Rapport
Diarienummer
KF2021-021
Miljörapport 2019
Käppalaförbundet
Innehållsförteckning
1. Verksamhetsbeskrivning _____________________________________________ 4
1.1 Allmänt ... 4
1.2 Utredning om slam... 7
1.3 Ett projektintensivt år... 8
1.3.1 Anslutning av Österåker och Vaxholm ... 8
1.3.2 Anläggning för högflödesrening ... 8
1.3.3 Spisen ... 8
1.3.4. Renovering av befintliga rötkammare... 8
1.3.5 Omställning till nytt verksamhetstillstånd (Käppala 900 k) ... 8
1.3.6 Ny rötkammare ... 8
1.4 Forskning och utveckling för att ligga i framkant ... 9
1.5 Miljöaspekter och miljöpåverkan ... 9
1.6 Certifieringar ... 10
2. Tillstånd __________________________________________________________ 10 3. Anmälningsärenden beslutade under året ______________________________ 11 4. Andra gällande beslut _______________________________________________ 12 5. Tillsynsmyndighet __________________________________________________ 12 5 § 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. _______________________________ 12 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion _________________________________ 13 7. Gällande villkor i tillstånd ___________________________________________ 13 8. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m. __________ 19 8.1 Kolfotavtryck ... 19
8.2 Utfall miljörelaterade nyckeltal 2019 ... 22
9. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner _ 23 9.1 Uppgradering av styrsystem ... 23
9.2 Fordonsvåg... 24
9.3 Ombyggnad av renshantering ... 24
9.4 Renovering av förluftningskanaler ... 24
9.5 Spisen ... 24
9.6 Utbyte av sandfilter ... 24 10. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm _________________________________________________________ 25
10.1 Bräddning... 25 10.2 Driftstörning gasuppgradering ... 25 10.3 Avvikelse provtagning inkommande vatten ... 25 11. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi ______________________________________ 26 12. Ersättning av kemiska produkter mm ________________________________ 26 12.1 Kemikaliehantering ... 26 12.2 Utfasning uppströms ... 26 13. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. ___________________ 27 13.1 Revaq och uppströmsarbete ... 27 13.2 Slamproduktion ... 28 14. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa __________________________________________ 28
14.1 Kommunikationsåtgärder... 28 15. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som
verksamheten tillverkar _______________________________________________ 29 15.1 Organisationens miljöpåverkan över producerade varor ... 29 16. NFS 2016:6 _______________________________________________________ 30 16.1 Provtagning av inkommande och utgående ... 30 17. SNFS 1994:2 ______________________________________________________ 33 17.1 Efterlevnad föreskrifter gällande avloppsslam ... 33 Bilageförteckning _____________________________________________________ 33
1. Verksamhetsbeskrivning
5 § 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av
verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges.
Kommentar: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och
människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter.
1.1 Allmänt
Käppalaförbundet är ett kommunalförbund vars medlemskommuner är Danderyd, Lidingö, Nacka, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, och Värmdö och renar avloppsvatten från mer än en halv miljon människor i dessa elva
medlemskommuner norr och öster om Stockholm. Reningen sker på ett mycket effektivt sätt i Käppalaverket som ligger på Lidingö. Vi tar också tillvara den näring och energi som finns i avloppsvattnet och återför slam, biogas och värme till samhällets kretslopp.
År 2019 var, ur drift- och processperspektiv ett lugnt år med stabila förhållanden. Flödena in till verket var normala och utsläppsvillkoren klarades med goda marginaler. 56,6 miljoner kubikmeter (50,5 miljoner kubikmeter år 2018) avloppsvatten renades.
Avloppsvatten bräddades vid tre tillfällen. Den nya anläggningen för högflödesrening prestanda-testades för första gången under tredje kvartalet och fick användas i skarpt läge i december när flödena in till verket var högre än reningsverkets kapacitet.
Käppalaförbundet fortsatte att vara en nettoleverantör av energi. Under 2019 producerade förbundet 3 GWh mer energi i form av biogas och värme än vad som konsumerades som el (4 GWh år 2018).
Beskrivning av Käppalaverket Reningsmetoder
Tunnelsystem Totallängden är 65 km med en promilles lutning (0,1%).
Avloppsvattnet lyfts ca 20 m tre gånger längs med tunnelsystemet med centrifugalpumpar.
Vatten Silgaller, sandfång, försedimentering, aktivslam process biologiska bassänger med fördenitrifikation och
simultanfällning, eftersedimentering, sandfilter. Total uppehållstid ca 40 h vid Qmedel.
Slam Gravitationsförtjockare, förtjockarcentrifuger, rötning, avvattningscentrifuger.
Processbeskrivning
Inloppspumpar 8 frekvensstyrda centrifugalpumpar med enkanalshjul med en total kapacitet på 10 m3/s. Maximal lyfthöjd 22,5 m.
Grovrening Grovreningen består av silgaller, förluftning och luftade sandfång. 10 silgaller med spaltvidd på 3 mm. Gallren är dimensionerade för 10 m3/s.
Förluftningen består av grovblåsigt luftningssystem för avdrivning av svavelväte. Luften erhålls från en blåsmaskin, HV-TURBO kapacitet 2 310 Nm3/h. Förluftningen har en volym av 1 200 m3 och uppehållstiden är ca 8 min vid Qdim.
Avskiljning av sand sker i fyra luftade sandfång. Luft inblåses och cirkulerar vattnet med en konstant hastighet på 0,3 m/s, vilket medför sedimentering av sand. Sanden uppfordras med två mammutpumpar monterade på två åkvagnar. Luften erhålls från två blåsmaskiner, HV-TURBO kapacitet 500 Nm3/h.
Sandfången har en total volym av ca 1 700 m3 och uppehållstiden är ca 5 min vid Qmax.
Försedimentering 11 parallella bassänglinjer med traversskrapor för flyt- och bottenslam. Linjer 1–6 och linjer 7-11 belastas med ca 36 % respektive ca 64 % av inkommande flöde.
Linje 1-6: Total yta 3 450 m2, djup 2,6 m, total volym 8 970 m3. Uppehållstid 2,8 h och ytbelastning 0,9 m/h vid Qdim.
2 excenterskruvpumpar för primärslamuttag, kapacitet 10 l/s.
Linje 7-11: Total yta 4 300 m2, djup 3,6 m, total volym 15 480 m3. Uppehållstid 2,7 h och ytbelastning 1,3 m/h vid Qdim.
5 excenterskruvpumpar för primärslamuttag, kapacitet 10 l/s.
Biologisk rening 11 parallella bassänglinjer med aktivt slam och eftersedimentering.
Linje 1-6 luftningsbassänger: Bio-P och biologisk kväverening (fördenitrifikation).
Djup 6,0 m, total volym 24 303 m3. 3 blåsmaskiner (HV Turbo och KKK), total kapacitet 36 000 Nm3/h. Möjlighet till
simultanfällning med järnsulfat för fosforreduktion.
Linje 1-6 eftersedimentering: Total yta 5 300 m2, djup 4,0 m, total volym 21 200 m3.
Uppehållstid 6,5 h och ytbelastning 0,6 m/h vid Qdim.
Linskrapor för yt- och bottenslam. 12 propellerpumpar för returslam, kapacitet 30-75 l/s, lyfthöjd 2,2 mvp. 3 frekvensstyrda excenterskruvpumpar för överskottsslamuttag, kapacitet 5-25 l/s.
Linje 7-11 luftningsbassänger: Simultanfällning med järnsulfat och biologisk kväverening.
Djup 10,0 m, total volym 97 700 m3. 4 blåsmaskiner (KKK), total kapacitet 45 960 Nm3/h.
Linje 7-11 eftersedimentering: Total yta 7 200 m2, djup 6,1 m, total volym 43 920 m3.
Uppehållstid 7,6 h och ytbelastning 0,8 m/h vid Qdim.
Kedjeskrapor för yt- och bottenslam, 10 propellerpumpar för returslam, kapacitet 80-160 l/s, lyfthöjd 2 mvp. 3 frekvensstyrda excenterskruvpumpar för överskottsslamuttag, kapacitet 5-25 l/s.
Sandfilter 30 tvåmediafilter: 0,5 m sand (kornstorlek 1,2–2,0 mm) och 1,0 m krossad leca (kornstorlek 2,5-4,0 mm).
Möjlighet till slutfällning av fosfor genom tillsats av
fällningskemikalie. Yta per filter 60 m2, total filteryta 1 800 m2, filterhastighet vid Qdim 5 m/h.
Utloppspumpar 5 propellerpumpar i en pumpstation pumpar det renade
avloppsvattnet via utloppstunnel och utloppsledning till Saltsjön 130 m från land på ca 48 m djup.
Slambehandling
Anaerob rötning 3 anaeroba rötkammare (mesofila), förrötkammare R100 och R300, efterrötkammare R200, total volym 27 000 m3. Mekaniska toppmonterade propelleromrörare.
Uppvärmning genom värmepump, värmeväxling av utgående rötat slam eller utgående renat avloppsvatten och recirkulerande
rötslam. Förtjockat primärslam (gravitationsförtjockare) från linjer 1–6 och primärslam från linjer 7–11 pumpas till R100.
Förtjockat överskottsslam (förtjockarcentrifuger) från linjer 1–11 pumpas till R200. Biogas avleds till
gasuppgraderingsanläggning.
Uppgradering av biogas Biogas uppgraderas till fordonsbränslekvalitet.
Gasuppgraderingen sker med en vattenscrubber. Restmetan från uppgradering förbränns i en vocsidizer.
Uppvärmning Internt värmesystem med värmepump, stöttning av pannor med olja eller gas.
Ventilation, värme Totala luftflödet i berganläggningen är 465 000 m3/h.
Uppvärmning av tilluft sker genom tre steg.
Steg 1: värmeåtervinning från utgående renat avloppsvatten.
Uteluften förvärms till en temperatur 4-5 °C under avloppstemperaturen.
Steg 2: värmeåtervinning från uppvärmd frånluft sker med värmeåtervinningsbatterier med en total yta på 40 m2.
Steg 3: uppvärmning med värmepump och överskottsvärme från blåsmaskiner. Sommartid kyls ventilationsluften genom steg 1.
1.2 Utredning om slam
I juli 2018 fattade regeringen beslut om en utredning där en särskild utredare fick i uppdrag att ta fram förslag till ett förbud mot att sprida avloppsslam på jordbruksmark samt förslag till krav på att återvinna fosfor ur avloppsslam. Betänkandet från utredningen skulle presenteras i september 2019 men blev klart först i januari 2020.
I betänkandet ”Hållbar slamhantering” föreslår utredarna bland annat ett förbud mot användning av avloppsslam för mark, men med möjlighet till undantag från förbudet för användning av slam som är hygieniserat och kvalitetssäkrat på produktiv jordbruksmark.
Vidare föreslås ett krav på återvinning av fosfor ur avloppsslam för avloppsreningsverk som överstiger 20 000 personekvivalenter. Ikraftträdandet föreslås ske 12-15 år (beroende på avloppsreningsverkets storlek) efter bestämmelsernas ikraftträdande.
Kommande beslut av regeringen som baseras på förslagen i betänkandet kan få stor betydelse för förbundets verksamhet när det gäller slamhantering och kommer att ligga till grund för en reviderad slamstrategi.
1.3 Ett projektintensivt år
Käppalaförbundet är inne i en intensiv investeringsperiod där både stora komplexa projekt och mindre reinvesteringsprojekt genomförs. 2019 kännetecknades av att flera projekt kom till en avslutsfas och många nya projekt startades. Nedan beskrivs läget i de större projekten.
1.3.1 Anslutning av Österåker och Vaxholm
Det stora projektet som har som syfte att ansluta Österåker och Vaxholm till
Käppalaförbundet och rena dessa kommuners avloppsvatten i Käppalaverket var under 2019 försatt i pausläge med anledning av att parterna inte kommit överens om anslutningsavgift och investeringsfördelning. Pausläget gäller tills det att en överenskommelse finns färdig mellan parterna eller att beslut fattats om avbrytande av projektet.
1.3.2 Anläggning för högflödesrening
En ny anläggning för högflödesrening byggs med syfte att kunna snabbrena avloppsvattnet vid de tillfällen då flödet in till reningsverket är högre än vad huvudlinjen har kapacitet att ta emot. Anläggningen var beräknad att tas i drift mellan årsskiftet 2019/2020 till mars 2020 men ett problem med slampumpar har gjort att driftöverlämning beräknas vara klar till sommaren 2020.
1.3.3 Spisen
Vid Spisen-anläggningen färdigställdes också under 2019 en sidoutbyggnad där kolfilter för luktrening av ventilationsluften installerades.
1.3.4. Renovering av befintliga rötkammare
Käppalaförbundets två befintliga rötkammare har varit i drift sedan 1969 och har aldrig renoverats. Planeringsarbete för att kunna statusbesiktiga rötkamrarna påbörjades under året.
Under 2020 kommer omfattningen av renoveringsbehovet att klargöras.
1.3.5 Omställning till nytt verksamhetstillstånd (Käppala 900 k)
Under 2019 fick Käppalaförbundet ett nytt verksamhetstillstånd där nya utsläppsvillkor ska börja gälla 2026. För att klara de hårdare utsläppsvillkoren för kväve, fosfor och organiskt material (BOD7) som anges i tillståndet måste Käppalaverkets reningsprocess förändras. I tillståndsprocessen skärptes kraven ytterligare jämfört med de av förbundet föreslagna kraven för att uppfylla miljölagstiftningen inom vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Under 2019 påbörjades arbetet med en förstudie för att anpassa tekniklösningen till de hårdare kraven. Tillståndet är inte taget i anspråk.
1.3.6 Ny rötkammare
En ny rötkammare R300 byggs för att säkerställa en fortsatt stabil drift av slambehandling och fordonsgasproduktion. Under 2019 genomfördes tätningsarbeten och återställande markarbeten. Driftsättning är planerad att ske under 2020.
1.4 Forskning och utveckling för att ligga i framkant
Käppalaförbundet är en betydelsefull aktör i VA-Sveriges forskningssamhälle och deltar i eller driver ett stort antal forsknings- och utvecklingsprojekt. Under 2019 deltog
Käppalaförbundet i ett 20-tal utvecklings- och forskningsprojekt av olika storlek och omfattning. Tack vare förbundets gedigna arbete inom VA-utveckling bjuds olika experter från förbundet återkommande in till referens- och expertgrupper i statliga utredningar inför kommande miljölagstiftning inom vatten- och miljöområdet.
Inom VA-kluster Mälardalen, som är ett forsknings- och utbildningskluster inom vatten- och avloppsområdet, har Käppalaförbundet deltagit i forskningsprojektet ”Reduktion av
läkemedel och andra organiska miljöföroreningar under lagring/efterbehandling av avloppsslam” i samarbete med SLU, IVL Svenska Miljöinstitutet och ett antal
avloppsreningsverk. Resultatet visar att det sker en nedbrytning av flertalet läkemedel vid långtidslagring av slam och att kompostering ökar nedbrytningen ytterligare. Rapporten ska presenteras våren 2020.
I samarbete med Gryaab, Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) och Aalborg universitet har Käppalaförbundet utfört en massbalans över mikroplaster i Käppalaverket. Syftet har varit att öka förståelsen för flödet av mikroplaster i avloppsreningsverket. Resultaten kommer att presenteras i en rapport från Svenskt Vatten Utveckling våren 2020.
En doktorand har anställts av IVL Svenska Miljöinstitutet, SYVAB, SVOA och
Käppalaförbundet. Doktorandprojektet har som syfte att undersöka olika metoder för att producera intern kolkälla samt även möjligheten att producera bioplast. Doktorandprojektet startade under 2019 och kommer att pågå i minst tre år framåt.
Med stöd av Vinnova har RISE, IVL Svenska Miljöinstitutet, Käppalaförbundet och ytterligare fyra svenska avloppsreningsverk startat en innovationsplattform för återvinning av näringsämnen från avlopp och slam. Syftet är bland annat att kanalisera gemensamma aktiviteter inom slamhantering och näringsåtervinning, dela kunskap och öka samordningen.
Målet är att på nationell nivå pådriva ett systemskifte där näringsämnen från slam återförs till kretsloppet i så stor utsträckning som möjligt.
1.5 Miljöaspekter och miljöpåverkan
Miljöaspekter kan vara både positiva och negativa. Käppalaförbundets verksamhet har överlag en positiv påverkan på miljön.
Näringsämnen såsom fosfor och kväve renas i Käppalaverket och en stor del av fosforn och en del av kvävet fångas upp i slammet. Näringen återförs sedan till kretsloppet när slammet sprids i jordbruket. Kvaliteten på slammet säkerställs tack vare att Käppalaförbundets slam är Revaq-certifierat.
Ämnen i inkommande avloppsvatten som kan medverka till syrebrist i recipienten bryts ner under reningsprocessen.
Verksamheten är energikrävande. Mest energikrävande är det biologiska reningssteget i och med inblåsning av luft i bassängerna. Andra energikrävande poster är ventilation, pumpning av avloppsvatten och slam samt en mindre del till belysning. Tack vare tillvaratagandet av biogasen återförs energi till kretsloppet och förbättrar energibalansen. Merparten av biogasen förädlas till fordonsgas. Verksamheten är delvis självförsörjande beträffande det egna
värmebehovet, vilket bland annat möjliggörs genom värmeväxling av avloppsvatten och slam.
Uppströmsarbete i form av tätt samarbete med medlemskommuner och anslutna industrier samt information till allmänheten är en förutsättning för att uppnå en minskning av det inkommande avloppsvattnets innehåll av metaller och organiska föroreningar. Detta bidrar starkt till att Käppalaförbundet kan släppa ut ett renare vatten och producera slam av hög kvalitet.
1.6 Certifieringar
Käppalaförbundet är certifierat enligt miljöledningssystemet ISO 14001. Extern revision genomfördes under 2019 vilket resulterade i fortsatt certifiering.
Förbundets laboratorium är ackrediterat enligt ISO 17025. Extern revision genomfördes under 2019 vilket resulterade i fortsatt ackreditering.
Käppalaförbundets slamproduktion är certifierad enligt Svenskt Vattens certifieringssystem Revaq. Extern revision genomfördes under 2019 vilket resulterade i fortsatt certifiering.
2. Tillstånd
5 § 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 § miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser.
Kommentar: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7.
Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser
1993-12-30 Koncessionsnämnden Tillstånd till behandling och utsläpp av avloppsvatten från 700 000
personekvivalenter.
1994-12-14 Koncessionsnämnden Tillstånd att vid Karby gård, Täby kommun, anlägga en ventilationsanläggning för tunnelsystemet för Käppala reningsverk.
1996-01-25 Regeringen Beslut om uppförande av en 150 m hög skorsten för ventilationsluften från berganläggningen.
1996-10-29 Koncessionsnämnden Beslut om ändrad höjd av skorsten till 149,5 m.
2002-01-10 Miljödomstolen Fastställande av slutliga villkor för utsläpp till vatten.
2003-01-17 Miljööverdomstolen Fastställande av slutliga villkor för utsläpp till vatten.
2009-01-27 Länsstyrelsen Tillstånd att uppföra en
uppgraderingsanläggning för biogasen.
2010-12-17 Länsstyrelsen Villkorsändring i gällande tillstånd, villkor nr 10, luktrening.
2012-02-15 Mark- och miljödomstolen Tillstånd att ta emot och behandla
avloppsvatten från Österåker och Vaxholm.
En anslutning innebär att avloppsvatten från ytterligare cirka 37 000 personer kommer att renas i Käppalaverket och att förbundet i framtiden kommer att bestå av tretton kommuner, jämfört med dagens elva.
2017-12-13 Miljöprövningsdelegationen Tillstånd enligt miljöbalken för
avloppsreningsanläggning, 900 000 pe, vid Käppalaverket, Lidingö kommun. Beslutet överklagat, ej taget i anspråk.
2019-06-26 Mark- och miljödomstolen Käppalaförbundet får ett nytt
verksamhetstillstånd då beslutet från
Länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation vann laga kraft efter en lång tillståndsprocess som pågick under perioden 2015-2019. Tillståndet ej taget i anspråk.
3. Anmälningsärenden beslutade under året
5 § 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap. 10-11 §§ miljöprövningsförordningen
(2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser.
Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser
4. Andra gällande beslut
5 § 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. I fråga om
verksamheter som enligt 1 kap. 2 § andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:250) är industriutsläppsverksamheter redovisas beslut om alternativvärde, dispens och statusrapport enligt 5 b §.
Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm.
Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser
2015-07-09 Länsstyrelsen Medgivande om installation av renstvätt och renspress vid Käppala reningsverk, Lidingö kommun.
2016-12-21 Länsstyrelsen Medgivande om uppgradering av styrsystemet för Käppala reningsverk, Lidingö kommun
2017-06-20 Länsstyrelsen Beslut om ändring av tillståndspliktig verksamhet, ombyggnad i linje 11 för pilotförsök på Käppalaverket, Lidingö kommun.
2017-07-05 Länsstyrelsen Beslut om betongrenovering i förluftningskanal på Käppala reningsverk, Lidingö kommun.
2018-04-05 Länsstyrelsen Beslut om försiktighetsmått vid byte av sandfiltermaterial på Käppala reningsverk, Lidingö kommun.
2018-04-13 Länsstyrelsen Föreläggande om försiktighetsmått vid underökning av dykartunnel under Lilla Värtan, mellan Långängsstrand och Spisen.
2018-09-04 Länsstyrelsen Beslut om tidigareläggning av byte av sandfiltermaterial vid Käppala reningsverk, Lidingö kommun.
2019-09-05 Länsstyrelsen Komplettering av underrättelse styrsystem, Käppala reningsverk, Lidingö.
5. Tillsynsmyndighet
5 § 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken.
Namn: Länsstyrelsen i Stockholms län
6. Tillståndsgiven och faktisk produktion
5 § 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning.
Tillståndsgiven mängd /annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning
700 000 pe 558 621 pe
Kommentar: Anslutna personekvivalenter beräknas på att varje person antas generera 70g BOD7 per dygn.
Vid beräkning på folkbokförda och industribelastning är den faktiska produktionen 700 000 pe.
7. Gällande villkor i tillstånd
5 § 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts.
Villkor Kommentar
Beslut 1993-12-30 Koncessionsnämnden
1 Om inte annat framgår av detta beslut, skall verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar, avfall och andra störningar för omgivningen - bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad förbundet uppgett eller åtagit sig i ärendet.
Verksamheten har i huvudsak bedrivits på det sätt som beskrevs i förbundets ansökan till koncessionsnämnden och vad som i senare ärenden redovisats.
2 Utbyggnaden av Käppalaverket skall vara slutförd senast den 31 december 1999.
Den ombyggda gamla delen togs i drift i januari 2000.
3 Nya tätortsområden som ligger utom förbundets medlemskommuner får inte anslutas till Käppalaverket utan godkännande från länsstyrelsen. Som förutsättning för länsstyrelsens godkännande gäller att anslutningen till Käppalaverket i det ombyggnadsskede verket befinner sig i skall vara av fördel från miljösynpunkt jämfört med de alternativa omhändertaganden av avloppsvattnet som står till buds. Om länsstyrelsen och förbundet inte kommer överens får frågan hänskjutas till Koncessionsnämnden.
Inga nya områden har anslutits under året.
4 Val och byte av fällningskemikalie får ske endast efter godkännande av tillsynsmyndigheten.
Något byte av fällningskemikalie har inte skett.
5 Förbundet skall vidta reglering av avrinningen från tunnelsystemet till reningsverket i syfte att utjämna flödet och begränsa omfattningen av bräddning. Regleringen skall ske genom utnyttjande av ett magasin av minst 40 000 m3, såvida hinder härför inte möter på grund av annan lagstiftning.
Regleringen skall ske enligt plan som godkänts av tillsynsmyndigheten.
Utnyttjandet av Lidingötunneln som regleringsmagasin har under året skett på samma sätt som tidigare år.
6 Bräddning på grund av hög tillrinning av avloppsvatten får ske endast genom därför avsedd utloppsledning vid reningsverket. Bräddning i övrigt vid brädd- och nödstopp i förbundets tunnel- och ledningssystem får ske endast i samband med haverier eller reparationer i överföringssystemet eller av därmed jämförlig anledning. Bräddning i samband med reparationer eller i andra situationer som är påverkbara skall om möjligt ske i samråd med tillsynsmyndigheten
Tre bräddningar skedde under 2019
7 Förbundet skall verka för att de till förbundet anslutna kommunerna dels förbättrar sina ledningssystem i syfte att begränsa tillflödet av annat vatten än spillvatten, dels meddelar noggranna anvisningar och utför erforderlig kontroll beträffande industriellt avloppsvatten som tillförs ledningssystemet.
Käppalaförbundet bedriver ett aktivt uppströmsarbete. Se avsnitt 13.1
”Revaq och uppströmsarbete”.
8 Vid driftstörningar i reningsverket eller i avloppsanläggningen i övrigt eller om del av anläggningen tas ur drift för underhåll, reparation o dyl skall förbundet vidta lämpliga åtgärder till motverkande av vattenförorening och andra olägenheter för omgivningen. Tillsynsmyndigheten skall vid sådana tillfällen underrättas snarast möjligt. Uppkommer i övrigt olägenheter i samband med reningsanläggningens drift eller till följd av avloppsutsläpp i recipienten, skall förbundet vidta åtgärder för att i möjligaste mån begränsa störningarna.
Förbundet har varit i kontakt med tillsynsmyndigheten vid ett flertal tillfällen under 2019.
9 Slammet från reningsverket skall omhändertas på sådant sätt att olägenhet för omgivningen inte uppkommer. Avvattnat slam skall borttransporteras med fordon. Transporter nattetid (23.00-06.00) får, annat än undantagsvis, ske först efter godkännande av tillsynsmyndighet.
Slammet har transporterats av förbundets entreprenör, Ragn Sells AB, vardagar under dagtid, kl. 06.00 - 23.00. Transport på helg sker endast undantagsvis, vid t.ex. driftproblem.
10 Förbundet skall senast från och med den 1 juli 1995 behandla de mest luktande luftströmmarna från reningsverket i en skrubber.
Villkoret ersatt i beslut från länsstyrelsen den 17 december 2010 med följande text:
Förbundet ska behandla de mest luktande luftströmmarna från reningsverket i en anläggning för effektiv luktrening.
De mest luktande
ventilationsströmmarna behandlas i en luktreningsanläggning.
11 Förbundet skall senast från och med den 31 december 1994 behandla luften från avloppsnätets ventilationspunkter i Antuna, Rinkebyskogen och Spisen i biofilter eller åtgärda lukten på annat sätt som i samråd med
tillsynsmyndigheten bedöms ge minst lika god effekt. Om det behövs för att bestämma vilka åtgärder som skall vidtas eller för att genomföra
erforderliga arbeten för det fall att andra metoder än biofilter blir aktuella, får tillsynsmyndigheten förlänga genomförandetiden med högst ett halvt år.
Se nedan kommentar på
koncessionsnämndens beslut från den 14 december 1994.
12 All utvunnen biogas som inte nyttiggörs för produktion av fordonsbränsle, eller på annat sätt, ska samlas upp och förbrännas. Vid haverier eller underhållsarbeten av gasklocka, gasfackla och värme- eller
elproduktionssystem ska Förbundet vidta åtgärder för att minimera utsläppen.
En kallfackling skedde under 2019, i övrigt har all metangas förbränts eller uppgraderats till fordonsbränsle.
13 Utsläppen av kväveoxider vid förbränning av rötgaser får som riktvärde ej överstiga 0,10 g NOx/MJ.
Kontroll av halten kväveoxider utförs varje år. Mängden som har släppts ut har inte överstigit 0,10 g NOx/MJ.
14 Sprängning, borrning och uttransport av bergmassor skall ske så att onödigt buller inte uppstår. Samråd skall ske med tillsynsmyndigheten, innan arbetena påbörjas. Buller från arbetena får inte överskrida följande ekvivalenta ljudnivåer vid bostäder.
65 dB(A) dagtid (kl 07-18) 55 dB(A) kvällstid (kl 18-22) 45 dB(A) nattetid (kl 22-07)
Den momentana ljudnivån nattetid (kl 22-07) får inte överstiga 55 dB(A) vid bostäder.
Om störningar genom buller ändå uppkommer, skall förbundet i samråd med tillsynsmyndighet vidta skäliga åtgärder för att minska bullret.
Sprängning, borrning och borttransport av bergmassor under lördagar och söndagar och andra helgdagar får endast ske efter godkännande av tillsynsmyndigheten
För villkor gällande projekt för utbyggnad av tredje rötkammare och högflödesrening, se punkt 3 under
”Beslut 2015-12-09 Länsstyrelsen, om utökning av befintlig
rötkammarvolym” nedan.
15 Bullerbidraget från den utbyggda anläggningen får inte överskrida följande ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid bostäder.
50 dB(A) dagtid (kl 07-18) 45 dB(A) kvällstid (kl 18-22) 40 dB(A) nattetid (kl 22-07)
Den momentana ljudnivån nattetid (kl 22-07) får inte överstiga 55 dB(A) vid bostäder.
En bullermätning genomfördes den 17 februari 2015 av Ramböll Sverige AB som visade att bullernivåerna innehölls. Inga förändringar i avsedd anläggning har skett sedan dess. För bullernivåer i samband med pågående projekt för utbyggnad av tredje rötkammare och högflödesrening, se punkt 3 under ”Beslut 2015-12-09 Länsstyrelsen, om utökning av befintlig rötkammarvolym” nedan.
Beslut 1996-10-29 Koncessionsnämnden fastställande av villkor 16
16 Ventilationsluften från reningsverket skall från och med år 1999 släppas ut genom en skorsten som mynnar lägst 149,5 m över mark.
En 149,5 meter hög skorsten har varit i drift sedan 1998.
Beslut 2002-01-10 Miljödomstolen fastställande av villkor 17 och 18, i viss mån ändrade av Miljööverdomstolen i dom 2003-01-17
17 Resthalterna av föroreningar i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärden respektive gränsvärden inte överstiga följande:
Riktvärde* Gränsvärde
BOD7 8 mg/l (månadsmedelvärde) 8 mg/l (kvartalsmedelvärde) P-tot 0,3 mg/l (kvartalsmedelvärde) 0,3 mg/l (årsmedelvärde) N-tot 10 mg/l (årsmedelvärde)
NH4-N 3 mg/l (medelvärde under juli – oktober)
Årsutsläppet av BOD7 får som riktvärde* inte överstiga 700 ton (inklusive bräddning)
Årsutsläppen av kväve får som riktvärde* inte överstiga 700 ton (inklusive bräddning)
*) Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids, medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas.
Samtliga utsläppsvillkor har innehållits. Utsläppshalter och mängder redovisas separat i bilaga 1, emissionsdeklarationen.
18 Käppalaförbundet skall genom aktiva insatser gentemot industrier och samhället i övrigt verka för att begränsa tillförseln av ämnen som kan skada processerna i reningsverket eller som kan negativt påverka slamkvaliteten eller recipienten. En rapport över vidtagna åtgärder skall årligen inges till
tillsynsmyndigheten.
Se kommentar till villkor 7 ovan.
Årligen skickas en rapport till Svenskt Vattens Revaqgrupp med deadline sista april. I den rapporteringen sammanställs alla
vidtagna åtgärder uppströms samt vilket utfall det gett.
Beslut 2003-01-17 Miljööverdomstolen
Käppalaförbundet överklagade en dom från Miljödomstolen av den 10 januari 2002 till Miljööverdomstolen. I detta avsnitt kommenteras bara de slutliga villkor som fastställdes av Miljööverdomstolen.
Av nedanstående tabell framgår att utsläppsvillkoren i ovan angivna beslut innehålls.
Utsläppsvärden Käppalaförbundet 2019 kvartal och år Parameter Kvartal
1
Kvartal 2
Kvartal 3
Kvartal 4
Året Riktvärde Gränsvärde
mg/l ton mg/l ton mg/l
BOD7 2 2 4 2,9 2,23 134 8 700 81
Totalfosfor 0,2 0,2 0,2 0,2 0,18 1 0,3 - 0,32
Totalkväve 8,4 8,6 9,7 9,1 8,9 506 103 700 -
Ammoniumkväve <1 1 1,4 1,9 1,5 86 34
Beslut 1994-12-14 Koncessionsnämnden
A Koncessionsnämnden lämnar Käppalaförbundet tillstånd enligt miljöskyddslagen att vid Karby gård i Täby kommun anlägga en ventilationsanläggning för tunnelsystemet för Käppala reningsverk.
Anläggningen skall ha tagits i drift senast den 30 juni 1995.
1. Anläggningen - inbegripet åtgärder för att begränsa utsläppen till luft och andra störningar - skall utföras och drivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad förbundet uppgett eller åtagit sig i ärendet.
2. Ventilationsluft från anläggningen skall genomgå behandling i ett biofilter. Om olägenheter genom lukt ändå uppstår får
tillsynsmyndigheten enligt 20 § miljöskyddslagen meddela de ytterligare föreskrifter som kan behövas.
A och B: Markfilter har uppförts och tagits i drift under första halvåret 1995 vid Antuna (Upplands Väsby kommun), Karby (Täby kommun) och Rinkebyskogen (Danderyds kommun).
B Koncessionsnämnden förordnar enligt 27 § miljöskyddslagen, med ändring av vad som föreskrivits i villkor 11 i nämndens beslut nr 174/93, att ett biofilter vid ventilationsanläggningen i Rinkebyskogen i Danderyds kommun skall tas i drift senast den 30 juni 1995.
Beslut 2009-01-27 Miljöprövningsdelegationen, om fordonsgasanläggning
A Om inte annat framgår av nedan angivna villkor ska verksamheten bedrivas i överensstämmelse med vad Förbundet har uppgett i ansökan eller i övrigt åtagit sig i ärendet.
Anläggningen är byggd enligt vad som angetts.
B Utsläppet av metan till luft från uppgraderingsanläggningen får som riktvärde inte överskrida 0,5 % av den totala mängden metan i ingående rötgas.
Metangas mäts online i styrsystemet.
Mängden som har släppts ut från uppgraderingsanläggningen har inte överskridit 0,5 % av den totala mängden metan i ingående rötgas.
C Processvatten från fordonsgasutvinningen ska ledas till Käppala avloppsreningsanläggning för rening.
Processvattnet leds till inkommande avloppsvatten till reningsverket.
D Hantering av rötgas och fordonsgas ska ske på ett sådant sätt att risk för damning, lukt, förorening och andra olägenheter förebyggs.
Två driftstörningar avseende hantering av rötgas och fordonsgas har rapporterats under 2019.
1 Kvartalsmedelvärde
2 Årsmedelvärde
3 Årsmedelvärde
4 Medelvärde juli - oktober
E Uppkommer besvärande lukt, damning eller nedskräpning från verksamheten ska effektiva motåtgärder omedelbart vidtas.
Samtliga klagomål hanteras i avvikelsehanteringssystemet.
Produktionsavdelningen vidtar nödvändiga åtgärder för att eliminera eller minimera orsaken till
klagomålet.
Kommunikationsavdelningen hanterar kontakten med klagande.
Se även avsnitt 14
”Kommunikationsåtgärder”.
F Villkor 15 i Koncessionsnämndens beslut, daterat 1993-12-30, ska gälla även denna del av verksamheten, nämligen:
Bullerbidraget från anläggningen får inte överskrida följande ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid bostäder.
50 dB (A) dagtid (kl 07-18) 45 dB (A) kvällstid (kl 18-22) 40 dB (A) nattetid (kl 22-07)
Den momentana ljudnivån nattetid (kl 22-07) får inte överstiga 55 dB (A) vid bostäder.
En bullermätning genomfördes den 17 februari 2015 av Ramböll Sverige AB som visade att bullernivåerna innehölls. Inga förändringar i avsedd anläggning har skett sedan dess. För bullernivåer i samband med pågående projekt för utbyggnad av tredje rötkammare och
högflödesrening, se punkt 3 under
”Beslut 2015-12-09 Länsstyrelsen, om utökning av befintlig
rötkammarvolym” nedan.
G Om bullret från uppgraderingen av biogas innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter ska de i villkor F angivna värdena sänkas med 5 dBA-enheter.
Några impulsljud uppkommer inte i anläggningen.
H Kemiska produkter samt farligt avfall ska förvaras och hanteras så att eventuellt läckage och spill inte förorenar mark, grundvatten, ytvatten eller luft.
Till den renade biogasen tillsätts luktämnet Tetrahydrotiofen i syfte att kunna spåra läckage. Det hanteras enligt rutin så att läckage inte uppstår.
I Förbundet ska kartlägga sin energianvändning och kontinuerligt arbeta för att effektivisera den. Arbetet ska redovisas årligen i miljörapporten.
Kommentar under avsnitt 8
”Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m.”.
J Om verksamheten för fordonsgasutvinning i sin helhet eller i någon del upphör skall detta senast sex månader före nedläggning anmälas till tillsynsmyndigheten. Eventuella kemiska produkter och eventuellt farligt avfall ska tas om hand på ett sådant sätt som tillsynsmyndigheten bestämmer.
Inte aktuellt 2019.
K För verksamheten ska finnas en instruktion för kontroll som möjliggör en bedömning av om villkoren följs. I instruktionen ska anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Detta program får integreras med egenkontrollerna för den övriga verksamheten.
Käppalaförbundet har ett egenkontrollprogram som anger mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder för de olika parametrarna.
Beslut 2013-06-14 Länsstyrelsen, bräddvattenrening (delvis ändrade i beslut 2015-12-09)
1 Uppförande och drift av bräddvattenreningen ska utföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad förbundet uppgett eller åtagit sig i anmälan.
Byggnadsprojektet har varit pågående under 2019.
Högflödesreningen är inte färdigställd men utförs i enlighet med vad som anmälts.
2 Sprängning och borttransport av bergmassor ska ske så att onödigt buller inte uppstår. Buller från arbetena får inte överskriva de riktvärden som framgår av Naturvårdsverkets allmänna så om buller från byggarbetsplatser, NFS 2004:15. Om ett värde överskrids ska åtgärder vidtas så att värdet kan klaras senast vid den tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer.
Ersätts av punkt 3 och 5 i beslut 2015-12-09.
3 Käppalaförbundet ska informera Länsstyrelsen samt miljö- och
stadsbyggnadskontoret i Lidingö om när byggnadsarbeten startar och när bräddvattenreningen tas i drift.
Byggstart är anmält till Länsstyrelsen och miljö- och stadsbyggnadskontoret i Lidingö, daterat 2015-11-30.
Beslut 2015-12-09 Länsstyrelsen, om utökning av befintlig rötkammarvolym
Försiktighetsmåtten i punkterna 3 och 5 nedan avseende buller ska även inkludera buller från byggetablering och sprängningsarbete i samband med bräddvattenreningen (beslut 2013-06-14).
1 Den tillkommande rötkammarvolymen ska utföras i huvudsaklig
överensstämmelse med vad förbundet har uppgett eller åtagit sig i anmälan (dnr 5558-10991-2014 samt 555-6036-2012)
Byggnadsprojektet har varit pågående under 2019.
Rötkammaren färdigställd men utförs i enlighet med vad som anmälts.
2 Driftsbuller från den nu anmälda verksamheten ska rymmas i villkor 15 i Koncessionsnämndens beslut, daterat 30 december 1993.
Anläggningen var ej driftsatt under 2019.
3 Sprängning och borttransport av bergmassor ska ske så att onödigt buller inte uppstår. Buller från arbetena får inte överskrida följande ekvivalenta ljudnivåer vid bostäder. Bullervärdena för ekvivalent ljudnivå är angivna som frifältsvärden under dag, kväll respektive natt. Vid klagomål ska åtgärder snarast vidtas om värdena överskrids.
65 dB (A) helgfri måndag - fredag, dagtid (kl 07-18)
50 dB (A) helgfri måndag – fredag, kvällstid (kl 18-22) samt lör-, sön- och helgdag dagtid (kl 07-19)
45 dB (A) nattetid (kl 22-07) samt lör- sön- och helgdag kvällstid (kl 19-22)
Den momentana ljudnivån nattetid (kl 22-07) får inte överstiga 55 dB (A) vid bostäder.
Villkoret gäller även för byggandet av högflödesreningen.
Bullernivåer har mätts och följts upp regelbundet i projektet.
4 Sprängning ovan mark får endast ske dagtid mellan kl 07-18. Sprängning ovan mark har skett enligt villkoret.
5 Sprängning under mark och borttransport av bergmassor ska i huvudsak ske dagtid, 07-18. Om sprängning under mark eller borttransport av bergmassor behöver ske på annan tid, ska det anmälas till tillsynsmyndigheten senast tio dagar innan aktiviteten påbörjas.
Villkoret gäller även för byggandet av högflödesreningen. Sprängning under mark har skett enligt villkoret.
6 Förbundet ska informera Länsstyrelsen samt miljö- och stadsbyggnadskontoret i Lidingö om:
(i) när byggnadsarbetena startar,
(ii) vid eventuella driftstörningar i samband med anläggandet samt
(iii) när den nya rötkammaren tas i drift.
Byggstart anmäldes till Länsstyrelsen och miljö- och stadsbyggnadskontoret i Lidingö 2015-11-30.
8. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m.
5 § 8. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa
Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av 5h-5i §§ och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Värden till följd av villkor redovisas där så är möjligt i SMP:s emissionsdel.
8.1 Kolfotavtryck
En beräkning av Käppalaförbundets kolfotavtryck (carbon footprint) har gjorts.
Kolfotavtrycket är den totala mängd växthusgaser (koldioxid, lustgas och metan) som genereras av en verksamhet eller produkt, och utrycks vanligen som koldioxidekvivalenter (CO2e).
Koldioxidavtrycket 2019 var totalt 17 058 ton CO2e och har mer än fördubblats sedan 2018, då det uppgick till 6 185 ton CO2e. Den största anledningen till det är att luftemissionerna av lustgas och metan från reningsverket i år är faktiska mätvärden i stället för schabloner.
Utsläppet, ca 3,0 % bildad N2O/reducerad N, är i det högre spannet jämfört med referensdata som sträcker sig upp till 4,7 %. Utsläppet anses därför rimligt. Förbättringspotential finns gällande noggrannheten i dessa siffror genom att få ett mer exakt värde på luftflödena som idag inte mäts med flödesgivare.
Figur 1. Kolfotavtryck per kategori samt dess ökning eller minskning mot tidigare år.
Slamspridning på åkermark är en faktor som ger en positiv effekt på kolfotavtrycket i och med att slam, ur ett kolfotperspektiv, antas ersätta konstgödsel och därigenom minska klimatpåverkan genom att konstgödselproduktion undviks. Av den totala mängden avvattnat slam från Käppalaverket går 100 % till jordbruk.
Kolfotavtrycket minskade avsevärt med avseende på elförbrukningen mellan 2017 och 2018 på grund av att elen Framtida Europa Elmix (350 ton CO2e/GWh) som användes 2017 ersattes med Vattenfalls kolfotavtryck (0 gCO2/kWh) 2018. Även 2019 har Vattenfalls kolfotavtryck använts och är därmed 0 gCO2/kWh.
Transporter har endast en mindre påverkan på kolfotavtrycket 158 ton CO2e, knappt 1 % av det totala avtrycket.
Då kolfotavtrycket från biogasen exkluderas erhålls ett totalt avtryck på 21 220 ton koldioxidekvivalenter (CO2e). Biogasproduktionen vid Käppalaverket minskar dock klimatpåverkan i och med att det antas ersätta diesel som drivmedel i bussar. Vid
Käppalaverket motsvarar detta ca 4 162 ton CO2e. I övrigt har de flesta poster förändrats marginellt och beskrivs nedan:
• Energiavtrycket är fortsatt 0 då Vattenfall anger att de har 0 gCO2/kWh
• Kemikalieavtrycket har minskat något till följd av minskad kolanvändning i linje 11
• Recipientavtrycket har ökat något till följd av mer N-utsläpp till havet
-10000 -5000 0 5000 10000 15000 20000 25000
Energianvändning Slamhantering Avloppsvattenrening Kemikalier Recipient Transporter Rens- och sandhantering Biogasanvändning Total klimatpåverkan
tonCO2/år
2018 (ton CO2e/år) 2019 (ton CO2e/år)
• Rens och sandhantering har minskat något på grund av mindre mängd rens och därmed mindre mängd förbränningsgaser
• Mer biogas har producerats
Tabell 1 sammanfattar alla utsläpp 2019 jämfört med 2018.
Tabell 1. Kolfotavtryck uppdelat per kategori.
Parameter 2018 (ton CO2e/år) 2019 (ton CO2e/år)
Energianvändning 0 0
Slamhantering 1045 102
Avloppsvattenrening 9 077 20 055
Kemikalier 355 317
Recipient 389 452
Transporter 131 158
Rens- och sandhantering 175 136
Biogasanvändning -4 047 -4 162
Total klimatpåverkan 6 185 17 058
Käppalaförbundets nyckeltal:
Parameter Enhet Utfall 2019 Mål 2019
Totalt CO2 fotavtryck
utryckt som CO2e ton/år 17 058 ≤ 19 361
CO2e/pe kg 30,5* ≤ 30,5
CO2 fotavtryck N-
rening kg/kg avskiljd N 7,7 ≤ 10,2
CO2 fotavtryck P-
rening kg/kg avskild P 53,4 ≤ 62,9
Kommentar:
BOD7-belastningen var låg i år jämfört med övriga belastningar. 2019 var det problem med inkommande provtagningspunkt och alla BOD7-värden för 2019 har därför beräknats, vilket kan vara en förklaring till det ökade kolavtrycket beräknat på BOD7-pe.
Alla nyckeltal har ökat till följd av det ökade totala kolfotavtrycket som till stor del beror på förändrat sätt att ange lustgas- och metanemissioner från reningsverket.
* 30,5 kg CO2e/pe (beräknat på 558 621 pe, beräknat på BOD7) (korrigerade data 2020-03-25), 23,5 kg CO2e/pe (beräknat på 727 000 pe, beräknat på vattenkonsumtion)
.
8.2 Utfall miljörelaterade nyckeltal 2019
Förbundet har ett antal fastställda nyckeltal kopplade till verksamhetens övergripande mål.
Nyckeltalen är ett mätvärde för att följa upp efterlevnad mot krav från tillstånd, certifieringar samt egna interna målsättningar. Nedan redovisas utfallet av förbundets miljörelaterade nyckeltal för 2019.
Kommentar gällande nyckeltal vars utfall inte nått upp till Käppalaförbundets mål Kopparhalt i utgående slam
Målet bedöms vara orimligt att uppnå, bland annat eftersom merparten koppar som tillförs Käppalaverket härrör från kopparledningar. Nyckeltalet kommer därför att, från och med 2020, justeras till 520 mg/kg TS. Uppfylls det nya nyckeltalet kommer koppar inte att
förhindra slamspridning på åkermark och risken att givan behöver reduceras på grund av hög kopparhalt kommer att vara låg.
Utvecklingskostnader i förhållande till omsättningen
Utvecklingsrådets budget 2019 uppgick till 0,5 procent av omsättningen med ett utfall på 0,4 procent. Den främsta orsaken till avvikelsen är resursbrist inom process- och
utvecklingsenheten, vilket fått till följd att utvecklingsprojekt inte har kunnat prioriteras.
Andra orsaker är bland annat försenad start av industridoktorandprojektet kol som resurs.
Utfall mot beslutad investering (slutkostnad/investeringsbeslut)
Nyckeltalet redovisar de projekt som avslutades under 2019. Av de sju projekt som nyckeltalet omfattar är det framförallt två som skapar den stora avvikelsen.
Det ena projektet gäller Antuna pumpstation där komplexiteten, med en anläggning 25 meter under marknivå och därmed en utmanande logistik samt en komplex lösning för en
anläggning i full drift, underskattades vid det första investeringsbeslutet.
Det andra projektet gäller anläggningen i Långängsstrand där omfattningen av de planerade arbetena utökades avsevärt. Anläggningen var i mycket sämre skick än vad som var känt före projektstart, vilket ledde till att betydande arbeten med anläggningens betonghållfasthet var nödvändiga att genomföra. En följd av det utökade uppdraget var också att avloppsvatten från åtta kommuner var tvunget att förbiledas med provisoriska pumpar under en lång
period, vilket medförde omfattande kostnader i projektet.
Fordonsgasleverans
Förbundet har under perioder, särskilt under helger, haft svårt att leverera önskad mängd fordonsgas till SL på grund av för högt tryck i gasnätet utanför Käppalaförbundets leveranspunkt.
Andel mekaniskt renat bräddvatten (%)
Avloppsvatten bräddades vid tre tillfällen. Den nya anläggningen för högflödesrening togs i drift i slutet av året. I samband med driftsättningen har anläggningen körts och trimmats in, vilket räknas som en bräddning av tillsynsmyndigheten. Bräddning genomfördes också vid två tillfällen i december när flödena in till verket var högre än reningsverkets kapacitet. Vid ett av dessa tillfällen användes den nya anläggningen för högflödesrening.
Av den totala mängden bräddvatten har 83 procent gått igenom den nya anläggningen för högflödesrening där snabbrening sker av framför allt fosfor och organiskt material men även kväve. 17 procent av bräddvattnet renades enbart mekaniskt.
9. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner
5 § 9. Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer.
Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar.
9.1 Uppgradering av styrsystem
Käppalaverkets befintliga styrsystem, som styr och reglerar all maskinutrustning i
avloppsreningsverket och yttre anläggningar (pumpstationer och ventilationsanläggningar), närmar sig slutet av sin livslängd. Under 2016 inleddes därför ett projekt för att uppgradera systemet och därmed säkerställa driften av anläggningarna för de kommande 20 åren.
Uppgraderingen är uppdelad i tre etapper och hela projektet är planerat att avslutas under 2021. Under 2019 fortlöpte arbetet med den andra etappen och uppgraderingen fungerade felfritt.
9.2 Fordonsvåg
Under 2019 byggdes en fordonsvåg för vägning av det slam som transporteras från Käppalaverket. Vågen har en kapacitet att hantera ekipage om 24 meter.
9.3 Ombyggnad av renshantering
Befintlig anläggning för renshantering och sandtvätt, det första steget i reningsprocessen där den mekaniska grovreningen sker, behöver bytas ut och moderniseras. Arbetet med att installera nya rensgaller, sandtvättar, transportskruvar och renstvättar påbörjades 2017 och skulle ha slutförts 2018. Det visade sig dock att de nya renstvättarna inte hade utlovad kapacitet enligt kravspecifikationen och därför måste åtgärdas. Detta pågick under hela 2019 och projektet är planerat att avslutas 2020.
9.4 Renovering av förluftningskanaler
Förluftningskanalerna efter rensgallren och före sandfången har som funktion att avlufta avloppsvattnet så att korrosiva gaser inte följer med in i resterande delar av reningsverket.
Betongen i kanalerna har visat sig vara kraftigt korroderad och i akut behov av renovering.
Renovering genomfördes under 2018. Vid slutbesiktningen visade det sig dock att delar av arbetet inte hade genomförts enligt kravställningen och därför måste göras om. Arbetet pågick under 2019 och beräknas vara klart under första delen av 2020.
9.5 Spisen
Via en dykartunnel som startar i Långängsstrand i Danderyd och går under Värtan trycks avloppsvattnet från ”fastlandet” upp till förbundets anläggning i Spisen på norra Lidingö.
Härifrån förs vattnet vidare in i avloppstunneln som går under Lidingö fram till
Käppalaverket. Under hösten påbörjades arbetet med att statusinventera Spisen som varit i drift sedan 1969.
9.6 Utbyte av sandfilter
Det sista reningssteget i reningsverket är de trettio sandfiltren där partiklar avskiljs genom filter bestående av sand och leca. Ungefär vart tjugonde år behöver sanden och lecan i filtren bytas ut och det är första gången som utbyte sker. Arbetet påbörjades hösten 2018 och avslutades 2019.
10. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm
5 § 10. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet
för miljön eller människors hälsa.
Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar.
10.1 Bräddning
Avloppsvatten bräddades vid tre tillfällen. Bräddning genomfördes vid prestandatester anläggningen för högflödesrening samt två tillfällen i december när flödena in till verket var högre än reningsverkets kapacitet.
10.2 Driftstörning gasuppgradering
Den del av Käppalaverkets gasuppgradering som förbränner restgaster, vocsidizern, hade två större driftstörningar under 2019, i januari samt oktober då man bytte reservdelar respektive genomförde ett större underhåll. Förbundet har dock klarat gränsen för metanutsläpp.
10.3 Avvikelse provtagning inkommande vatten
Käppalaförbundet upptäckte under året att prover på inkommande avloppsvatten under en längre tid varit påverkade av en internström från sandtvätten som härstammade från ett renoveringsprojekt i förluftningskanalen då ordinarie provtagning för inkommande avloppsvatten flyttades. Flera grundsorsaksanalyser gjordes under perioden och flera
anledningar kunde fastslås innan förbundet slutligen kunde konstatera att en internström låg bakom de avvikande resultaten på provtagningarna.
Efter samråd med Länsstyrelsen bedömer förbundet att halter för inkommande avloppsvatten kan beräknas utifrån uppmätta halter efter försedimenteringen och en korrelation mellan historiska data för dessa två provpunkter. I samband med detta uppdateras samtliga kvartalsrapporter från 2019. Avvikelserna i provtagningen gäller endast för inkommande vatten och har inte medfört olägenheter för miljö eller människors hälsa.
11. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi
5 § 11. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi.
Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar.
Käppalaverket arbetar kontinuerligt med att förbättra användningen av processkemikalier i verksamheten. Detta möjliggörs med hjälp av onlinemätare i verket som kalibreras och underhålls för att säkerställa resultat vilket föranlett bland annat till en minskning av polymerförbrukningen. Förbundet har även bytt ut stora delar av belysningen i kärnverksamheten mot LED.
12. Ersättning av kemiska produkter mm
5 § 12. De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga.
Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar.
12.1 Kemikaliehantering
Käppalaförbundet har väl fungerande rutiner för att hantera och bedöma kemiska ämnen och produkter före inköp. Produkterna kontrolleras ingående utifrån innehållet och eventuella träffar i olika databaser/laglistor: Basta, PRIO-databasen, Vattendirektivets lista över prioriterade ämnen, NFS 2016:8, SIN-list samt Reach (Kandidatförteckningen,
tillståndslistan och begränsningslistan). Resultatet tillsammans med en helhetsbedömning dokumenteras. De hemsidor som främst används för informationsinhämtning är Basta online, PubChem och Echa. Även entreprenörernas kemikalier genomgår samma process.
Vid upphandling av processkemikalier används livscykelbaserade utvärderingar både avseende miljö och ekonomi (s.k. LCA- och LCC-analyser) så långt som möjligt.
12.2 Utfasning uppströms
Varje år begär Käppalaförbundet in kemikalieförteckningar från anslutna verksamheter (A-, B- och prioriterade C-verksamheter). Under 2019 begärdes förteckningar in från 121 företag
varav 107 inkom. Förteckningarna granskas avseende U- och R-ämnen (PRIO-databasen) och SIN-list. 17 företag fick krav på att undersöka möjligheten att fasa ut oönskade ämnen eller produkter. 19 produkter kunde därigenom fasas ut.
13. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet.
5 § 13. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet.
Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar.
13.1 Revaq och uppströmsarbete
Käppalaförbundet är certifierat enligt Revaq sedan 2008. Revaq är ett certifieringssystem som verkar för att minska flödet av farliga ämnen till reningsverk, skapa en hållbar
återföring av växtnäring samt att hantera riskerna på vägen dit. Revaq-certifieringen innebär bland annat krav på ett aktivt uppströmsarbete, ständiga förbättringar av slamkvaliteten och krav på spårbarhet.
Käppalaförbundets Kretsloppsavdelning arbetar kontinuerligt med kravställande mot verksamheter, identifiering av källor till oönskade ämnen i spillvattnet,
kemikalieinventering, informationsåtgärder, provtagningar i ledningsnätet, utformning av riktlinjer, utredningar och omvärldsbevakning. Allt för att minska tillförseln av metaller, svårnedbrytbara organiska ämnen och andra oönskade ämnen till spillvattennätet.
Särskild fokus under 2019 har varit:
• Utökad provtagning i ledningsnäten för att bättre kunna spåra utsläpp
• Screening av spillvatten från fyra medlemskommuner
• Examensarbete – Utredning av tvätteriprocessvatten och dess påverkan på inkommande vattenkvalité till Käppalaverket
• Kommunikationsinsatser mot allmänheten för att minska oönskade utsläpp bland annat via sociala medier
• Deltagit i ämnesgrupp uppströmsarbete och hållbara kretslopp (Mälardalens VA- kluster)
• Medverkan i EU-projektet ECORISK 2050 för att ta fram verktyg för att hantera akuta utsläpp till spillvattennätet
Käppalaförbundets uppströmsarbete har varit framgångsrikt och de flesta större punktkällor har åtgärdats. Idag kommer en stor andel av de oönskade ämnen som når Käppalaverket från diffusa källor som hushåll, mindre verksamheter och tillskottsvatten. Dessa utsläpp är svåra för Käppalaförbundet att påverka på kort sikt. Däremot leder uppströmsarbetet på lång sikt
