden är lämplig att använda då syftet med studien är att undersöka hur individer som immigrerat från Syrien efter 2000-talet tar sig in på arbetsmarknaden i Sverige, med hjälp av sitt sociala nätverk. Det teoretiska begreppet vi kommer att utgå ifrån är det sociala kapitalet då detta kapital även erkänner individers roller och status inom individens sociala nätverk. SNA-analysmetoden bygger mycket på informantens berättelse och att vi som intervjuare ska hitta betydelsefulla aspekter genom intervjuns gång. I intervjuandestund lyssnar vi som intervjuare på informanten och letar efter specifika punkter i deras berättelse vi anser vara betydelsefulla för vårt syfte och bygger vidare intervjun inom det specifika ämnesområdet.

4.4 Datainsamling

I utformningen av våra frågor har vi tagit hänsyn till SNA analysen av Baker- Doyle (2015) som vi kommer att använda oss av när vi analyserar den insamlade empirin. SNA analysen lägger fokus på viktiga tidpunkter, förändringar eller skeenden och fokuserar mycket på individen berättelser kopplade till studiens syfte (Baker- Doyle 2015). Vi valde därför att utforma våra frågor på de sättet att det ständigt kunde kopplas till studiens fokus.

Respondenterna som ställde upp för vår studie befann sig i samma stad, därför valde vi att genomföra intervjuerna på plats där de befann sig. Och detta underlättade för de att

21

var översatt på det arabiska språket för att kunna öka deras förståelse om vårt valda ämne. Samtliga intervjuer spelades in med ljudupptagning på telefon. Berättelsen från

informanterna bearbetades senare och transkriberas ordagrant från arabiska till svenska. Totalt genomfördes 6 intervjuer där var intervju varade i 50–60 minuter.

4.5 Etiska ställningstaganden

Till denna studie har vi valt att följa Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskapliga forskning. Denna information fick informanterna i ett e-postutskick men även vid intervjutillfället. Informanterna fick i enlighet med

informationskravet information om att det är frivilligt att delta, syftet att det kommer att ljud inspelas för att senare transkriberas på svenska samt att materialet kommer endast att användas för denna studie (ibid, 7). informanterna kunde även enligt samtyckes kraven bestämma över sin medverkan genom att avbryta samarbetet när de vill och känner för det (ibid, 10). Efter intervjuerna anonymiseras informanterna och på de sättet följdes

konfidentialitetskravet. Personliga uppgifter såsom namn och ålder kommer att

avidentifieras för att ingen skulle kunna knyta dem ann till studien (ibid, 12). I studien har

informanterna även fått ett fiktivt namn allt eftersomde ska avidentifieras. Genom att sedan

materialet endast behandlats av Noor och Katarina i forskningssyfte och ej använts till något annat har vi följt nyttjandekravet (ibid, 14).

22

5.Resultat och Analys

I detta kapitel redovisar och analyserar vi resultat av det empiriska materialet, utifrån syftet att undersöka hur individer som immigrerat från Syrien efter 2000-talet tar sig in på

arbetsmarknaden i Sverige med hjälp av deras sociala nätverk. Resultatet är uppdelat i olika teman utifrån studiens frågeställningar: Hur immigranters nätverk ser ut när dem

immigrerar till Sverige, skillnad mellan män respektive kvinnor i deras nätverkande, utbildningsbakgrund ens roll i immigranters nätverk. De sex personer som vi kommer att utgå från presenterar vi i två olika delar. Både männens samt kvinnornas bakgrund och nätverk kommer att behandlas nedan i form av två olika tabeller. Nätverken utspelar sig former länkade till varandra nedan. I punkterna påhittade namn, tidigare utbildning från Syrien, kön, året de immigrera till Sverige, jobb samt hur länge de har varit i arbete i Sverige att belysas. Vidare redovisar och analyserar vi empirin i relation till de teoretiska begreppen habitus, handlingshorisont och Bourdieus teori om olika kapital. Kapitlet avslutas med en kort sammanfattning av resultatdelen samt analysen. Tabellerna nedan visar uppeldningen mellan informanternas kön, utbildning jobb i Sverige och

arbetslivserfarenhet i Sverige. Män Namn Kön Utbildning i Syrien Immigre rat till Sverige

Jobb i Sverige Arbetslivs erfarenhet i Sverige

23

Kvinnor

5.1 Immigranternas Bakgrund

Samtliga immigranter förutom Mohammed har en akademisk utbildning från Syrien som till exempel en lärarutbildning eller ingenjör inom olika inriktningar. Mohammed berättar att det är arbetslivserfarenheter som har varit en betydande roll för honom, men även att det aldrig har varit vid intresse att studera vidare då han inte behövt. De andra immigranterna med ingenjör- och lärarutbildningar berättar dock att utbildningen har varit nyckeln till arbete i Syrien, men att de aldrig behövt tänka på att det är viktigt med arbetslivserfarenhet som det blir i Sverige. De nämner även att det är bäst att ha med sig sin utbildning och vara förberedd på det värsta som kan hända. Samtliga immigranter immigrerade till Sverige mellan åren 2012–2016 och har arbetat i minst 1år i den svenska arbetsmarknaden. Ingen av immigranter har arbetat inom sin utbildning från Syrien. De två tabellerna ovan är uppdelade efter kön. Moham med Man Gymnasialnivå samhällsvetenskap År 2012 Trädgårdsskötare 5år

Basheer Man Teleingenjör År 2015 Bilmekaniker 4år

Ali Man Flygingenjör År 2016 Matbutiksbiträdare 3år

Namn Kön Utbildning i

Syrien

Immigre rat till Sverige

Jobb i Sverige Arbetslivs erfarenhet i Sverige Khetam Kvinna Oljeingenjör

Grundskolelärare

År 2016 Barnskötare 2år

Sara Kvinna Gymnasielärare År 2016 Kassörska 1år

24

Det alla har gemensamt är åsikten kring hur det bristande kunskaperna i det svenska språket har varit anledning till att de haft svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, samt att de alla tycker att män har det betydligt lättare då de redan funnits ett etablerat nätverk i Sverige för dem.

5.2 Hur immigranters nätverk ser ut efter ankomsten till Sverige

Intervjuerna präglades framförallt av immigranternas nätverk. Nyckeln i intervjuerna var att få fram hur immigranterna skapar deras nätverk i Sverige och hur detta nätverk ser ut. Det som blev uppenbart var att alla på något sätt hade svårt att skapa ett socialt nätverk och att kvinnorna i studien hade betydligt svårare att nätverka.

Det som var gemensamt och centralt är att var och en informant byggde en stor del av sitt nätverk på deras vänner och familj.

När det kommer till att fråga om råd eller, när kommer till att känna sig inkluderad i ett umgänge är familjen och vännerna det nätverket som de förlitat sig på. Basheer

beskriver sitt nätverk som obegränsat, då han sedan tidigare har haft kontakt med individer som redan bor i Sverige och immigrerat sedan år tillbaka. Basheer beskriver det som en lättnad att få komma till Sverige och känna att det finns ett stabilt nätverk att kunna mobilisera. Även Mohammed som flydde med sina vänner kände att det var lättare för honom att bilda ett socialt nätverk då han kunde bruka sina vänners tidigare kontakter i Sverige.

Mohammed nämner under intervjun att det alltid finns fördelar med att ha tillgång till olika kontakter, desto fler kontakter en individ har tillgång till desto lättare blir både arbetslivet men även det vardagliga livet som nyanländ i Sverige.

Det alla tre männen under intervjuerna nämnde var att det kan finnas flera nackdelar med att ha ett nätverk där deras kontakter talar samma språk och i vissa fall kommer ifrån samma land som de själva. Anledningen till detta beror främst på språket att de inte får utveckla det svenska språket när arbetskamraterna talar samma modersmål som de själva gör. En annan nackdel som nämns är hur de upplever att det blir svårt att kunna utvecklas på sin arbetsplats och att det blir svårare att komma närmare det svenska samhället.

25

Det finns alltså både fördelar och nackdelar med deras befintliga nätverk men att fördelarna väger tyngst.

Khetams nätverk skiljer sig markant ifrån männens nätverk i denna intervju. Under intervjuns gång berättar Khetam om sin upplevelse att komma till Sverige och hur den enda kontakten som skulle kunna leda henne ut till den svenska arbetsmarknaden, var hennes man som redan jobbade i Danmark.

Khetam uttrycker:

Jag kände ingen i Sverige, den enda som kände någon var min man som redan arbetade i Danmark. Han är min trygghet i detta land.

I intervjun framkom det att Khetams nätverk som endast består av hennes man har varit hennes största trygghet och på grund av detta har inte hennes nätverk kunnat utökas speciellt mycket. Vidare nämner hon att hennes man alltid varit den som tar beslut, kontaktar arbetsgivare, pratar med grannarna eller går pratar med vänner. Även Zuzanns man är den som socialiserar sig med andra och är den i relationen som har vänner utanför familjen och grannarna. Det de har gemensamt är att de både två har sin familj som de socialiserar sig mest med och umgås med. Detta ‘’problem’’ enligt de själva uppstår även för Sara som under intervjuns gång även berättar att hennes nätverk är kraftigt begränsat och att det är mannen som står för nätverkandet.

En röd tråd genom alla intervjuer var att alla har bildat ett sorts nätverk på stöd och matchnings företaget där de umgås och pratar med varandra och vissa av deltagarna

spenderar även sin fritid ihop då de blivit goda vänner. Bourdieu (1986) talar om det sociala kapitalet som en investeringsstrategi hos individen. Han menar på att när en individ delar med sig av sitt eget nätverk skapar detta en större tillit för individen i fråga men även ömsesidighet och gynnar individen i stort (Bourdieu 1986, 51–51). Eftersom alla immigranter får samma stöd hos matchningsföretag har de lyckats bild ett sorts nätverk mellan varandra. För männen som Mohammed med flera kontakter i Sverige har han lyckats hjälpa flera genom hans sociala kapital. Genom att Mohammed och de andra immigranterna delar med sig av sina kontakter kommer detta att gynna dem i de stora och bygga en sorts tillit mellan de.

26 Basheer uttrycker:

Detta företaget har öppnat upp nya dörrar för mig och för många andra. Jag trodde att jag redan hade ett brett nätverk men det stämde inte, det bara växer.

5.3 Skillnad mellan män respektive kvinnor i deras nätverkande

Ali uttrycker:

När jag flydde till Sverige kände jag redan många, kände igen alla lagar och regler i Sverige, hur allt fungera och vart det fanns som mest jobb då jag redan i Syrien fick lära mig allt detta från mina vänner som redan befann sig i Sverige.

Sara uttrycker:

Allt var nytt, allt var främmande, hur skulle jag som kvinna kunna komma ut i ett helt nytt samhälle och knyta ann till nya vänner, ett helt nytt samhälle. Jag var rädd.

Intervjupersonerna skiljde sig åt när det kom till nätverkandet. Ali berättade under intervjun att det var enkelt att komma in i det nya samhället, då han sedan tidigare funderat kring hur han skulle anpassa sig inför det svenska samhället. Men även att han skulle få hjälp av hans vänner som redan befann sig i Sverige. Vidare menade Ali att det var enkelt att anpassa sig till ett samhälle som han redan visste funktionen av både när det kommer till lagar, regler och arbetsmarknadsfrågan i stort.

Sara uttryckte en rädsla kring allt nytt med att komma till Sverige och hur mycket hon skulle behöva ta itu med efter att ha kommit från ett krigsdrabbat land. Längre in i samtalet med Sara berättade hon att det alltid funnits någon som har tagit itu med alla problem, funderingar, jobb eller ekonomin i hemlandet och detta har då varit männen. Hennes största rädsla blev därför att vara ensam och inte kunna handskas med alla problem på egen hand. Idag består hennes nätverk endast av vännerna från stöd och

27

Zuzann berättade att kön har en betydande roll i att kunna skapa sig ett socialt nätverk. Hon menade på att kvinnor inte har den tillgången som männen har, då kvinnor oftast umgås med familj, nära vänner eller grannar. Hon upplevde även att hennes

begränsande nätverk gjorde det omöjligt för henne att skaffa ett jobb och om det inte vore för de manliga figurerna i hennes liv skulle hon inte haft ett jobb idag. Även efter att hon hade skaffat sig ett jobb uttryckte hon att det fortfarande kändes tufft att knyta kontakter med arbetsgivare och kollegor på jobbet då hon inte är van att knyta kontakter utanför familjen. Det framkom under intervjuns gång att Zuzann och Khetam följer deras kultur och tradition som de har fört med sig från hemlandet. Dessa traditioner grundar sig i att männen skall sköta ekonomin, olika ärenden i hemmet men även utanför hemmet och att kvinnan tar hand om hushållet och barn. Under intervjun framkom det även att dessa traditioner och kulturer har anpassats efter Sveriges samhälle, då det inte funkar på samma sätt eftersom män och kvinnor har någorlunda samma uppgifter både på arbetsplatsen och privatlivet. Khetam, Zuzann och Sara tog itu med detta dilemma då de förstod att samhället i Sverige inte såg ut som i deras hemland och valde därför att börja arbeta eller studera. Figuren nedan visar på att Saras, Khetams och Zuzanns nätverk främst består av deras familj som är sedan är kopplat till grannar. Stöd och matchningsföretaget däremot har ingen koppling till familj och grannar, utan ett nätverk på eget håll.

Sara, Khetam & Zuzann Familj Stöd och matchningsfö retag Grannar

28

Bahseers, Mohammeds och Alis nätverk växte väldigt snabbt när de anlänt till Sverige och att knyta kontakter upplevdes inte som något problem. Basheer nämnde under intervjuns gång att det beror på att han är man. På grund av hans kön menar han på att han hade många kontakter vilket resulterade i att det var lättare att skaffa sig ett jobb och kunna integrera till det svenska samhället. Kvinnor enligt honom har det allt svårare då de sedan tidigare endast har sin familj från hemlandet som är antingen kvar i Syrien eller i Sverige. Basheer kände aldrig någon stress eller osäkerhet kring jobb utan det var mer språket som upplevdes som en begränsande faktor. Språket i Sverige är svårt att förstå och lära sig när man är i denna åldern uttryckte flera informanter i intervjun. Mohammed som redan hade ett socialt nätverk kunde uppleva detta som en nackdel när det kom till jobb eller att kunna komma ‘’vidare i livet’’.

Mohammed uttrycker:

Hade det inte varit för alla personer jag redan kände här i Sverige hade jag inte kunnat ta mig vidare i livet som syrier i dagens samhälle. Språket är det enda som drar tillbaka mig några steg än där jag borde egentligen vara.

Mohammed kunde uppleva ett obehag precis som Ali och Basheer, då de skulle leva upp till de förväntningar i familjen de måste uppfylla på grund av att de är män. Språket var enligt dem alla den främsta faktorn att kunna stoppa dem i deras utveckling i Sverige. Även kvinnorna kunde uppleva att språket blev en begränsande faktor. För Khetam och Zuzann var det lite enklare för dem att hantera detta dilemma då de kunde prata och diskutera med deras barn. De uttryckte detta som en fördel då familjen kunde utveckla och förstärka språket mellan varandra. Eftersom deras nätverk nästan endast består av familj och grannar som är uppvuxna eller födda i Sverige, kunde detta vara till deras fördel. Fördelen med att kunna det svenska språket skulle kunna göra att de kan binda andra kontakter utöver de som talar samma modersmål. För Basheer, Ali och Mohammeds del umgås även de med familjen, men inte på samma sätt utan de har även vänner utanför detta nätverk. Det andra nätverket som består av vänner från hemlandet hade sina fördelar men även nackdelar då dem inte kunde utvecklas på jobbet eller språkmässigt då alla talade på arabiska. I figuren nedan ser vi hur männen har ett betydligt större nätverk än vad kvinnorna har. Nätverket består av vännerna från Syrien som är även deras grannar och kollegor. Vännerna från

29

Syrien har lett till att de befinner sig idag på ett stöd och matchningsföretag tillsammans, som även har lett till nya vänner.

Immigranterna hade tidigare samma slags fält som enligt Bordieu (1986) är en plats som varje individ har och befinner sig på. Inget fält är fastställt utan kan förändras med tid och kan vara väldigt komplexa. Vidare menar han på att beroende på hur kapital en individ har avgör hur mycket makt inom fältet denna individ kan inneha (a.a.). Eftersom alla

immigranter bor idag i Sverige är det ett helt nytt samhälle för de som betecknas som fält. Mohammed, Basheer och Ali hade en högre maktposition i Syrien då språket inte var ett problem för de, arbetet de hade eller att de var män. I Syrien har det en betydande roll att vara en man, då de kan inta en större position i samhället eller kan förändra saker och ting, menade Mohammed under intervjuns gång. I Sverige berättade Basheer och Ali att det inte var likadant som i Syrien, de har en vana att alltid vara ansiktet utåt och ha all makt på grund av att de är män och har blivit upplära enligt deras kultur.

Mohammed, Basheer & Ali Vänner från Syrien Stöd och matchningsfö

retag Nya vänner Kollegor

30

Hodkinson & Sparkes (1997) talar om habitus som det undermedvetna en individ inte kan sätta fingret på men som influeras starkt i de fälten individen befinner sig inom (Hodkinson & Sparkes 1997, 33–34). Mohammed, Basheer och Alis habitus influeras starkt inom fälten de befinner sig idag. Eftersom de har förväntningar på sig som män sedan barnsben har det varit en självklarhet för de att sköta allt som har med det sociala nätverket att göra. Det som skiljer sig åt är att de inte kan inta den positionen precis som när de var i Syrien, då de inte kan hantera språket på samma sätt men även att reglerna, normerna och lagarna i Sverige skiljer sig åt. I analys av Khetam, Zuzann och Sara intervjuer kan vi se att de är starkt influerade av sitt habitus. Detta då de intar den kvinnorollen som de är

uppvuxna med.

Behtoui (2008) menar att män har ett större socialt nätverk än vad kvinnor har. Kvinnornas nätverk är oftast begränsade, det befintliga nätverket är oftast uppbyggd av kvinnor. Eftersom Khetam, Sara och Zuzann kommer från den kulturen att det är männen som har ansiktet utåt och är den som tar hand om all sysselsättning och kontakter, blir det svårt för dessa kvinnor att bilda ett större nätverk. Även fast deras nätverk har utökats med hjälp från stöd och matchningsföretaget är det fortfarande begränsat eftersom det är

uppbyggt av endast kvinnor. Kvinnorna beskriver att de befintliga kontakterna i deras nätverk som endast består av kvinnor enbart kan leda dem till yrken som barnskötare eller vårdbiträde.

5.4 Utbildningsbakgrundens roll i immigranters nätverk

Khetam uttrycker:

När jag fick reda på att jag inte kunde fortsätta med arbetet inom olja för att Sverige inte har olja, blev jag väldigt besviken då jag har arbetet med det i flera år. Tur som att jag är utbildad till grundskola lärare i Syrien. Genom mina bekanta sökte jag till barnskötare på en förskola.

Khetam berättar att hon har två olika utbildningar. Den första utbildningen är som oljeingenjör vilket hon arbetat inom i många olika länder men på grund av vissa

31

lärare istället. Idag berättar hon att det hade varit en dröm att kunna arbeta som oljeingenjör i Sverige med men att detta blir svårt då Sverige inte har de oljetillgångarna. Sara och Zuzann anser även att utbildningen har underlättat för dem till en stor del. Genom att ha studerat tidigare upplever de att strategin över hur de ska kunna lära sig de nya reglerna, språket osv i Sverige som en liten knuff i rätt riktning. Zuzann och Sara berättar att deras tidigare utbildningar inte har hindrat dem från att vidga deras perspektiv och att söka sig vidare till andra tjänster även då det inte är inom deras tidigare yrkesområden.

Zuzann uttrycker:

Det är alldeles försent nu, måste tänka på mina barns framtid och anpassa mig utifrån det. Vården passar perfekt även då det inte är något jag hade valt. Jag är öppen för att jobba inom andra yrken än läraryrket. Hade jag själv fått välja och drömma hade jag velat vara en lärare idag med.

Ali som studerat till flygingenjör berättar att han fick byta arbetsinriktning i Sverige. Detta för att kunna hitta ett jobb som får honom att kunna klara sig i ett nytt samhälle,

ekonomiskt och för att kunna bilda en utvidgad erfarenhetslista. Han berättade även att han var väldigt glad över att kunnat få ett jobb via hans kontakter och att dessa kontakter är något som han fortfarande upprätthåller idag. Vidare beskriver Ali hans sociala nätverk bidragit till att han är var han är idag rent ekonomiskt, och har därför möjlighet att i framtiden kunna återuppta sin karriär som flygingenjör. Detta gäller även Basheer som är utbildad ingenjör men inom ingenjörsbranschen i Syrien. Han berättar under intervjun att det hade varit en dröm för honom att kunna arbeta vidare med ett arbete han tidigare har haft i flera år. Mohammed däremot som endast har en gymnasial utbildning från hemlandet berättar att det var svårare för honom att lära sig det svenska språket på jobbet men även under sin typ på SFI. Hans väg skiljer sig åt till skillnad från de andra intervjupersonerna då han endast har en gymnasial utbildning. Han till skillnad från alla andra har arbetat under hela sitt liv och har arbetserfarenhet som ett viktigt kapital som för honom väger tungt ute i arbetslivet och i dagens samhälle.

32

Jag har alltid arbetat sedan jag var liten, genom alla olika arbeten jag har haft har detta varit nyckeln till att mitt nätverk idag är så stort som det är. Många kommer till mig för att få hjälp med att få ett arbete.

Mohammed anlände med ett bagage av flera års arbetslivserfarenhet när han kom till Sverige. Detta anser han har hjälpt honom att komma vidare. Alla kontakter han har bildat sig med hjälp av de arbeten han har haft eller hans vänner har haft har varit nyckeln till att skaffa sig ett jobb i Sverige.

Karriärutveckling är enligt Hodkinson & Sparkes (1997) ingen rak väg utan en väg som har många betydelsefulla förändringar där rutiner bryts och individen i fråga ställs inför brytpunkter (Hodkinson & Sparkes 1997, 33–34). Om vi kollar på alla sex

immigranter som har intervjuats har alla genomgått en brytpunkt, ett exempel på

brytpunkten som är en gemensam gren för de alla är arbetsplatsen som dessa immigranter har bytt. Basheer har övergått från att vara en teleingenjör i Syrien till att vara bilmekaniker i Sverige. För Khetam som har två olika utbildningar från Syrien och inte kan arbeta med dessa i Sverige direkt, var detta en markant brytpunkt i hennes liv. Anledningen bakom varje en av dessa immigranters val av brytpunkt var just för att de ville leva ett bättre liv i Sverige, då det inte gick att leva kvar i Syrien när det utbröt ett krig. Det blev inte endast en brytpunkt för de utan även fälten varje immigrant haft sedan tidigare samt det ekonomiska kapitalet utifrån deras förgående arbete.

Behtoui (2006) talar om när individer sträcker ut sin hand till sitt eget sociala nätverk som personliga eller professionella nätverk, allt från släkting eller en bekant kan detta betyda att individen då får ta de arbete som hen får. Vidare menar han på att garantin på att individen i fråga skulle då trivas på arbetsplatsen eller utvecklas går inte att räkna med. Khetam berättade hur det var hennes man som tog hand om alla sociala nätverken för hennes del, då allt var obekant i Sverige. Mohammed som trädgårdsskötare kunde till exempel inte heller utvecklas i sitt arbete då han arbetade med sina gamla vänner från Syrien. Mohammed trivdes på jobbet då han arbeta med sina gamla vänner och fick sig ett arbete men hans möjligheter var svaga för att kunna utvecklas vidare inom den branschen.

33

han att de sociala nätverken var det viktigaste för honom. Vidare menade han på att de jobben som han lyckas få tag på ska man ta vara på.

Om vi jämför alla immigranterna och deras utbildningsbakgrund med arbetet de hade kan vi se att ingen jobbar inom området för sin utbildning. Ingen av de fem

immigranterna med universitetsutbildning arbetar idag med sin yrkesutbildning. Zuzann som är utbildad till gymnasielärare och arbetar som vårdbiträdare istället, Basheer som är utbildad som teleingenjör och arbetar som bilmekaniker eller Khetam som är utbildad till både grundskolelärare men även till oljeingenjör och istället arbetar som barnskötare. Behtoui (2006) studie visar hur individens egenskaper som bland annat utbildningsnivån och ursprungslandet, kan antingen förbättra eller förhindra individen på den svenska

arbetsmarknaden. Vi ser att i deras fall har den inte hindrat de eller förbättrat deras situation på något sätt. Även då fem av de sex immigranterna har en hög utbildning från hemlandet och de flesta har validerat betygen arbetar de idag inte med det de har utbildat sig till.

Det vi markant kan märka av i analys av intervjuerna var tankesättet som fanns hos männen och kvinnorna och hur det skiljer sig åt. Kvinnorna talade mycket om hur de överlät det sociala handlandet mellan människor utifrån deras familj eller vänner till männen. Kvinnorna gav intryck av de förlitade sig mycket på sina män och männen i intervjuerna bevisade även hur de känner en press av att vara den som drar i alla trådar för hela familjens skull. I vår tidigare forskning nämnde vi studien’’A Women Work in the Arab World’’ vilket vi gjorde i syfte med att jämföra ifall normer och traditioner som finns i deras hemländer kring hur kvinnornas karriärberättelser ser ut till skillnad från männen följer med de till Sverige. Svaret på denna fråga skulle vi säga stämmer väldigt bra in och att de fortfarande präglas av de normer och traditioner de bär med sig ifrån sina hemländer. Studien skriven av Hijab (1994) visar på hur kvinnor inte tillåts ta samma plats som

männen gör och att de får lära sig att mannen är mycket mäktigare än kvinnan. Kvinnorna i Mellanöstern präglas av traditioner och normer om att kvinnan inte har mycket att säga till om och att de främst ska befinna sig i hushållet för att hand om hemmet och barnen. I jämförelse med våra intervjuer kan vi se att det finns en viss förändring. Dessa kvinnor valde att engagera sig ännu en gång efter att ha fått hjälp med att anställas på olika ställen en gång tidigare. Denna gång valde de att engagera sig i lära sig det svenska språket och att komma ut på arbetsmarknaden med hjälp av stöd och matchningsföretaget. Dock finns

34

fortfarande grundtanken om männens position och ansvar kvar kopplat till deras traditioner och normer ifrån hemländerna (a. a).

5.5 Sammanfattning

De kvinnliga immigranternas nätverk har vi kommit fram till i resultatet att den inte är lika stor som männens, då den endast består av bekanta som familj, grannar och enstaka vänner från företaget. Männen däremot har ett snävare nätverk då den består av vänner, gamla vänner från Syrien, familj, grannar och ständigt nya vänner från företaget men även utanför. Hodkinson & Sparks (1997) förklarar habitus, fält och kapital. Immigranterna hade ett stort behov av deras kapital för att kunna komma vidare i det svenska samhället. Brytpunkterna hade alla immigranter genomgått då ingen idag arbetar med samma tidigare jobb som i Syrien. Språket kunde alla även se som ett sorts hinder då det begränsar speciellt männen från att utvecklas på deras arbeten eller ute i det svenska samhället. Immigranterna i studien menar även att stöd och matchningsföretaget har gynnat de till en stor del när det kommer till att bygga ett större nätverk, speciellt när det kommer till de manliga immigranterna som Basheer, Mohammed och Ali.

35

6. Diskussion

Vårt syfte med vår studie var att lyfta hur migranter från Syrien nätverkar när de kommer till Sverige och ifall där finns olika faktorer som kan påverka individernas nätverk som exempelvis kön eller utbildning. I detta kapitel kommer vi att diskutera vårt resultat samt valet av metod och teori och hur detta kan ha stöttat eller satt hinder i vår studie. Tidigare forskning kopplat till analysen är även något vi valt att lyfta samt ett kort avslut på vidare forskning som kan genomföras och kopplas till ämnesområdet.

6.1 Resultatdiskussion

Vår tidigare forskning valde vi att dela upp i två teman ‘’ Det sociala nätverkets betydelse’’ och ‘’Begränsningar beroende på köns och utbildningsbakgrund’’ för att tydligt kunna skilja två aspekter kring hur tidigare forskning ser på nätverk bland immigranter. Vi kan tydligt se att mycket av resultatet vi fått utifrån studien pekar mot den tidigare forskningen på många olika sätt. När vi diskuterar kring det sociala nätverket betydelse kan vi både ifrån tidigare forskningen och våra informanter se att forskningen som finns och svaren nästan går hand i hand. Behtoui (2008) undersökte i sin studie om vägen in på den svenska arbetsmarknaden som immigrant i jämförelse med svenskfödda människor. Nätverken har även i denna rapport som de flesta andra en väldigt stor betydelse och lyfter även skillnaden mellan män och kvinnors nätverk. Behtoui (2008) studie visade på att kvinnor generellt har ett betydligt mindre nätverk än män vilket tenderar till att vägen till en anställning blir försvårad.

36

Våra intervjuer med informanterna visade väldigt tydligt på detta i praktiken. Kvinnorna i studien hade ett mindre nätverk som bestod av familj, nära vänner och grannar medans männens nätverk var betydligt större. Behtoui (2008) menar att männen har ett större nätverk då de interagerar mer med andra människor och därav får ett bredare nätverk. I våra intervjuer var detta även något som framkom då männen lyfte att de tidigare haft flera kontakter i Sverige innan de ens bosatt sig i landet vilket kvinnorna inte hade alls. Vi kan därmed se att det skiljer sig stort i män och kvinnors sociala nätverk när de flyttat till Sverige och resultatet tillsammans med den tidigare forskningen tyder mycket på att könsrollerna spelar en stor roll i detta.

I vår tidigare forskning valde vi även att lyfta de begränsningar som finns i individernas sociala nätverk utifrån deras kön och utbildningsbakgrund. Den tidigare forskningen pekade vikten av individens kapital men även kön.

Behtoui (2006) talar i sin studie om hur kön, utbildningsnivå och ursprungsland kunde påverka utgångsläget när det väl var dags att söka sig till den svenska

arbetsmarknaden. Vidare talar Behtoui om hur ursprungslandet en individ har kan försämra utgångsläget och att det finns ett visst stigma kring olika etniska grupper. Detta var inte något våra informanter hade upplevt eller valde att ta upp i intervjuerna med oss. Enligt informanterna kunde de uppleva de svårigheter att ta sig in på den svenska

arbetsmarknaden men detta berodde på deras svenska språkkunskaper. Gruppen

informanterna vi hade i med i studien hade inte annars upplevt något utanförskap men var samtidigt endast bundna till varandra dvs till folk med samma modersmål eller

ursprungsland som de själva. Detta kan vi i diskussion betrakta som ett utanförskap till det svenska samhället.

I diskussionen lyfts framförallt kvinnornas sociala nätverk och anledningarna till varför de blir begränsade i sin väg in på den svenska arbetsmarknaden. I intervjuerna talade en del av kvinnorna om hur de i sina hemländer inte varit vana vid att ta personligt ansvar och göra aktiva val när det gäller arbeten. Männen enligt dessa kvinnor har varit något de förlitat sig på när det gäller jobb eller ekonomi. Detta kunde vi koppla till Hijabs (1994) studien om kvinnors arbetsmöjligheter i Mellanöstern och varför de är begränsade. I studien talas de mycket kring normer och traditioner vilket leder till att kvinnor inte tar lika stor plats som män. Kvinnorna enligt dessa normer och traditioner ska vara hemma och ta hand

37

om hushållet och barnen medans männen ska vara den ekonomiska stöttepelaren i familjen. Lite av detta tankesätt kunde vi även placera på våra informanter då en del av de förlitar sig på sina män.

6.2 Etnisk enhet

Något vi noterat i vår studie är informanternas sociala nätverk och vilka deras kontakter är. Under intervjuernas gång kom vi fram till att även fast informanterna hade ett socialt nätverk i Sverige (vissa större än andras) som var deras kontakter någon som talade arabiska eller kom ifrån Mellanöstern. Vi kan se att det inte finns några svenskfödda individer kopplade till deras sociala nätverk och de svenskar som finns är deras lärare i skolan där av kan vi konstatera att interaktionen med svenskar är i princip obefintlig. Detta tycker vi är värt att notera i informanternas berättelse eftersom resultatet hade kunnat få ett annat utgångsläge ifall fler svenskfödda individer varit med i bilden. Kanske hade det kunnat ges andra jobbmöjligheter eller att de helt enkelt hade kunnat etablera sig på den svenska arbetsmarknaden annorlunda i jämförelse med vad det är idag.

6.3 Metoddiskussion

Vi valde att använda oss av den kvalitativa forskningsmetoden då den är mest anpassad till denna kontext, men även en modell som innehåller blandade metoder för forskning om socialt nätverk (Baker- Doyle, 2015). Denna metod lägger störst fokus på hur och varför nätverk fungerar. Vi har varit i kontakt med sex immigranter för att kunna samla in det empiriska materialet till vår studie. Metoden har varit väldigt givande då den har kunnat belysa immigranternas berättelser. Vi valde även att förhålla oss sedan till Baker- Doyle’s (2015) SNA analys som lägger störst fokus på observationer men även intervjuer och dokumentationer i viktiga tidpunkter av förändringar i livet. Analys har varit bra att använda sig av då den inte endast har gett en förklaring på nätverksstrukturer utan även information om deltagarnas nätverk. Då en SNA-analys bygger på informanternas

berättelser och ger oss en djupare inblick. Denna typ av analysmetod har lagt en stor fokus på immigranternas viktiga händelser och inte ställt några begränsningar inför intervjuerna

38

som i sin tur ökar validitet för den insamlade datan. Genom att validiteten är hög har det i sin tur ökat vår studies trovärdighet. Med hjälp av denna metod har vi kunnat besvara syftet med studien.

Under informanternas berättelser kunde vi se en tydlig koppling kring olika aspekter

i deras berättelser när det handlade om värderingar, utbildning och nätverk och skapar en reliabilitet. Nackdelarna med detta angreppssätt är att vi inte får med alla deras synpunkter gällande deras berättelser. I våra transkriptioner har vi försökt att få med allt och översätta det ordagrant det går från arabiska till svenska trots detta tror vi det finns en risk med att inte kunna tolka vartenda ord eller gest från arabiska till svenska som i sin tur kan påverka resultatet. Dock tror vi att med hjälp av det arabiska språket både i tal och skrift har detta även ökat vår validitet av vår studie på de sättet höja trovärdigheten av den insamlade

datan. Detta eftersomdeltagarna har känt sig avslappnade under intervjuerna då de fick tala

sitt egna språk och fritt. Sammanfattningsvis har metoden lyckats lyfta syftet med vår studie dvs. hur individer som emigrerat från Syrien efter 2000-talet tar sig in i

arbetsmarknaden i Sverige med hjälp av sina sociala nätverk.

6.4 Teoridiskussion

Teorierna vi valt att analysera det empiriska materialet med anser vi vara högst relevanta för vår studie. Hodkinson & Sparkes (1997) Careership-teori är en bra beskrivning kring hur vi individer påverkas av vårt förflutna och att det följer med oss i de karriärbeslut vi väljer att göra eller inte göra under livets gång. Teorin tycker vi har lyckats fånga upp innebörden av deltagarnas förflutna och habitus som sedan går att förstå och koppla till deras val i livet.

Bourdieus teori (1986) om individens sociala kapital har också varit till stor nytta när vi analyserat det insamlade empiriska materialet. Bourdieus (1986) talar om hur det sociala kapitalets kapacitet bidrar till vilket socialt nätverk individen har i sitt liv. Han talar även om det ekonomiska, kulturella och sociala kapitalet som bidrar till storleken och effektiviteten kring en individs nätverk. I diskussion kan vi tydligt se hur männen som ägde större kapital också resulterade i att de hade ett betydligt större nätverk medan kvinnorna, som inte hade några större kapital inte hade samma chanser. Sammanfattningsvis ser vi att

39

mängden kapital har en stor inverkan i vilka möjligheter som ges samt att individens habitus påverkar deras handlingshorisont.

6.5 Studiens resultat kopplat till Studie och – yrkesvägledning

Denna studie blir viktig för oss studie och - yrkesvägledare att ha med oss till våra

kommande yrken och detta på grund av många anledningar. Framförallt har det gett oss en insyn kring hur vi aktivt måste jobba med att integrera dessa kvinnor i utanförskap in i samhället och lära de hur de själva aktivt ska skaffa sig kontakter ute på arbetsmarknaden eller söka jobb. De blir viktigt för oss att vägleda dessa individer både män som kvinnor att fortsätta och uppmuntra till deras tidigare utbildningar istället för allt som händer i nuläget ska ge, att flera av de struntar i de yrkesroller de en gång i tiden haft.

6.6 Vidare forskning

Ett förslag på vidare forskning kring detta ämnesområde är varför just kvinnorna i denna studie inte tar samma plats som männen gör. Kvinnornas sociala kontakter tas via mannen i äktenskapet och dessa kontakter bildar ofta kvinnans mindre nätverk. Bemöts dessa

kvinnorna av Sverige på ett annat sätt än vad männen gör. Kan det även vara att kvinnorna behöver lära sig mer om det sociala handlandet som en kvinna förväntas göra i Sverige men inte i deras hemländer?