9. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner _ 23
9.6 Utbyte av sandfilter
Det sista reningssteget i reningsverket är de trettio sandfiltren där partiklar avskiljs genom filter bestående av sand och leca. Ungefär vart tjugonde år behöver sanden och lecan i filtren bytas ut och det är första gången som utbyte sker. Arbetet påbörjades hösten 2018 och avslutades 2019.
10. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm
5 § 10. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet
för miljön eller människors hälsa.
Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar.
10.1 Bräddning
Avloppsvatten bräddades vid tre tillfällen. Bräddning genomfördes vid prestandatester anläggningen för högflödesrening samt två tillfällen i december när flödena in till verket var högre än reningsverkets kapacitet.
10.2 Driftstörning gasuppgradering
Den del av Käppalaverkets gasuppgradering som förbränner restgaster, vocsidizern, hade två större driftstörningar under 2019, i januari samt oktober då man bytte reservdelar respektive genomförde ett större underhåll. Förbundet har dock klarat gränsen för metanutsläpp.
10.3 Avvikelse provtagning inkommande vatten
Käppalaförbundet upptäckte under året att prover på inkommande avloppsvatten under en längre tid varit påverkade av en internström från sandtvätten som härstammade från ett renoveringsprojekt i förluftningskanalen då ordinarie provtagning för inkommande avloppsvatten flyttades. Flera grundsorsaksanalyser gjordes under perioden och flera
anledningar kunde fastslås innan förbundet slutligen kunde konstatera att en internström låg bakom de avvikande resultaten på provtagningarna.
Efter samråd med Länsstyrelsen bedömer förbundet att halter för inkommande avloppsvatten kan beräknas utifrån uppmätta halter efter försedimenteringen och en korrelation mellan historiska data för dessa två provpunkter. I samband med detta uppdateras samtliga kvartalsrapporter från 2019. Avvikelserna i provtagningen gäller endast för inkommande vatten och har inte medfört olägenheter för miljö eller människors hälsa.
11. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi
5 § 11. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi.
Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar.
Käppalaverket arbetar kontinuerligt med att förbättra användningen av processkemikalier i verksamheten. Detta möjliggörs med hjälp av onlinemätare i verket som kalibreras och underhålls för att säkerställa resultat vilket föranlett bland annat till en minskning av polymerförbrukningen. Förbundet har även bytt ut stora delar av belysningen i kärnverksamheten mot LED.
12. Ersättning av kemiska produkter mm
5 § 12. De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga.
Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar.
12.1 Kemikaliehantering
Käppalaförbundet har väl fungerande rutiner för att hantera och bedöma kemiska ämnen och produkter före inköp. Produkterna kontrolleras ingående utifrån innehållet och eventuella träffar i olika databaser/laglistor: Basta, PRIO-databasen, Vattendirektivets lista över prioriterade ämnen, NFS 2016:8, SIN-list samt Reach (Kandidatförteckningen,
tillståndslistan och begränsningslistan). Resultatet tillsammans med en helhetsbedömning dokumenteras. De hemsidor som främst används för informationsinhämtning är Basta online, PubChem och Echa. Även entreprenörernas kemikalier genomgår samma process.
Vid upphandling av processkemikalier används livscykelbaserade utvärderingar både avseende miljö och ekonomi (s.k. LCA- och LCC-analyser) så långt som möjligt.
12.2 Utfasning uppströms
Varje år begär Käppalaförbundet in kemikalieförteckningar från anslutna verksamheter (A-, B- och prioriterade C-verksamheter). Under 2019 begärdes förteckningar in från 121 företag
varav 107 inkom. Förteckningarna granskas avseende U- och R-ämnen (PRIO-databasen) och SIN-list. 17 företag fick krav på att undersöka möjligheten att fasa ut oönskade ämnen eller produkter. 19 produkter kunde därigenom fasas ut.
13. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet.
5 § 13. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet.
Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar.
13.1 Revaq och uppströmsarbete
Käppalaförbundet är certifierat enligt Revaq sedan 2008. Revaq är ett certifieringssystem som verkar för att minska flödet av farliga ämnen till reningsverk, skapa en hållbar
återföring av växtnäring samt att hantera riskerna på vägen dit. Revaq-certifieringen innebär bland annat krav på ett aktivt uppströmsarbete, ständiga förbättringar av slamkvaliteten och krav på spårbarhet.
Käppalaförbundets Kretsloppsavdelning arbetar kontinuerligt med kravställande mot verksamheter, identifiering av källor till oönskade ämnen i spillvattnet,
kemikalieinventering, informationsåtgärder, provtagningar i ledningsnätet, utformning av riktlinjer, utredningar och omvärldsbevakning. Allt för att minska tillförseln av metaller, svårnedbrytbara organiska ämnen och andra oönskade ämnen till spillvattennätet.
Särskild fokus under 2019 har varit:
• Utökad provtagning i ledningsnäten för att bättre kunna spåra utsläpp
• Screening av spillvatten från fyra medlemskommuner
• Examensarbete – Utredning av tvätteriprocessvatten och dess påverkan på inkommande vattenkvalité till Käppalaverket
• Kommunikationsinsatser mot allmänheten för att minska oönskade utsläpp bland annat via sociala medier
• Deltagit i ämnesgrupp uppströmsarbete och hållbara kretslopp (Mälardalens VA-kluster)
• Medverkan i EU-projektet ECORISK 2050 för att ta fram verktyg för att hantera akuta utsläpp till spillvattennätet
Käppalaförbundets uppströmsarbete har varit framgångsrikt och de flesta större punktkällor har åtgärdats. Idag kommer en stor andel av de oönskade ämnen som når Käppalaverket från diffusa källor som hushåll, mindre verksamheter och tillskottsvatten. Dessa utsläpp är svåra för Käppalaförbundet att påverka på kort sikt. Däremot leder uppströmsarbetet på lång sikt
till renare vatten och slam samtidigt som användningen av miljöfarliga produkter minskar i samhället.
Befintlig anläggning för renshantering och sandtvätt, det första steget i reningsprocessen där den mekaniska grovreningen sker, behöver bytas ut och moderniseras. Projektet är planerat att avslutas våren 2020.
13.2 Slamproduktion
Käppalaförbundet anlitar entreprenör för transport, lagring och spridning av slam på
åkermark och har reglerat i avtal att provtagning, spridning och spårbarhetsrapportering sker enligt lagstiftningens och Revaqs krav. Avtalen följs upp genom årliga revisioner av
entreprenörerna samt minst två uppföljningsmöten per år.
Analyser utförs av ackrediterade laboratorier och resultaten följs upp månadsvis för att säkerställa att slammet uppfyller samtliga krav för spridning på åkermark. Om slammet inte skulle uppfylla kraven finns en rutin för hur slammet ska omhändertas.
14. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa
5 § 14. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa.
Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar.
14.1 Kommunikationsåtgärder
Förbundet har informerat på sin webbplats, www.kappala.se, om arbeten i
investeringsprojekten, driftstörningar eller underhållsarbeten som kan orsaka störningar i form av lukt, buller eller försämrad framkomlighet för allmänheten.
Vid de tillfällen där arbetena tros ha mycket stor påverkan har även informationsutskick gjorts till närboende. Detta gäller till exempel tätningsarbetet inom projekt ”En tredje
rötkammare” (R300) som genomfördes under sommaren 2019 samt arbetet med att bygga en ny anläggning för luktrening på Käppalaförbundets anläggning i Spisen.
Klagomål från allmänheten har hanterats enligt framtagen rutin och i de fall det har varit möjligt att åtgärda störningen har det skett skyndsamt. Kommunikationsavdelningen har meddelats i samband med att Länsstyrelsen underrättats om till exempel underhållsarbeten, och när arbetet bedöms orsaka störningar för närboende, har man informerat om detta på webbplatsen.
Förbundet genomför kontinuerlig miljöaspekt -och riskanalyser inför projekt och arbeten som kan ge upphov till olägenheter för miljö eller människors hälsa för att se vad som kan och behövs åtgärdas.
15. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar
5 § 15. En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i.
Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar.
15.1 Organisationens miljöpåverkan över producerade varor
Käppalaförbundet utvinner biogas ur det slam som bildas i reningsprocessen. Biogasen förädlas till fordonsgas, som används som bränsle i SL:s bussar. Under 2019 producerade Käppalaförbundet 7,0 miljoner Nm3 biogas (63 % metanhalt) varav 4,2 miljoner Nm3 uppgraderad fordonsgas (97 % metanhalt) gick till SL. Käppalaförbundet redovisar hålbarhetskriterier (HBK) och innehar hållbarhetsbesked enligt hållbarhetslagen.
Käppalaförbundet gör även årligen statsstödsrapportering till Energimyndigheten.
Det renade avloppsvattnet utnyttjas idag i mindre skala för egen uppvärmning i egna processer och finns också tillgängligt för leverans till Fortums värmepumpsproduktion och distribution i Gåshaga.
Käppalaförbundet fortsatte att vara en nettoleverantör av energi. Under 2019 producerade förbundet 3 GWh mer energi i form av biogas och värme än vad som konsumerades som el (4 GWh år 2018).
16. NFS 2016:6
Här redovisas en kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av föreskrifterna.
Kommentar: Övriga uppgifter gällande utsläpp av avloppsvatten som ska redovisas se SMP-Hjälp (Hur gör jag?/Verksamhetsutövare/Avloppsreningsverk)
16.1 Provtagning av inkommande och utgående
Inkommande provtagning sker i silhallen efter silar. Utgående provtagning sker efter
sandfiltren. För inkommande och utgående används tre provtagare för respektive del, två för veckoprov och en för dygnsprov. Totalt sex provtagare.
Provtagning av veckoprovet sker växelvis av 2 kontinuerliga provtagare. Flaskorna är konserverade med svavelsyra till pH 2-3. Temperatur kontrolleras, antecknas i protokoll och jämförs med tillåtet temperaturområde. På måndagar samlas proverna från hela föregående vecka i en uppsamlingsdunk. Prov tas ut under omrörning. Konserveringen av veckoprov kontrolleras med pH-papper en gång per kvartal för att säkerställa att pH ligger mellan 2 och 3. Provtagarflaskorna diskas med varmt vatten. Kopp diskas med tvättsyra (2M H2SO4) och slangen backspolas med varmt vatten och tvättsyra.
Schematisk bild över Käppalaverkets provtagning
Provtagare 1 och 2 för inkommande och utgående veckoprov:
900 m3= 1 puls (provtagaren tar prov var 900 m3 vatten). 1 puls ger ca 15 ml prov.
Pulsstyrningen styrs via styrsystemet
Kontrolleras alltid i styrsystemet innan labbet går ned i verket om eventuell bräddning ägt rum under helgen. Vid bräddning då högflödesrening inte använts kontaktas driften för mer information.
Provtagning av veckoprovet sker växelvis i provtagare 1 och 2, måndag 00.01 till söndag 23.59. Provtagarna innehåller 24 flaskor vardera. För inkommande provtagning samlas 3 timmar/flaska vilket ger 8 flaskor/dygn, vid normalt flöde. Detta medför att provtagarna går 3 dygn växelvis under provtagningsveckan. För utgående provtagning samlas 8
timmar/flaska vilket ger 3 flaskor/dygn.
Dygnsprovtagning tas på samma sätt som veckoprover men endast under ett dygn. Dygnet varierar mellan söndag till torsdag för att kunna samlas upp från midnatt till midnatt och samlas upp dagen efter.
Veckoprov 1. Inkommande 2. Försedimentering 3. Utgående
4. Rejektvatten från avvattnat slam
5. Avvattnat slam (Utökade analyser månadsvis till externlab)
1. 2. 3. 4. 5.
P-Tot
Fe
NH4
NO2,3
N-Tot
TOC
COD
BOD
(Samlingsprov samlat under
ett dygn)
Metaller
TS
SS
6. Flödesmätning, styr provtagarna vid Inkommande (1) och Försedimenteringen(2) 7. Flödesmätning, styr provtagarna vid Utgående (3)
Provtagare 3 för inkommande och utgående dygnsprov, 1/vecka (kl. 00:01-23:59):
Provtagningen är tidstyrd.
Provtagningsintervall: 1 prov/15minuter.
Provvolym: 75 ml/prov.
Provtagarna är flödesstyrda, 1 gång/år kontrolleras total volym på ett dygnsprov och jämförs mot ett teoretiskt beräknat flödesproportionellt prov. Flödesdata för aktuellt dygn tas ut från systemet.
Laboratoriet är ackrediterat enligt ISO 17025 för all provtagning (avloppsvatten och avloppsslam). För provtagning av avloppsvatten följs standard ”Provtagning av avloppsvatten för kemiska analyser teknisk vägledning” enligt SS 02 81 48-1.
Prover konserveras och för provkonservering följs ”Riktlinjer för konservering och hantering av vattenprover” enligt SS-EN ISO 5667–3:2012. För slamprovtagning följs ”Riktlinjer för avloppsslamprovtagning” enligt SS-EN ISO 5667–13:2011. Hela rutinen för provtagning är utarbetat enligt ”Föreskrifter om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse NFS 2016:6”.
Flödesmätning
I mätrännorna sker flödesmätning med hjälp av induktiva flödesmätare med inbyggd nivåmätare. Med hjälp av uppmätt flödeshastighet och nivå kan volymflödet räknas fram (sker i mätaren).
Undantaget är mätränna Kyrkviken, MR31, där mätning sker med hjälp av en korskorrelationsgivare med flödesprofilskanning samt nivåmätning för beräkning av volymflödet (sker i mätaren).
På pumpstationerna Antuna och Edsberg, på ledningarna från Nacka och Värmdö, efter inloppspumpar samt efter sandfilter på Käppalaverket mäts flödet med hjälp av
elektromagnetiska flödesmätare för helt fyllda rör. Signalerna från de olika flödesmätarna summeras och visualiseras på strategiska platser, t.ex. efter varje pumpstation och efter samtliga inloppspumpar.
Inkommande provtagare styrs av flödesmätningen vid inloppspumparna. Utgående provtagare styrs av flödesmätning vid sandfiltren. I anläggningen Långängstrand, LD00, finns en korskorrelationsgivare likt den i Kyrkviken. Bortfall analyser och
provtagningstimmar: Alla analyser för 2019 är utförda enligt plan. Inga analyser saknas.
17. SNFS 1994:2
Här redovisas en kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av föreskrifterna.
Kommentar: Övriga uppgifter gällande avloppsslam som ska redovisas se SMP-Hjälp (Hur gör jag?/Verksamhetsutövare/Avloppsreningsverk)
17.1 Efterlevnad föreskrifter gällande avloppsslam
Käppala reningsverk är certifierat enligt Svenskt Vattens certifieringssystem Revaq.
Certifieringen ställer högre krav än lagstiftningen på bland annat kvalitetssäkring och spårbarhet. Detta arbete kontrolleras årligen av extern revisor.
Käppalaförbundet anlitar entreprenör för transport, lagring och spridning av slam på
åkermark och har reglerat i avtal att provtagning, spridning och spårbarhetsrapportering sker enligt lagstiftningens och Revaqs krav. Avtalen följs upp genom årliga revisioner av
entreprenörerna samt minst två uppföljningsmöten per år.
Analyser utförs av ackrediterade laboratorier och resultaten följs upp månadsvis för att säkerställa att slammet uppfyller samtliga krav för spridning på åkermark. Om slammet inte skulle uppfylla kraven finns en rutin för hur slammet ska omhändertas.
Spridningsarealer registreras årligen i Revaqs kartdatabas så att full spårbarhet kan garanteras.
Bilageförteckning
Bilaga 1: Emissionsdeklarationen
Bilaga 2: Förbrukning processkemikalier Bilaga 3: Energisammanställning
Bilaga 4: Externa avloppsfraktioner Bilaga 5: Avfallsstatistik
Bilaga 6: Köldmedierapport Bilaga 7: Max GVB
Andreas Thunberg Matz-Ola Vårherre
VD Miljö- och arbetsmiljökoordinator
Bilaga 1
Diarienummer
KF 2021-021
Emissionsdeklaration Käppalaförbundet 2019
2021-01-15
ED År ER In Maxgvb-tätbebyggelse 0 - pe Totalt - C Maximal genomsnittlig veckobelastning för tätbebyggelsen, enhet pe. Hette tidigare Maxgvb, enbart.
ED År ER In Maxgvb-inkommande 0 - pe Totalt - C Maximal genomsnittlig veckobelastning inkommande för rapporteringsåret, enhet pe
ED År ER In Dim.kapacitet 700000 - pe Totalt - C Dimensionerande kapacitet, enhet pe. Om uppgift saknas anges istället samma uppgift som tillståndsgiven anslutning.
ED ÅR ER In Ansl.-till 0 - pe Totalt - M Anslutning, tillåten/dimensionerad i pe. För ankläggning med tillstånd tillåten total totalbelastning.
ED ÅR ER In Ansl.pers 0 - st Totalt - M Anslutning, antal personer.
ED ÅR ER In Ansl.pe-tot 559000 - pe Totalt - M Anslutning totalt, personekvivalenter m.a.p. BOD7.
ED ÅR ER In Ansl.pe-ind 0 - pe Totalt - M Anslutning från industri, personekvivalenter m.a.p. BOD7.
ED ÅR ER In QV 57000 - 1000m3/år Totalt - M Vattenflöde (Vattenföring) i 1000m3/år
ED ÅR ER In P-tot 329000 - kg/år Totalt - M Fosfor och fosforföreningar, som P
ED ÅR ER In N-tot 2708000 - kg/år Totalt - M Kväve och kväveföreningar, som N
ED ÅR ER In NH4-N 1847000 - kg/år Totalt - M Ammonium som kväve
ED ÅR ER In BOD7 14234000 - kg/år Totalt - M Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn
ED ÅR ER In COD-Cr 32927000 - kg/år Totalt - M Kemisk syreförbrukning
ED ÅR ER-Halt In P-tot 5,8 - mg/l Totalt - M Fosfor och fosforföreningar, som P
ED ÅR ER-Halt In N-tot 47,8 - mg/l Totalt - M Kväve och kväveföreningar, som N
ED ÅR ER-Halt In BOD7 251,3 - mg/l Totalt - M Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn
ED ÅR ER-Halt In COD-Cr 581,4 - mg/l Totalt - M Kemisk syreförbrukning
ED ÅR Vatten Ut QV 56637,10217 - 1000m3/år Totalt - M Vattenflöde (Vattenföring) normalt + bräddning ut ur verket i 1000 m3/år
ED ÅR Vatten Ut QV 1138,5089 - 1000m3/år Del BräddAnl M Vattenflöde (Vattenföring) i 1000m3/år
ED ÅR Vatten Ut P-tot 10053,97672 - kg/år Totalt - M Fosfor och fosforföreningar, som P
ED ÅR Vatten Ut P-tot 9466,880902 - kg/år Del Från ARV M Fosfor och fosforföreningar, som P
ED ÅR Vatten Ut P-tot 587,09582 - kg/år Del BräddAnl M Fosfor och fosforföreningar, som P
ED ÅR Vatten Ut N-tot 505510,9214 - kg/år Totalt - M Kväve och kväveföreningar, som N
ED ÅR Vatten Ut N-tot 483418,3595 - kg/år Del Från ARV M Kväve och kväveföreningar, som N
ED ÅR Vatten Ut N-tot 22092,5619 - kg/år Del BräddAnl M Kväve och kväveföreningar, som N
ED ÅR Vatten Ut NH4-N 85814,22365 - kg/år Totalt - M Ammonium som kväve
ED ÅR Vatten Ut NH4-N 67627,71555 - kg/år Del Från ARV M Ammonium som kväve
ED ÅR Vatten Ut NH4-N 18186,5081 - kg/år Del BräddAnl M Ammonium som kväve
ED ÅR Vatten Ut NO2+NO3-N 377494,3728 - kg/år Totalt - M Nitrit och nitrat som kväve
ED ÅR Vatten Ut NO2+NO3-N 633,51611 - kg/år Del BräddAnl M Nitrit och nitrat som kväve
ED ÅR Vatten Ut BOD7 134062,3861 - kg/år Totalt - M Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn
ED ÅR Vatten Ut BOD7 86455,34402 - kg/år Del Från ARV M Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn
ED ÅR Vatten Ut BOD7 47607,04204 - kg/år Del BräddAnl M Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn
ED ÅR Vatten Ut COD-Cr 2057600,801 - kg/år Totalt - M Kemisk syreförbrukning
ED ÅR Vatten Ut COD-Cr 1934255,791 - kg/år Del Från ARV M Kemisk syreförbrukning
ED ÅR Vatten Ut COD-Cr 123345,0104 - kg/år Del BräddAnl M Kemisk syreförbrukning
ED ÅR Vatten Ut TOC 636503,9713 - kg/år Totalt - M Kol organiskt, totalt
ED ÅR Vatten Ut TOC 31646,41033 - kg/år Del BräddAnl M Kol organiskt, totalt
ED ÅR Vatten Ut Ag 14,44390277 - kg/år Totalt - M Silver och silverföreningar, som Ag
ED ÅR Vatten Ut Ag 0,28 - kg/år Del BräddAnl M Silver och silverföreningar, som Ag
ED ÅR Vatten Ut As 23,44503585 - kg/år Totalt - M Arsenik och arsenikföreningar, som As
ED ÅR Vatten Ut As 0,830105668 - kg/år Del BräddAnl M Arsenik och arsenikföreningar, som As
ED ÅR Vatten Ut Cd 0,703658557 - kg/år Totalt - M Kadmium och kadmiumföreningar, som Cd
ED ÅR Vatten Ut Cd 0,675340548 - kg/år Del Från ARV M Kadmium och kadmiumföreningar, som Cd
ED ÅR Vatten Ut Cd 0,028318009 - kg/år Del BräddAnl M Kadmium och kadmiumföreningar, som Cd
ED ÅR Vatten Ut Cr 19,5096958 - kg/år Totalt - M Krom och kromföreningar, som Cr
ED ÅR Vatten Ut Cr 18,54526938 - kg/år Del Från ARV M Krom och kromföreningar, som Cr
ED ÅR Vatten Ut Cr 0,964426425 - kg/år Del BräddAnl M Krom och kromföreningar, som Cr
Bilaga 1-Emissionsdeklaration 2019.xlsx
ED ÅR Vatten Ut Cu 10,39845418 - kg/år Del BräddAnl M Koppar och kopparföreningar, som Cu
ED ÅR Vatten Ut Hg 0,217057381 - kg/år Totalt - M Kvicksilver och kvicksilverföreningar, som Hg
ED ÅR Vatten Ut Hg 0,202531324 - kg/år Del Från ARV M Kvicksilver och kvicksilverföreningar, som Hg
ED ÅR Vatten Ut Hg 0,014526057 - kg/år Del BräddAnl M Kvicksilver och kvicksilverföreningar, som Hg
ED ÅR Vatten Ut Ni 303,5297118 - kg/år Totalt - M Nickel och nickelföreningar, som Ni
ED ÅR Vatten Ut Ni 298,5762588 - kg/år Del Från ARV M Nickel och nickelföreningar, som Ni
ED ÅR Vatten Ut Ni 4,95345296 - kg/år Del BräddAnl M Nickel och nickelföreningar, som Ni
ED ÅR Vatten Ut Pb 14,75574302 - kg/år Totalt - M Bly och blyföreningar, som Pb
ED ÅR Vatten Ut Pb 14,15927554 - kg/år Del Från ARV M Bly och blyföreningar, som Pb
ED ÅR Vatten Ut Pb 0,596467475 - kg/år Del BräddAnl M Bly och blyföreningar, som Pb
ED ÅR Vatten Ut Zn 1085,921419 - kg/år Totalt - M Zink och zinkföreningar, som Zn
ED ÅR Vatten Ut Zn 1056,809812 - kg/år Del Från ARV M Zink och zinkföreningar, som Zn
ED ÅR Vatten Ut Zn 29,1116068 - kg/år Del BräddAnl M Zink och zinkföreningar, som Zn
ED ÅR Vatten Ut QVBräddnätAntal 0 - st Totalt - M Bräddat på nät, antal bräddningar
ED ÅR Vatten Ut QVBräddnätAntal 0 - st Del - M Bräddat på enskild bräddningspunkt, antal bräddningar
ED ÅR Vatten Ut QVBräddnätVolym 0 - 1000m3/år Totalt - M Bräddat på nät, bräddad volym
ED ÅR Vatten Ut QVBräddnätVolym 0 - 1000m3/år Del - M Bräddat på enskild bräddningspunkt, bräddad volym
ED ÅR Vatten Ut QVBräddnätVolym 0 - 1000m3/år Del - M Bräddat på enskild bräddningspunkt, bräddad volym