Upphovsrätt
Flertalet avhandlingar som produceras vid Linköpings universitet är av typ sammanläggning. Avhandlingen utgörs av ramberättelsen och ett antal artiklar i olika publiceringsstadier. De publicerade artiklarna har oftast en annan upphovsrättsinnehavare än författaren. Upphovs- rättsinnehavaren är den som har ensamrätt att ekonomiskt utnyttja verket genom att framställa exemplar t.ex. genom att trycka det. En svensk upphovsman har rätt att överlåta sin rätt helt eller delvis. En vanlig form av överlåtelse i det här sammanhanget är förlagsavtal. En förut- sättning för att helt kunna övergå till elektronisk publicering, som innebär att den elektroniska versionen blir original, är att man kan lösa upphovsrättsproblematiken. En kortsiktig lösning skulle kunna vara att doktoranden begär tillstånd att förutom att införliva artikeln i den tryckta avhandlingen också begär tillstånd att lägga den på en server på Linköpings universitetet. Förlagen brukar inte motsätta sig att de publicerade artiklarna finns med i den tryckta avhand- lingen men kan komma att reagera annorlunda när avhandlingen blir tillgänglig på Internet. Inom projektet RoMEO52 pågår arbete med att ta reda på rättsliga frågor relaterade till själv- arkivering. På projektets hemsida redovisas ett 80-tal förlags inställning till huruvida förlaget tillåter att artikelförfattaren publicerar någon version av sin artikel på egen eller institutionens hemsida.
I monografiavhandlingar och sammanläggningsavhandlingar kan dessutom förekomma figu- rer som har upphovsrättsskydd och för vilka doktoranden också måste begära tillstånd för att få använda i sin avhandling.
Problemen med förlagsavtal som innebär att författare delvis avskriver sig rätten till sitt eget arbete är en universitetsgemensam fråga som bör lyftas till universitetsledningsnivå och inte drivas av en enskild fakultet eller institution. I Lund arbetar en grupp bestående av represen- tanter för biblioteket, universitetets juridiska enhet och Juridicum med att ta fram ett förslag till standardavtal samtidigt som man försöker förmå doktoranderna, om förlagen inte accepte- rar universitets standardavtal, att få rätten till självarkivering och rätten att publicera artikeln i sin avhandling inskrivet i förlagens avtal. Universitetsjuristen vid LiU är informerad om ar- betet i Lund. Gruppen konstaterade att avtalsproblematiken är en fråga som är gemensam för alla universitet och att frågan skulle behöva bli en nationell samarbetsfråga. Ev. kunde frågan tas upp av den av Sveriges Universitets- & Högskoleförbund tillsatta utredningen ”Framtidsfrågor för högskolebiblioteken” (Gustavsson och Karlsson, 2002).
Definition och certifiering av elektroniska dokument
En internationellt sammansatt arbetsgrupp har för the International Association of STM Publi- shers tagit fram ett förslag på hur en elektronisk publikation ska definieras inom området na- turvetenskap. I förslaget efterlyses större disciplin vid användning av olika begrepp för en publikations olika stadier. Vidare konstateras att frånvaro av systematisk versionskontroll kommer att göra livet svårt för forskaren. Något system för versionskontroll krävs eftersom en elektronisk publikation kan uppdateras, förbättras och utvidgas kontinuerligt. Den internatio- nella arbetsgruppen föreslår därför att när en publikation ändras ska ändringen alltid doku- menteras på ett av följande sätt: en ny version skapas eller en erratalista medföljer dokumen- tets metadata. (Frankel m. fl., 2000).
Problematiken är inte ny. När LiU-Press startade sin verksamhet var det inte självklart att nå- got som endast finns på en server kan betraktas som en publikation. Därför finns LiU-Press elektroniska publikationer hittills även i tryckt form.
Scientists need to know the status of the information they encounter, whether they need to refer to it, cri- tique it, or build on it to advance their own work. (ibid., s. 253)
Hur arkiveras publikationer idag?
Kungliga biblioteket arkiverar allt tryckt material genom att samla in så kallade pliktexemplar. Arkivexemplaret har den tryckta formen och har då alla de fördelar som följer med den fysis- ka representation. Några fördelar med arkivering på papper:
• Klarar flera hundra års lagringstid utan underhåll • Arkivet är svårt att manipulera
• Arkivexemplaren är fixerade till färg, form och innehåll
• Arkivet behåller sitt innehåll även om elkraften försvinner under lång tid Naturligtvis finns det uppenbara nackdelar med arkivering på papper som t.ex.:
• Arkivet är utrymmeskrävande
• Arkivet har mycket lägre tillgänglighet utanför lagringsplatsen
• Ljud, bild och film som är föremål för både examensarbeten och doktorsavhandlingar är svåra att lagra på andra än elektroniska mediabärare
En lagringsform som på något sätt tillgodoser kraven ifrån arkiveringshåll men samtidigt und- viker dess problem är önskvärd. En tänkbar lagringsform är explicit datalagring. Detta innebär att en text inte lagras i sin maskinkodade textform utan som en bild. Bilder lagras med sina bildpunkter och ljud med sina audiosampel. I fallet film lagras ljuddata tillsammans med bild- data. Om enkla och oförstörande komprimeringstekniker används ställs mycket låga krav på omformatering efter hand som representationsformerna skiftar i den dagsaktuella situationen. De enkla grundläggande formerna kommer alltid att finnas i stort sätt oförändrade. Detta lag- ringssätt tillfredställer ganska väl kraven på arkivering. Det finns dock två nackdelar: större krav på lagringsutrymme samt bristande sökmöjligheter.
Att utrymmeskravet blir stort är ett övergående problem. Kostnaden för stora datalagringsvo- lymer minskar ständigt i pris. Fördelen att lagra explicit i stället för i komprimerad form är minskat underhåll av datarepresentationen. För att trots allt kunna söka i det arkiverade mate- rialet bör det naturligtvis åtföljas av indexerande data som anger var i arkivexemplarets mate- rial det sökta finns. Denna enkla typ av indexering är för övrigt den hittills enda möjligheten att indexera ljud och film.
Ett val av exempelvis XML-baserad lagring som har många fördelar idag uppfyller knappast kraven på arkivering under lång tid. Ur arkiveringssynpunkt skulle dessutom flexibiliteten i en sådan eller liknande lagringsform kraftigt behöva begränsas.
Långtidslagring
Gruppen drar av ovanstående slutsatsen att det idag inte finns någon självklar lösning för tek- nikval som uppfyller kraven på långtidsbevarande. Problemet med teknikval rör främst snabbt föråldrad teknik och stabiliteten hos datamediet.
Det är idag inte möjligt att på lång sikt garantera tillgång till digitala data med en enda metod. För de flesta avhandlingar och artiklar är arkivering på papper fortfarande den bästa formen för arkivering. Om publikationen består av text, rörliga bilder och ljud är dock digital arkive- ring det enda alternativet.
Det är av vikt att publicerade arbeten finns digitalt tillgängliga så länge som möjligt och att publicerade arbeten inte förlorar i autenticitet. Det är därför nödvändigt att det elektroniska förlaget arbetar för att hitta lösningar för den långsiktiga digitala lagringen - elektronisk arki- vering. I detta arbete är det viktigt att man samarbetar med projekt nationellt och internatio- nellt.
Katalogisering
Flertalet av de publikationer och publikationsserier som publiceras och i framtiden kan tänkas publiceras av LiU-Press är sådana som i sin pappersversion förvärvas och katalogiseras av universitetsbiblioteket. Uppsatser och examensarbeten katalogiseras enbart i den lokala bibli- otekskatalogen medan övriga publikationer katalogiseras både i LIBRIS (den nationella sam- katalogen) och i den lokala bibliotekskatalogen. Katalogiseringen avser i nuläget pappersver- sionen med en länk till den elektroniska versionen hos LiU-Press.
För att synliggöra den vetenskapliga publiceringen vid Linköpings universitet är det viktigt att publikationerna även vid övergång till elektronisk publicering katalogiseras i LIBRIS och den lokala bibliotekskatalogen. En lösning där bibliografiska uppgifter eller färdiga katalogposter exporteras från LiU-Press och läses in i bibliotekskatalogerna föreslås.
Kompetensutveckling och integrering i grund/forskarutbildning
För en optimal implementering av och genomslag av förslaget avseende elektronisk publice- ring vid Linköpings universitet är det viktigt att satsa på kompetensutveckling och medvetan- degörande av det elektroniska förlagets potential vad gäller elektronisk publicering vid lä- rosätet.
Centrum för biblioteks och IT-pedagogik (CeBIT) har idag en viktig roll vad gäller utbildning inom området vetenskaplig kommunikation inklusive vetenskaplig publicering. Ett exempel är kursen Kunskapsutveckling och informationsutnyttjande (5 p) som givits under en tioårsperi- od. Centret har även erbjudit seminarier och studiedagar kring temat vetenskaplig kommuni- kation, varvid såväl historiska perspektiv som nya trender inklusive elektronisk publicering beaktats. Moment som avser vetenskaplig publicering, citeringsteknik, referenshantering in- klusive information om E-press ingår även i de olika skräddarsydda användarutbildningsinsat- ser som ges inom såväl grundutbildningen som forskarutbildningen vid universitetet. Utveck- ling av en fristående kurs med särskild tonvikt på vetenskaplig kommunikation och elektro- nisk publicering pågår.
Beträffande den fortsatta implementeringen av utredningens förslag angående elektronisk publicering vid Linköpings universitet kan CeBIT vara en viktig aktör. Ur integrerings- och spridningssynpunkt kan en viktig arena för fortsatta insatser utskiljas, nämligen de universi- tetspedagogiska kurser som ges vid Centrum för Utbildning och Lärande (CUL). Ett nära samarbete mellan CeBIT och CUL bör etableras för integrering av moment som avserveten- skaplig kommunikation inklusive elektronisk publicering vid LiU. Ett sådant samarbete skulle kunna bli en god bas för utveckling av informationskompetensen bland universitetets lärare och forskare och bidra till infriandet av universitetets målsättning att examinera studenter som
är informationskompetenta och självgående dvs kan handla i en snabbt föränderlig och infor- mationsrik miljö för optimal konkurrenskraft och framgång.
AVSLUTANDE KOMMENTARER
Det pågår för närvarande en intensiv internationell diskussion om formerna för och makten över den vetenskapliga publiceringen. Nya initiativ tas av universitet, akademier och kommer- siella förlag. Utgångspunkten är de helt nya möjligheter och alternativ som elektronisk publi- cering öppnar. Gruppen avstår från att ha någon uppfattning om i vilken riktning denna ut- veckling som delvis har karaktären av kamp om det intellektuella kapitalet kommer att föra oss. Men helt klart är att kunskap om och erfarenhet från elektronisk publicering kommer att vara viktig.
Linköpings universitet tog med det elektroniska förlaget ett tidigt och uppmärksammat initia- tiv på området. Det har dock inte följts upp fullt ut och gruppen finner det angeläget att LiU- Press ges en tydligare roll och bättre synlighet i organisationen. Vårt förslag innebär att Lin- köping University Electronic Press ges ställning motsvarande en centrumbildning associerad till universitetsbiblioteket. Det behövs också policybeslut om att avhandlingar och examens- arbeten ska publiceras på LiU-Press.
Vi har i det föregående visat på de fördelar som en konsekvent satsning på elektronisk publi- cering kan ge. Utan att upprepa alla argument vill vi peka på att utöver tillgång till elektronis- ka dokument innebär elektronisk publicering också sannolikt en bättre tillgång till pappersba- serade dokument genom print-on-demand. En väl utvecklad elektronisk publiceringsstruktur innebär också förbättrade möjligheter att fullfölja samverkansuppgiften och att öka tillgäng- ligheten för dem som befinner sig utanför den akademiska miljön.
Elektronisk publicering är inte problemfritt, det finns svagheter i konceptet och frågor och utmaningar som måste lösas. Vi har inte försökt förutsäga vilka tekniska lösningar som kom- mer att bli förhärskande eller hur den nuvarande maktkampen mellan olika aktörer kommer att sluta. Oavsett vilken väg utvecklingen kommer att ta så är vi övertygade om att en satsning på LiU-Press kommer att ge oss kunskaper och erfarenheter som gör Linköpings universitet bätt- re rustat att ta en aktiv del i de publiceringsstrukturer som är under framväxt.
REFERENSER
BIBSAM (2003) URL: http://www.kb.se/BIBSAM/bidrag/projbidr/srvk.htm, 2003-01-16 Frankel, M. m. fl. (2000) Defining and Certifying Electronic Publications in Science Learned publishing, Vol. 13, no. 4, pp. 251-258.
URL: http://fiordiliji.ingentaselect.com/vl=15493416/cl=46/nw=1/rpsv/cgi-
bin/linker?ini=alpsp&reqidx=/catchword/alpsp/09531513/v13n4/s8/p251, 2003-02-05
Gustavsson, B. och C. Karlsson, (2002) Framtidsfrågor för högskolebiblioteken. Sveriges Universitet & Högskoleförbund, PM 02-11-15, Förslag till utredningsdirektiv
Lannerö, P. (2002) Att utnyttja IT effektivt – vitbok om infostruktur
Peek, R. och G. Newby (eds) (1996) Scholarly publishing : the electronic frontier. Cam- bridge, Mass.: MIT Press. ISBN 0-262-16157-5.
Tennant, Roy (2002) Institutional Repositories. Library Journal 9/15/2002 URL:
http://libraryjournal.reviewsnews.com/index.asp?layout=article&articleId=CA242297&displa y=searchResults, 2002-11-21
Wedborn, H. (2003) Delprojektet Informationsförsörjning och pedagogisk utveckling. Linköping: Linköpings universitet.