Steg mot en budget i balans
Utbildningsnämndens ansvarsområde utgör ekonomiskt cirka hälften av Lidingö Stads verksamhet. Det ställer krav på ekonomisk ordning och reda. Lidingö är en välmående kommun med gott om resurser och har goda möjligheter att göra en bra skola ännu bättre. Vi socialdemokrater är övertygade om att en skola med hög kvalitet är något som de allra flesta Lidingöbor ställer sig bakom. Utbildning är en investering för såväl den enskilde som för samhället och ett område där det kollektiva ansvaret är och måste vara tydligt.
Besparingar och neddragningar har dessvärre varit ledorden i den kommunala verksamheten under 2014. Vi ser nu effekterna - inte minst för grundskolan. En sanering av Hersby
gymnasiums ekonomi är också nödvändig.
Vår bedömning är att behovet av en ökning av de ekonomiska resurserna är störst för grundskolan och att det krävs ökade resurser utöver vad majoriteten föreslår .”Den bästa skolan” sparas inte fram. Vår uppfattning är att även för Hersby gymnasium krävs
resurstillskott för att få en budget i balans och resurser för att möta väntade kostnadsökningar under 2015. Till detta måste också presenteras en tydlig strategi för gymnasieutbildningen i Lidingö på ett antal års sikt.
Pengen till förskola, grundskola respektive gymnasieskola utgör den helt avgörande finansieringen av verksamheterna. Det behövs utöver det förstärkningar inom särskilda områden.
Bristerna i hur den politiska majoriteten sköter den ekonomiska planeringen är högst anmärkningsvärd. Vi socialdemokrater har under hela 2014 pekat på att det föreligger en strukturell underfinansiering för grundskolan och till del även gymnasieskolan, inte minst beträffande arbetskraftskostnader. Situationens allvar har understrukits av att majoriteten gjort bedömningen att den höjning av grundskolepengen om 3 procent som aviserats i
budgetdirektiven i oktober nu i stället bedöms behöva höjas till 3,9 procent. En av huvudanledningarna är den chockhöjning av hyreskostnaderna som Fastighetskontoret presenterat.
Förvaltningens bedömning är att den samlade verksamheten under 2015 kommer att visa ett underskott om ca 20 mkr – trots höjningen. Från skolornas sida redovisas att ytterligare besparingar inte är möjliga med mindre än att påtagliga problem och försämringar uppstår i verksamheten. Vi socialdemokrater hävdar att den politiska majoriteten av ideologiska skäl har valt att inte röra skattetaket med uppenbar risk att verksamheternas kvalitet därmed
försämras. Vi anser det felaktigt att skattetaksmålet överordnas en sund ekonomi för
utbildnings-nämndens verksamheter och framför allt säkerställandet av en hög kvalitet inom Lidingös skolor.
För att närma oss en budget i balans föreslår vi en höjning av ramen för grundskolpengen 2015 med 10 miljoner kronor utöver majoritetens förslag.
+ 10 000 000 kronor Kommande statsbidrag
Förslag har presenterats av såväl den förra som den nuvarande regeringen för att utveckla skolan. Vi förutsätter att staden genom utbildningsförvaltningen kommer att utnyttja de möjligheter som erbjuds att söka bidrag och att det säkerställs att generella bidrag till skolan verkligen förs till utbildningsverksamheten. De statsbidrag som kan bli aktuella, generella eller som söks i särskild ordning, måste bli nettotillskott till stadens satsningar på utbildning.
Det är emellertid viktigt att hävda principen att möjligheten till bidrag inte får användas som förevändning för att avstå från en angelägen åtgärd med kommunal finansiering.
Utredning av skolpengsystemet
Nästan 90 procent av skolans budget går ut till de olika kommunala och fristående skolorna i form av peng. Vi har länge krävt en översyn av vad som ska ingå i pengen, hur den ska konstrueras och vad som bör finansieras via anslag. Så gott som alla Sveriges kommuner har någon form av ”strukturpeng”. Kommunen får inte bara fungera som ”en bank som delar ut pengar”, utan måste också kunna se till att god undervisning erbjuds.
Skolpliktsansvaret
Det är kommunen som får ta alla omställningskostnaderna när nya lockande verksamheter etableras och äldre, men ännu inte avskrivna investeringar, måste avvecklas. Nya Rudboda skola ser väldigt fin ut. Men den har kostat mer än ursprungligen planerat, vilket drabbar den kommunala grundskolan. Christinaskolan har fått överta äldre billiga lokaler och lockat till sig elever från andra skolor, som nu står med tomma platser.
Sammanslagningen av gymnasieskolorna har lett till en trängd situation på Hersby och kostnaderna för ombyggnad har vida överstigit de som presenterades som underlag för beslutet. Samtidigt anpassas gymnasiepengen till Kommunförbundets förslag, vilket för Lidingös del innebär en anpassning nedåt. Det är oroande även om det kan motiveras ur rättvisesynpunkt.
Vi anser att någon form av skolpliktsresurs borde finnas för att kunna ge de kommunala skolorna och förskolorna möjlighet att upprätthålla sin pedagogiska verksamhet i konkurrens med privata - även när utbyggnadsbehovet är stort.
Lärarnas löner
Lärarna i Lidingös skolor har betydligt lägre löner än exempelvis i Stockholm. De gör det svårt att rekrytera bra lärare. Många lärare saknar också legitimation för de ämnen de undervisar i. Resurser måste därför finnas för att höja lärarlönerna och erbjuda
vidareutbildning för de som saknar legitimation. Undersökningar visar tydligt att det är också viktigt vilka allmänna villkor utöver lönen som erbjuds. Och som kan stärka Lidingös
ställning som attraktiv arbetsplats för lärare på alla nivåer.
Staden bör arbeta fram tydliga målsättningar för personaltätheten i Lidingö stads skolor, skolpersonalens löneutveckling och Lidingö stads konkurrenskraft som attraktiv arbetsgivare samt tydliggöra målsättningen för andelen behöriga lärare inom Lidingö stads skolor.
Anslagsfinansierad verksamhet
Skolskjuts vid undervisning i modersmålet
Satsningen på en utökad undervisning i modersmål för elever med annat modersmål än svenska är viktig. Undervisningen kommer emellertid inte alltid att kunna ske i den skola där eleverna går. Med hänsyn till elevernas ålder är det nödvändigt att anordna smidig transporter till de skolor som bedriver modersmåls-undervisning. I annat fall kan detta verka återhållande för möjligheterna för elever att få modersmålsundervisning, samt att transport kan ske på säkert sätt. Samtliga berörda elever som efterfrågar det bör därför ha rätt till skolskjuts till den skola där modersmålsundervisningen sker.
+ 200 000 kronor Läxhjälp
Medel har anslagits för läxhjälp, men de rapporter vi fått tyder på att denna fortfarande är otillräcklig. En koncentration har skett till grundskolan, och i de kommunala skolorna till mellanstadiet. Vi tror att behovet kanske är ännu större i högstadiet och gymnasieskolan, där läxorna är mer omfattande och föräldrarnas möjligheter att stödja inte alltid lika naturliga.
+ 450 000 kronor
Barntillsyn på obekväma arbetstider
Många föräldrar arbetar på tider då förskolorna är stängda. Kommunen har behov av att rekrytera personal till vård, omsorg och teknisk jourtjänst. Lidingöborna vill kunna ta del av kultur och nöjesverkasmhet och äta på restaurang på kvällarna. För att alla ska ha samma rätt till barntillsyn måste verksamheten utökas. Vi anser också att tillsyn på obekväm arbetstid ska rymmas inom maxtaxan.
+ 500 000 kronor
Stöd till barn med särskilda behov
Inte heller anslaget för stöd till barn med särskilda behov räcker. För att täcka behoven föreslår vi en ökning med 0,6 miljoner kronor.
+ 600 000 kronor
Nej till vårdnadsbidrag
Vi säger nej till vårdnadsbidrag, dels eftersom det tar resurser från förskolan och dels låser fast stereotypa könsroller. I Sverige finns redan den valfriheten till umgänge med barnet genom föräldrapenning, som är den mest välutbyggda i världen.
- 700 000 kronor