Som visats i kapitel 5 har Malmvägen och Tomtebovägen mycket små skillnader i restider (2 sekunder), som innebär att trafikflödet på de båda vägarna i simule-ringen förändras mycket genom små åtgärder, till exempel en förändring av has-tigheten från 40 till 60 km/h på en knapp fjärdedel av Tomtebovägen inom ut-redningsområdet.
Trafikfördelningen enligt Scenario 1 och Scenario 2, där merparten av trafiken går ut via Malmvägen, kommer enligt kapacitetsanalysen orsaka köer. Av den anledningen är det osannolikt att den ojämna trafikfördelningen kommer att bestå under någon längre tid.
Eftersom de båda färdvägarna har så små skillnader i restider är bedömningen att Malmvägens attraktivitet som utfartsväg bör kunna reduceras genom att den från början utformas för 40 km/h, med begränsade körfältsbredder och hastighetssäk-rade passager.
Den nya bebyggelsen kommer att byggas ut etappvis vilket innebär att det kan ta flera år innan Tomtebovägen har fått ny bebyggelse och vägen är ombyggd till en stadsgata. Det innebär att Tomtebovägen initialt kommer att utgöra ett mer attraktivt stråk för genomfartstrafiken.
Samtidigt kommer oskyddade trafikanter att behöva korsa Tomtebovägen, bland annat barn som ska ta sig till och från skolan. Det innebär att platser som blir viktiga för passage för oskyddade trafikanter behöver identifieras tidigt, och åt-gärder för att åstadkomma säkra passager behöver genomföras.
6.1 Korsningen Tomtebovägen–Malmvägen
I strukturstudien föreslås en korsning mellan Malmvägen och Tomtebovägen som ger båda vägarna ungefär samma dignitet, se Figur 6-1. Korsningens flacka vinklar riskerar att leda till höga hastigheter, och från korsningens utformning är det också svårt att förstå vilka flöden som har väjningsplikt. I och med att vinkeln mellan Malmvägen och norra delen av Tomtebovägen är mindre än 90 grader finns också risk för begränsad sikt för fordon som kommer norrifrån på Tomte-bovägen.
Figur 6-1 Utformning av korsningen Malmvägen-Tomtebovägen enligt strukturstudiens förslagsskiss.
I en tidigare utredning gjord av WSP föreslogs i stället en cirkulationsplats med en placering längre norrut, i anslutning till Sjöfruvägen, se Figur 6-2. Tomtebo-vägen trafikeras av regionbussar, som får sämre komfort av återkommande cir-kulationsplatser, vilket inte är önskvärt. Sedan det tydliggjorts att målsättningen är att Tomtebovägen ska utformas till en stadsgata har en cirkulationsplats be-dömts vara utrymmeskrävande samt inte tillräckligt stadsmässig för den framtida kvartersbebyggelsen.
Figur 6-2 Tidigare utformningsförslag för korsningen Malmvägen-Tomtebovägen, WSP 2018
För att styra flöden till Tomtebovägen föreslås i stället en T-korsning där Malm-vägen möter TomteboMalm-vägen i rät vinkel, se Figur 6-3. Utformningen utgår ifrån strukturstudiens vägdragning men rätar upp Malmvägens anslutning till Tomte-bovägen så att korsningen hamnar något längre norrut.
Denna korsningsutformning ger bättre sikt än lösningen föreslagen i strukturstu-dien samt ökar sannolikheten att trafik på väg in till centrala Umeå väljer att fortsätta på Tomtebovägen i stället för att svänga vänster på Malmvägen. För att inte i onödan leda in trafik på Sjöfruvägen, där det finns en skola, föreslås ningen placeras på ungefär samma plats som i strukturstudien, vilket ger ett kors-ningsavstånd till Sjöfruvägen på cirka 100 m, vilket är ett vanligt avstånd i stads-bebyggelse.
Svängkörfält föreslås byggas för högersväng från Malmvägen samt vänstersväng från södra Tomtebovägen till Malmvägen. Kapacitetsanalysen för korsningen Malmvägen-Tomtebovägen i kapitel 5.4 har gjorts med utgångspunkt från före-slagen korsningsutformning, och visar att inga allvarliga kapacitetsproblem upp-står för något av scenarierna med denna utformning. Korsningen föreslås regleras med väjningsplikt för trafikanter från Malmvägen och kan också signalregleras vid behov, till exempel för att skapa bättre framkomlighet för oskyddade trafi-kanter.
Figur 6-3 Förslag på utformning av korsningen Malmvägen-Tomtebovägen.
6.2 Trafiksäkra passager för oskyddade trafikanter
Två till tre gång- och cykelpassager är planerade att anläggas över Malmvägen, samt en över Tomtebovägen i anslutning till korsningen med Malmvägen. Enligt handboken Rätt fart i staden ska passager för oskyddade trafikanter vara hastig-hetssäkrade till 30 km/h för god kvalitet. Denna målsättning bör gälla för Tom-tebovägen och Malmvägen. Även enligt lämplighetsmatrisen i den kommunala VGU-guiden, se Figur 6-4, är Tomtebovägen ett integrerat transportrum där ett hastighetssäkrat övergångsställe med cykelöverfart är en lämplig utformning.
Figur 6-4 Lämplighetsmatris för olika typer av livsrum. Källa: Kommunal VGU-Guide. Vägars och gators utformning i tätort, 2015.
Att anlägga passager för oskyddade trafikanter i plan över en väg med Tomtebo-vägens trafikflöden är en acceptabel lösning enligt den kommunala VGU-guiden (sid 33). Där beskrivs en allmän riktlinje för en väg med mer än 2000 fordon per dag och en hastighet på 40 km/h, där det är acceptabelt att anlägga passager i plan.
En alternativ utformning är en planskild lösning utformad antingen som en bro eller en tunnel. Denna utformning minskar risken markant för att en olycka mel-lan en oskyddad trafikant och ett fordon inträffar, förutsatt att oskyddade trafi-kanter väljer att använda den planskilda passagen. Nackdelen med planskildhet är höjdskillnaden som normalt uppstår vid dessa typer av utformningar. Höjd-skillnaden kan påverka genheten och framkomligheten för fotgängare och cyklis-ter, men även utgöra ett tillgänglighetsproblem, särskilt om ytan för anslutnings-ramper är begränsad. Av denna anledning rekommenderas passager i plan som generell lösning. En anledning att skapa planskilda passager skulle kunna vara om längre bilfria stråk (frirum) planeras i området, till exempel i anslutning till det nord-sydliga parkstråket, där en planskild passage under Malmvägen skulle kunna ge en god tillgänglighet till skolan söder om Malmvägen.
Samtliga passager i plan över Tomtebovägen och Malmvägen där oskyddade tra-fikanter behöver ta sig över vägen föreslås utformas hastighetssäkrade med nå-gon form av gupp. I och med hastighetssäkringen kan passage för cykel utformas som cykelöverfart för att ytterligare prioritera oskyddade trafikanter.