Hur fördelar sig den totala utsattheten? Vem är det som blir mest utsatt? Till att börja med vill jag åskådliggöra hur de olika typerna av intoleranta yttringar fördelas mellan flickor och pojkar samt mellan elever med svensk- respektive utländsk bakgrund. Denna redovisning följs av ett avsnitt som fokuserar på den andel av utsattheten som sker i skolan.
4.3.1 Total utsatthet fördelat på kön och etnicitet
Diagram 6: Andel elever i den lokala undersökningen som någon gång på någon plats blivit utsatta för intoleranta yttringar på grund av sitt etniska ursprung.
Av diagram 6 framgår tydligt samma mönster som i Intoleransrapporten. Pojkar är mer utsatta än flickor och elever med utländsk bakgrund är mer utsatta än svenskar.
Intoleransrapporten anger till exempel att 40 % av eleverna med utländsk bakgrund någon
gång under de senaste 12 månaderna blivit retade på grund av sitt ursprung. Observera dock att denna siffra avser personer födda utomlands, med två utlandsfödda föräldrar. Tittar man på de som enligt Intoleransrapporten är ”delvis utländska”, som motsvarar min definition på utländsk bakgrund (minst en utlandsfödd förälder) är siffran 24,6 %. Motsvarande siffra för svenskfödda elever är 9 %. I min undersökning är siffrorna i samma kategorier hela 48 % respektive 18 %.
Resultaten visar att totalt ca 25 % av eleverna i min undersökning blivit retade minst en gång under de senaste 12 månaderna på grund av sitt etniska ursprung. Om jag närmare undersöker dessa 25 % kan jag konstatera att könsfördelningen visar att 30 % av pojkarna och 15 % av
0 10 20 30 40 50 60
Retad Hotad Misshandlad
%
Total utsatthet i lokala undersökningen
Pojkar Flickor
Svensk bakgrund Utländsk bakgrund
45
flickorna blivit retade. Intoleransrapporten uppger att totalt ca 15 % av högstadieungdomarna blivit retade på grund av sitt ursprung (14 % av flickorna och 16,7 % av pojkarna). Därmed kan jag konstatera att flickor i min undersökning i stort sett följer trenden i den nationella undersökningen, medan siffran för pojkarnas utsatthet i detta avseende nästan fördubblats. Frågan är vad respondenterna lägger i begreppet ”retad”. När jag sammanställer hur olika tillmälen har använts blir resultatet nämligen detta: Av elever med utländsk bakgrund uppger 31,5 % (31 %) att de blivit utsatta för att någon skrikit ”jävla svartskalle/turk/blatte” åt dem, medan 30,7 % (14 %) av elever med helsvensk bakgrund har blivit kallade för ”svenskjävel/jävla svenne”. Av dessa siffror att döma anser uppenbarligen en del av de elever som blivit kallade ”svenskjävel/jävla svenne” sig inte retade, då endast 25,5 % uppgav detta enligt ovan. Detta indikerar att känslan av kränkning är subjektiv och skulle kunna förklaras med elevens livsförståelse. Denna är avgörande för hur eleven uppfattar det som sägs och om det sker i ett samtal, som ett skämt eller som ett tillmäle.68
Allra störst skillnad mellan könen framkommer i kategorin ”hotad”. Att bli hotad på grund av sitt etniska ursprung är hela tio gånger vanligare för pojkar än för flickor. Hela 23,7 % av pojkarna i min undersökning uppger att de någon gång under det senaste året blivit hotade på grund av sitt etniska ursprung. Motsvarande siffra för flickorna är endast 2,3 %. Intressant är att i detta avseende skiljer sig mina resultat från de nationella på olika sätt: Nationellt är det dubbelt så vanligt att flickor i årskurs 8 och 9 utsätts för hot (4,7 %) än lokalt (2,3 %). Pojkarna å andra sidan har det betydligt tuffare enligt min undersökning än i den nationella, där ”endast” 7,9 % av pojkarna i årskurs 8 och 9 utsatts för hot.
Vad gäller skillnaden mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund är de som minst i denna kategori. Något större andel elever med utländsk bakgrund (18,6 %) har blivit hotade på grund av sitt ursprung än elever med svensk bakgrund (15,7 %). Motsvarande siffror i den nationella undersökningen är 8,2 % respektive 5,3 %.
Minst skillnad mellan könen är det i kategorin ”misshandlad”, där 7,5 % av pojkarna och 4,5 % av flickorna uppger att de blivit slagna på grund av sitt ursprung vid minst ett tillfälle under det senaste året. Nationellt har 3,2 % av pojkarna i årskurs 8 och 9 samt 2,6 % av flickorna uppgett samma sak. Tittar vi på skillnader i misshandelsfrekvens utifrån etnisk bakgrund är det enligt min undersökning dubbelt så vanligt att elever med utländsk bakgrund blivit
68 Osbeck (2006), s. 279 ff
46
misshandlade (9,3 %) än att elever med svensk bakgrund blivit det (4,7 %). I den nationella undersökningen är motsvarande siffror 2,5 % respektive 2,2 %.
Sammanfattningsvis kan resultaten ovan uttryckas så här: Vad gäller pojkarna i min undersökning är de i samtliga fall av kränkningar mer än dubbelt så utsatta som genomsnittspojken i den nationella undersökningen. Flickorna i min undersökning varierar mest i förhållande till det nationella genomsnittet. Vad gäller verbala kränkningar är det i princip lika vanligt förekommande i såväl den lokala som i den nationella undersökningen. Hot däremot är det enligt den lokala undersökningen endast hälften så vanligt att bli utsatt för som flicka, medan misshandel är dubbelt så vanligt bland flickorna i den lokala undersökningen som i den nationella.
Elever med utländsk bakgrund blir utsatta för kränkningar i större utsträckning än elever med svensk bakgrund. Detta gäller alla former av kränkande handlingar: verbala, hot och misshandel. Detta förhållande gäller även i den nationella undersökningen.
4.3.2 Total utsatthet i skolan fördelat på kön och etnicitet
Jag intresserar mig i denna uppsats för hur stor del av kränkningarna som förekommer i skolan. En sammanställning av hur stor andel av de olika formerna av kränkningar som förekommer i skolan och hur dessa är fördelade efter kön och etnicitet framgår av diagram 7.
Diagram 7: Andel elever i den lokala undersökningen som någon gång i skolan blivit utsatta för intoleranta yttringar på grund av sitt etniska ursprung.
I detta avseende finner jag jämförelsetal i Intoleransrapporten, men endast vad gäller det
totala antalet och hur stor del av detta som skett i skolan. Det saknas delredovisningar efter
den kombination av variablerna kön/etnicitet och andel av dessa som utsatts i skolan, som jag 0 5 10 15 20 25 30
Retad Hot Misshandel
% Utsatthet i skolan Killar Tjejer Svensk bakgrund Utländsk bakgrund
47
avser att titta på här. I det följande kan jag därför inte använda Intoleransrapporten som jämförelsematerial, utom då det gäller den totala andelen som utsatts på något sätt.
Enligt Intoleransrapporten är det 8,4 % av samtliga elever som någon gång blivit retade för sitt ursprung i skolan. Denna siffra är nästan identisk med den som framkommer i min undersökning avseende elever med svensk bakgrund (8,7 %). Av de elever som har utländsk bakgrund uppger däremot 24,1 % att de någon gång blivit retade i skolan.
I skolan går samma mönster igenom som i övriga sammanhang: Pojkar är mer utsatta än flickor och elever med utländsk bakgrund är mer utsatta än de med svensk bakgrund. Mest iögonfallande är kanske att endast 3,4 % av de verbala kränkningar som drabbar flickorna sker på annan plats än i skolan. Totalt är det 14,8 % av flickorna som blivit retade på grund av sitt ursprung och hela 11,8 % har skett i skolan. De övriga kategorierna, pojkar, svensk- respektive utländsk bakgrund, uppger att ca hälften av alla kränkningar de utsätts för sker i skolan, medan drygt tre av fyra verbala kränkningar som flickorna utsätts för sker i skolan.