Utformning av DFM-strategi på SAAB

Den strategi som tagits fram berör de tre organisatoriska nivåerna, vilka delar av strategin som påverkar vilken nivå kan ses i Figur 15. Strategin inbegriper hur arbetet bör ske organisatoriskt samt ett DFM-verktyg för konstruktörerna att arbeta efter, en beskrivning av hur arbetet ska utformas och hur DFM-verktyget används finns i Appendix 11.

Figur 15: Hur DFM-strategin påverkar de olika organisatoriska nivåerna på företaget

Strategisk

Målsättning och genrella

riktlinjer för arbetet

Taktisk

Ansvarsfördelning och

organisation av arbetet

Operativ

DFM-verktyg för det

praktiska arbetet

55 Strategin består av nio delar som, baserat på resultaten presenterade i kapitel ‎8.1 och ‎8.2, identifierats som nödvändiga att implementera för att lyckas med DFM-arbetet. Figur 16 visar i vilken ordning de olika delarna bör implementeras och vilka delar som anses svårast att implementera. Vad de olika delarna innebär finns beskrivet i kapitel ‎8.3.1 till ‎8.3.3. En av de nio delarna är granskning av konstruktioner vilket är en av DPC-gruppens arbetsuppgifter därför visas inte den som en egen punkt i diagramet.

Figur 16: Diagram över vilken ordning de olika DFM-delarna bör implementeras och genomförbarheten Rankingen baseras på hur väl delen passar in i SAABs nuvarande arbetssätt och hur mycket resurser som krävs vid implementering. De delar med låga värden på genomförbarhetsaxeln anses ej kräva stora resurser vid implementering. Medan de med höga värden involverar fler personer från olika discipliner och därför anses vara med resurskrävande. Ordingen de ska implementeras i baseras på hur de olika delarna är samankopplade, då att vissa delar finnas är en förutsättning för att kunna implementera andra.

SAAB måste utöver detta skapa en förståelse för vad i konstruktionen som försvårar tillverkningen och driver upp kostnaden. Det är svårt att tydligt definiera vilka faktorer som till störst del påverkar kostnaden för tillverkning i dagsläget. Därför syftar strategin på att bygga kunskap kring producerbarhet hos konstruktörer och på så sätt skapa förutsättningar för kunskapsutbyte mellan olika discipliner. Arbetet med DFM inbegriper både lång- och kortsiktiga mål för producerbarhet och utvärdering av detta.

8.3.1 Övergripande DFM-strategi

 Utbildning i DFM

Arbetet med DFM ska vara förankrat genom hela företaget. Därför bör all personal utbildas i hur arbetet kommer struktureras och hur det kommer att påverka olika funktioner inom företaget. Alla som berörs av arbetet med DFM måste förstå hur arbetet är upplagt och vad syftet med det är. Dessutom är det viktigt att framförallt konstruktörerna får utbildning i den tillverkningsprocess som tillämpas idag och vilka begränsningar och möjligheter det innebär för konstruktionen. Utbildning i DFM Projektgrupp Målsättning för DFM-arbetet DFM-verktyg Konceptval Design & Porduction Coordination- grupp Kunskapsdatabas Förstå konstruktionens påverkan Ge n o m för b ar h e t TId

56

 Målsättning för DFM-arbetet

För att kunna utvärdera om arbetet med DFM är lyckat måste tydliga och mätbara mål för vad arbetet ska medföra sättas upp. Målen kan vara av olika karaktär, det SAAB i dagsläget bör fokusera på är antalet avvikelser i tillverkningen och vad som orsakar dessa. Dessutom bör de sätta upp mål för tiden som läggs på bearbetning i monteringslinan.

 Förstå konstruktionens påverkan på tillverkningsprocessen

Framförallt konstruktören måste få förståelse för vilka parametrar i konstruktionen som påverkar vilka olika aspekter i tillverkningen. Detta för att kunna jämföra olika konstruktionsalternativ och göra bedömningen av vilket som är bäst lämpat. SAAB rekommenderas att skapa ett dataunderlag för vad olika tillverkningsoperationer kostar, till exempel monteringen av nitar, applicering av flytande mellanlägg, olika moment kopplat till tillverkningen av komponenter i kompositmaterial m.m. Därmed ges konstruktörerna möjlighet att skapa sig en bild av den övergripande kostnaden för olika konstruktionslösningar.

8.3.2 Organisatorisk utformning

 Projektgruppen

Precis som projekten är upplagda idag bör projektgruppen fortsättningsvis bestå av ett tvärfunktionellt team. Vid uppstarten av projekten bör tydliga och mätbara mål för tillverkningskostnad, tillverkningstid och produktens funktion sättas upp. Att ha tydliga mål för funktionen är viktigt för att målen för tid och kostnad inte ska göra att produktens funktion försummas. Målen måste brytas ned till delmål så att projektmedlemmarna kan se hur deras arbete bör utformas för att nå målen. Verktyget tillhörande denna DFM-strategi kan användas som en hjälp för att bryta ner målen och mäta resultatet. Utöver detta måste det framgå tydligt vem som ansvarar för att delmål uppfylls och när målen ska vara uppfyllda.  Grupp som fungerar som en länk mellan konstruktion och produktion (DPC-grupp)

För att kunna göra en optimal prioritering mellan krav på vikt, kostnad och tillverkningsbarhet bör det finnas en grupp som fungerar som en länk mellan olika discipliner, kallad design and production coordination (DPC). Framförallt ska gruppen ha en helhetssyn på produkten och underlätta kommunikationen mellan konstruktion och produktionsteknik samt prioritera mellan krav som kommer från olika delar av produktion. Gruppen ska även ansvara för att konstruktionerna granskas utifrån ett DFM-perspektiv genom att använda den checklista som tagits fram för SAAB, se dokument 4 i Appendix 11. För att underlätta identifikation och presentation av problemområden kan gruppen använda sig av visualisering av konstruktionen genom simulering eller fysiska prototyper. Dessutom ansvarar denna grupp för implementeringen av DFM-strategin och att den efterföljs och utvecklas. En viktig aspekt är att betydelsefull information från lessons learned efter avslutade projekt dokumenteras och förs in i processen.

 Kunskapsdatabas

För att inte kunskap ska falla bort inom och mellan projekt och inte heller inom och mellan discipliner är det viktigt att SAAB har ett arbetssätt för hur kunskap ska tas till vara. Kopplat till DFM-verktyget ska en databas utvecklas med förslag på beprövade lösningar som ska fungera som ett uppslagsverk för konstruktören under utvecklingsarbetet.

57

8.3.3 Arbetsprocessen

 Granskningar

Granskningar av konstruktionen måste ske oftare och ligga tidigt i processen så att konstruktörerna får möjlighet att åtgärda eventuella problem och brister innan design freeze inträder. Granskningarna ska vara obligatoriska och fasta moment i processen och samtliga granskningspunkter ska vara godkända innan arbetet kan fortsätta. För att säkerställa att det finns relevant information för beslut vid granskningstillfällena bör konstruktören använda det framtagna DFM-verktyget under konstruktionsarbetet, se Appendix 11. Vid granskningarna ska den utsedda gruppen som ansvarar för DFM-arbetet presentera identifierade problemområden visuellt för att underlätta kommunikationen och ge förutsättningar för generering av lösningsförslag.

 DFM-verktyg

Under utvecklingen av konstruktionerna ska ett verktyg för utvärdering av konstruktioner användas. Verktyget är anpassat efter SAABs tillverkningsprocess och produkter, där vissa delar ska anpassas efter vilken sorts produkt projektet avser. Genom att använda verktyget ska användaren inspireras till nya idéer och få vägledning i skapandet av tillverkningsanpassade konstruktioner bland annat genom att använda databasen med beprövade konstruktionslösningar.

 Konceptval

Vid konceptval är det viktigt att använda sig av en utvärderingsmetod för att kunna motivera beslutet. För att få in tankar på producerbarhet tidigt i utvecklingsprocessen har en beslutsmatris som bland annat berör detta område tagits fram, se dokument 3 i Appendix 11. Beslutsmatrisen ska användas innan PDR och CDR, personer från produktionsteknik och konstruktion bör vara de som ansvarar för att arbetet utförs. Matrisen kan användas för submontage men även för hela delsystem.

59