Nulägesanalys - identifierade utmaningar
Liksom för förskolor och grundskolor kan de identifierade utmaningarna för gymnasieskolan också i stort sett delas in i två delar, dels att säkerställa befintlig kapacitet över tid och dels att få fram den utökade kapacitet som stadens expansion kräver.
För säkerställandet av befintlig kapacitet är det två huvudsakliga aktiviteter som behöver genomföras. För det första behöver lokalnämnden genomföra en kartläggning och presentera en strategi över hur de äldre gymnasieskolor som staden själva äger ska kunna hållas tillgängliga och ändamålsenliga över tid. Arbetet har påbörjats och
utbildningsnämnden har delvis beaktat frågan i 2020 år lokalbehovsplan. Ett liknade arbete har påbörjats under 2018/2019 tillsammans med Älvstranden Utvecklings AB gällande nämndens inhyra lokaler på Lindholmen. En liknande dialog behöver också påbörjas tillsammans med de externa fastighetsägare som har äldre lokaler uthyrda till utbildningsnämnden.
Utöver att hantera det befintliga beståndet är den andra stora utmaningen att säkerställa tillräcklig kapacitet för gymnasieskolan i en stad som växer. I 2019 års
lokalförsörjningsplan pekade lokalsekretariatet på nedanstående definierade behov och mål som utbildningsnämnden lyfte fram. Dessa ingångsvärden och kopplade
konsekvenser är oförändrade i 2020 års lokalförsörjningsplan.
Centralt placerade lokaler i staden
Utbildningsnämnden lyfter fram vikten av centralt placerade utbildningslokaler. Orsaken är nämndens tidigare erfarenhet av att det är svårt att få elever att söka till utbildningar som bedrivs utanför centrum. I centrum är möjligheterna för staden att bygga i egen regi begränsad och vakansgraden av lokaler att hyra in är i nuläget låg. För att möta nämndens
Göteborgs Stads lokalförsörjningsplan 2020 36 (50)
behov tittar lokalsekretariatet primärt på att hyra in lokaler samt att utveckla befintliga skolområden.
Nämndens mål om egna kök och matsalar innebär att ytterligare krav ställs på de få lokaler som finns på marknaden
För samtliga gymnasieprogram ställer läroplanen krav på idrott. Behovet av närhet till idrottshallar i centrala staden lägger ytterligare utmaningar till
lokalförsörjningsplaneringen.
Lokalförsörjningen av gymnasieskolans yrkesprogram i en central placering är ytterligare en utmaning. Dessa gymnasieskolor har behov som är svåra att integrera i en central stadsmiljö. Som exempel kan nämnas Bräcke gymnasiets behov av byggårdar och anläggningsytor som behövs för att kunna möta läroplanens krav på utbildningen.
Utökade marknadsandelar
Utbildningsnämndens mål om ökade marknadsandelar för andelen Göteborgselever på de nationella programmen till 50 procent ökar utmaningen att hitta lokaler med en central placering. Nuvarande marknadsandelar för samma grupp Göteborgselever är cirka 39 procent.
Ökning av antalet utbildningsplatser inom vuxenutbildningen
Utöver sitt uppdrag med stadens gymnasieskolor utför också utbildningsnämnden på uppdrag av nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, vuxenutbildning i stadens regi. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning antog ett politiskt direktiv 2017-12-13 om en ökning av antalet utbildningsplatser i egen regi upp till 35 procent av de totala platserna i staden.
Introduktionsprogrammen
En utmaning för utbildningsnämnden är att prognostisera gymnasieskolans behov av platser på introduktionsprogrammen. Behovet är svårt att prognostisera då det är direkt knutet till antalet nyanlända. Målsättning är att dessa elever ska placeras i befintliga gymnasieskolor för att förbättra integrationsförutsättningarna. Det innebär att det finns en osäkerhetsfaktor som hastigt kan förändras inbyggd i behovsprognoserna. Ändras
prognosen kan det innebära att det finns lediga gymnasieplatser i befintliga gymnasieskolor och att behovet av nya platser därigenom blir lägre.
Elevernas förstahandsval
De kommunala gymnasieskolorna kan alltid anpassas, omorganiseras, byggas om och i vissa fall också byggas ut. Men någonstans finns den en fysisk gräns för hur många elever som en byggnad kan inhysa. Detta beror inte bara på den fysiska byggnaden utan också på vilken typ av gymnasieutbildning som bedrivs. Olika typer av utbildningar innebär olika ytbehov.
Kapacitetsutredning
För grundskolan har lokalsekretariatet genomfört en kapacitetsutredning för att få en bild av kapaciteten på befintliga grundskolor. Lokalsekretariatet ser behovet av att utreda detta även för de kommunala gymnasieskolorna. Kapacitetsutredningen är delvis påbörjad men utgör ännu inte något konkret underlag.
Göteborgs Stads lokalförsörjningsplan 2020 37 (50)
Behovsanalys
Utbildningsnämndens verksamhet omfattar gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Det kommande lokalförsörjningsbehovet kommer att redovisas per utbildningsform.
Gymnasieskola
Grafen nedan visar hur befolkningsutvecklingen av antalet 16–19 åringar ser ut i staden mellan 2019 och 2040. Grafen visar samtliga personer i åldersgruppen men alla
personerna förväntas inte välja en kommunal gymnasieskola. Enligt utbildningsnämndens årsrapport 2018 fördelas Göteborgseleverna enligt följande; cirka 39 procent väljer en kommunal gymnasieskola, cirka 53 procent väljer en fristående gymnasieskola och cirka 8 procent väljer en fristående gymnasieskola i en annan kommun.
Bild 10. Kommunprognos från 2019 över förväntat antal 16–19-åringar i Göteborgs stad för perioden fram till 2040.
Kommunprognoser från 2017 och 2018 anges som referens.
Enligt Göteborgs stads kommunprognos från våren 2019 kommer antalet 16–19 åringar öka med cirka 2 800 personer fram till 2023. I ett längre perspektiv, fram till 2040, beräknas antalet ungdomar i gymnasieåldrarna fortsätta att öka och blir cirka 6 300 fler än idag. Prognosen innebär en lägre ökningstakt från 2032 och framåt jämfört med tidigare år bedömningar, se diagram ovan. Stadens befolkningsprognos har konstaterat ett antal viktiga faktorer som styr utvecklingen för gruppen 16–19-åringar:
• De senaste åren har gruppen börjat att öka i antal och framöver förväntas gruppen att öka kraftigt när 2000-talets stora födelsekullar kommer in i åldersgruppen.
• Gruppen påverkas i lite större utsträckning av flyttningar än grundskolebarnen.
Utflyttningen är låg men inflyttningen till Göteborg har större betydelse för utvecklingen.
• I princip alla barn som kommer upp i gymnasieåldrarna under prognosperioden fram till 2040 är redan födda.
Gymnasieskolans samlade lokalbehov kan inte enbart avgöras som en följd av befolkningsutvecklingen ovan. Den kräver också en analys av hur många elever från regionen som kommer att välja att gå i en kommunal gymnasieskola i Göteborg och vilka program de historiskt brukar välja.
Lokalsekretariatets planering utgår ifrån utbildningsnämndens mål om utökade marknadsandelar. Tabellen i bild 11 visar gymnasieskolans behov av gymnasieplatser
Göteborgs Stads lokalförsörjningsplan 2020 38 (50)
fram till 2040 och den planerade expansion av gymnasieplatser. Tabellen visar också effekten av nuvarande marknadsandelar kontra utökade marknadsandelar.
Nämnden har skrivit ner sin behovsprognos jämfört med redovisade behov i 2019 års lokalförsörjningsplan. Orsaken till förändringen bedöms vara att elevtalen har minskat på nämndens gymnasieutbildningar de senaste två läsåren. Förklaringen till detta bedöms vara att effekterna av den kraftiga tillströmningen av nyanlända 2015 och 2016 nu går i motsatt riktning. Detta innebär minskade elevtal på grund av elever som lämnat eller kommer att lämna introduktionsprogram och nationella program.
Nuvarande
marknadsandelar Utökade
marknadsandelar
År Behov Planerad
expansion Behov Planerad expansion Bild 11. Utbildningsnämnden anger att en lämplig storlek på nya gymnasieskolor ligger mellan 700–1000 elever. Baserat
på en gymnasieskola med 800 elever innebär behovet i prognosperioden fram till 2040 cirka 2 nya gymnasieskolor med nuvarande marknadsandelar och cirka 5 nya gymnasieskolor med utökande marknadsandelar.
Den kapacitet som definieras i planerad expansion omfattar både beslutade projekt och diskuterade möjliga projekt som fortfarande befinner sig i ett tidigt skede men som ger ett scenario av den långsiktiga planeringen.
Gymnasiesärskolan
Under kommande läsår 2019/2020 visar prognoserna på en ökning med cirka 40 elever vilket innebär behov av utökad lokalyta.
Vuxenutbildning
Behovet av expansion gällande vuxenutbildningen står i direkt relation till nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildnings direktiv om att utöka antalet
vuxenutbildningsplatser i egen regi till att omfatta 35 procent.
Lokalkostnadsutveckling
Göteborgs Stad har under lång tid använt sig av en hyresmodell. De fasta kategorierna representerar en bedömning av lokalernas verksamhetsnytta där kategori AA motsvarar nyproduktion och kategori B motsvarar en äldre standard med lägre verksamhetsnytta.
En analys av utbildningsnämndens lokalkostnader för 2018 (bild 12) visar att drygt 43 procent av nämndens lokalytor debiteras enligt hyresmodellens kategori B. 50 procent av lokalytan finns i kategori A. Endast 6 procent av lokalytan debiteras enligt
hyresmodellens högsta kategori AA vilket motsvarar nyproduktion.
Göteborgs Stads lokalförsörjningsplan 2020 39 (50) Bild 12. Fördelning förhyrd yta per hyreskategori 2018 enligt stadens nuvarande hyresmodell. Enligt beslut i
kommunfullmäktige övertar lokalnämnden ansvaret för hyresmodellen från 2020-01-01.
Den samlade bedömningen blir att för närmare hälften av gymnasieskolornas lokalyta finns behov av att genomföra åtgärder i syfte att förbättra lokalernas standard och öka ändamålsenligheten. Alla åtgärder som genomförs kommer också att medföra högre hyror för utbildningsnämnden med i princip oförändrat elevantal.
Utbildningsnämndens önskade expansion i centrala Göteborg innebär också högre hyror för staden. En effekt av de högre hyrorna tillsammans med en låg vakansgrad på lokaler i centrala staden innebär att hyresavtalen kan behöva tecknas för perioder längre än tio år för att få rimliga hyresnivåer. Det påverkar verksamhetens flexibilitet genom att de inte lika snabbt kan säga justera kostnaderna för sitt lokalbestånd genom uppsägning av hyresavtal.
Riskanalys
Utbildningsnämndens önskemål om centralt placerade utbildningslokaler innebär risker i lokalförsörjningsplaneringen. Dels på grund av att möjligheterna att bygga i egen regi är begränsade och att vakansgraden av lokaler för inhyrning i centrala staden är låg. Men även på grund av nämndens kopplade mål om exempelvis egna kök och matsalar.
Nämndens mål om utökande marknadsandelar innebär också ett större tryck på behovet av utbildningslokaler i den centrala staden vilket i sig innebär större utmaningar för lokalförsörjningsplaneringen. Lokalsekretariatets samlade bild är att det finns en uppenbar risk när det gäller möjligheten att kunna leverera den kapacitetsutökning som nämndens mål innebär.
Lokalförsörjningsplanering för balans
På ett övergripande plan så präglas processen för lokalförsörjningen av långa ledtider vilket innebär att det går lång tid från det processen startar till dess en ny gymnasieskola står klar för inflyttning. Det innebär i sin tur utmaningar att säkerställa att kapacitet verkligen levereras i rätt tid sett till de behov som finns.
Göteborgs Stads lokalförsörjningsplan 2020 40 (50) Gymnasieskolan
Tabellen i bild 11 visar tydligt att vilket marknadsandelsperspektiv man anlägger ger stor effekt på balansanalysen. I perspektivet nuvarande marknadsandelar indikerar
lokalförsörjningsplaneringen på en lokalförsörjning nära balans i prognosperioden fram till 2040 men med en obalans i ett nutidsperspektiv. I perspektivet utökade
marknadsandelar indikerar lokalförsörjningsplaneringen på en obalans med en betydande underkapacitet.
Utbildningsnämnden hanterar behovsfrågorna inom ramen för sin process kring
nämndens lokalbehovsplan. Dialog pågår mellan nämnden och lokalsekretariatet om hur nämndens behov på bästa sätt kan mötas.
Gymnasiesärskolan
Gymnasiesärskolans kommande behov beräknas uppstå främst i ett nutids och närtidsperspektiv. Fokus i lokalförsörjningen är att försöka utöka antalet platser i befintliga lokaler och eventuellt komplettera med yta för en ny enhet. För gymnasiesärskolan finns goda förutsättningar att nå lokalförsörjning i balans i ett nutidsperspektiv.
Vuxenutbildning
Lokalsekretariatet har under 2018/2019 arbetet med ett uppdrag från utbildningsnämnden om att samla vuxenutbildningen på färre adresser och i mer yteffektiva lokaler. Syftet var att genom samlokalisering och samnyttjan nå synergieffekter och lägre driftskostnader.
Lokalsekretariatet gjorde bedömningen att en inhyrning av lokaler var den fördelaktigaste vägen att gå för att på bästa sätt möta utbildningsnämndens redovisade behov. En
förstudie gällande inhyrning av lokaler påbörjades därför under 2018. Förstudien visade på en möjlighet hyra in den lokalyta som nämnden efterfrågade i nyproducerade och mer yteffektiva lokaler. Under våren 2019 i slutet av förstudieprocessen konstaterade
nämnden dock att de möjliga synergieffekterna inte skulle vägas upp av de ökade hyreskostnaderna som inhyrningen skulle innebära. Utbildningsnämnden valde därför att avbryta projektet. Utbildningsnämndens beslut innebär att det finns osäkerheter gällande vuxenutbildningens lokalförsörjning. En utredning gällande reviderade lokalbehov är påbörjad.
Äldreboende
Nulägesanalys - identifierade utmaningar
Lokalförsörjningen för äldreomsorgen har flera aspekter att beakta:
1. Planering som beaktar externa leverantörer. Se under Riskanalys.
2. Samverkan inom staden för att få en styrbar planering
3. Kostnadsutvecklingen för byggande, se under lokalkostnadsutveckling.
Samverkan för en styrbar planering av kommunens lokaler
Lokalförsörjningsprocessen för tillkommande lokaler består av dessa steg: a. Behov – b.
val av lösning – c. genomförande.
Göteborgs Stads lokalförsörjningsplan 2020 41 (50)
a. Behov prognosticeras i samverkan med resursnämnden Örgryte-Härlanda, berörda verksamhetsnämnder och med stödfunktionen statistik.
b. Val av lösning innehåller de huvudsakliga alternativen Bygga, Hyra och Köpa.
c. Genomförande. Lokalnämnden är stadens genomförare av byggprojekt och inhyrningar. Resursnämnden tillsammans med nämnden för inköp och upphandling initierar och genomför upphandlingar för att kunna köpa platser av externa leverantörer.
Steg a och c är relativt entydiga och samverkan med resursnämnden och
lokalförvaltningen tydliggjorda. Det finns problem, men de är inte planeringsmässiga utmaningar.
Steg b innehåller de förberedande stegen inför att Bygga, Hyra och Köpa. Här görs samlade strategiska avvägningar som också kan vara att inte välja något av alternativen.
Samverkan sker med stadens markägare och myndighet som avgör hur byggande får ske, dvs fastighetsnämnden och byggnadsnämnden.
Fastighetskontoret får beställning från Lokalsekretariatet på mark som behövs för stadens byggande, om möjligt med önskat färdigställande år. Den tidsmässiga planeringen av dessa skeden är svår och fungerar inte bra.
Behovsanalys
Antalet personer som kan förväntas vara i behov av äldreomsorg beror till största delen på folkmängden. Andelen av befolkningen i aktuella åldersgrupper varierar över tid. Nu är det den stora gruppen 40-talister som påverkar behovet av platser.
Andelen av befolkningen över 65 år som bor på ett äldreboende varierar mellan 2,4 och 6,5 procent i de tio stadsdelarna. Genomsnittet våren 2019 är 4,6 procent. År 2014 var det 4,7 procent. En trend värd att observera är ökningen i den yngsta gruppen 65–74 år.
Ökningen från 0,8 till 1,0 procent innebär nästan 100 personer.
Göteborgs Stads lokalförsörjningsplan 2020 42 (50) Bild 13 Tillbakablick 2014–2018 Källa: Göteborgs Stad, stadsledningskontoret, statistikenheten
Bild 14 Källa: Göteborgs Stad, stadsledningskontoret, statistikenheten
Behov hela staden i nutid 2020–2025
De tio stadsdelarna prognosticerade behov t.o.m. 2023 sammanställs av resursnämnden i Örgryte Härlanda en fyraårig äldreboplan. Den samlade prognosen överensstämmer med befolkningsprognosen, men enskilda stadsdelar avviker.
Staden har 2019 tillgång till 4 139 platser varav egna plus Tre Stiftelser utgör 3 666 st.
eller nära 90 procent. Behovet ökar med ca 100 platser per år 2021–2025 Behov för hela staden i närtid och framtid 2026 – 2030 och till 2040
Befolkningsprognos 2019 för hela staden (ej fördelad per SDN) finns framräknad till 2040. PR2019 är marginellt nedjusterad jämfört med PR2018.
Åren 2027–2033 ökar behovet med över 150 platser per år, därefter planar det ut men på en nivå av drygt 100 per år.
Det framräknade behovet av platser i äldreomsorgen 2040 uppskattas till drygt 6700.
0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0