Utdelningen från Sollentuna Energi AB avseende räkenskapsåret beräknas bli uppgå till 24 miljoner kronor dock högst enligt gällande lagstiftning.
Utdelning från AB Sollentunahem avseende räkenskapsåret 2013 beräknas uppgå till maxbelopp enligt gällande lagstiftning, vilket beräknas till 18,5 miljoner kronor. Av beloppet avser 2,5 miljoner kronor finansiering för boendesamordnare samt tryggt och snyggt enligt § 5 i Lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. ”Begränsningen av värdeöverföringar i 3 § gäller inte för överföring av överskott som uppkommit under föregående räkenskapsår om överskottet används för sådana åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar som främjar integration och social sammanhållning eller som tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar”:
Den föreslagna utdelningen ingår de budgeterade finansiella intäkterna.
53
10 Finansiella mål
Enligt Kommunallagen ska kommunen i budgeten ange de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Sollentuna kommun har valt tre finansiella mål vilka beskriver det
finansiella resultatet i ettårsperspektiv samt den ekonomiska styrkan på kort och lång sikt. De tre målen beskrivs nedan.
• Årets resultat före extraordinära intäkter ska vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras Målet garanterar en långsiktig stabil finansiell utveckling och att finansieringen av dagens verksamhet inte skjuts över till kommande generationer. Om inte målet uppnås måste den löpande verksamheten tillföras medel antingen från tidigare uppbyggt kapital, försäljning av tillgångar eller genom lån.
Intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning ska räcka både till löpande kostnader och till att värdesäkra det egna kapitalet. Värdesäkringen innebär ett behov av överskott. För 2013 innebär målet ett positivt resultat på minst 31 miljoner kronor.
I tabell 6 redovisas budgetens olika andelar av kommunens samlade intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning. För åren 2013 och 2014 uppnås målet om värdesäkring. För 2015 är resultatnivå inte
tillräckligt hög för att målet ska vara uppnått.
Tabell 6 Resultatmål för 2013–2015, uttryckt som andel av kommunen samlade intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning.
Mål Budget
2013
Plan 2014 Plan 2015
Verksamheten -99,0% -97,6% -97,7% -98,1%
Avskrivningar -3,0% -2,9% -2,8% -2,7%
Finansnetto 3,0% 1,6% 1,6% 1,5%
Värdesäkring eget kapital -1,0% -1,1% -1,0% -0,7%
Summa -100% -100% -100% -100%
• Kommunens soliditet bör inte understiga 75 procent exklusive de pensionsförpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelser
Måttet visar hur stor andel av tillgångarna som finansierats med eget kapital. Kommunen ska ha en stark långsiktig betalningsförmåga och så långt som möjligt självfinansiera sina investeringar. Soliditeten bör därför inte understiga 75 procent.
Tabell 7 Soliditetsmål för 2013–2015
Mål Budget 2013
Plan 2014 Plan 2015
Soliditet exkl pensionsåtaganden 75% 83% 83% 82%
• Kommunens likviditet (exkl. kapitalförvaltningen) bör inte understiga fyra procent av de externa utgifterna
Måttet visar kommunens finansiella styrka på kort sikt. Kommunen ska ha en god betalningsberedskap och därmed undvika nyttjande av krediter. Likviditeten bör därför inte understiga fyra procent av de externa utgifterna.
54
11 Resultatbudget
Resultatbudgeten visar de totala intäkterna och kostnaderna för samtliga nämnder samt de poster som återfinns som specifikation avseende verksamheternas nettokostnader. Av resultatbudgeten framgår också avskrivningar, skatter, fastighetsavgift, statsbidrag och utjämning samt nettot av finansiella poster.
Netto av samtliga poster summerar till årets resultat (vilket motsvarar förändringen av eget kapital).
För att uppfylla god ekonomisk hushållning krävs normalt ett resultat som över tiden åtminstone värdesäkrar kommunens förmögenhet, det vill säga att årets resultat ska vara positivt. Enligt
balanskravet ska intäkterna överstiga kostnaderna. Ett nollresultat ska dock ses som ett golv eller en miniminivå.
Tabell 8 Resultatbudget 2012–2015, miljoner kronor
Prognos
2012
Budget 2013
Plan 2014 Plan 2015
Verksamhetens nettokostnader -2 944,6 -3 017,4 -3 106,8 -3 216,8
Avskrivningar -90,0 -90,0 -90,0 -90,0
Verksamhetens nettokostnader -3 034,6 -3 107,4 -3 196,8 -3 306,8
Skatteintäkter 2 830,4 2 934,5 3 043,1 3 174,0
Kommunal fastighetsavgift 94,9 94,9 94,9 94,9
Generella statsbidrag och utjämning 99,9 63,2 40,6 10,9
Finansiella intäkter 56,0 54,8 54,8 54,8
Finansiella kostnader -5,0 -5,0 -5,0 -5,0
Årets resultat 41,5 35,0 31,6 22,7
55
12 Balansbudget
Balansbudgeten visar kommunens totala tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital på
bokslutsdagen den 31 december (balansdag). Det råder alltid balans mellan å ena sidan tillgångar och å andra sidan avsättningar, skulder och eget kapital. Det egna kapitalet utgör kommunens förmögenhet och definieras som tillgångar minus avsättning och skulder.
Tabell 9 Balansbudget 2012–2015, miljoner kronor
Prognos
2012
Budget 2013
Plan 2014 Plan 2015
Tillgångar
Anläggningstillgångar 3 795 4 139 4 388 4 486
Omsättningstillgångar 542 245 39 46
Summa tillgångar 4337 4384 4427 4532
Eget kapital,
avsättning och skulder
Eget kapital 3 617 3 652 3 684 3 707
Avsättningar 176 187 199 212
Långfristiga skulder 25 25 25 25
Kortfristiga skulder 519 520 519 588
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
4 337 4 384 4 427 4 532
56
13 Kassaflödesanalys
Från resultatbudgeten överförs i princip årets resultat samt avskrivningar till kassaflödesanalysen. Denna visar samtliga in- och utbetalningar avseende den löpande verksamheten, investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten. Av kassaflödesanalysen framgår också förändringen av de likvida medlen från årets början till årets slut. Med likvida medel menas kommunens bankkonto, kontanta medel samt kortfristiga placeringar.
Tabell 10 Kassaflödesanalys 2012–2015, miljoner kronor
Prognos
2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
Den löpande verksamheten 172 179 155 116
Investeringsverksamheten -148 -423 -329 -179
Finansiering 1
Årets kassaflöde 25 -244 -174 -63
Likvida medel vid årets början 242 267 23 -151
Likvida medel vid årets slut 267 23 -151 -214
57
14 Noter till resultatbudget
I not 1 framgår verksamhetens nettokostnader. Bufferten ska främst användas om skatteintäkter och/eller finansnetto försämras. Bufferten kan också användas om volymerna till följd av befolkningsförändringar ökar kraftigt.
I not 2 avseende skatteintäkter med mera är skatteintäkterna baserade på skattesatsen 18,20 procent för samtliga tre år. Skatteunderlagets utveckling bygger på Sveriges Kommuner och Landstings prognos per den 2012-04-26.
Inkomst- och kostnadsutjämningen avser omfördelning mellan landets kommuner.
Inkomstutjämningen avser att utjämna olikheter i skatteunderlag mellan kommunerna. Via
inkomstutjämningen fördelas merparten av statens generella statsbidrag till kommunerna. Samtliga kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst som uppgår till 115 procent av genomsnittet.
Kommuner som har en egen skattekraft som överstiger den garanterade nivå får lämna ifrån sig den överstigande delen.
Kostnadsutjämningen avser att omfördela resurser med hänsyn till en förväntad efterfrågan med utgångspunkt i kommunens struktur. Områden som beaktas är ålderssammansättning, socio-ekonomi samt geografi.
De finansiella posterna i not 3 avser intäkter såsom avkastning från kommunens finansiella placeringar, likviditet och utdelningar från kommunens dotterbolag. De finansiella kostnaderna avser administrativa kostnader samt så kallad finansiell pensionskostnad, vilken är en ränteberäkning på pensionsskulden.
Not 1 Verksamhetens nettokostnader
Prognos 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
Nämnderna
Preliminärt budgetförslag -2 959,3 -3 003,4 -3 014,4 -3 035,6
Pris- och lönereserv -60,0 -122,0
Kapitaltjänstkostnader 134,0 134,0 134,0 134,0
Pensioner -58,1 -59,0 -65,0 -65,0
(utöver det som påförts verksamheterna)
Övrigt
KS oförutsedda *) -31,3 -39,0 -26,4 -28,2
Osäkerhetsfaktorer -25,0 -50,0
Buffert/ täckning av underskott -30,0 -50,0 -50,0 -50,0
Verksamhetens nettokostnader -2 944,6 -3 017,4 -3 106,8 -3 216,8
58
*) 2013 2014 2015 Kommentar
KS 0,5 0,5 0,5 Intranät
Ospec. 23,3 17,8 17,8 BUN, Överförmyndarnämnden
samt övrigt
KS 15,2 8,1 9,9 IT-strategiska satsningar för hela
kommunen
Summa 39 26,4 28,2
NOT 2 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning
Prognos
Slutavräkning 2011, korrigering 7,0
Slutavräkning 2012 31,7
Summa skatteintäkter 2 830,4 2 934,5 3 043,1 3 174,0
Kommunal fastighetsavgift 94,9 94,9 94,9 94,9
Inkomstutjämning -229,8 -234,0 -242,8 -253,2
Kostnadsutjämning, exkl eftersläpningsersättning
310,6 318,1 320,2 322,2
Eftersläpningsersättning 23,4 0,0 0,0 0,0
Regleringsbidrag/-avgift 32,4 16,1 0,4 -20,6
LSS-utjämning -36,6 -36,9 -37,2 -37,4
Summa statsbidrag och utjämning 99,9 63,2 40,6 10,9
Summa skatter, statsbidrag och utjämning
3 025,1 3 092,6 3 178,6 3 279,7
NOT 3 Finansiella poster Prognos 2012
Avkastningar, utdelningar och ränteintäkter
52,9 54,8 54,8 54,8
Summa finansiella intäkter 52,9 54,8 54,8 54,8
Administrativa kostnader och finansiell pensionskostnad
-5,0 -5,0 -5,0 -5,0
Summa finansiella kostnader -5,0 -5,0 -5,0 -5,0
59
Nämndernas åtaganden och kommunövergripande mått Information om mått och åtaganden
Måtten
Angivna mått kan komma att kompletteras, förtydligas, namnändras etc. Det har i årets process inte funnits möjlighet att arbeta igenom måtten på ett fullständigt sätt. Om möjligt kommer också
kommunstyrelsen för vissa av måtten sätta en mer tydlig ambitionsnivå i form av ett målvärde. Detta är beslut som fattas av kommunstyrelsen.
Vissa mått, speciellt några av de mått som Sollentuna inte självt styr över, har en periodicitet som inte stämmer med kommunens budget- och uppföljningsprocesser. Det kan därför i vissa fall vara praktiskt omöjligt att analysera och redovisa aktuella data i samband med t.ex. årsredovisningen.
Nämndernas åtaganden
Nämnderna har i sin beredning föreslagit åtaganden som svarar mot de kommunövergripande målen.
I vissa fall har kommunstyrelsen gjort smärre justeringar i föreslagna åtaganden för att
presentationsmässigt reducera antalet något. Framförallt har detta skett inom området ansvarsfull ekonomisk politik. De åtaganden som nämnd har föreslagit anses därmed antingen kunna ingå i den generella åtagandeformuleringen eller kan läggas som handlingsplaner under ett annat åtagande. I de fall kommunstyrelsen har gjort en justering framgår detta av fotnot.
60
Ansvarsfull ekonomisk politik
Mål: Säkerställa ett effektivt resursutnyttjande med bibehållen eller förbättrad kvalitet
Nämndövergripande åtaganden
Nämnden ska under året analysera möjligheterna till att inom mandatperioden, och internt under 2013, starta samarbete(n) som kan bidra till högre effektivitet för respektive verksamhet (bättre
resursutnyttjande med bibehållen kvalitet eller högre kvalitet).
Nämnden ska utifrån redan initierat utvecklingsarbete kring ledningssystem implementera effektiva stöd- och styrprocesser.1
Nämnden ska genomföra prioriterade utvecklingsinsatser för att höja eller möjliggöra höjning av verksamheternas kvalitet och effektivitet.2
Kommunövergripande mått
Budgetföljsamhet Prognosavvikelse
Mål: Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet
Nämndövergripande åtaganden
Nämnden ska förtydliga information om och minska handläggningstiderna vid myndighetsbeslut samt andra kontakter med företag (KS, VON, MBN)3
Nämnden ska förbättra kommunikationen med näringslivet (KS, MBN, SN, UAN)4
Nämndens åtaganden Beskrivning Nämnd
Ta fram en markstrategi.
Ta fram en intern markstrategi för hur vi bör förvalta den efterfrågan som finns på mark utifrån olika ändamål i kommunen i relation till att det är en begränsad resurs.
KS
Nämnden ska aktivt erbjuda sin verksamhet mot näringslivet
Kultur- och fritidsnämndens verksamhet ska förmedla kontakter och ta initiativ till att sammankoppla näringsliv med föreningsliv samt erbjuda arenor för arrangemang och friskvård
KFN
1 Några specifika åtaganden som lämnats av vissa nämnder har sammanförts under detta nämndövergripande åtagande.
2 Några av de föreslagna åtagandena sammanförs här under ett nytt, generellt åtagande. Detta generella åtagande kommer också under hösten att kunna användas som ”paraply” för effektivitets- och kvalitetsåtgärder som identifieras under höstens verksamhetsplanering på nämnder/förvaltningar.
3 Några specifika åtaganden som lämnats av vissa nämnder har sammanförts under detta nya nämndövergripande åtagande.
4 Några specifika åtaganden som lämnats av vissa nämnder har sammanförts under detta nya nämndövergripande åtagande.
61 Kommunövergripande mått
Företagsklimat Ranking Nöjd-kund-index totalt5
Företagsklimat Svenskt näringsliv ranking av det lokala näringslivsklimatet Antal nya företag
Gemensamma studiebesök hos företag
Mål: Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som skapar attraktiva arbetserbjudanden
Nämndens åtaganden Beskrivning Nämnd
Nämnden ska ta fram förslag på flexibla arbetsvillkor.
Genom att öka möjligheten till flexibla arbetsvillkor till exempel genom en flexiblare arbetstidsförläggning och att till viss del arbeta på distans utifrån arbetets beskaffenhet och verksamhetens behov.
KS
Stärka bilden av Sollentuna kommun som en stimulerande och attraktiv arbetsplats.
Ta fram en strategi över hur Sollentuna kommun kan stärka sitt arbetsgivarmärke för att attrahera, rekrytera och behålla framtida kompetens.
KS
Förbättra kommunens varumärke genom att sprida bilden av Sollentuna som
skolkommun
Resultatutvecklingen inom grundskolorna i Sollentuna kommun har varit mycket god och ambitionen att bli Sveriges bästa skolkommun är nära att uppfyllas. Skolorna i Sollentuna ligger även långt fram när det gäller att använda modern teknik i undervisningen. Nämnden kommer under året att sprida bilden av kommunen som en attraktiv skolkommun,
BUN
Nämndens verksamheter ska bedrivas med sådan kvalitet att de framstår som attraktiva arbetsplatser.
Nämnden kommer även under kommande år
fortsätta utvecklingen av kvaliteten i skolan. UAN Uppmuntra till och underlätta för
kompetensutveckling.
Aktiviteter planeras i kommande
handlings-/verksamhetsplan. MBN
Utveckla former för att presentera verksamheten för framtida medarbetare.
Miljö- och byggnadskontoret bör till exempel utveckla rutiner för hur vi tar emot
praktikanter och vidare hur vi marknadsför arbetsplatsen för studerande och lämpliga yrkesgrupper som är verksamma inom andra sektorer.
MBN
Socialnämnden ska arbeta för att minska personalomsättningen
Goda förutsättningar ska ges för att medarbetare vill arbeta kvar på socialkontoret. Det innebär ett aktivt arbetsmiljöarbete, utvecklingsmöjligheter, konkurrenskraftiga lönevillkor och
upplevelsen av delaktighet i organisationen.
Varje ny medarbetare ska ha en god introduktion till sina arbetsuppgifter, sin arbetsplats och kommunen
SN
Nämnden ska under 2013 aktivt arbeta för att stimulera och väcka intresse för yrkesutbildningar inom vård- och omsorg.
Utbildningsäldreboende
Syftar till att ta emot studerande i utvalda boenden i kommunen där de studerande får
VON
5 Mätning görs under 2013 men gäller ärenden under 2012. Resultatet levereras i juni 2013.
62
Nämndens åtaganden Beskrivning Nämnd
en evidensbaserad handledning i sin praktik.
Den evidensbaserade handledningen ges till den studerande av särskilt utbildad personal som har sin ordinarie arbetsplats på boendet.
Ambassadörer
Nämnden ska initiera ett samarbete med kommunens skolor som innebär att ordinarie personal från kommunens vård- och omsorgsverksamheter utbildas till ambassadörer för att på skolorna
sprida goda exempel och attrahera till yrket.
Förstudie - Unga för äldre
Gymnasieungdomar som anställs för att inom nämndens verksamheter för äldre bidra med sällskap, aktiviteter och olika typer av upplevelser för de boende.
Vård- och omsorgscollege
Fortsatt samverkan med Stockholms stad och Tyresö kommun. Godkända skolor finns i Tyresö och Sollentuna kommun
(Consensum)
Nämnden ska under 2013 lyfta fram och berätta om de positiva möten som präglar den goda omsorgen.
Dialog
Nämnden och vård- och omsorgskontoret ska fokusera på att öka kontakten med massmedia och användningen av sociala medier för att uppmärksamma yrkets möjligheter och långsiktighet exempelvis via Facebook, twitter, blogg samt kommunens hemsida.
VON
TFN skall verka för att tydligt erbjuda och upprätthålla, varierande och kreativa arbetsuppgifter, balans mellan arbete och privatliv samt professionell utbildning och utveckling
Medarbetare är med och utformar verksamheten. En bred
kompetensutveckling finns att tillgå i kommunal verksamhet:
63
Mål: Medarbetare och chefer ska utveckla sig själva och kommunens verksamheter
Nämndens åtaganden Beskrivning Nämnd
Nämnden ska arbeta med en kompetensutvecklingsstrategi.
Genom en
kompetensutvecklingsstrategi skapas förutsättningar för ett gemensamt förhållningssätt över prioritering av utbildningsinsatser. Detta leder till en effektivare kompetensutveckling som bättre bidrar till verksamheternas utveckling.
KS
Förbättra samverkan kring
kompetensutveckling mellan skolorna
Nämnden kommer under 2013 aktivt arbeta för att skolorna ska öka sin samverkan kring bland annat kompetensutveckling.
BUN
Som arbetsgivare stimulera och stödja medarbetare och chefer att vidareutvecklas i sina yrkesroller
Nämnden ska under året arbeta för att stimulera chefer och medarbetare att vidareutvecklas i sina yrkesroller. Det handlar både om att stimulera
kompetensutveckling men även om att skapa nya utvecklingsmöjligheter inom skolan.
UAN
Initiativ och ansvarstagande för utveckling ska noteras och uppmärksammas.
Exempelvis behöver rutiner utvecklas för att chefers och medarbetares initiativ och förslag ska hanteras på ett strukturerat sätt, återkopplas och senare eventuellt
genomföras.
MBN
Erbjuda utbildningar i coachande ledarskap i nämndens verksamheter
Det är viktigt att uppmuntra kreativitet och idéer i verksamheten. Medarbetare och chefer ska utveckla sig själva och
kommunens verksamhet genom att personal ska erbjudas utbildning i coachande
ledarskap.
KFN
Socialnämnden ska uppmuntra medarbetarna att ta eget ansvar
Medarbetarnas delaktighet, eget ansvar och engagemang är viktiga faktorer i
socialkontorets utvecklingsarbete, exempelvis i Lean-arbetet.
Varje medarbetare/chef ska ha kontinuerliga medarbetarsamtal som inkluderar en individuell kompetensutvecklingsplan.
Medarbetarna ska uppmuntras att ta egna initiativ till omvärldsbevakning.
Kreativitet ska uppmuntras genom att medarbetare/chefer ges möjlighet att pröva nya arbetssätt/metoder.
SN
Nämnden ska stärka utvecklingen av personalens kunskap inom demensområdet.
Omvårdnadslyftet
En av regeringen beslutad ny kompetensreform för personal inom
äldreomsorgen. En utbildningssatsning inom äldreomsorgen där anställda inom vård- och omsorg kan söka distansutbildning inom olika ämnesområden i det nya vård- och omsorgsprogrammet bland annat demens.
Poängutbildningarna genomförs under 2012-2013 i samarbete med Kunskapsparken (Kommunala vuxenutbildningen i Sollentuna).
VON
Trafik- och fastighetsnämnden skall tydligare verka inom vårt uppdrag och följa fastställda policy och riktlinjer.
Vi skall utmana oss själva och vårt uppdrag.
Genom återkommande reflektion och diskussion, bidrar vi till att förändra och utveckla vår verksamhet.
TFN
64
Nämndens åtaganden Beskrivning Nämnd
Genom att sprida kunskap om våra ansvarsområden till övriga nämnder samt nyfiket informera oss om deras verksamhet kan vi inspirera varandra till utveckling.
Kompetensökning av medarbetare i budgetprocessen kan ge värdefulla perspektiv vilka kan omsättas i verksamhetsplanering.
Kommunövergripande mått
Medarbetarenkät fokusområde utveckling Andel internt rekryterade chefer
Antal internt rekryterade chefer
65
Utbildning
Mål: Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög och jämn kvalitet
Nämndens åtaganden Beskrivning Nämnd
Alla skolor ska förbättra sina resultat
Sollentuna kommun arbetar för att ha Sveriges bästa skolor. För att nå dit behöver alla skolor förbättra sina resultat. Det är viktigt att inga skolor hamnar efter. Det får dock inte innebära att ambitionsnivån för de skolor som har de bästa resultaten sänks.
BUN
Skolan ska präglas av ett inkluderande arbetssätt
Skolorna i kommunen ska ha ett inkluderande synsätt när det gäller sina elever. Utgångspunkten ska vara att elever ska inkluderas i ordinarie undervisning, så långt som möjligt, med individuellt anpassade stödåtgärder. Stödåtgärderna ska vara adekvata utifrån varje barns rätt att nå sin potential enligt skollagen.
BUN
Skolledare och lärare ska ges möjlighet att fokusera på sitt kärnuppdrag
För att nå goda resultat i skolan är det viktigt att skolledare och lärare ges så goda förutsättningar som möjligt. Nämnden kommer verka för att administrativa uppgifter i första hand sköts av någon annan än skolledare eller lärare när det är möjligt. Det är även viktigt att skolledare har den insikten och skaffar det stöd som behövs för att möjliggöra fokuseringen på det pedagogiska uppdraget.
BUN
Studerande i kommunens gymnasieskolor och vuxenutbildning ska ges förutsättningar att förbättra sina resultat
Nämnden ska ge verksamheterna förutsättningar för att förbättra sin kvalitet och genom det ge de studerande bästa möjliga förutsättningar för att förbättra sina resultat.
UAN
Nämnden ska utveckla arbetet att stödja ungdomar med läxläsning
Nämnden ska utveckla läxläsningen på Arena Satelliten samt inleda samarbete med andra aktörer eller organisationer angående läxläsning
KFN
Nämnden ska stödja skolorna i arbetet att utveckla skolbiblioteken
I enlighet med nya skollagen har skolbibliotekens roll stärkts. Sollentuna bibliotek ska vara ett stöd till skolorna och erbjuda möjlighet till stöttning i
uppbyggnaden av skolbiblioteken.
KFN
Nämnden ska genom kulturskolan stödja skolorna gällande dans och drama i undervisningen.
Kulturskolan kan genom att erbjuda sin verksamhet till skolorna öka kvalitén i skolundervisningen. Genom att dansen kommer in i skolan kan vi erbjuda elever fler förutsättningar att utvecklas.
KFN
Alltid följa våra processer/arbetssätt för att säkerställa likvärdigt utförande och bemötande gentemot kommunens utbildningsverksamheter
TFN skall säkerställa att verksamheterna bemöts likvärdigt vad gäller den fysiska skolmiljön, oavsett verksamhetsutövare. Den geografiska placeringen i kommunen ger olika förutsättningar för utemiljön. För att säkerställa likvärdigheten behövs policy för skolors och förskolors tillgång både till verksamhetslokaler och klimatanpassade utemiljöer såsom skolgård, grönområde, park och lekplatser.
TFN
66 Kommunövergripande mått6
Genomsnittligt meritvärde
Andel elever med godkända betyg i samtliga ämnen
Andel studerande som når godkänt inom grundläggande vuxenutbildning Andel studerande som når godkänt inom gymnasial vuxenutbildning Andel studerande som når godkänt inom SFI
Spridning av resultat mellan grupper av elever7 Andel elever som upplever sig mobbade
Andel skolledare och lärare som anser att de kan fokusera på kärnuppdraget8 Genomsnittlig betygspoäng
Andel elever som når målen i alla kurser
Mål: Skapa förutsättningar för ett livslångt lärande
Nämndens åtaganden Beskrivning Nämnd
Det pedagogiska arbetet i förskola, fritidshem och förskoleklass ska stärkas
För att ytterligare kunna förbättra elevernas resultat ska förskola, fritidshem och förskoleklass få ett förstärkt pedagogiskt innehåll. Förskolan är det första steget i det livslånga lärandet och blir stratpunkten för många barns lärande.
BUN
Skapa bättre förutsättningar för medborgare att fortsätta studera eller få ett arbete
Nämnden ska ge medborgarna
förutsättningar för att fortsätta studera eller få ett arbete. Det gäller både de yngre som lämnar gymnasieskolan och de äldre som studerar på vuxenutbildning eller SFI. Det är viktigt att beakta individens egen vilja och förutsättningar.
UAN
Nämnden ska stötta ungdomar till studievägledning och arbete
Nämnden ska utveckla projektet på Arena Satelliten med att stötta ungdomar till sysselsättning i samarbete med arbetsförmedlingen.
KFN
Nämnden ska bidra till att demokratisera
Nämnden ska bidra till att demokratisera