Utmaningar under utvecklingen

I utvecklingsprojekten möter företaget flera utmaningar. Dessa beror på både externa och interna faktorer och är kopplade till dels den övergripande projektprocessen och dels till konstruktionsarbetet.

5.2.1 Externa faktorer

Ett av de vanligaste svaren på frågan vad de anställda ansåg vara det största problemet med produktutvecklingsprocessen var tidsbrist. Detta är dock ett problem som är svårt att göra någonting åt då företaget måste leverera på utsatt tid till sina kunder. Att lägga mer tid på en specifik fas i utvecklingsprocessen skulle innebära att en annan fas blir kortare, vilket bara flyttar tidsbristen menar många av de intervjuade.

Utöver detta finns det flera externa faktorer som skapar problem vid utvecklingsprocessen, bland annat avsaknaden av bakgrundsinformation och sen indata från kund. Kunden kan komma med ny information sent i processen vilket medför extraarbete och tidspress för att hinna införa sena ändringar innan leverans. Eftersom SAAB endast är en av många underleverantörer till den slutgiltiga produkten påverkas de även av andra underleverantörer. Främst är det ändringar i gränssnitt och förseningar hos andra företag som påverkar arbetet på SAAB. Det optimala är att ligga i fas eller ett steg efter de andra leverantörerna anser en intervjuad, eftersom all information från andra företag då finns tillgänglig. Har SAAB kommit längre i sin utvecklingsprocess så kan detta innebära att de får vänta på att andra leverantörer ska bli färdiga för att kunna fortsätta arbetet. De externa faktorerna är svåra att påverka och förbättra då SAAB endast har möjlighet att ändra sitt eget arbete och process.

5.2.2 Interna faktorer

Arbetsprocessen i projekten anses inte alltid som arbetsvänlig, den är utvecklad för att styra med inte för att arbeta efter. Processen beskriver vilket arbete som ska göras men inte hur arbetet ska genomföras, det saknas mallar och checklistor för arbetet. Nyanställda får inte heller någon grundlig introduktion i processen utan de får lära sig arbetssättet efter hand. Det upplevs bland en del av de intervjuade att det saknas utbildning för projektdeltagarna i hela kedjan, de skulle behöva mer förståelse för de begränsningar, krav och möjligheter som finns hos de olika avdelningarna. På grund av att processen inte beskriver hur arbetet ska utföras är mycket av det arbete som görs erfarenhetsbaserat. Flera av de intervjuade anser att företaget måste bli bättre på att ta tillvara på kunskapen som ingenjörerna besitter, annars kommer den att försvinna med tiden i takt med att anställda slutar på företaget. Detta skulle kunna innebära att SAAB förlorar delar av sin styrka och kompetens när det kommer till att bygga kommersiella flygplan.

SAAB har introducerat lean som ett arbetssätt men det finns dock brister i uppföljningen av arbetet. En svårighet som några av de intervjuade ser är motståndet till standardiserat arbete hos montörerna. Det är alltid svårt att implementera nya arbetssätt och då inte endast hos monteringen utan även hos de övriga disciplinerna som är involverade i utvecklingsarbetet. Att inför nya arbetssätt är mycket tidskrävande då det är en stor omställning att lära något nytt och få det att fungerar på ett effektivt sätt. Utöver standardiserat arbetssätt i monteringen ser en av de intervjuade att det också krävs ett nytt tankesätt vid investeringar, istället för att traditionsenligt investera i multifunktionella maskiner bör fokus vara på att köpa mindre specialmaskiner för att ge bättre förutsättningar för ett taktat flöde.

5.2.3 Projektprocessen

Det är inte alltid som konstruktionen granskas ordentligt under utvecklingsprocessen, utan det är först när PDR och CDR ska godkännas som konstruktionen granskas grundlig. Denna granskning sker

40

ofta sent i processen och om fel upptäck då är det ofta svårt för konstruktörerna att hinna med att införa ändringarna för att åtgärda felen innan artikeln ska gå i produktion. Det upplevs också som att det finns vissa brister i kravhanteringen, kravs följs inte upp ordentligt vilket också bidrar till att en del ändringar måste göras sent i processen för att uppnå samtliga krav.

Vid uppstart av projekt ska bland annat en tidsplan definieras samt beslut tas om hur resurserna bör fördelas. Eftersom det är projektledaren som till största del sätter upp tidsplanen är denna del av processen relativt erfarenhetsbaserad och kan variera mellan olika projekt. När det kommer till resursfördelningen finns det stora oklarheter om vad som är mest kostnadseffektivt, det är viktigt att se till hela processen. Alla discipliner måste vara med och föra fram sin åsikt angående hur mycket tid och resurser de anser sig behöva.

En del av kommunikationen som sker inom projektet är personbaserad. Detta innebär att all information inte alltid når ut till alla som berörs. Man arbetar också med en spridd kontaktyta och det händer ibland att information faller bort på vägen.

Många av de intervjuade berättade att de arbetar med lessons learned men att man inte är så bra på att ta till vara på informationen. De anser att de skulle behöva bli bättre på att hantera informationen och använda den i kommande projekt. De ser också att det finns förbättringspotential i hur projekt avslutas, ansvarsfördelning av det kvarvarande arbetet vid avsluten skulle kunna bli tydligare. Det händer också att ansvarig för projektet lämnar över till sig själv när det är tid för avslut och granskningar ska genomföras, vilket ses som ett problem.

I utvecklingsprocessen finns det inte beskrivet hur val av konstruktionslösningar ska gå till. Idag är det diskussioner och erfarenhet som ligger till grund för vilken konstruktion som ska projekten ska arbeta vidare med. Det blir då lätt att personer skapar sig en egen favorit bland lösningsförslagen och argumenterar för denna, vilket kan bli problematiskt enligt några av de intervjuade.

5.2.4 Konstruktion

Under konstruktionsfasen är huvudfokus hållfasthet och vikt. Även kostnad anses vara en viktig del medan producerbarhet och toleranssättning prioriteras ned. Det är svårt att uppnå toleranskraven vid tillverkning av komponenter i kompositmaterial och toleransavvikelser är något som oftast inte upptäcks förrän produkten är i produktion. Ytterligare en faktor som inte prioriteras högt i konstruktionsfasen är tillverkningsprocessen. Arbetet i produktion skulle underlättas om konstruktören har bättre kunskap om produktionslinan och att konstruktionen är anpassad efter tillverkningsmetoderna. Det finns inte i dagsläget någon metodik för hur arbetet med DFM ska läggas upp. Utan hur tillverkningsvänlig konstruktionen är beror till stor del på den kunskap och erfarenhet som konstruktören har.

Ofta upplevs det att konstruktionen låses tidigt i projekten, detta har både sina för- och nackdelar. Konstruktionen måste låsas tidigt för att projekten ska kunna genomföras på utsatt tid. Men samtidigt kostar ändringar senare i projektet mer än om fel upptäcks och kan korrigeras innan konstruktionen låses. En annan faktor som påverkar konstruktionsarbetet är att, på begäran från Boeing, markeras fästelementen endast med en pil eller en punkt i CAD-modellerna av konstruktionen. Detta medför att konstruktörerna inte får en överblick över hela konstruktionen, vilket medför att krockar mellan fästelement och annat material riskeras att inte upptäckas förrän produkten är i produktion. Felet måste då hanteras som en avvikelse vilket både är tidskrävande och kostsamt.

De som arbetar som produktionstekniker blir ofta informerade att en ändring införts först när change board har fattat beslut om en ändring, vilket de ser som problematiskt då de inte är förberedda på

41 ändringen och inte vet bakgrunden till den. Detta medför extraarbete i form av att utreda bakgrunden till ändringen och vilka åtgärder som ska vidtas. Det finns inte heller någon prioriteringslista för ändringarna vilket gör det svårt för produktionsteknikerna att veta vilken ändering som är mest kritisk att införa när det kommer in många ändringar samtidigt.

I näst sista stationen (station nio) i monteringslinan, se Figur 13, testas och funktionskörs dörrarna. Renhetsprov på oljan tas också och mätningar med laser för att säkerställa att allt är inom toleranserna görs. När en avvikelse eller ett fel upptäcks vid station nio så stoppas inte linan utan tillverkningen fortsätter fram till den stationen, vilket medför att samma fel kan komma att byggas in i flera dörrar innan felets orsak identifierats. En annan utmaning i tillverkningen är att linan inte bara omfattar monteringsmoment utan även en del bearbetning vilket gör det svårare att skapa ett bra flöde då bearbetningstiderna kan variera för till exempel härdning och torkning.

Eftersom många komponenter är tillverkade i kompositmaterial och denna tillverkning är funktionsorienterad istället för flödesorienterad finns det stora variationer i monteringstid vid tillverkning av dessa komponenter. Dessutom är det svårt att tillverka komponenter i komposit så att de blir likadana varje gång vilket medför extra arbete såsom fogning och slipning senare i tillverkningen.

43