Implementationen av regressionsanalysen indikerade signifikans på endast en av variablerna. Denna var “sysselsättning”. “Är du villig att köpa bitcoin?” gav ett utfall på 0.061, vilket är såpass marginellt över toleransnivån på 0.05 att sannolikheten för en icke-slumpmässig korrelation till beroendevariabeln är tillräckligt trolig för att variabeln ska vara nämnvärd (Yale university 2020; Recker 2012; Mackowiak, P.A., Wasserman, S.S.R & Levine M.M 1992). Denna fråga är dock så lik beroendevariabeln “Hade du kunnat tänka dig att betala med
bitcoin?” i sin natur att den individuellt inte kan tjäna som ett fullgott svar på forskningsfrågan.
Övriga variabler gav ett utfall för långt ifrån gränsvärdet för att med hög sannolikhet vara godtagbara.
Som nämndes i metodkapitlet finns det fundamentala, psykologiska aspekter hos människan som medför en rädsla för det okända (Kakkar & Sivanathan 2017). Detta är särskilt intressant för utfallet av analysen på grund av att sysselsättning hårt kan kopplas till den sakkunnighet som kommer med ens profession. En sysselsättning där kryptovalutor är en del av arbetet skulle alltså kunna vara bringaren av den förståelse som krävs för acceptans och därför vara ett svar på forskningsfrågan; ¨Vilka faktorer påverkar acceptansen av bitcoin hos svenska
konsumenter?” Som sektion 5.6 beskriver tedde sig respondenternas svar på enkäten
paradoxala, vilket är ytterligare en indikation på att en förståelse för vad som faktiskt besvarades saknades. Detta styrker därför hypotesen om rädsla för det okända ytterligare. Detta skulle innebära att människor går miste om ett antal - tidigare nämnda - fördelar i form av bland annat skydd mot bedrägerier, höga transaktionshastigheter, säkerhet och avsaknaden av transaktionsavgifter på grund av okunnighet (Dumitrescu 2017; Brown 2016; Stegăroiu 2018). Eftersom vilken form av sysselsättning som medför ovannämnda acceptans inte framgår i analysen är den enda slutsatsen som med säkerhet kan dras från den det faktum ATT en koppling till yrke finns. Vad som däremot inte - på ett godtagbart vis - går att besvara är VARFÖR. Som nämns i teorikapitlet finns det en koppling till kriminalitet och handel med kryptovalutor på grund av den anonymitet och myndigheters problem med spårbarhet dem medför. Avsaknaden av lagar och regler, både på internationell och nationell nivå kan också vara en tilltalande faktor för de som sysslar med någon form av illegal verksamhet (Konsumenternas 2020; IT advokaterna 2020; Brown 2016). Detta innebär alltså att signifikansen indikerad av sysselsättningsvariabeln inte nödvändigtvis kan förklaras av bristande sakkunnighet, utan snarare av en medvetenhet kring faktorer som - av vissa - anses vara fördelaktiga.
Risken och instabiliteten hos bitcoin som valuta beskriven av Stegăroiu är ytterligare en faktor som påvisar kunskap hos respondenterna, istället för avsaknaden av den (Stegăroiu 2018). Är det måhända kryptovalutors volatilitet som ligger till grund för svenska konsumenters motvillighet att använda dem?
6
Slutsats och framtida forskning
Syftet med rapporten var att undersöka allmänkännedomen kring kryptovalutor och folks villighet att använda bitcoin som betalningsmedel. Detta för att kunna besvara forskningsfrågan; Vilka faktorer påverkar acceptansen av bitcoin hos svenska konsumenter? För att uppfylla detta syfte genomfördes en litteraturgranskning, vilken resulterade i en metod grundad i referensgranskad forskning. Denna metod resulterade i en enkätundersökning som bland annat inkluderade en kunskapssektion för att ta hänsyn till psykologiska faktorer såsom människors rädsla för det okända. Denna följdes av en univariat statistisk analys för att på ett opartiskt vis, med hög sannolikhet kunna identifiera korrelation mellan respondenternas enkätsvar och forskningsfrågan.
Rapporten adopterade en kvantitativ design som bestod mestadels av att analysera utfallet av enkäten. Resultatet visade att en majoritet på 61 procent av respondenterna inte var beredda att acceptera bitcoin som betalningsmedel i dagens samhälle. Detta indikerade således att bitcoin
INTE är ett accepterat betalningsmedel i dagens samhälle, utan verkar fortfarande ha sin
tidigare omnämnda investeringsfunktion som primärt syfte (SEB Group 2017; Konsumenternas 2020).
Utfallet av enkäten visade som sagt en avsaknad av acceptans för bitcoin som betalningsmedel hos svenska konsumenter. Regressionsanalysen förklarade detta genom en koppling till sysselsättning. Vad som däremot visat sig svårt att avgöra är en eller flera konkreta anledningar till vad som ligger till grund för denna koppling. Exempel på potentiella sådana kan vara avsaknaden av domänkunskap och/eller det faktum att valutans volatilitet gör den alltför osäker att använda som betalningsmedel. Ett alternativ till bitcoin - som omnämns i teorikapitlet - är stablecoin och e-kronan. Dessa tillhör andra generationens kryptovaluta med syftet att ha ett
stabilt värde (Sveriges Riksbank 2019). Det är därför möjligt att dessa alternativa kryptovalutor istället kommer ta över som betalningsmedel, på grund av den säkerhet de medför som bitcoin saknar.
Besvarandet av forskningsfrågan erfordrade identifieringen av faktorer som påverkar svenska konsumenters acceptans av bitcoin som betalningsmedel. En sådan hittades och forskningsfrågan anses således vara besvarad. De potentiella förklaringar till varför kopplingen till sysselsättning finns är dock av en rent spekulativ natur och därför inte godtagbara som ett vedertaget svar på varför sysselsättning påverkar acceptansen av bitcoin hos svenska konsumenter. Detta är därför det naturliga stället att sätta punkt för denna uppsats, så att framtida forskare kan ta vid genom att hitta en förklaring till detta med hjälp av resultatet, analysen och de spekulativa riktlinjer denna studie mynnat ut i. Exemplifieringar på sådana riktlinjer kan vara:
• Kan kopplingen mellan acceptans av bitcoin och sysselsättning bero på bristande domänkunskap?
• Kan kopplingen mellan acceptans av bitcoin och sysselsättning bero på faktorer som illegala verksamheter kan dra nytta av?
• Kan kopplingen mellan acceptans av bitcoin och sysselsättning bero på medvetenheten kring valutans volatilitet?
• Kan kopplingen mellan acceptans av bitcoin och sysselsättning bero på att gruppen av respondenter inte representerade den stora massan tillräckligt?
Det mest påtagliga i resultatets utfall är den konstanta fördelningen av positiv kontra negativ inställning till bitcoin som genomsyrar merparten av svaren på enkäten. Detta indikerar förekomsten av olika segment av människor, även i det unga åldersspann vi valt i denna undersökning. Vi skulle därför rekommendera framtida forskare att först isolera dessa segment, för att på så vis kunna hitta tydligare samband och - i förlängningen - även förklaringar till varför folk tycker som de gör gällande bitcoin som betalningsmedel.
7
Referenslista
Aktiespararna. (2017). Snabbguide: Så köper du bitcoin. Tillgänglig via:
https://www.aktiespararna.se/nyheter/snabbguide-sa-koper-du-bitcoin [2020-04-17]
Bitcoin. (2020). Lista över svenska handlare. Tillgänglig via: https://www.bitcoin.se/handlare [2020-05-19]
Bjerg, O. (2016) How is Bitcoin Money? Theory, Culture & Society. [Online] 33 (1), 53–72.
Brown, S. D. (2016) Cryptocurrency and criminality: The Bitcoin opportunity. The Police
Journal: Theory, Practice and Principles. [Online] 89 (4), 327–339.
Bjerg, O. (2016) How is Bitcoin Money? Theory, Culture & Society. [Online] 33 (1), 53–72. Tillgänglig via: https://journals-sagepub-
com.lib.costello.pub.hb.se/doi/full/10.1177/0263276415619015
Carina-Elena Stegăroiu (2018) THE ADVANTAGES AND DISADVANTAGES OF BITCOIN PAYMENTS IN THE NEW ECONOMY. Analele Universităţii Constantin
Brâncuşi din Târgu Jiu : Seria Economie. 1 (1), 67–72. Tillgänglig via:
https://doaj.org/article/ee2db86c132d493a9838da9a4d52a5ea.
CMC markets. (2020). Vad är kryptovalutor? Tillgänglig via:
https://www.cmcmarkets.com/sv-se/lar-dig-kryptovalutor/vad-ar-kryptovalutor [2020-08-28]
De Geer, C. (2018) Bitcoin och blockkedjan. Ekerlids Förlag.
Dumitrescu, G. (2017) Bitcoin – A Brief Analysis of the Advantages and Disadvantages.
Global Economic Observer. 5 (2), 63–71. [online]. Tillgänglig via:
http://search.proquest.com/docview/1990422140/.
Google Formulär. (2020). About. Tillgänglig via: https://www.google.se/intl/sv/forms/about/ [2020-05-15]
Greelane. (2019). Likert Scale: vad är det och hur man använder den? Tillgänglig via: https://www.greelane.com/sv/science-tech-math/samh%C3%A4llsvetenskap/likert-scale- 4685788/ [2020-05-15]
IG. (2020). Vad är bitcoin? Tillgänglig via: https://www.ig.com/se/what-is- bitcoin#information-banner-dismiss [2020-08-26]
IT advokaterna. (2020). Reglering av kryptovalutor i Sverige. Tillgänglig via: https://www.itadvokaterna.se/press/reglering-av-kryptovalutor-i-sverige/
Konsumenternas. (2020). Om bitcoins och andra kryptovalutor. Tillgänglig via:
https://www.konsumenternas.se/betala/olika-betalformer/om-delbetalning-faktura-check-m- m/bitcoins-och-andra-kryptovalutor
Mackowiak, P.A., Wasserman, S.S., and Levine, M.M. (1992), "A Critical Appraisal of 98.6
Degrees F, the Upper Limit of the Normal Body Temperature, and Other Legacies of Carl Reinhold August Wunderlich," Journal of the American Medical Association, 268, 1578-1580.
Mölne, V. (2017). Lista: Här är de största kryptovalutorna och vad som skiljer dem åt.
Digital, 20 december. Tillgänglig via: https://digital.di.se/artikel/lista-har-ar-de-storsta-
kryptovalutorna-och-vad-som-skiljer-dem-at
Psykologiguiden (2020). Likertskala. Tillgänglig via:
https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon?Lookup=Likertskala [2020-05-15] Questionpro. (2020). What is convenience sampling?. Tillgänglig via:
https://www.questionpro.com/blog/convenience-sampling/ [2020-08-26]
Rea, L., Parker, R., Wallace, C. (2014) Designing and conducting survey research : a
comprehensive guide . 4th ed. San Francisco, California: Jossey-Bass. Tillgänglig via:
https://learning.oreilly.com/library/view/designing-and- conducting/9781118767023/xhtml/Chapter01.xhtml
Recker, J. (2012). Scientific Research in Information Systems.
Sandilands D.. (2014) Univariate Analysis. In: Michalos A.C. (eds) Encyclopedia of Quality of Life and Well-Being Research. Springer, Dordrecht. Tillgänglig via:
https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007%2F978-94-007-0753-5_3108
SEB Group. (2017). 20 frågor & svar om bitcoin och kryptovalutor. Tillgänglig via: https://sebgroup.com/sv/press/nyheter/20-fragor-svar-om-bitcoin-och-kryptovalutor
Sjöstedt, C. (2004). Hur många snäckor kostar det?. Populär historia, 17 juni. Tillgänglig via: https://popularhistoria.se/samhalle/handel/hur-manga-snackor-kostar-det
Skatteverket. (2020). Kryptovalutor. Tillgänglig via:
https://skatteverket.se/privat/skatter/vardepapper/andratillgangar/kryptovalutor.4.15532c7b14 42f256bae11b60.html
Statista (2020). Bitcoin price index from July 2012 to July 2020. Tillgänglig via: https://www.statista.com/statistics/326707/bitcoin-price-index/ [2020-08-30]
SurveyMonkey (2020). Variationer på den vanliga flervalsfrågan. Tillgänglig via: https://sv.surveymonkey.com/mp/multiple-choice-questions-everything-you-need-to- know/ [2020-05-15]
SurveyMonkey (2020). Skillnaden mellan kvalitativ och kvantitativ forskning. Tillgänglig via: https://sv.surveymonkey.com/mp/quantitative-vs-qualitative-research/ [2020-08-24]
Sveriges Riksbank. (2018). E-kronaprojekt, rapport. Tillgänglig via:
https://www.riksbank.se/sv/betalningar--kontanter/e-krona/e-kronarapporter/e-kronaprojekt- rapport-2/ [2020-05-11]
https://www.riksbank.se/sv/betalningar--kontanter/sa-betalar-svenskarna/sa-betalar-
svenskarna-2019/betalningsmarknaden-digitaliseras/kortbetalningar-dominerar-fortfarande/ [2020-05-11]
Sveriges Riksbank. (2020). Vad är pengar?. Tillgänglig via:
https://www.riksbank.se/sv/betalningar--kontanter/sa-fungerar-en-betalning/vad-ar-pengar/ [2020-08-26]
Sveriges riksdag. (2020). Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Tillgänglig via: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460 Sygain. (2020). Vad är SPSS. Tillgänglig via: https://sygain.se/ibm-spss/ [2020-08-26]
Söderbom, A., & Ulvenblad, P. (2016). Värt att veta om uppsatsskrivande – rapporter, projektarbete och examensarbete. Lund: Studentlitteratur AB
Tekniska museet. (2019). Pengar. Tillgänglig via: https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig- mer/100-innovationer/pengar/ [2020-08-26]
Tung, J. K. & Nambudiri, V. E. (2018) Beyond Bitcoin: potential applications of blockchain technology in dermatology. British Journal of Dermatology. [Online] 179 (4), 1013–1014.
Valuta24. (2020). Handla Bitcoin kryptovaluta. Tillgänglig via:
https://valuta24.se/kryptovaluta/bitcoin/?fbclid=IwAR3vx5gYA3NNdeSFn6sPes__wTcpUyth nqXroSXklRAmCpJa5rt9ecvcdxs [2020-04-17]
Yale university. (2020). Confidence Intervals. Tillgänglig via:
http://www.stat.yale.edu/Courses/1997-98/101/confint.htm [2020-08-30]
Ølnes, S. (2016) ‘Beyond Bitcoin enabling smart government using blockchain technology’, in Lecture Notes in Computer Science (including subseries Lecture Notes in Artificial
Intelligence and Lecture Notes in Bioinformatics). [Online]. 2016 Springer Verlag. pp. 253–