Resultatet av den kvantitativa undersökningen konstaterades att vita svenskar som deltog i enkäten föredrog att dejta de som framstår som mest vita. Detta empiriskt framtagna resultat baserades på att alla vita blev valda mest och att mixad blev vald mest av de icke vita personbeskrivningarna. Detta kvantitativa resultat talar om för oss vad urvalet valde men inte på vilka grunder.
Resultatet av den kvalitativa undersökningen visade att respondenterna uttryckte en önskan att vara etniskt lika de man dejtar. Detta baseras på de olika utsagorna som respondenterna yttrat. F3 beskriver detta som: “Jag tänker att det känns svårare att leva med någon där det uppstår kulturkrockar än att det inte gör det”. F2 uttrycker: “Jag skulle inte kunna dejta
någon som har en annan religion eller,, är liksom kraftigt utövande av sin religion, oavsett om det är islam eller kristendomen”. Det finns fler exempel på hur respondenterna värdesätter den gemensamma etniciteten. Resultatet av den kvalitativa undersökningen visade också att respondenterna genomgående kopplar etniciteten till ras. Detta går att se i en situation där P3 måste välja mellan att gå fram till en vit person som har annan etnicitet än han själv eller en mörk person som är i från Sverige. P3 uppger att han skulle gå fram till den mörka personen som har gemensam etnicitet med honom. Men om han inte hade vetat att den mörka hade samma etnicitet hade hans fördomar sagt åt honom att gå fram till den vita personen. P3: ”Ja då skulle mina fördomar säga att jag skulle gå till den vita personen”. Detta är ett exempel på social kategorisering; hur respondenterna förutsätter att etniciteten baseras på ras. Detta kommer att kommenteras mer utförligt senare i kapitlet.
Med stöd från P1s utsaga från den kvalitativa undersökningen kan det ge förklaring till varför alla vita blev valda mest i de kvantitativa enkäterna. P1 förklarar att de vita personerna med ej svensk kultur i den kvalitativa övningen inte är så stor skillnad från han själv. P1 berättar: “Sen kanske man ändå ska säga att de med europeiskt utseende som inte är uppväxta i Sverige ändå är uppväxta i västeuropa. Så att det skulle ju inte va så väldigt annorlunda kulturellt”. Detta poängterar även P2: “Ja alla dem här personerna är ju från norden så de lär ju ha en hyfsad engelska, man kan ju förstå dem” . Den gemensamma etniciteten är något som fortsatt samtliga respondenter värdesätter. De vita utseendet blir gemensam nämnare och bärare av gemensam kultur vilket är en förklaring till varför de som framstår som mest vita blir valda mest. Man vill kort sagt dejta en som är lik en själv, vilket är något som respondenterna från intervjuerna poängterat vid ett flertal gånger.
Resultatet från intervjuerna visar också att en del av respondenterna föredrar att dejta ett mörkt utseende framför ett vitt. Detta resultat från de kvalitativa intervjuerna motsäger det tidigare påståendet: att den gemensamma rasen skulle vara bestämmande. F1 i likhet med F2 och F3 föredrar att dejta ett mörkare utseende. F1 berättar: “Jag kan uppleva att svenska killar kanske har lite svårare att [...] få tugget att rulla, utan att bli obekväma” hon påstår sig även att haft roligare på dejter med icke vita personer. När F1 resonerar om utseenden framgår det att hon tilldelar olika utseenden förväntade beteenden som hon anser som positivt
mörkt utseende baseras den förväntade etniciteten på rasen.
Allports teori om sociala kategorisering förklarar att utseendet blir kopplat till en förväntad etnicitet. Som i sin tur blir anledningen till varför respondenterna väljer dejter och väljer bort andra. Tidigare utsagor givna av respondenterna illustrerar olika sätt att dela in människor i fack, vilket är en social kategorisering. Uppdelandet i sig är själva kategoriseringen. Social kategorisering är en vardaglig process, när vi ser en person försöker vi genom utseendet att uppfatta vad det är för sorts människa vi möter. Kategorisering och generalisering kan ske utifrån bland annat kultur, ras, religion, kön eller ålder och är en rationell kognitiv process. I den här studiens resultat är det först o främst ras som sammankopplas med förväntad etnicitet. Allport menar att kategorisering av ting och människor är naturliga processer som hjälper oss att förhålla oss till vår omvärld för att lösa problem på lättaste sätt (Allport, 1979). Vilket förklarar varför respondenterna använder dessa kategoriseringar som hjälpmedel för att beskriva olika människor de har dejtat. När en kategorisering sker utifrån ras vilket sker av respondenterna, förhandlar kategoriseringen om mening och känslor vilket kan leda till konstruktionen av attityder, fördomar och stereotyper som gör att den som blir kategoriserad kan bemötas på ett visst sätt (Goffman, 1990). Ett exempel på en sådan attityd är när F2s med flera förklarar att hon inte vill dejta någon hårt troende muslim. Vilket F2 baserar på att det går i hand med kvinnoförtryck. Lika så när F1 uttrycker att hon känner oro för att en muslimsk pojkvän skulle vilja omvända henne till muslim. Dessa attityder, fördomar och stereotyper ger upphov till att vi ser vithet eller svarthet sammankopplade med vilka egenskaper eller vilken etnicitet personen har, allt för att förenkla för oss själva. Detta illustrerar P1 när han diskuterar personer från Eritrea och väljer bort dem baserat på att det är något diffust som han har hört om de landet. Det är alltså inte kategorisering i sig själv som är problematisk utan hur personer väljer att agera utefter sina redan gjorda kategoriseringar.
Social kategorisering hjälper till att förklara hur urvalet kategoriserar det vita utseendet och det svarta utseendet olika vilket genererar olika förutfattade meningar och fördomar knutet till utseendet, vilket kan ses som en förklaring till avståndstagande. Det första steget kategoriserar människor efter utseendemässiga rasmarkörer, vilket tilldelar människor egenskaper och förväntat beteende baserat på utseendet (Myers et al., 2010). Vit hudfärg
anses inte som avvikande i Sverige enligt rapporten, Att färgas av Sverige. Därför kommer omgivningen att uppfatta en vit partner som en del i gemenskapen baserar på utseende markörer.
Genom det andra och tredje steget i teorin som handlar om hur personen faktiskt beter sig och vilket språk den använder (Myers et al., 2010) Går det att se i P1s illustration när han först bestämt menar att han endast blir attraherad av ett vitt utseende. Men sedan ändrar uppfattning och berättar att han känt intresse för en person med östasiatiskt utseende som han har träffat i ett sammanhang under en tid. Detta visar att den redan gjorda sociala kategoriseringen inte är konstant utan kan förändras beroende på hur personen agerar i sociala sammanhang och hur den pratar.
8 Slutdiskussion
För att återgå till huvudfrågan alltså syftet med studien. Vilket är att undersöka vad som är viktigast av gemensam ras eller gemensam etnicitet i valet av vem man vill dejta. Det som hittills har sagt är att det kvantitativa resultatet visade att majoriteten kan dejta alla. Men att de föredrar att dejta andra vita vilket stämmer överens med vad Herman & Campbell (2011) också menar, att den vita majoriteten inte har något emot att dejta andra med annan hudfärg, bara de själva inte behöver göra det. Vilket indirekt betyder att de vita menar att de inte har något emot att dejta någon med annan hudfärg så länge den har samma hudfärg som en själv. I efterhand kunde det kvalitativa resultatet förklara att urvalet kan ha uppfattat de andra vita i enkäten som att ha ungefärlig samma etnicitet som en svensk eftersom alla var i från Europa. Konsekvensen blir att alla vill dejta gemensam etnicitet, vilket betyder att ras inte spelar roll. Men genom fördomar kopplas den förväntade etniciteten samman med ras (social kategorisering första steget). Vilket i praktiken gör rasen bestämmande. Detta gäller först och främst vid första anblick. Samtidigt som detta kan förändras om man har träffat personen ytterligare efter det första mötet och fått möjlighet att se personen bakom rasen (social kategorisering set 2-3). Då blir rasen inte längre bestämmande och önskan om att ha en gemensam referensram blir bestämmande, alltså gemensam etnicitet. För att besvara frågan: Vad som är viktigast gemensam ras eller gemensam etnicitet i valet av vem man vill dejta, kan jag inte presentera ett entydigt svart. Vid första anblick är det gemensam ras som är
etnicitet som blir bestämmande. Man skulle kunna tillämpa klyschan: det är utsidan som ger insidan en chans. Det ligger något i detta och ringar in problematiken kring den övergripande forskningsfrågan. Samtidigt som alla vill ha en gemensam etnicitet men inte alla villa ha gemensam ras, går det att argumentera för att det är rasen som är bestämmande, inte den gemensamma rasen. Detta baseras på F3, F2 och F1s utsagor om att vilja dejta en person som har annan ras och som samtidigt har gemensam etnicitet. Detta i sin tur skulle betyda att mellan gemensam ras och gemensam etnicitet så är gemensam etnicitet bestämmande.
En mixad metod används i denna studie för att belysa forskningsproblemet på mer än ett sätt. De kvantitativa inslaget visade hur urvalet valde medan de kvalitativa inslaget kunde förklara på vilka grunder urvalet valde som de gjorde. Material samlades in genom enkäter med ett urval på 20 personer, och intervjuer genomfördes med sex personer. Alla var vita svenskar. Länderna i instrumenten som skulle skapa trovärdighet för samma ras men annan etnicitet borde nog ha valts annorlunda. Om länder hade valts som inte har varit lika historiskt nära Sverige kanske resultatet hade sett annorlunda ut. Detta poängterar bland annat P1 och P2 i intervjuerna. Detta kan vara något för en kommande studie. Viktigt att poängtera är att resultatet inte går att generalisera på den totala populationen utan är begränsad till att endast beskriva personerna som deltog i studien.
I denna studie användes Allports teori om Social kategorisering. Den bedömdes som relevant för forskningsprojektet. Kategoriserings teorin kunde förklara hur utseendet blir bärare av hur personen förväntas att agera. Vilket som ansågs som centralt när studien handlar om ras och etnicitet. Även när den tidigare forskningen visade att etniciteten inte helt sällan baseras på ras bedömdes Allports teori kunna fånga upp detta relevant. Alternativ för teorin om social kategorisering har varit Goffmans stigmateori. Stigmateorin skulle också ha kunnat användas som ett komplement till teorin om social kategorisering. I så fall skulle ett resonemang kunna har förts om att personer med gemensamma stigman väljer varandra. Denna idé föddes under insamlandet av intervjuerna. En iakttagelse är att de tre tjejerna som deltog i studien va kroppsligt stora. Om man är stor i kroppen som tjej skulle man kunna föra ett resonemang att det är avvikande från normen och blir därmed till ett stigma. På samma sätt får en icke-vit ras i svensk kontext ett stigma, eftersom det är avvikande i ett vitt homogent samhälle. Den
gemensamma nämnaren blir att personerna hittar varandra i varandras olika utanförskap. Detta kan vara något för en kommande studie.
Det var svårt att hitta litteratur som behandlade det avgränsade problemet exakt. På det viset har det varit en nödvändighet att hela tiden vara öppen för nytänkande genom att se vad angränsande forskning har sagt för att kunna undersöka det avgränsade problemet som den här studien vill undersöka. Det är också det som har varit spännande, att försöka utforska något som litteratursökningen inte har kunnat besvara exakt. Genom hela arbetsgången har metodboken, Forskningsmetodikens grunder (Patel & Davidson, 2003) och Handbok i kvalitativa metoder (Ahrne & Svensson, 2013), varit till stor hjälp för att nå metodologisk och vetenskaplig medvetenhet.
9 Avslutning
Det här forskningsprojekten har försökt att diskutera om det är gemensam ras eller gemensam etnicitet som bestämmer vem vi väljer att dejta. Det skulle vara intressant att fördjupa den här studiens fokus i en mer omfattande skala, genom att undersöka fler grupper med olika bakgrunder gällande ras och etnicitet. Resultatet skulle kunna visa hur olika minoritetsgrupper förhåller sig till varandra enskilt och till majoritetsbefolkningen i stort. För att försöka fånga upp denna vinkling mer specifikt bör man försöka hitta ett sätt att tangera ras och etnicitet i frågorna, i form av variabler som inte går att genomskåda för enkelt. Detta mot bakgrund av att personer i Sverige tenderar att vara försiktiga med att uttrycka sig om synliga skillnader. Kanske kunde en metod utvecklas som fortfarande handlar om rangordning men som har fylligare personbeskrivningar med mer utförlig persona som intressen med mera. Om två mer omfattande personbeskrivningar är identiska förutom att den ena gäller en svart person och den andra en vit, går det att se om rasen är något som är viktigt.
Hela diskussionen om vad som är viktigast, gemensam ras eller gemensam etnicitet, i valet av vem man vill dejta kanske upplevs som onyanserad för den som inte är särskilt insatt. Det kan framstå som väldigt abstrakt, vilket också respondenterna i intervjuerna har gett uttryck för; att det inte är främst efter dessa två efterfrågade faktorer som är avgörande när de väljer en partner. Själv är jag nöjd med att ha kunnat få möjligheten att lyfta ett samhällsfenomen som
forskningsproblem, när blandrelationer blir mer och mer vanligt, vilket det sannolikt kommer att bli enligt vad tidigare forskning tyder på. Om personers möts över etniska och rasmässiga gränser så kommer relationer att skapas. Jag är en tredjedel så här och jag är en femtedel såhär och jag bor här men känner mig så här. Hur kategoriserar man då? Tills dess eller även bortom det hypotetiska fortsätter alla att ha förutfattade meningar och kategoriserar till höger och vänster. Det är som sagt inte kategorisering i sig som är problematisk utan den mening som kategoriseringen får och hur du som människa agerar därefter. En avslutande mening får sammanfatta hela arbetet: Den här studiens empiri tyder på att: Utsidan ger insidan en chans.
Referenser
Ahrne, G., & Svensson, P. (2013). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB. Allen, B. P. (1976). Race and physical attractiveness as criteria for white participants’ dating choices. Journal of social behavior and personality, 4(2), 289-296. doi:10.2224/sbp.1976.4.2.289
Allport, W. G. (1979). The nature of Prejudice. Unabridged (25th Anniversary Edition). Basic Books.
Brubaker, R. (2004). Ethnicity without Groups. Cambridge: Harvard University Press. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Cashmore, E., & Troyna, B. (2004). Introduction To Race Relations. London: The Falmer Press.
Christensen, L., Engdahl, N., Grääs, C., & Haglund, L. (2016). Marknadsundersökning – en handbok (uppl. 4). Lund: Studentlitteratur.
Cornell, S. E., & Hartmann, D. (2007). Ethnicity and Race: Making Identities in a Changing World. Thousand Oaks: Pine Forge Press, an Imprint of Sage Publication.
Cretser, G. A. (1999). Cross-National Marriage in Sweden: Immigration and Assimilation 1971-1993. Journal of Comparative Family Studies, 30(3), 363-80. doi:10.3138/jcfs.30.3.363 Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Furuhagen, Björn. (2007). Den svenska rasbiologins idehistoriska rötter, en inventering av forskningen. Stockholm : Forum för levande historia.
Goffman, E. (1990). Stigma: Notes on the Management of Spoiled Identity. Harmondsworth: Penguin.
Gordon, M. (1964). Assimilation in American life: the role of race, religion, and national origins. New York: Oxford University Press.
Hagerman, M. (2007). Det rena landet: Om att uppfinna den svenska nationalmyten. Stockholm: Prisma.
Herman, M. R., & Campbell, M. E. (2011). I wouldn’t, but you can: Attitudes toward interracial relationships. Social Science Research, 41(2), 343-58. doi:10.1016/j.ssresearch.2011.11.007
Hylland Eriksen, T. (1993). Ethnicity and Nationalism: Anthropological Perspectives. London: Pluto Press.
Hübinette, T., & Tigervall, C. (2008). Adoption med förhinder: samtal med adopterade och adoptivföräldrar om vardagsrasism och etnisk identitet. Sverige: Mångkulturellt Centrum.
Kalonaityté, V., Kawesa, V., & Tedros, A. (2007). Att färgas av Sverige: Upplevelser av diskriminering och rasism bland ungdomar med Afrikansk bakgrund i Sverige. Stockholm: Ombudsmannen mot etnisk diskriminering.
Kimuna, S. R. (2013). Attitudes Toward Interracial Relationships Among College Students: Race, Class, Gender, and Perceptions of Parental Views. Journal of Black Studies, 44, 741-776. doi:10.1177/0021934713507580
Lange, A., & Westin, C. (1981). Etnisk diskriminering och social identitet: forskningsöversikt och teoretisk analys. Stockholm: Liber AB.
Lange, A., & Westin, C. (1997). Den mångtydiga toleransen. Stockholm: Centrum för invandringsforskning CEIFO.
Lindquist, B. (1997). Förädlade svenskar: Drömmen om att skapa en bättre människa. Stockholm: Alfabeta.
Mills, J. K., Daly, J., Longmore, A., & Kilbride, G. (1995). A note on family acceptance involving interracial friendships and romantic relationships. Journal of Psychology, 129(3), 349-351. doi:10.1080/00223980.1995.9914971
Mohanty, C. T. (2003). Feminism without Borders: Decolonizing Theory, Practicing Solidarity. Hägersten: Tankekraft Förlag.
Mongeau, P., Serewicz, M., & Therrien, L. (2004). Goals for cross-sex first dates: Identification, measurement and influence of contextual factors. Communication Monographs, 71(2), 121-147. doi:10.1080/0363775042331302514
Murstein, B. I., Merighi, J. R., & Malloy, T. E. (1989). Physical Attractiveness and Exchange Theory in Interracial Dating. The Journal of Social Psychology, 129(3), 325-334. doi:10.1080/00224545.1989.9712049
Myers, D., Abell, J., Kolstad, A., & Sani, F. (2010). Social psychology. New York: McGraw-Hill Education.
Noel, N. E., Ogle, R. L., Maisto, S. A., & Jackson Jr L. A. (2016). What Do Women Want? A Qualitative Study of Dating. Violence Against Women. 22(2), 168-88. doi:10.1177/1077801214555472
Osanami Törngren, S. (2011). Love ain’t got no color?: Attitudes towards interracial marriage in Sweden. Linköping, Malmö. ISV Linköpings universitet. IMER, Malmö universitet.
och etniska relationer. Stockholm: Liber AB.
Patel, R., & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
SCB (Statistiska Centralbyrån) (2019-04-12) Folkmängd efter kön och födelseland 1970–2018 samt framskrivning 2019–2070 [Elektronisk]. Stockholm: SCB. Tillgänglig: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningsframskrivningar/ befolkningsframskrivningar/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-efter-kon-och-fodelseland-s amt-framskrivning/ [2019-05-02].
SCB (Statistiska Centralbyrån) (2019-08-20) Befolkningsstatistik [Elektronisk]. Stockholm: SCB. Tillgänglig:
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattni ng/befolkningsstatistik/ [2019-05-02].
Shibazaki, K., & Brennan, K. A. (1998). When birds of different feathers flock together: A preliminary comparison of intra-ethnic and inter-ethnic dating relationships. Journal of Social and Personal Relationships, 15(2), 248-256. doi:10.1177/0265407598152007
Skovdahl, B (1996). Skeletten i garderoben: om rasismens idéhistoriska rötter. Tumba: Mångkulturellt centrum.
Wigerfelt, A. (2004). Forskning och föreställningar - Betydelsen av hur rasism definieras inom forskning och utredningar. Integrationspolitiska maktutredningen. (2004). Kategorisering och integration: om föreställda identiteter i politik, forskning, media och vardag (SOU 2004:48).
Muntliga källor Intervjuperson 1: P1 (2019-11-14) Intervjuperson 2: F1 (2019-11-19) Intervjuperson 3: P2 (2019-11-23) Intervjuperson 4: F2 (2019-11-25) Intervjuperson 5: F3 (2019-11-27) Intervjuperson 6: P3 (2019-12-04)
Bilaga I - Enkäten
Enkät om
vem du kan tänka dig
att dejta
Hej!
Jag skriver min kandidatuppsats på programmet Mångfaldsstudier, Internationell Migration och Etniska Relationer på Malmö universitet. Syftet med studien är att undersöka vad som är viktigast av gemensam hudfärg eller gemensam kulturell tillhörighet i valet av vem man vill dejta.
Enkäten innehåller bakgrundsfrågor och frågor om vilka du kan tänka dig att dejta baserat på korta fiktiva person beskrivningar. Det finns inga rätt eller felaktiga svar på enkätens innehåll men det är viktigt att du försöker svara ärligt. Dina svar är konfidentiella och kommer att behandlas helt anonymt och kommer absolut inte kunna kopplas till dig som person.
Tack för medverkan!
Calixto Puma Samuelsson Kandidat student
Använd helst kulspetspenna när du markerar dina svar.
Så här fyller du i enkäten: 1. Läs noga igenom frågorna.
2. Ringa in eller skriv in det svar som stämmer bäst för dig personligen.
3. Om du råkar ringa in fel svarsalternativ rättar du till det genom att stryka över hela ringen. Ringa därefter in rätt svarsalternativ.
Viktiga definitioner:
Dejting är en social interaktion med sexuella övertoner, initierad och ordnad av en av parterna. För att förtydliga kan dejting delas upp i tre steg. För det första är det en planerad aktivitet, för det andra ett möte på tu man hand och för det tredje ska det finns en stark sexuell attraktion. Det är det tredje kriteriet som skiljer dejting från att gå ut med en kompis.
Gemensam hudfärg betyder att din och den andres hudfärg upplevs som lika.
Gemensam kulturell tillhörighet betyder att du och den andre har gemensamma referensramar och känner samhörighet med varandra eftersom ni tillhör samma kulturella grupp.
Adoption: Barn som inte kan växa upp med sina biologiska föräldrar får nya föräldrar, det är ett sätt för både par och ensamstående att bilda eller utöka sin familj.
Madagaskar, Eritrea och Kenya är länder på kontinenten Afrika, oftas brukar personer som härstammar härifrån ha svart hudfärg.
Tyskland, Finland, Danmark är länder i Norden och i Europa, oftas brukar personer som