https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Socialdepartementet. Hämtad 25 Januari, 2022, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
SFS 2014:821. Patientlag. Socialdepartementet. Hämtad 25 Januari, 2022, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Socialdepartementet. Hämtad 25 Januari, 2022, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-201730_sfs-2017-30
Sinclair, J.M. (red.) (2001). Collins COBUILD English dictionary for advanced learners. (3.
ed.) HarperCollins.
Svenska akademien (1998). Svenska akademiens ordlista över svenska språket. (12. uppl.) Norstedts ordbok [distributör].
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/kom petensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf
Sävenstedt, S & Florin, J. (2021). Digital vård. I A-K. Edberg, A. Ehrenberg, H. Wijk & J.
Öhlén (Red.), Omvårdnad på avancerad nivå: kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden (uppl. 2:1, s. 497–521). Studentlitteratur.
The world bank. 2019. Migration and remittance. Hämtad 20 Januari, 2022 från
[https://www.worldbank.org/en/topic/labormarkets/brief/migration-and-remittances]
* Watts, K. J., Meiser, B., Zilliacus, E., Kaur, R., Taouk, M., Girgis, A., Butow, P., Goldstein,
D., Hale, S., Perry, A., Aranda, S. K., & Kissane, D. W. (2017). Communicating with
patients from minority backgrounds: Individual challenges experienced by oncology health professionals. European journal of oncology nursing : the official journal of European Oncology Nursing Society, 26, 83–90.
https://doi.org/10.1016/j.ejon.2016.12.001
World medical association (2018). WMA Declaration of Helsinki-Ethical-principles.for-medical research involving humans subjects. Hämtad 10 Januari, 2022, från
https://www.wma.net/what-we-do/medical-ethics/declaration-of-helsinki/doh-sept1989/
Östlundh, L. (2017) Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – vägledning
för litteraturbaserade examensarbeten (Uppl.3, s. 59–82). Studentlitteratur.
BILAGA A
Tabell 1: Sökordsöversikt
Sökord PubMed Cinahl PsycINFO
Erfarenhet Experience Experience Experience
Etnicitet Ethnicity
Kulturella olikheter Culture diffrences Kulturell kompetens Culture competence Kulturell mångfall Culture diversity
Migranter/ Imigranter Migrants or immigrants Migrants or immigrants Migrants or immigrants
Mångfall Diversity
Transkulturell/
Multikulturell
Transcultural or multicultural
Transcultural or multicultural
Transcultural or multicultural
Sjuksköterska* Nurs* Nurs* Nurs*
Sjuksköterskans
erfarenhet Nurse experience
BILAGA B
Tabell 2: Sökhistorik (*) visar dubbletter
Datum Databas Sökord/Limits/
Boolska operatorer
Antal träffar
Lästa abstrakt
Granskade artiklar
Resultat artiklar
2022/02/23 Cinahl
nurs* AND experience AND (transcultural or multicultural) AND (migrants OR immigrants)
Limits: 2012-2022, Peer reviewed 52 18 3 (1*) 1
2022/02/23 PsycINFO
nurs* AND experience AND (transcultural OR multicultural) AND (migrants OR immigrants)
Limits: 2012-2022. Peer reviewed 58 17 6 (1*) 1
2022/02/23 PubMed
nurs* AND experience AND (transcultural or multicultural) AND (migrants OR immigrants)
Limits: in the last 10 years 118 31 10 (4*) 4
2022/02/23 PubMed
nurse experience AND culture differences AND patient AND ethnicity
Limits: Abstract, 10 year limits 72 6 6 (1*) 3
2022/02/23 PubMed
cultural competency AND diversity AND nurse experience
Limits: Abstract, 10 year, english 94 20 6 (2*) 3
BILAGA C
Tabell 3: Artikelöversikt Artikel 1
Referens Almutairi, A. F., McCarthy, A., & Gardner, G. E. (2015). Understanding cultural competence in a multicultural nursing workforce: registered nurses' experience in Saudi Arabia. Journal of Transcultural Nursing : official journal of the Transcultural Nursing Society, 26(1), 16–23.
https://doi.org/10.1177/1043659614523992 Land
Databas
Saudi Arabia PubMed
Syfte Syftet var att undersöka sjuksköterskor erfarenheter att vårda patienter i Saudi Arabien när sjuksköterskorna inte själva var från landet.
Metod: Kvalitativ
Urval I studien deltog 24 sjuksköterskor där majoriteten var kvinnor. Urvalet utgick från en målmedveten urvalsstrategi för att rekrytera deltagare som är representativa för många olika enheter på sjukhuset. Deltagarna var mellan 26–52 år och hade en arbetserfarenhet av att arbeta i landet mellan 1-25 år där majoriteten hade mellan 1-10 års arbetserfarenhet. Inklusionskriterierna för att delta i studien var en arbetserfarenhet på minst 12 månader samt arbetat utanför
Saudiarabien.
Datainsamling Datainsamlingen genomfördes med en deduktiv datainsamling. Intervjuerna var semistrukturerade och varade mellan 30-60 minuter på ett Saudi arabiskt sjukhus. Ljudinspelningarna utfördes på engelska och transkriberades sedan med kodning.
Dataanalys Dataanalysen analyserades först deduktivt utifrån studiens 5 teman. Dessa var: kulturell medvetenhet, kulturell kunskap, kulturell skicklighet, kulturella möten samt kulturell lust.
Materialet som inte passade in i något tema analyserades induktivt för att förstå erfarenheten och fenomenen. Metoden bidrar till att den valda modellen Campinha-Bacotes kunde anpassas i ett icke västerländskt land.
Bortfall Inte aktuellt
Resultat/Slutsats Resultatet delades in i olika teman. I den deduktiva analysen framkom det i första temat kulturell medvetenhet, beskrev sjuksköterskorna att det är viktigt att inte applicera förutfattade meningar och skapa en förståelse för patientens värderingar. Andra temat kulturell kunskap, beskriver deltagarna en begränsad kunskap i övertygelserna som ligger till grund för den saudiska kulturen.
Tredje temat kulturell skicklighet, visade på att deltagarna visade på en förståelse för kulturen och en ödmjukhet när de anpassade kunskaper till situationen. Fjärde temat kulturmöten, beskriver att dålig kommunikation innebar en försämrad relation mellan sjuksköterskan och patienten vilket påverkade kvalitén på vården. Sista temat kulturell lust, framkom det att vissa deltagare inte ville lära sig och anpassa sin vård men även att resurserna var begränsade att utveckla kunskaperna. Det fanns även de deltagare som visade på en vilja att lära sig och utveckla sina kunskaper. Vidare i den induktiva analysen framkom temat kulturchock där sjuksköterskorna upplevde att det var svårt att anpassa sig till den Saudiarabiska vårdkulturen. Andra temat Empowerment beskriver en bristande kontroll och maktlöshet. Det fanns mycket olikheter i hur de arbetat innan, både utifrån hierarki, kulturella normer och språkbarriärer som resulterade i missnöje och orättvisa.
Vetenskaplig kvalitet
Grad 2, 74 % enligt Carlsson och Eiman (2003) granskningsmall.
BILAGA C
Artikel 2
Referens Alpers, L. M., & Hanssen, I. (2014). Caring for ethnic minority patients: a mixed method study of nurses' self-assessment of cultural competency. Nurse education today, 34(6), 999–1004.
https://doi.org/10.1016/j.nedt.2013.12.004
Land Databas
Norge PubMed
Syfte Syftet var att undersöka hur högt medicin och psykiatri sjuksköterskor värderar sina egna kunskaper kring omvårdnad för minoritets patienter.
Metod: Mixed method, kvaliativ och kvantiativ.
Urval Urvalet bestod av totalt 245 sjuksköterskor, varav 145 av dessa var medicin sjuksköterskor och 100 sjuksköterskor från psykiatrin. Studien genomfördes på två olika enheter på ett sjukhus i Oslo, Norge. Undersökningen hade inga inklusionskriterier relaterat till vård erfarenhet och kön. Dock var deltagarna i studien 12 % manliga sjuksköterskor och 88 % kvinnliga. Arbetserfarenheten var mellan 0–10+ år på medicinska avdelningen. På psykiatriska avdelningen var 81 % kvinnliga sjuksköterskor och 19 % manliga sjuksköterskor och likvärdig erfarenhet som medicinska enheten.
Datainsamling Första steget i datainsamlingen var i form tre fokusgrupper som svarade på 35 påstående. Dessa bestod av sex alternativa frågor och fyra öppna frågor. Vidare skapades ett frågeformulär som följdes upp med hjälp av intervjuer. När deltagarna fyllt i frågeformuläret samlades dessa in på respektive avdelning. Materialet samlades in under 2014.
Dataanalys Den vetenskapliga ansatsen för den kvalitativa metoden var hermeneutisk tematisk analys. Där designen utformades med en blandad metod i syfte att utforska ett fenomen. I den kvantitativa analysen användes SPSS som analysverktyg för frågeformuläret.
Bortfall 10 % av medicinsjuksköterskorna och 19 % av psykiatrisjuksköterskorna återkopplade inte.
Resultat/Slutsats Resultatet visar på att det fanns bristande kunskap om kulturella aspekter såsom bemötande, kulturella uttryck, traditioner och skillnader i värderingar. Det framkom även att sjuksköterskan ville få mer utbildning hur olika kulturer ska bemötas. Sjuksköterskorna uttryckte att patienternas erfarenhet om behandling av ett sjukdomstillstånd måste beaktas för att andra kulturer inte behöver vara likt den västerläska biomedicin. Kontentan av undersökningen vara att det finns otillräcklig kunskap hos sjuksköterskorna som deltog men att arbetserfarenhet gav en högre förståelse. Den kvantitativa undersökningen visar på att det finns en bristande självskattad kulturell kunskap och förståelse.
Vetenskaplig kvalitet
Grad 1, 82 % enligt Carlsson och Eiman (2003) granskningsmall för kvantitativa studier och grad 2, 76% enligt granskningsmallen för kvalitativa studier.
BILAGA C
Artikel 3
Referens Amiri, R., Heydari, A., Dehghan-Nayeri, N., Vedadhir, AA, & Kareshki, H. (2015). Challenges of Transcultural Caring Among Health Workers in Mashhad-Iran: A Qualitative Study. Global journal of health science , 8 (7), 203–211. https://doi.org/10.5539/gjhs.v8n7p203
Land Databas
Iran PubMed
Syfte Syftet var att undersöka sjukvårdspersonalens erfarenheter av omvårdnad av patienter med invandrarbakgrund i Mashhed-Iran.
Metod: Kvalitativ
Urval Studien baserades på 15 deltagare, varav 7 läkare och 8 sjuksköterskor. Utav dessa var två kvinnor och fem män läkare med en arbetserfarenhet från 5-20 år. Fördelningen för sjuksköterskor var fem kvinnor och 3 män med en arbetslivserfarenhet mellan 5-15 år. Inkluderingskriterierna var att deltagarna hade en kandidatexamen. Studien utfördes på en invandrarmottagning eller i ett sjukhus. Exkluderingskriterierna var en arbetserfarenhet på mindre än fem år. Urvalet på studien baserades på databehovet. Studien genomförds i Mashhad-Iran 2013.
Datainsamling Datainsamlingen baserades på en semistruktuerad intervju. I intervjuerna fick deltagarna dela sina upplevelser. Inledningsvis ställdes en öppen fråga och utifrån svaret skapades en fördjupad dialog.
Intervjuerna varade mellan 45–60 minuter och ljudinspelades.
Dataanalys Studien använde en latent kvalitativ innehållsanalys. Materialet analyserades med hjälp av ett dataprogram.
Bortfall Inte aktuellt
Resultat/Slutsats Studien resulterade i fyra kategorier, kommunikationshinder, oregelbunden uppföljning,
bristförtroende och kulturellt-personliga drag med tillhörande underrubriker. Vårdpersonalen kom fram till att språkbarriärer var ett hinder men även kommunikationsproblem exempelvis hur olika tecken tolkas. Bristande uppföljning berodde främst på två faktorer, bostadsekonomiska skäl och bristande information. Den bristande tilliten grundades främst i misstro till vårdsystemet från patienterna eller sjukvårdarnas misstro till patienterna på grund av förutfattade åsikter. De
kulturella och personliga orsakerna baserades på inviduella värderingar och levnadssätt som kunde påverka vården. Exempelvis vid gyn undersökningar, maktfördelning mellan kvinnan och mannen i relation eller religion. Slutsatsen med studien var att genom att ta hänsyn och utbildning i transkulturell omvårdnad förbättras kvalitén på vården genom att utgå från ett personcentrerat och individanpassad vård.
Vetenskaplig kvalitet
Grad 2, 75 % enligt Carlson & Eiman (2003) granskningsmall.
BILAGA C
Artikel 4
Referens Blix, BH, & Hamran, T. (2017). " They take care of their own”: healthcare professionals’
constructions of Sami persons with dementia and their families’ reluctance to seek and accept help through attributions to multiple contexts. International journal of circumpolar health , 76 (1), 1328962. https://doi.org/10.1080/22423982.2017.1328962
Land Databas
Norge PubMed
Syfte Syftet var att undersöka sjuksköterskornas upplevelse av att vårda den samiska befolkningen.
Metod: Kvalitativ metod
Urval Studien bestod av 18 legitimerade sjuksköterskor som alla var kvinnor. Dessa delades in i fyra fokusgrupper som rekryterades från fyra norska kommuner. Inklusionskriteriet var att
sjuksköterskorna skulle jobba aktivt inom vården. Arbetserfarenheten var mellan sju och 40 år i den offentliga sjukvården.
Datainsamling Cheferna fick därefter inte veta vilka som deltog i studien. Vidare skapades fokusgrupper med olika storlekar och samansättningar. I olika lokala äldreboende eller vårdcentraler spelades intervjuerna in digitalt för att därefter transkriberas. Samtliga forskare deltog under hela
intervjuprocessen. En av forskarna ansvarade över samtalen i gruppen och den andra observerade diskussionerna och förde anteckningar.
Dataanalys Utgångspunkten för studien var intervjubaserad narrativ innehållsanalys. Analysen påbörjades genom att spela upp ljudinspelningarna flera gånger och sedan transkriberade materialet.
Intervjuerna undersöktes med en intervju åt gången i en målmedveten process. Syftet var att hitta mönster i samernas nyttjande av sjukvården. Vidare analyserades innehållet på en mikro och makronivå.
Bortfall Ej aktuellt
Resultat/Slutsats I intervjuerna framkom det att majoriteten upplevde att kommunikationen mellan samer och icke samer hade svårt att förstå varandra. Detta bidrog till att samerna inte sökte vård eller tog längre tid innan de sökte vård. Däremot visade resultatet på att om sjuksköterskan visade på förståelse och var insatt i språket fick de ett helt annat bemötande. En annan viktig faktor var insikt i kulturen och dess historiska innebörd. Detta resulterade i att ett större förtroende och en relation skapades mellan patienterna och sjuksköterskan. Vilket i sin tur gav en bättre och kontinuerlig vård. I ett fåtal fall upptäcktes det att även att om sjuksköterskan hade insikt i språk och kultur räckte detta inte för att skapa en relation på grund av den historiska bakgrunden. I intervjuerna kom det även fram att sjuksköterskan upplevde att samer inte tog emot hjälp eftersom det är vanligt att i deras kultur att samerna tar hand om sig själv och varandra utan att ta hjälp av utomstående.
Vetenskaplig kvalitet
Grad 1, 80,95% enligt Carlsson och Eiman (2003) granskningsmall.
BILAGA C
Artikel 5
Referens Broom, A., Parker, RB, Kirby, E., Kokanović, R., Woodland, L., Lwin, Z., & Koh, ES (2019). A qualitative study of cancer care professionals’ experiences of working with migrant patients from diverse cultural backgrounds. BMJ open , 9 (3), e025956. https://doi.org/10.1136/bmjopen-2018-025956
Land Databas
Australien PubMed
Syfte Syftet med studien var att undersöka yrkesverksamma i cancervårds upplevelse av interaktionen med patienter från annan kulturell bakgrund.
Metod: Kvalitativ metod
Urval Urvalet bestod av fem fokusgrupper från två delstater i Australien med 57 deltagare. Deltagarna hade flera yrkesgrupper, hälsoarbete, sjuksköterskor, medicinsk personal, socialt arbetes personal, samhällsarbetare, hälsoarbetare och sjukvårdspersonal. Studien genomfördes 2017. Urvalet utgick från en målmedveten urvalsstrategi och bestod av både män och kvinnor.
Datainsamling Potentiella deltagare till studien fick information om studien och dess syfte och bakgrund i ett informationsformulär. Intervjuerna ljudinspelades från fokusgrupper samtidigt som anteckningar noterades, sedan transkriberades materialet i efterhand. Intervjuerna varade 45 till 135 minuter och efter varje intervju genomfördes en debriefing. Inriktningen på diskussionerna var upplevelsen och påverkan kulturen hade på vården och mötet med patienten. Slutligen användes Standards for reporting qualitative research som checklista vid rapporteringen.
Dataanalys Studien var en kvalitativ metod. Analys av materialet genomfördes med hjälp av ett datasystem. I första steget av analysen granskades utskrifterna, sedan skapades nyckelteman efter materialet samt rubriker och underrubriker kopplade till varje teman. Samtliga teman diskuterades av alla forskare. Materialet kodades och korskontrollerades.
Bortfall Ej aktuellt
Resultat/Slutsats Resultatet sammanfattades i fyra kategorier. Under första temat, kultur som bara en aspekt av komplex personlighet framkom det att det är viktigt att se varje patient som unik. Vårdpersonalen upplevde att kultur med olika värderingar kan orsaka hinder i den ändamålsenlig vård. Andra kategorin var samspel mellan professionella, institutionella och patientvärden, här framkom det att västerländska idéer kan krocka med individens val och värderingar. Tredje temat en balansgång:
värderingar, övertygelser, tillit och respekt i vardagen poängterades det att en balans mellan patientens övertygelser och sjukvårdarens professionella åsikt måste finnas. I sista temat
vardagliga relationer för att få förståelse, intimitet och igenkänning fokuserades det på att kulturell förståelse är nyckeln till vård med hög kvalitet. Även att tillit och förtroende skapas mellan sjuksköterskan och patienten trots olika värderingar.
Vetenskaplig kvalitet
Grad 2, 75 % enligt Carlsson och Eiman (2003) granskningsmall.
BILAGA C
Artikel 6
Referens Debesay, J., Harsløf, I., Rechel, B., & Vike, H. (2014). Facing diversity under institutional constraints: challenging situations for community nurses when providing care to ethnic minority patients. Journal of advanced nursing, 70(9), 2107–2116. https://doi.org/10.1111/jan.12369
Land Databas
Norge PsycINFO
Syfte Syftet med studien vara att utforska vilka utmaningar sjuksköterskan ställs inför i hemsjukvården när de bemöter etiska minoritetspatienter.
Metod: Kvalitativ metod
Urval Urvalet bestod av 19 sjuksköterskor, varav 17 kvinnor och två män. Deltagarna valdes ut efter en strategisk målmedvetet urval. Studien genomfördes i Oslo, Norge i fyra stadsdelar i huvudstaden och i de största städerna runt omkring. Undersökningen genomfördes i Mars 2008.
Intervjupersonerna hade en medelålder på 43 år och var mellan 20–60 års åldern.
Arbetserfarenheten var genomsnitt ett år men två av deltagarna hade mellan 14 och 17 år.
Majoriteten av deltagarna hade norska namn och vit hudfärg.
Datainsamling Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade djupintervjuer. Dessa spelades in för att sedan transkriberas. Datan som samlades in skapade underrubriker utifrån vad deltagarna framförde. Varje intervju varade genomsnittligen i 60 minuter och genomfördes på deltagarnas arbetsplats.
Dataanalys Materialet analyserades med hjälp av en tematisk innehållsanalys. Innehållet av intervjuerna kodades med hjälp av ett dataprogram. Utifrån materialet skapades kategorier av upplevda mönster genom analysen. Forskarna växlade med att läsa det transkriberade materialet och läsa enskilda intervjuer för att koppla innehållet till teman. Samtliga forskare deltog i dataanalysen och hade ett reflexivt förhållningssätt.
Bortfall Inte aktuellt
Resultat/Slutsats Resultatet framkom i fyra teman, utmaningar relaterad till intimvårdsarbete och religiösa
utmaningar, motstridiga föreställningar om aktivitet och rehabilitering, olika sätt att klara av att dö och behovet av kulturell kompetensutbildning. Det framkom i utmaningar relaterad till
intimvårdsarbete att sjuksköterskan upplevde ett obehag intimvårdsarbete på grund av bristande kulturell kompetens och erfarenhet. I motstridiga föreställningar om aktivitet och rehabilitering uttryckte sjuksköterskor att biomedicinska kunskapen om rehabilitering inte motsvarade andra kulturers föreställningar. Därför skapades ett kommunikationshinder mellan patienten/anhöriga och sjuksköterskan. I temat olika sätt att dö beskriver sjuksköterskan att rutinerna skiljer sig ibland från vad patienten och anhöriga förväntar sig. Då en kulturkrock upplevdes som sjuksköterskan inte kunde relatera till. Slutligen framkom det i behov av kulturell kompetensutbildning att sjuksköterskorna insåg att det finns en bristande kunskap i kulturell omvårdnad och utbildningen fanns inte tillgänglig.
Vetenskaplig kvalitet
Grad 1, 85.42 % enligt Carlsson och Eiman (2003) granskningsmall.
BILAGA C
Artikel 7
Referens Dobrowolska, B., Gutysz-Wojnicka, A., Ozga, D., Barkestad, E., Benbenishty, J., Breznik, K., Filej, B., Jarosova, D., Kaučič, BM, Nytra, I. , Smrke, B., Zelenikova, R., & Blackwood, B.
(2020). European intensive care nurses’ cultural competency: An international cross-sectional survey. Intensive & Critical Care Nursing. (60), 102892.
https://doi.org/10.1016/j.iccn.2020.102892
Land Databas
Polen PubMed
Syfte Syftet med studien var att undersöka nivån på kulturell kompetens hos intensivvårdssjuksköterskor.
Metod: Kvantitativ metod
Urval Studien hade som mål att inkludera 600 deltagare i studien men till slut deltog 591
intensivsjukvårdssjuksköterskor från 15 Europeiska länder. Dessa länder var Tjeckien, Slovenien, polen, Danmark, Finland, Norge, Sverige, Island, Irland, Storbritannien, Israel, Grekland,
Kroatien, Makedonien och Portugal. Majoriteten av sjuksköterskorna var kvinnor (88%).
Inkluderingskriterierna för studien var vårderfarenhet på en intensivvårdsavdelning med minst ett års erfarenhet. Sjuksköterskorna hade en medel arbetserfarenhet på 15 år och en medelålder på 39 år. Urvalet valdes främst efter en målmedveten urvalsmetod där inbjudan till enkäten gick igenom medlemmarna i EFCCNA.
Datainsamling Datainsamlingen genomfördes genom en enkät på en online plattform och sociala medier.
Formulären fanns på fyra olika språk, engelska, polska, slovenska och tjeckiska. Eventuella deltagare fick flera påminnelser att delta i studien. Uppgifterna behandlades konfidentiellt och deltagarna förblev anonyma genom kodning och lösenordsåtkomst. Vidare sammanställdes datan i ett Excel kalkylblad. Uppgifterna hämtades från Mars till Juni 2017.
Dataanalys Undersökningen var en tvärsnittsstudie. Analysfasen påbörjades med hjälp av ett datasystem som sammanställde resultatet, datan delades in i fem olika grupper. Resultatet gav 49 punkter som delades in i fem underskalor. Underskalorna var medvetenhet och känslighet, beteende, patientcentrerad orientering, praktikorientering samt självbedövning. Resultatet presenterades genom att använda sig av medelvärde, standardavvikelse, median och minimi/ maximi värden.
Grupperna jämfördes med hjälp av Mann-Whitney U test eller Kruskal-Wallis Anova.
Bortfall Målet var att rekrytera så många deltagare som möjligt. Av en uppskattad populationsstorlek av 100 000 krävdes 383 deltagare för att få en felmarginal mindre än fem procent. Av 600
returnerade enkäter, var nio inte korrekt ifyllda och 591 stycken enkäter analyserades och togs med i studien.
Resultat/Slutsats Resultatet visar på språkkunskaper skapar en större förståelse på den kulturella omvårdnaden.
Sjuksköterskor i ung ålder hade en större förståelse och insikt i kulturell kompentens. Eftersom de blivit exponerade för kulturell mångfald i större utsträckning genom resor och därmed befunnit sig i främmande kulturer. Detta motsvarade en längre arbetserfarenhet för äldre sjuksköterskor.
Vidare uppskattade sjuksköterskorna sin egen förmåga att ta emot feedback om hur de förhåller sig till olika kulturer som hög. Även gav personcentrerad kommunikation och utbildning i kulturell omvårdnad generellt höga poäng. De lägre poängen framkom av när tillgången till
BILAGA C
material om olika kulturer var låg och låg exponering till kulturell mångfald. Det framkommer i resultatet att Schweiz var en av länderna som saknade tillräcklig kunskap att vårda patienter med annan kulturell bakgrund på grund av bristande praktisk erfarenhet. Slutsatsen visar på att sjuksköterskor som dels kunde mer än ett språk, rest, studerat utomlands eller bott i ett
material om olika kulturer var låg och låg exponering till kulturell mångfald. Det framkommer i resultatet att Schweiz var en av länderna som saknade tillräcklig kunskap att vårda patienter med annan kulturell bakgrund på grund av bristande praktisk erfarenhet. Slutsatsen visar på att sjuksköterskor som dels kunde mer än ett språk, rest, studerat utomlands eller bott i ett