Utformning av föreslaget dagvattensystem

Dagvattensystemen i hus 1, 2 och 3 kan anslutas lämpligast till det befintliga dagvattennätet i Paradisvägen norr om fastigheterna. Dagvattensystemen för hus 4 och 5 ansluts lämpligen till det befintliga systemet i Kyrkåsliden, strax ovan Kyrkås trappor. I bilaga 2 redovisas förslagen på anslutningspunkter i en planskiss.

För anslutning till det kommunala dagvattennätet ska ABVA 09 (Partille kommun Stadsbyggnadskontoret, 2016) följas.

Nedan ges exempel på utformning av system för fördröjning av dagvatten.

Kassettmagasin

En metod för magasinering och fördröjning av dagvatten som framstår som lämplig inom detaljplan Paradiset är s.k. dagvattenkassetter, se figur 2. Magasin med dagvattenkassetter, liksom traditionella s.k. stenkistor och makadammagasin, fördröjer dagvatten och tillåter infiltration till underliggande mark. Kassetterna har en våtvolym på ca 96 %, vilket betyder att de är mycket utrymmeseffektiva i för-hållande till volymen dagvatten som kan magasineras. Fördelar med dagvatten-kassetter jämfört med stenkistor och makadammagasin är, förutom att kassett-magasinen inte kräver lika stor plats, att möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är större.

12 (22)

n:\104\20\1042009\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\utredning pm.doc

Figur 2. Exempel på utjämningsmagasin bestående av dagvattenkassetter (Uponor)

Rörmagasin

Fördröjningsmagasin kan även t.ex. bestå av s.k. rörpaket, se figur 3. Fördelarna med rörpaket är bl.a. lång livslängd och goda möjligheter till inspektion och sanering. Dock medges ingen möjlighet till infiltration eller rening av dagvattnet.

Figur 3. Exempel på utjämningsmagasin bestående av rörpaket i betong (Alfarör)

13 (22)

n:\104\20\1042009\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\utredning pm.doc .doc

Träd

Dagvatten kan effektivt omhändertas med hjälp av träd, vars kronor fångar upp och avdunstar nederbörd samtidigt som rotsystemen suger vatten ur marken. Varje träd-krona kan magasinera omkring 10 mm nederbörd över den yta som träd-kronan upptar.

Att rotsystemen suger åt sig vatten från kringliggande mark leder dessutom till att markens magasineringskapacitet återhämtas fortare vid längre nederbördstillfällen.

Dessutom kan träd omhänderta mindre mängder föroreningar, exempelvis från vägdagvatten. I figur 4 visas ett exempel på hur träd kan samordnas med kör- och gångytor.

För att öka förutsättningarna för utjämning av dagvatten och skapa bättre förutsätt-ningar för trädens rotsystem att utvecklas, föreslås träd planteras i s.k. skelettjord.

Skelettjord består vanligen av fukthållande anläggnings- eller planteringsjord som förstärks med grov makadam, lecablock eller liknande för att kunna komprimeras.

Figur 4 Träd intill gångstråk och körytor (Katrine Hermansson, Norconsult)

På eventuella platser där träd och ledningar riskerar komma i konflikt, och rötter kan orsaka problem i form av rotinträngning, föreslås en skyddsskärm av packad samkross anläggas mellan växtbädden och ledningsgraven.

14 (22)

n:\104\20\1042009\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\utredning pm.doc

Öppen dagvattenhantering

En alltmer populär metod för att fördröja dagvatten är att det omhändertas ytligt och avleds i möjligaste mån till naturmark. Dagvatten kan samlas upp och ledas vidare ytligt via utkastare och anlagda rännor. I figur 5 t.o.m. figur 7 visas exempel på utformning av sådana system. För att förhindra bortspolning av jord och

vegetation bör fördelningsstråk med erosionsskydd anläggas vid utlopp till naturmark.

Figur 5. Stuprören ansluter till rännor för avledning av takvatten

Figur 6. Exempel på ränna för avledning av takvatten

15 (22)

n:\104\20\1042009\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\utredning pm.doc .doc

Figur 7. Exempel på ränna för avledning av takvatten

Figur 8. Exempel på ytlig magasinering av dagvatten

16 (22)

n:\104\20\1042009\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\utredning pm.doc

Ett alternativ till underjordiska magasin kan vara magasin ovan mark. I figur 8 t.o.m. figur 10 visas exempel på utformning av öppna sådana system.

Figur 9. Exempel på ytlig magasinering av dagvatten

Figur 10. Exempel på ytlig magasinering av dagvatten

17 (22)

n:\104\20\1042009\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\utredning pm.doc .doc

Makadamdike

För den lokalgata som planeras genom planområdet föreslås i samråd med Partille kommun dagvattenavrinning till ett längsgående makadamdike för fördröjning och rening. I figur 11 visas en principsektion.

Figur 11. Principsektion lokalgata

Makadamdikena kan t.ex. utformas med en bredd av ca 0,5 m och med ett djup av ca 0,5 m, vilket med en bottenbredd på 0,3 m ger en tvärsnittsarea på ca 0,2 m².

Den fria volymen, d.v.s. magasinerings- eller utjämningsvolymen, i diket utgörs av porvolymen i fyllningsmassorna, vanligtvis ca 30 %. Om inte makadamdiket inte-greras i vägkroppen kan det utföras enligt figur 12.

För den planerade gatan krävs med dimensioneringsförutsättningarna enligt ovan en total teoretisk tvärsnittsarea om 0,2 m² för att fördröja erforderlig mängd dagvatten. Om ett större dike anläggs kan överbliven kapacitet användas till att minska underhållskostnaderna och för att ta upp flöden från omgivande naturmark.

18 (22)

n:\104\20\1042009\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\utredning pm.doc

Figur 12. Skiss som visar föreslagen utformning av makadamdike med geotextil och dränledning. Måttangivelser är ungefärliga och fastställs i detaljprojekterings-skedet

Utflöde från makadamdikena sker företrädesvis genom att vattnet från magasinet perkolerar ut i omgivande marklager men det anläggs också en kontrollerad avtappning genom en dränledning i dikets botten. Utformningen av makadamdiken kan således varieras, men en generell fördel med makadamdiken är att de kan anläggas under t.ex. gräs- eller asfaltsytor.

Makadamdiken har både en fördröjande förmåga och en god renande effekt. I samband med ett examensarbete vid Chalmers Tekniska Högskola (Pollutant Removal Efficiencies and Flow Detention of Infiltration Trenches, Nilsson och Stigsson, 2012) undersöktes fördröjnings- och reningseffektiviteten hos ett makadammagasin. Resultaten av undersökningen påvisar en reningseffekt om 50 – 80 % för metaller vid fem undersökta regntillfällen och 75 – 95 % reduktion av halterna suspenderade partiklar.

Nackdelen med makadamdiken är att de normalt behöver grävas om efter ca tio till femton år, eftersom de kan sätta igen sig. Om dikena förses med duk av s.k.

geotextil som omsluter makadamen, enligt skiss i figur 12, räcker det dock att lagret ovanför geoduken grävs om.

Inom planområdet föreslås ett makadamdike anläggas längs den kommunala gatan genom området (se bilaga 2). Då infiltrationskapaciteten i större delen av området

0,5

0,5

0,3

19 (22)

n:\104\20\1042009\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\utredning pm.doc .doc

bedöms vara knapp kommer troligen inget flöde att perkolera ut i omgivande marklager.

Makadamdiket föreslås i samråd med Partille kommun anslutas till det befintliga dagvattennätet i Kyrkåsliden.

20 (22)

n:\104\20\1042009\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\utredning pm.doc