7 kap. Tillträde till grundläggande högskoleutbildning
Allmänna bestämmelser
1 § Antagning till grundläggande högskoleutbildning skall avse en kurs eller ett
utbildningsprogram. Förordning (1996:984).
2 § För att bli antagen till grundläggande högskoleutbildning krävs det att sökanden har
grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven. Förordning (1996:984).
3 § Om det finns skäl, får högskolan besluta om undantag från något eller några
behörighetsvillkor. En högskola skall göra undantag från något eller några behörighetsvillkor om sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren. Förordning (2002:761)
Grundläggande behörighet
4 § Grundläggande behörighet har den som
fått slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program,
fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning eller fått samlat betygsdokument från
gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett slutbetyg,
har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2,
genom någon annan verksamhet än utbildning har förvärvat kunskaper som motsvarar dem som utbildningar i 1 eller 2 ger,
är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till högre utbildning, eller genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig grundläggande högskoleutbildning. Högskoleverket meddelar närmare föreskrifter om kraven i första stycket 3 och 4. Förordning (2002:761)
5 § Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska skall
ha de kunskaper i svenska som behövs.
Högskoleverket meddelar närmare föreskrifter om kravet i första stycket. Den som har finska som modersmål och har haft svenska som ämne i finskt gymnasium eller motsvarande finsk skolform under tre år eller mer skall dock anses ha de kunskaper i svenska som behövs. Förordning (1996:984).
6 § Utan hinder av 4 och 5 §§ skall också den anses ha grundläggande behörighet som
fyller 25 år senast under det kalenderår då utbildningen börjar,
har arbetat under sammanlagt minst fyra år före det kalenderhalvår då utbildningen börjar eller på något annat sätt har förvärvat motsvarande erfarenhet, och
har kunskaper i svenska och engelska som motsvarar ett fullföljt nationellt program i gymnasieskolan.
Högskoleverket meddelar närmare föreskrifter om beräkning av arbetslivserfarenhet. Förordning (1996:984).
Allmänna bestämmelser om särskild behörighet
7 § De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall
kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse
kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella eller specialutformade program eller motsvarande kunskaper,
kunskaper från en eller flera högskolekurser,
andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.
Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen.
Högskolan bestämmer vilka krav som skall ställas enligt första stycket i fråga om utbildningar som inte vänder sig till nybörjare i högskolan. Förordning (2002:761)
Särskild behörighet till en utbildning som vänder sig till nybörjare
8 § I fråga om en utbildning som vänder sig till nybörjare i högskolan anges de krav som
avses i 7 § första stycket i en s. k. standardbehörighet.
Högskoleverket meddelar föreskrifter om vilka standardbehörigheter som finns. Förordning (1996:984).
9 § Högskoleverket skall meddela föreskrifter om vilken standardbehörighet som skall gälla
för en utbildning som leder till en sådan yrkesexamen enligt bilaga 2 som inte har en konstnärlig inriktning.
Högskolan skall bestämma vilka standardbehörigheter som skall gälla för övriga utbildningar som vänder sig till nybörjare i högskolan.
Om det finns särskilda skäl. får Högskoleverket medge att högskolan för tillträde till en viss utbildning ställer upp andra krav enligt 7 § första stycket än de som följer av
standardbehörigheter som behövs för den utbildningen. Förordning (2002:761)
Allmänna bestämmelser om urval
10 § Vid urval skall hänsyn tas till de sökandes meriter.
Vid urvalet används urvalsgrunderna 1. betyg,
2. högskoleprov som avses i 17 §, 3. andra särskilda prov,
4. tidigare utbildning, 5. arbetslivserfarenhet, och 6. särskilda skäl.
Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras dels genom prov eller intervjuer, dels med hänsyn till kön i syfte att förbättra rekryteringen av studenter från det underrpresenterade könet. Urval genom prov eller intervjuer får dock inte göras efter det att urval har gjorts med hänsyn till kön. Vid i övrigt likvärdiga meriter får vidare lottning användas, om urval med hänsyn till kön inte kan göras.
I fråga om utbildningar som vänder sig till nybörjare i högskolan, får en högskola i den omfattning som framgår av 16 c§ bestämma urvalsgrunder som innefattar vissa förkunskaper eller andra för utbildningen sakliga omständigheter. Högskolan får bestämma att
urvalsgrunder som anges i andra stycket ska användas. I fråga om utbildningar som inte vänder sig till nybörjare, skall högskolan bestämma vilka urvalsgrunder enligt andra stycket som ska användas. Förordning (2005:1037)
Urval till en utbildning som vänder sig till nybörjare
11 § Vid urval till en utbildning som vänder sig till nybörjare i högskolan gäller 12-16 c §§.
Detta hindrar dock inte att det vid antagning till en kurs ges förtur åt sökande som redan är studenter vid högskolan. Förordning (2002:761)
12 § Urvalsgrunderna skall vara betyg och resultat från högskoleprovet i kombination med
arbetslivserfarenhet. Om det inte finns synnerliga skäl skall av platserna fördelas minst en tredjedel på grundval av betyg, och
minst en tredjedel på grundval av resultat från högskoleprovet i kombination med arbetslivserfarenhet.
Av de platser som avses i första stycket 2 skall hälften fördelas på grundval av poäng för såväl högskoleprovet som arbetslivserfarenhet och hälften på grundval av poäng för enbart högskoleprovet.
Första stycket hindrar inte att samtliga platser på en utbildning med konstnärlig inriktning fördelas på grundval av andra särskilda prov än högskoleprovet, eventuellt i kombination med andra urvalsgrunder. Förordning (1996:984).
13 § Vissa bestämmelser om hur betyg skall värderas finns i bilaga 3.
I övrigt skall Högskoleverket meddela föreskrifter om värdering av betyg. Högskoleverket skall också meddela föreskrifter om fördelningen av de platser som avses i 12 § första stycket 1 mellan olika grupper av sökande.
Högskoleverket skall meddela föreskrifter om vad avgångsbetyg för elever som påbörjade gymnasistudier före 1994, samlat betygsdokument med sifferbetyg eller blandbetyg från gymnasial vuxenutbildning eller utländsk förutbildning skall anses motsvara i förhållande till slutbetyg från gymnasieskolans program, gymnasial vuxenutbildning eller samlat
betygsdokumenr från gymnasial vuxenutbildning. Förordning (2002:761)
14 § Poäng för arbetslivserfarenhet ges efter fem års arbete på minst halvtid och med en
fjärdedel av maximal poäng för högskoleprovet. Högskoleverket meddelar närmare föreskrifter om beräkning av arbetslivserfarenhet. Förordning (1996:984).
15 § Sådana andra särskilda prov som avses i 10 § andra stycket 3 får användas som
urvalsgrund endast i fråga om
utbildningar som förbereder för yrkesområden som ställer krav på vissa personliga egenskaper eller särskild kompetens, och
utbildningar med konstnärlig inriktning.
I fråga om utbildningar som avses i första stycket 1 beslutar Högskoleverket om tillstånd för högskolan att använda proven och om de villkor som skall gälla för användningen.
Högskoleverket kan därvid besluta om undantag från 12 § första stycket andra meningen. Förordning (1996:984).
16 § Högskoleverket meddelar föreskrifter om användningen av urvalsgrunden särskilda skäl
enligt 10 § andra stycket 6. Förordning (1996:984).
16 a § Om det finns särskilda skäl, får Högskoleverket medge att en högskola vid urval till en
viss utbildning får tillämpa annan urvalsgrund eller göra annan platsfördelning än som avses i 12 §. Ett medgivande skall avse ett eller flera bestämda antagningstillfällen. Förordning (1998:1003).
16 b § En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 12 §. Detta får dock ske bara om en
sökande genom tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar för den sökta utbildningen.
Förordning (1998:1003).
16 c § En högskola får bestämma om urvalsgrunder för nybörjare i högskolan enligt 10 §
Högskoleprovet
17 § För alla högskolor i landet skall det finnas ett gemensamt högskoleprov. Högskoleverket
svarar för att provet framställs.
De högskolor som skall använda provet som urvalsgrund skall anordna provet. Så får ske i samverkan mellan högskolorna.
Resultatet av högskoleprovet är giltigt till utgången av av det kalenderhalvår som infaller fem år efter provtillfället. Förordning (1998:1003).
18 § Den som vill delta i högskoleprovet skall betala en avgift på 350 kronor i samband med
anmälan till provet. Förordning (2003:343).
Antagningsförfarandet
19 § Den som vill antas till grundläggande högskoleutbildning skall anmäla det inom den tid
och i den ordning som högskolan bestämmer.
Frågor om antagning avgörs av högskolan. Därvid gäller ett maskinellt framtaget besked om antagning såsom högskolans beslut. Förordning (1996:984).
Anstånd med studier för antagna samt studieuppehåll
20 § Om det finns särskilda skäl, får en högskola medge att den som är antagen till
grundläggande högskoleutbildning vid högskolan får anstånd med att påbörja studierna, eller får fortsätta sina studier efter studieuppehåll.
Högskoleverket meddelar närmare föreskrifter om anstånd och om studieuppehåll. Förordning (1998:1003).