Utifrån Bjessmos kompetenser, vad anser eleverna själva att de lärt sig i kursen

Flera av eleverna uttryckte ett stort intresse för ämnet samhällskunskap. De diskuterar flitigt hur viktigt de finner ämnet, eftersom det är i kursen samhällskunskap man lär sig hur samhället fungerar. Flera av eleverna utvecklar sina tankar, och trots att det är mycket repetition i kursen från högstadiet så har dom fått en ny kunskap och en djupare inblick i ämnet. Här går min undersökning inte i linje med Skolinspektionens granskning från 2013, där det framkommit att flertalet elever såg det som en negativ upprepning och på så vis inte lärde sig något (2013, s. 14).

Eleverna uppfattar att det som är centralt i kursen samhällskunskap 1b är fakta om hur samhället fungerar. Det visar sig i att den demokratiska kompetensen samt den ekonomiska kompetensen är det som eleverna oftast talar om eller leds in i när det kommer till samtalen eleverna emellan. Men denna kompetens är mestadels grundad i fakta och begrepp. Likt Långström & Virtas OM- och I-kunskap så blir det tydligt att eleverna har fått ta del av och tagit åt sig av OM-kunskaper gällande demokratisk kompetens och ekonomisk kompetens, inte så mycket I-kunskap (2011). Flertalet elever påpekar det här genom att komma med förslag på vad de skulle vilja göra och ha gjort annorlunda i undervisningen. Långström & Virtas forskning tillsammans med Skolinspektionens (2013) undersökning visar att elevernas kunskaper brukar ofta tydligt luta åt att tillförskaffa sig faktakunskaper och behärska begrepp. Undervisningen har varit starkt baserad på att söka information, skriva och memorera kunskap. I denna undersökning så framgår det ofta att eleverna får höra på lärarens monolog för att sedan arbeta med, ofta, skriftliga uppgifter. Flera elever hade önskat att undervisningen hade ett mer blandat upplägg med mer praktiska delar och inte enbart teoretiska. Även det anser Långström & Virta är ett krav som samhällskunskapslärare måste kunna nå upp till. Det framkommer tydligt i denna undersökning att eleverna finner undervisningen starkt faktabaserad och att de anser att de har en god faktakunskapsmässig grund att stå på när de kommer ut i samhället som aktiva demokratiska medborgare.

Skolinspektionens undersökning (2013) menar dock på att undervisningen som är till större delen baserad på fakta och begrepp kan bli problematiskt. Det är en brist i undervisningen att inte skapa kunskaper i att diskutera, analysera och reflektera, och Skolinspektionen har sedan sin granskning uppmanat att undervisningen i samhällskunskap ska innehålla mera av detta.

39

Det bekräftar denna studie då eleverna flertalet gånger påtalar bristen i den praktiska kunskapen i samhället.

ICCS (2017) undersökning visade att svenska elevers intresse för samhällsfrågor har ökat och att eleverna diskuterar samhällsfrågor i större utsträckning än tidigare. ICCS studie visar också att eleverna har goda kunskaper i demokrati. Detta framkommer tydligt i denna undersökning då eleverna uppvisar en stor demokrati- och medborgarkompetens. De flesta elever uppvisar ett engagemang för samhället och det politiska som sker runt om oss. Det kan vara ett resultat av att lärare idag arbetar mer mot en medborgarinriktad undervisning för att möta elevernas kunskaper och intresse i dessa frågor. Även som Jonasson Ring (2015) menar på gällande undervisningsmetoder så behöver eleverna få en undervisning där de kan träna sig i att förhålla sig till samhällsfrågor på ett demokratiskt vis. Målet med skolan är att främja ett livslångt lärande och då behöver undervisningen ta tillvara och skapa ett intresse hos eleverna.

Flera av eleverna finner ämnet samhällskunskap användbart i framtiden och anser även att ämnet är viktigt att få lära sig. Det är något som även Skolinspektionens (2013) undersökning också påvisar. Rent specifikt och utifrån den tematiska analysen så anses ekonomi och samhällets komplexa funktion och uppbyggnad som viktigast för eleverna att få kunskap kring. Även den demokratiska och politiska kunskaper framkommer som viktig när eleverna hela tiden återkommer till det oberoende vilket område de talar om. Kopplingen har blivit tydlig för eleverna att demokrativärderingar och politiska inslag återkommer i allt oavsett om det är media, juridik, utbildning eller identitet.

Sammanfattningsvis så uppger eleverna att de har fått en undervisning som tillgivit dem en god kunskapsnivå gällande fakta och begrepp samt en svagare kompetens inom medborgarskapet och det samhällsetiska kompetenser. Med andra ord så kan kunskapsuppdraget uppfyllas via distansstudier men att fostransuppdraget inte uppnås från skolans sida. Vad detta beror på kan vara många anledningar men jag håller mig till pandemirådande situation som den främsta i detta nuläge. Andra anledningar kan vara bristande kompetens hos undervisande lärare, svåra elevgrupper som behöver tydlig inramning eller snäva ramfaktorer som tidsbrist, bristfälligt material samt arbetsmiljön i klassrummet som ställer till det. Men i detta fall så uttrycker eleverna att det är den praktiska delen i undervisningen som gått förlorad och med det så har vissa kompetenser och förmågor fallit bort. Genomgående är det kunskaper som eleverna talar om kopplat till de olika kompetenserna, alltså har eleverna fått en undervisning som tydligt uppfyller kunskapsuppdraget sett både till ämneskunskaper och demokratiska värden.

40

Elevernas förmågor i att kunna använda dessa och hur de har fostrats till att bemöta andra är något som de uttalat medger att missats i undervisningen.

7 Förslag till vidare forskning

Förhoppningarna att kunna ge ytterligare en inblick i hur eleverna uppfattar undervisningen i ämnet samhällskunskap och kursen samhällskunskap 1b hoppas jag kan komma användning för mig själv och för andra gällande planering av undervisningen för kursen. Förslag på vidare forskning inom området är att undersöka hur distansundervisningen kan komma att påverka eleverna i kunskap- och fostransuppdragets perspektiv och om detta kan påverka att förmågor påverkas. Ytterligare så hade det varit intressant att göra en liknande studie som denna men med ett större urval för att se om elevgrupper delar dessa elevgruppers uppfattningar efter ett år på distans i kursen samhällskunskap 1b.

41

Litteraturförteckning

Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber AB. Bjessmo, L.-E. (1994). Elevens samhällssyn. Stockholm: HLS Förlag.

Blanck, S., & Lödén, H. (2017). MED SAMHÄLLET I CENTRUM –

MEDBORGARSKAPSUTBILDNINGEN OCH SAMHÄLLSKUNSKAPSÄMNETS RELEVANS. Nordactica, ss. 28-47.

Broman, A. (2015). Varför heter det samhällskunskap? Begreppet samhälle som samhällskunskapsdidaktikens huvudbegrepp. Karlstad: Konferencebidrag. Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.

Ekendahl, I., Nohagen, L., & Sandahl, J. (2015). Undervisa i samhällskunskap - en ämnesdidaktisk instruktion. Solna: Liber AB.

Fernandez, C., Massey, G., & Dornbusch, S. M. (1975). High school students perceptions of social studies. 51-57.

GY11. (2011). Läroplanen för gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket. Jonasson Ring, E. (2015). Samhällskunskap i ett föränderligt samhälle:

medborgarkompetenser och didaktiska utmaningar. . Karlstad: Karlstad Universitet. Karlstad Universitet, GDPR för studenter,

https://www.kau.se/student/ar-student/it-stod/hjalp/gdpr/gdprstudenter, hämtad: 4/6-2021, senast uppdaterad: 10/12- 2020 P

Larsson, A. (2019). Samhällskunskap. i E. Larsson, & J. (. Westberg, Utbildningshistoria - en introduktion (ss. 357-368). Lund: Studentlitteratur AB.

Långström, S., & Virta, A. (2011). Samhällskunskapsdidaktik : utbildning i demokrati och samhällsvetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur.

Nationalencyklopedin. (den 14 04 2021). NE.se. Hämtat från Ne.se:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/didaktik

Odenstad, C. (2010). Prov och bedömning i samhällskunskap - En analys av gymnasielärares skriftliga prov. Karlstad: Karlstad University Press.

42

Persson, M. (2018). Uppfinningen av ett skolämne: Ett historiesociologiskt perspektiv på samhällskunskapsämnets logik. Nordidactica, 160-183.

Sandahl, J. (2018). Vart bör samhällskunskapsdidaktiken gå? Om ett splittrat forskningsfält och vägar framåt. Nordidactica, 44-64.

SFS. (2010:800). Skollagen: med Lag om införande av skollagen. Stockholm: Norstedts juridik.

Skolinspektionen. (2013). Undervisning i So-ämnen år 7-9: Mycket kunskap men för lite kritiskt kunskapande. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011). Ämne - Samhällskunskap.

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-

amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp %2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DSAM%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35 a5cdfa92a3.

Skolverket. (2013). Att förstå sin omvärld och sig själv - samhällskunskap, historia, religion och geografi. Hämtat från https://www.skolverket.se/publikationer?id=3137

Skolverket. (2017). ICCS 2016. Stockholm: Skolverket.

Sveriges elevkårer. (den 05 06 2021). Gymnasieelevers upplevelse av distansundervisning under coronakrisen - Undersökning bland Sveriges Elevkårers medlemmar april 2020. Hämtat från https://sverigeselevkarer.se/media/1860/underso-kning-gymnasieelevers-distansundervisning-under-coronakris-2020.pdf

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur AB.

Zhao, Y., & Hoge, J. D. (2010). What Elementary Students and Teachers Say about Social Studies. 216-221.

44

Bilaga 1

Intervjuguiden

Vad är ämnet samhällskunskap för dig?

Är samhällskunskap ett viktigt ämne? Varför/varför inte? Hur skulle du förklara kursen samhällskunskap ab? Vad lär man sig i kursen samhällskunskap 1b?

Vad är viktigast i kursen samhällskunskap 1b anser du? Varför då? Vad är minst viktigt i kursen anser du? Varför då?

Vilka av dessa områden har fått mest/minst plats i undervisningen? - Demokrati och politiska system

- Samhällsekonomi och privatekonomi - De mänskliga rättigheterna

- Väpnade konflikter

- Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor - Mediers och informationsteknikens roll i samhället

- Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö

Vad skulle göra kursen mer intressant? Vad skulle kunna göras annorlunda/läggas till/ ta bort Saknar ni något i undervisningen?

45

Bilaga 2

Hej!

Jag heter Lowisa Sandsjö och läser nu min sista termin på Karlstads universitet för att sedan kunna titulera mig som ämneslärare med inriktning samhällskunskap och religion med inriktning till gymnasiet.

För att kunna komma i mål så skriver jag just nu ett examensarbete och skulle behöva din hjälp. Din hjälp skulle innebära att du vill delta i en intervju tillsammans med dina

klasskompisar i mindre grupper och svara på några frågor kring kursen samhällskunskap 1b som du har läst under detta läsår.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vad ni elever tycker att ämnet

samhällskunskap är och vad ni har lärt er under denna kurs. Intervjuerna kommer ske på distans för att spelas in med enbart ljud som jag sedan transkriberar, som sedan kommer vara underlag för min studie.

Intervjuerna kommer att ske i mindre grupper med fyra till sex elever i varje grupp och jag räknar med att intervjuerna tar ungefär en timme att genomföra per grupp. Inspelningarna och transkriberingarna kommer endast vara tillgängligt för mig och allt annat material från

intervjuerna kommer avidentifieras. Det är frivilligt att delta och du som deltar får när som helst avbryta ditt deltagande. Alla som är med i denna studie är anonyma, namn kommer inte efterfrågas samt att namn på skolan kommer helt tas bort. Uppgifterna som kommer fram under intervjun kommer endast lagras så länge tills att examensarbetet är godkänt och registrerats på Karlstad universitet.

Innan studien och intervjun kan börja behöver du som elev under 18 år få tillåtelse av din vårdnadshavare. Detta görs genom att vårdnadshavare skriver på blanketten som finns bifogad. Om din vårdnadshavare inte vill att du som elev deltar behöver inte blanketten skrivas på.

Vid frågor om mitt examensarbete så går det bra att höra av sig till mig Lowisa Sandsjö

linnealowisa@gmail.com

46

Ni kan även vända er till min handledare vid Karlstads universitet Karolina Wiell. Hon nås på:

47

Bilaga 3

Blankett för vårdnadshavares samtycke

Som vårdnadshavare ger jag mitt samtyckte till att mitt barn deltar i en intervju om

gymnasieelevers uppfattning av ämnet samhällskunskap. Jag har fått information om studiens syfte och vem som står bakom det. Jag är även medveten om att deltagandet är frivilligt och att jag när som helst kan avbryta mitt barns medverkan.

Riv loss eller ta kort på underskriven blankett och ta med till intervjutillfället.

Namn på eleven

Underskrift från vårdnadshavare

48

Bilaga 4

Informationsbrev till rektor

Hej! Mitt namn är Lowisa Sandsjö och jag läser till ämneslärare vid Karlstads universitet. Jag är just nu inne på min sista termin och ska därför skriva ett examensarbete i samhällskunskap. Min uppsats handlar om hur elever uppfattar skolans dubbla uppdrag i undervisningen och vilka kompetenser som eleverna själva anser att de får ta del av i undervisningen. Uppsatsen handleds av Karolina Wiell, universitetslektor i historia vid Karlstad universitet.

Frågeställningarna har väckts genom ett intresse för elevperspektivet på undervisning, samt lärdomar från de tre VFU som varit under utbildningen. Jag undrar om jag skulle kunna få komma till er skola digitalt och genomföra gruppintervjuer över distans med elever som läst samhällskunskap? Att vara med i undersökningen kommer vara helt frivilligt och jag kommer att säkerställa att eleverna kan svara anonymt, utan att det går att spåra enskilda svar till någon enskild elev. Den följer dessutom alla riktlinjer kring lagen om GDPR. Intervjun kommer lämnas spelas in på ett kassettband som sedan kommer förstöras tillsammans med

transkriberingarna och inga personliga uppgifter kommer samlas in. Jag kommer spara intervjutranskriberingarna fram till dess att uppsatsarbetet har godkänts och betyget har registrerats i Karlstads universitets studieregister, därefter raderas allt underlag. Det kommer inte framgå vilken skola som har medverkat i undersökningen. Jag bifogar även

informationsbrev om studien så att du kan få en bättre inblick i undersökningen.

Informationsbrevet är riktat till de elever som vill delta i undersökningen. Jag räknar med att kunna dela ut enkäten så fort jag får ett godkännande. Anledningen till att jag vill undersöka just ”skola X” är för att jag nyligen hade praktik där och trivdes mycket bra hos er och era trevliga elever. Skolan låg även nära till hands för mig, vilket underlättar. Låter detta intressant? Hör gärna av er så snart som möjligt.