Utredningsområden

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000

Meter

Utvecklingstyp

Förändring i befintlig miljö Förändring i obebyggd miljö

Regionnät

6 12 7A

25A

5 8

16 10 11

23B

23C

25B

23A 17 20

18 13A13B 21

19A

22 14

¯

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000

Förändring i befintlig miljö Förändring i obebyggd miljö

Regionnät

2.2.2 Utredningsområden - riktlinjer

Borgholm och Köpingsvik är två av Ölands viktigaste tätorter. Centralt belägna både på Öland och i Kalmarsundsområdet har orterna fått speciella förutsätt-ningar. Området har kontinuerligt varit en plats för boende och verksamheter sedan förhistorisk tid och präglas starkt av de spår tidigare generationer har lämnat efter sig. För att orterna ska kunna utvecklas utan att föröda sina rika värden tar nu Borgholms kommun fram en fördjupad översiktsplan för områ-det. Bebyggelseutvecklingsprogrammet är en viktig del utav detta arbete.

Borgholm och Köpingsvik, vars centrala delar ligger cirka fyra kilometer från varandra i öst-västlig riktning är sammanlänkade i kuststråket. Tätorterna omges av odlingslandskap, värdefulla kulturmiljöer, fornlämningsområden, naturreservat, Natura 2000-områden, ett större vattenskyddsområde och inte minst kust och hav. Genom att uppmärksamma orternas naturliga förutsätt-ningar främjas även en hållbar samhällsutveckling. Intentionen är att i första hand förtäta ianspråktagna områden och där det inte är framkomligt, nyttja obebyggd mark.

Utgångspunkten för Borgholm respektive Köpingsvik ser olika ut. I Borgholm handlar det främst om att hitta strategier för hur den befintliga stadskaraktä-ren kan bevaras och utvecklas på bästa sätt. Köpingsvik har en rikare historisk grund samtidigt som stranden och vägen är viktiga utgångspunkter. I planför-slaget läggs en kurs ut för orternas framtida utveckling – var för sig, tillsammans och med närområden. Efter att planeringsunderlaget, se kapitel 3, sammanställ-des har en bedömning gjorts av varje del av planområdet.

Utredningsområden är områden som har bedömts möjliga att utreda vidare för tillkommande byggnation. I vissa fall är det utökade byggrätter som pekas ut , i andra fall ett helt nytt område för verksamheter i kombination med han-del eller områden där bostäder ska prioriteras vid ny detaljplaneläggning. Två av områdena nr. 2A och nr. 24 är specialområden som pekas ut som utred-ningsområden för utveckling av evenemangsplats samt utvecklingsområde för

kulturcentrum. Dessa två specialområden avses inte utredas för byggnation.

Områdenas respektive gränser visar på mark som bör utredas. I vissa fall har även kända värdefulla områden fått ingå. Dessa avgränsningar har gjorts för att områdets framtida utformning ska ske med hänsyn till de värden som pekas ut, inte för att värdena ska byggas bort.

Vid detaljplaneläggning/planerad byggnation ska dagvattenhanteringen utre-das, se sida 24f. Flera av de utpekade utredningsområdena i Borgholms stad är redan idag till stor del hårdgjorda/asfalterade och genom en omvandling av dessa områden till kvartersbebyggelse med bostäder, handel, kontor och icke-störande verksamheter skulle öka möjligheterna till en bättre dagvattenhante-ring, planera in översvämningabara ytor med koppling till reningsdammar osv.

BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN BORGHOLM - KÖPINGSVIK 2018

2. FRAMTIDENS BORGHOLM KÖPINGSVIK

BEByGGELSEuTVEcKLING uTREDNINGSOMRåDEN - RIKTLINjER

1. Hjortholmsstigen

Området sydöst om bäcken som korsar Dalbyvägen ska i en framtida detaljplan utredas för fler och utökade byggrätter. De gröna kilarna mellan de befintliga bostäderna ger plat-sen sitt eget uttryck och tillför värden till området och ska till största del alternativt helt bevaras. När området ses över ska lämpligheten för att ta viss del av grönkilarna i anspråk och eventuell utökning av tomtmark till befintliga tomter undersökas. Området innefattar till viss del jordbruksmark. Nya tomter ska prövas för en bebyggelsestruktur med större tomtstorlekar. Detta för att ge möjlighet till självhushållning med egen odling och/eller egen djurhållning. Det är viktigt att området utformas så att värdena i kulturlandskapet tas tillvara. Potentiellt förorenad mark, se sida 94 f. Avgränsning, lokalt omhänderta-gande av dagvatten och markanvändning ska utredas i inledande detaljplaneskede.

2A-2C. Klinta-Lundegård

2A Utvecklingsområde för rekreation och evenemang, avses inte utredas för byggnation.

2B bebyggt och 2C obebyggt- utredningsområden för fler och utökade byggrätter. I fram-tida detaljplanearbete ska även hanteringen av dagvattnet innefattas. Området har utfor-mats i ett öppet landskap men bostäderna ligger idag inbäddade i vegetation. Bland husen tillför grönskan en kvalité till området men i de gemensamma ytorna som finns var den ursprungliga tanken att bevara havsutsikten från respektive tomt. Dessa gemensamma ytor har förlorat sin funktion och i ändrad plan ska ansvaret för skötseln utredas. Alter-nativt att ett mindre antal tomter kan tillkomma eller befintliga tomter kan ges möjlighet att utvidgas. Det är viktigt att vidare byggnation i området sker med hänsyn till områdets kvalitéer, hänsyn till Klinta bodar ska tas.

3A och 3B. Klinta

Framtida utredningsområde för utveckling av rekreation och camping. I norr och väster ska framkomligheten till och längs stranden prioriteras. Stranden mellan strandpromena-den och vattnet ska hållas öppen för allmänhetens rekreation. Det är viktigt att enskilda intressen inte inkräktar på allmänhetens fysiska eller visuella tillgång till området. Idag upplevs strandsträckan bitvis som en barriär och en ny utformning av strandpromena-den för att tillgängliggöra passagen är därför viktig att genomföra. För sydöstra delen ska campingens utvecklingsmöjligheter prioriteras framför andra enskilda intressen. Viktiga siktlinjer från Klintabacken ska iakttas och hållas öppna. Potentiellt förorenad mark, se sida 94 f.

1 2A

3B 2C 2B

1

2

3

från norr till söder). En strand-promenad går längs Köpings-viken och fortsätter norrut till Lundegård och västerut till Sol-lidens port. Promenadstråket har god standard längs större delen av sin sträckning, på ett fåtal platser är den dock svår-framkomlig. Köpingsvik har

flera ytor för evenemang och marknad, dessa platser används framförallt under högsäsong och när dessa inte används är de istället en del av grönstrukturen.

Riktlinjer

De boende och verksamma i Köpingsvik ska prioriteras.

Förbättra kopplingarna till stranden samt utveckla gång- och cykelstråk: Stran-den är direkt knuten till Köpingsviks iStran-dentitet. Flertalet boende och verk-samma i orten har pekat ut stranden som en av ortens viktigaste tillgångar som ska värnas. Det är därför viktigt att förbättra kopplingarna till stranden.

Detta kan ske genom att öppna upp välkomnande stråk för att fotgängare obehindrat ska kunna röra sig mellan strandområdet och de centrala delarna.

Hinder längs dessa stråk ska arbetas bort. Även öppna grindar kan upplevas avvisande. Köpingsvik har en rik historia och större delen är utpekat som fast fornlämningsområde. Området mellan Köpingsviken och de centrala delarna är en speciellt intressant plats och har en stark potential som endast i ringa mån lyfts fram. Där finns under markytan en dubbel mur som skilt handelsplatsen vid stranden från öns inre. Det är viktigt att möjligheterna att lyfta fram dessa värden bibehålls. Tillgången till stranden från väster och norr är även dessa av stor betydelse. Detta gör att strandpromenaden är av stor vikt att prioritera längs kusten. Framkomligheten och upplevelsen ska vara av god kvalité längs hela promenadens sträckning. Längs sträckan finns ett flertal vackra utblickar där strand, bänkar, eller gläntor kan iordningställas för att uppmuntra flanörer 4. och 5. Köpingsvik centrum

Köpingsvik präglas av sitt läge där man från samhället har utsikt mot havet. Mest påtagligt är det när man färdas längs landsvägen norrifrån där det fortfarande går att få en bild av det tidigare sammanhängande sjömarksområdet. Kyrkan utgör ett landmärke och centrumpunkt för området. Vid kyrkan och ner mot väg 136 finns en större öppen plats med extensiv användning som kan utveck-las. Gammal bebyggelse med väl utvald placering i samhället blandas med ny bebyggelse med mer oplanerad struktur. Detta gäller främst området som idag i stort används för camping. Längs strandens västra del ligger byggnader från förra seklets badortstid, t.ex. pensionat och badhytter som ger strandområdet karaktär. Ny bebyggelse i zonen mellan stranden och huvudgatan har tillkom-mit i en struktur som följer de långsmala fastigheterna och som delar upp och begränsar strandområdet. Det är otydligt hur man tar sig ner till stranden. Väg 136 passerar genom byn och skapar en barriär mellan strandområdet och större delen av Köpingsviks tätort. Sommartid är trafiksituationen svår med långa köer. Det saknas ett samlande offentligt rum. Butiker, verksamheter och restau-ranger ligger utspritt längs huvudgatan (väg 136). Goda cykelförbindelser finns med Borgholm och genom Ölandsleden (cykelled som sträcker sig över Öland

In document Borgholm Köpingsvik (Page 42-45)