Utsidan ger insidan en chans - En blandad metodstudie om vad vita svenskar tycker är viktigast av gemensam ras eller gemensam etnicitet i valet av vem man vill dejta

Utsidan ger insidan en chans

- En blandad metodstudie om vad vita svenskar tycker är viktigast av gemensam ras eller gemensam etnicitet i valet av vem man vill dejta.

___________________________________________________________________________

The outside gives the inside a chance

- A mixed method study on what white Swedes think is the most important of common race or common ethnicity in the choice of who you want to date.

Calixto Puma Samuelsson

IMER Kandidatnivå 15 hp

Vårterminen 2018

common ethnicity in the choice of who you want to date. This study highlights how white swedes select and reason about whom one wants to date based on common race and common ethnicity_​. Gordon_​Allport's theory of Social categorisation was chosen as a theoretical starting point, based on the purpose of this study. The analysis is based on 20 quantitative surveys and 6 qualitative interviews. The overall data that was collected focused on who you want to date in terms of common race and common ethnicity, but the surveys leaned towards the selection between common race or common ethnicity and the interviews leaned towards the reasoning behind the selection between race and ethnicity. The result shows that the majority of the respondents could consider to date anyone regardless of common race or common ethnicity. But having to choose between common race and common ethnicity, common ethnicity was more important.

1.1 Syfte………….………..…….………2

1.2 Avgränsning och Frågeställning……….………2

1.3 Disposition………...….………4 2 Centrala begrepp………..……… 4 2.1 Dejting………...………4 2.2 Ras………...………5 2.3 Etnicitet………..……….8 3 Forskningsläget………...……...………....……….…...9

3.1 Relevanta studier om vad vita tycker om att dejta någon med en svart rastillhörighet…..……….……….………..10

3.2 Relevanta studier om vad vita svenskar tycker om att dejta vita som inte är svenskar.……….………...………….……….13

3.3 Relevanta studier om vad vita svenskar tycker om att dejta svarta svenskar.………...…………....……….……..14

3.4 Generell kommentar kring forskningsläget…..……….………...15

4 Teori………...………....………...………16

4.1 Social kategorisering………...………....………...……...…16

4.2 Tillämpning av social kategorisering…….……….…………...…………...17

5 Metod.………...………...……….………....….……...………18 5.1 Metodologisk ansats...………....…...18 5.2 Urval..………..……….………19 5.3 Material……….……..………..20 5.3.1 Enkäten……….………20 5.3.2 Intervjuguide………23 5.4 Tillvägagångssätt………...………..………..……….…..26

5.5 Studiens validitet och reliabilitet.……….………...28

5.6 Forskarrollen och etiska reflektioner…...…………..….…………...….……….29

6 Resultat…...…………...………....……….…...….….….….…..………….….….…30

6.2.2 Respondenternas anledning till (ej) attraktion……….….35

6.2.3 Bakgrund och tillgänglighet………….………....…35

6.2.4 Ras som bestämmande & Fördomar, när etniciteten baseras på ras…....…36

6.2.5 Etnicitet som bestämmande………..37

6.2.6 Mer fördomar och en onyanserad bild av den mörke………...…39

7 Analys…….….….….….….….….…….….….….….….….….….….………....….…41

7.1 Utsidan ger insidan en chans……...………...………...………41

8 Slutdiskussion………..……44

9 Avslutning………..…………...………...………….………..…….…46

Referenser_{​………...……….…………..……...……48} Bilaga I_{​………...……….…………..………....​Enkäten} Bilaga II_{​………...……….……….…………..…​Intervjuguide} Bilaga II_{​………...………..……….​Statistisk redovisning} Bilaga IV_{​………...………....​Intervjuövning redovisning}

SCB Statistiska centralbyrån ibid. ibidem (på samma ställe) et al. et alii (och andra)

UK Storbritannien (United Kingdom) USA United States of America

1 Introduktion

I dagens transnationella och mångkulturella värld möts människor med de mest skiftande bakgrunder på det sociala och även mest intima personliga planet. I en klassrumssituation på programmet Mångfaldsstudier vid Malmö Universitet berättade en klasskamrat att det är viktigt för henne att dejta personer inom sin egna kulturella grupp. Dels för att bevara den egna kulturen och även för att uppfylla förväntningar givna av hennes omgivning, henne själv och av föräldrarna. Diskussionen ledde vidare till vilka utseenden som ansågs dejtbara och inte. Det utseendet som inte var tänkbart var ett svart utseende. Personen ifråga kunde inte redogöra för varför, utan det var bara så. Diskussionen fortsatte. Jag funderade på om hur hennes inställning till att dejta en person skulle förändras om personen å ena sidan hade samma kultur som henne, vilket hon menade var betydelsefullt. Men å andra sidan samtidigt hade ett svart utseende, något som inte var attraktivt för dejting enligt henne. Detta kunde hon inte svara på.

Frågan här kretsar kring huruvida det gemensamma utseendet eller den gemensamma kulturen är den bestämmande faktorn för att dejta någon. För att kunna undersöka detta används i denna studie dejting som undersökningsverktyg. Dejting innebär en intim nära relation vilket bör vara mer betydelsefullt jämfört med att vara vän med någon eller att vara arbetskollega. Dejting som term används vardagligt och kan ses som en normativ väg till en långvarig romantisk relation och eventuellt även giftermål (Mongeau et al., 2004). Ytterligare behövs begreppen ras och etnicitet för att kunna diskutera gemensamt utseende och gemensam kultur. Dessa begrepp har en egen historia och är inte helt lätta att använda, eftersom de har betytt olika saker i olika tider och i olika sammanhang. I den här studien definieras ras som en social konstruktion, det vill säga den historiskt producerade idén om olika rasers egenskaper, betteenden och geografiska ursprung som är levande i den västerländska och svenska vardagen (Hübinette & Tigervall, 2008). Etnicitet definieras som att känna gemenskap och solidaritet med varandra genom språk, kultur, religion, nationalitet, socialt sammanhang, ursprung och gemensamma erfarenheter (Hübinette & Tigervall, 2008; Cashmore & Troyna, 2004). Dessa teoretiska begrepp kommer att behandlas mer i sin helhet i kapitlet om centrala begrepp.

Varför studera vad som är viktigast av gemensamt utseende eller gemensam kulturell tillhörighet i valet av vem man vill dejta? Denna studie skrivs inom den akademiska disciplinen Internationell migration och etniska relationer (IMER). I dagens globaliserade, transnationella och mångkulturella värld möts olika utseenden och olika kulturer. Människor blandas med varandra i möten och måste välja eller inte välja varandra. Det går inte att avgöra ändå kopplas förväntad kulturell tillhörighet samman med utseendet, (detta kommer att diskuteras mera i följande kapitel). Ett mätetal för integrationen i ett samhälle är antal giftermål mellan majoritets- och minoritetsbefolkningen (Hübinette & Tigervall, 2008). Dejting anses vara en bit på vägen till giftermål (Mongeau et al., 2004). Det är mot denna bakgrund som den här studiens upplägg har tagit sin form; Intervjuobjekten måste välja att dejta personer med antingen gemensamt utseende eller gemensam kultur.

1.1 Syfte

Syftet med studien är att undersöka vad som är viktigast av gemensam ras eller gemensam etnicitet i valet av vem man vill dejta.

Begreppet ras används här förenklat som idén om det visuella yttre och begreppet etnicitet förenklat som det kulturbundna inre. Gemensam ras betyder att personerna uppfattas att likna varandra visuellt. Likaså gemensam etnicitet betyder att personerna har en liknande referensram genom bland annat kulturella normer. I själva verket är idén om både ras och etnicitet inte konstant utan under ständigt förändring, vilket kommer att diskuteras mer i följande kapitlet om centrala begrepp. Det som den här studien vill undersöka är vilken av dessa två faktorer som är viktigast i valet av vem man vill dejta. Gemensamt utseende eller gemensam kultur. För att detta ska kunna undersökas måste studien avgränsas.

1.2 Avgränsning och Frågeställning

En av avgränsningarna var att undersöka åldersgruppen unga vuxna 18-25 år gamla. Ålderskriteriet valdes för att deltagarna i studien skulle vara unga och dejtningsvilliga, men samtidigt myndiga för att deltagarna själva skulle kunna besluta om medverkan (Bryman, 2011). Urvalet skulle även bestå av hälften män och hälften kvinnor, för att representera den totala populationen i Sverige i enighet med SCB:s statistik. Studiens fortsatta avgränsning är

dejta andra personer som inte är etniskt svenska men som har ett europeiskt (vitt) utseende eller att dejta etniskt svenska personen med ett afrikanskt (svart) utseende. Det som skiljer dessa två grupper är att den ena har gemensamt ras med urvalsgruppen och den andra har gemensamt etnicitet med urvalsgruppen. Valet av urvalsgruppen med ett vitt europeiskt utseende och med svensk etnicitet gjordes för att efterlikna majoritetsbefolkningen i Sverige. Valet av ett svart afrikanskt utseende är att det är markant annorlunda jämfört med ett vitt europeiskt utseende.

Det är problematiskt att definiera vilka kriterier som deltagarna måste uppfylla för att betraktas som etnisk svenska med ett europeiskt utseende. Det bestäms i hög grad genom utseendemarkörer i relation till andra personer i omgivningen. En person som är född och uppvuxen i Italien kanske uppfattas mer som en svensk med europeiskt utseende jämfört med en utomeuropeiskt adopterad person som faktiskt är etniskt svensk men inte har ett europeiskt utseende. Samtidigt som personen från Italien kanske inte uppfattas som svensk med europeiskt utseende jämfört med någon som har samma hudfärg men har svenska språket som modersmål. Det är näst intill omöjligt att definiera tydliga kriterier för vad som är etniskt svensk med europeiskt utseende utan att reproducera rasfantasier (Hübinette & Tigervall, 2008). Därför bestämde jag mig för följande kriterium för att ingå i studien: Man ska betrakta sig själv och av andra uppfattas som att ha ett europeiskt utseende, vara uppväxt i sverige och ha svenska som modersmål. Där uppväxten och språket bestämmer etniciteten och utseendet bestämmer vilken ras som personen uppfattas att tillhöra. Då kommer jag åt min angränsning, nämligen att intervjupersonerna ska betraktas som vita och etniskt svenska. Mot denna bakgrund ser frågeställningen som ska hjälpa till att besvara syftet ut som följande.

● Vad tycker vita svenskar om att dejta vita som inte är svenskar?

1.3 Disposition

I kommande kapitel två kommer centrala begrepp att presenteras. I kapitel tre redovisas forskningsläget. I kapitel fyra behandlas studiens teori. I kapitel fem redovisas studiens metod och tillvägagångssätt. I kapitel sex presenteras resultatet. I kapitel sju analyseras empirin med Allport’s teori om Social kategorisering. I kapitel åtta knyts studien ihop med en slutdiskussion. Till sist i kapitel nio avrundas arbetet med en avslutning med bland annat förslag på vidare forskning.

2 Centrala begrepp

I det här kapitlet kommer de centrala begreppen att diskuteras. Det som kommer att beröras är bland annat dejting, ras, färgblindhet, etnicitet och hur dessa begrepp inte är helt lätta att använda med deras komplexitet över tid och i olika sammanhang. Färgblindhet är det nya begrepp som introduceras här, vilket är ett uttryck för en motvilja mot att se ett essentiellt ras eller erkänna rasliga fenotypiska olikheter mellan människor (Osanami Törngren, 2011). Även skillnaden mellan ett essentiellt ras och ett social konstruerat ras kommer att klargöras.

2.1 Dejting

Forskare enas om att det är svårt att definiera vad dejting egentligen betyder. Dejting betyder olika över tid och vid olika åldrar och faser genom livet. Det finns mer traditionella uppfattningar om skillnader i vad dejting innebär genom förväntningar och intentioner hos killar och tjejer, där tjejer generellt skulle söka en emotionell intim relation och killar söker en fysiskt intim relation (Noel et al., 2016). Men detta är bara generellt sett. På det stora hela vill både tjejer och killar ha det samma, en meningsbärande relation (ibid.). Dejting som term används vardagligt och kan ses som en normativ väg till en långvarig romantisk relation och eventuellt även giftermål (Mongeau et al., 2004). I ett försök att definiera vad dejting egentligen handlar om kan dejting ses som en social interaktion med sexuella övertoner, initierad och ordnad av en av parterna. För att förtydliga kan dejting delas upp i tre steg. För det första är det en planerad aktivitet, för det andra ett möte på tu man hand och för det tredje ska det finns en stark sexuell attraktion. Det är det tredje kriteriet som skiljer dejting från att

växande mångkulturella världen där människor med olika utseenden och bakgrunder möts och väljer eller inte väljer varandra. Dejting är en bit på vägen till giftermål. Graden av lyckad integration i ett samhälle mäts ofta genom antal giftermål mellan majoritets- och minoritetsbefolkningen (Hübinette och Tigervall, 2008).

Vilka attribut som en person har som man känner sig attraherad av är också en viktig aspekt att nämna inom dejting. Det finns olika kriterier för att vilja dejta någon. Någon gillar en kort eller lång, en med blont hår eller svart hår, europeiskt utseende eller till exempel afrikanskt utseende. Detta kommer att behandlas i kapitel tre i genomgången av forskningsläget. Generellt är det högst individuellt och handlar om vem du kan identifiera dig med att ha som din partner (Noel et al., 2016).

2.2 Ras

Den traditionella innebörden av rasbegreppet grundar sig på det essentiella, det av naturen givna. Det innebär att människor utifrån sin kroppstyp har olika essentiella egenskaper och ett essentiellt geografiskt ursprung (Furuhagen 2007; Skovdahl 1996). En viss kroppstyps essentiella egenskaper kan ha varit godhjärtad, en annan sinnesslö och en tredje kriminell. Detta uppdelande av utseenden som tillskrivs essentiella egenskaper medför en hierarkisk indelning i urskiljbara människoraser där vissa kroppstyper är av naturen givet goda och där vissa kroppstyper är av naturen givet onda (ibid.).

Den här traditionella förståelsen av vad ras innebär med dess essentiella hierarkiska indelning i urskiljbara människoraser tar jag avstånd från när jag skriver den här uppsatsen. Samtidens naturvetenskapliga forskare är eniga om att det endast finns en människoart, en indelning av människor i raser saknas det biologisk grund för (Hübinette & Tigervall, 2008). Rasbegreppet i vår samtid är mer flytande, det är inget som man har eller är (ibid.). Idag bör begreppet ras istället förstås som en socialt konstruerad idé baserad på synliga skillnader (Osanami Törngren, 2013). Det är svårt att ge en exakt beskrivning av de utseendemarkörer som ger upphov till ett rastänk. Dels för att inte reproducera vad som anses vara rasmarkörer och dels för att ras som begrepp är komplext. Det går inte att peka på något enskilt och säga det där är

ras. Uppfattningen om ras förändras och betyder olika i olika tider. I ett försök att peka på några av de centrala markörerna handlar det om kroppsstorlek, hårfärg, hårkvalitet, nässtorlek, ögonform och hudfärg (Hübinette & Tigervall, 2008).

Det är också viktigt att skilja på ett traditionellt essentiellt ras och ett ras som social konstruktion. Det som är skillnaden mellan dessa två olika förståelse av rasbegreppet är att den gamla menar att ras är essentiellt och där den nya menar att ras är en socialt konstruerad komplex idé, där den socialt konstruerade idén skapas i samspel med vad vi människor tror oss veta om oss själva, varandra och vad någon annan tror om dig, som dessutom förändras över tid och i olika sammanhang (ibid.). När jag fortsättningsvis använder rasbegreppet så syftar jag på ras som social konstruktion, Med andra ord den historiskt producerade idén om olika rasers egenskaper, beteenden och geografiska ursprung som är levande i den västerländska och svenska vardagen (ibid.). Så vida jag inte uttryckligen skrivit att det är ett essentiellt ras som åsyftas.

Det är inte helt enkelt att använda begreppet ras idag eftersom det ofta misstolkas när man pratar om det vardagligt. För att försöka förstå detta måste här ges en kort historisk bakgrund om hur begreppet ras historiskt har används i Sverige. Detta är av betydelse för uppsatsen för att få en förståelse för hur man kan undersöka något som ingen vill prata om.

I boken, Förädlade svenskar: Drömmen om att skapa en bättre människa (Lindquist, 1997) beskrivs detta och hur Sverige var ett av länderna i rasbiologins framkant där man utförde experiment på människor för att kartlägga och koppla ihop det rasliga utseendet med essentiella egenskaper. Medan andra länder försökte att utrota oönskade människor genom att döda, använde sig Sverige av en annan taktik, nämligen sterilisering. I uppbyggandet av Sveriges välfärd under 1930- och 1940 talen diskuterades det vilka grupper i välfärdssamhället som var önskvärda medlemmar av ett sunt och friskt folk. Det handlade även om vilka personer som påstods skulle ha en negativ inverkan på samhällsutvecklingen. Detta undervisades det svenska folket i, om vilka markörer som ansågs ej önskvärda (Hübinette & Tigervall, 2008). Lindquist (1997) fortsätter: Mot bakgrund av det politiska landskapet antogs en steriliseringslag som fanns i Sverige mellan åren 1934-1976 som skulle förhindra att den ¨goda rasen¨ blandades med den ¨dåliga rasen¨. Sterilisering blev lösningen

alstra avkomma tillsammans med individer av en annan ras eftersom den egna rasen skulle försämras. Istället för att döda oönskade fråntog man människor rätten att reproducera sig. Grupper som fråntogs denna rätt var bland annat romer, psykiskt sjuka, samer, personer med funktionsnedsättning och sinnesslöa.

När Sverige avskaffade steriliseringslagen skapade det frågor om hur svenska staten och befolkningen skulle ta sig an sin egen historia om rasbiologi. Detta rasbiologiska arv som Sverige som land har varit med att producera försöker Sverige med tiden att rentvå sig från. Den nya strategin blir istället ett samhälle där alla ska vara välkomna. Kategorin essentiellt ras ska inte existera och raskopplade utseendemarkörer ska inte spela någon roll. Sveriges nya självbild byggs, som med tiden vill visa Sverige som världens mest jämlika och jämställda land. Men med det rasbiologiska arvet i kombination med den nya mentaliteten att alla ska vara lika och att man inte ska göra skillnad på raskopplade utseendemarkörer, föds en färgblindhetsideologi. Färgblindhet är ett sätt att inte se ett essentiellt ras och inte erkänna rasliga fenotypiska olikheter mellan människor och på så sätt blir alla lika (Osanami Törngren, 2011). Men synliggörandet av raskopplade utseendemarkörer är integrerat i den svenska kulturen i och med arvet från rasbiologin och genom att folket undervisades i vilka utseendesmarkörer som definierade en annan essentiell ras (Hübinette & Tigervall, 2008). Därför blir idén om att alla är lika paradoxalt nog mer exkluderande än inkluderande. Att tala om rasföreställningar som baseras på utseendemarkörer blir tabu. Därför kan färgblindheten ses som ett sätt att rättfärdiga ojämlikheter. Vithetsprivilegier som tolkningsföreträde i kombination med att tabubelägga ras kan ses som ett sätt att upprätthålla världsbilden där vitas överordning av icke vita osynliggörs (ibid.). Genom färgblindhet finns inte raser, Ett språk för att prata om föreställningar som är kopplat till utseendemarkörer kommer att saknas och genom det är essentiella raser inte längre något problem. Det är motsägelsefullt att påstå att man inte ser essentiella raser och samtidigt vara medveten om kroppsliga skillnader (Osanami Törngren, 2011).

Idén om essentiella raser baserat på kroppsliga skillnader har färgat Sverige genom vad som anses vara svenskt och inte (Hagerman, 2007). Det är därför svårt att undvika att prata om ett socialt ras i dagens Sverige i utredningar och i forskning eftersom vardagligt tänkande och

agerande ofta baseras på rasföreställningar (Wigerfelt 2004). Vidare i uppsatsen kommer jag att skriva om vita, icke vita och svarta personer. Detta är olika former av raskategorier och ett sätt att benämna ras. Personer kan anses att uppfattas som att representera en eller en blandning av flera raser. Ett annat begrepp som istället mer ska beskriva den kulturtillhöriga sidan hos en person eller inom en grupp är begreppet etnicitet.

2.3 Etnicitet

Etnicitetsbegreppets kärna handlar om tillhörighet till en folkgrupp genom kollektiv historia, kultur, språk och religion (Brubaker 2004; Hylland Eriksen 1993; Lange & Westin 1997) Etnicitet betyder att man tillhör en grupp av människor genom att ha gemensam kultur, som sedvänja och mål (Cornell & Hartmann, 2007) Etniciteten går oftas inte att se på utsidan av människan. En person kan inte se på mitt utseende vilket språk jag talar. Personen kan tro sig ana men inte exakt veta baserat endast på mitt utseende. Detta begrepp liksom dejting och ras förskjuts över tid och kan betyda olika i olika sammanhang. Begreppet etnicitet har även en mer vardaglig förståelse där etnicitet i de skandinaviska länderna används för att beskriva icke vita människor med icke västerländskt ursprung baserat på deras fenotyp (Osanami Törngren, 2011). Majoritetsbefolkningen ser sig sällan som att tillhöra en etnisk grupp. Därför tillskrivs etnicitet endast de som anses vara avvikande från majoritetssamhället och därför blir etnicitet en indikator för skillnad (ibid.). På detta sätt, genom att adressera synliga skillnader försöker den vardagliga användningen av etnicitetbegreppet ersätta rasbegreppet, trots att begreppen i sin grund inte är jämförbara eller utbytbara (Hübinette & Tigervall, 2008). När jag fortsättningsvis använder etnicitetsbegreppet så syftar jag på den faktiska innebörden av etnicitet. Med andra ord etnicitetens kärna som kretsar kring att känna gemenskap och solidaritet med varandra genom språk, kultur, religion, nationalitet, socialt sammanhang, ursprung och gemensamma erfarenheter (Hübinette & Tigervall, 2008; Cashmore & Troyna, 2004).

3 Forskningsläget

I detta kapitel kommer den centrala kunskap som finns för studiens problem att sammanfattas och kommenteras. Vilket är _{​att undersöka vad som är viktigast av gemensam ras eller} gemensam etnicitet i valet av vem man vill dejta. Under genomgången av tidigare studier har ett stort antal studier som handlar om blandrelationer påträffats. En blandrelation innebär att de två parter i en relation har två olika rastillhörigheter (Osanami Törngren, 2011). De tidigare studier om blandrelationer är relevanta för denna studie genom att de ger en inblick i hur vita resonerar och tänker kring att dejta någon med en annan rastillhörighet. Den tidigare forskningen om blandrelationer som den här studien behandlar tenderar att ta för givet att utseendet är sammankopplat med förväntad etnicitet genom att påvisa att ens etnicitet baseras på vilken rastillhörighet en person har. Det problematiseras inte om ens benägenhet att dejta någon förändras om en ras baserad etnicitet inte stämmer överens med det förväntade.

För att berika blandrelationsforskningen kommer dels tidigare studier om vad vita svenskar tycker om att dejta vita som har en annan etnicitet att behandlas. Även tidigare forskning som behandlar vad vita tycker om att dejta svarta som har en gemensam etnicitet kommer att presenteras. Förhoppningen är att tidigare forskning om etnicitet kan bringa mer förståelse kring den här studiens forskningsproblem, samt att det utgör den andra forskningsfrågan.

De tidigare studierna kommer att presenteras under tre rubriker; Först under vad vita tycker om att dejta någon med svart rastillhörighet, vilket representerar blandrelations forskningen. Sedan under respektive forskningsfråga: Vad vita svenskar tycker om att dejta vita som inte är svenskar och Vad vita svenskar tycker om att dejta svarta svenskar. Alla studier som i det följande kommer att presenteras är genomförda i lite olika sammanhang, vilket kommer att kommenteras i slutet av detta kapitel. Den tidigare forskning som denna studie behandlar ser ut som följande.

3.1 Relevanta studier om vad vita tycker om att dejta någon

med en svart rastillhörighet.

I studien, _{​Race and physical attractiveness as criteria for white participants’ dating choices​,} undersöker man om ras är mer betydelsefullt än att vara attraktiv i valet av vem man vill dejta. Attraktiv i den här studien definieras som att ha ett vackert ansikte och en fysiskt vacker kropp. I studien användes en kvantitativ metod, material samlades in i USA, genom två experiment med ett urval på totalt 78 universitetsstudenter. Ytterligare information om inhämtning av material är inte angiven. I studien blev vita attraktiva personer högst rankade och svarta attraktiva personer blev rankade som oattraktiva vita. Resultaten visar att de vita deltagarna föredrar att dejta personer som har samma ras som de själv. De vita tjejerna tyckte att det var lite viktigare att dejta någon med samma ras och de vita killarna tyckte att det var lite viktigare att dejta någon som är fysiskt attraktiv. Den här studien säger att vita personer föredrar att dejta andra vita (Allen, 1976).

I studien, _{​Love ain’t got no color?- Attitudes towards interracial marriage in Sweden​​,} undersöker man majoritetssamhällets åsikter och attityder mot blandäktenskap och andra blandrelationer. I studien användes en mixad metod, material samlades in 2008 i Malmö, Sverige, genom enkäter med ett urval på 620 personer, och intervjuer genomfördes med 30 personer från samma urval 2009 i Malmö, Sverige. I den här studien definieras blandäktenskap och andra blandrelationer som att dejta eller få barn tillsammans (Osanami Törngren, 2011). Attityder innebär ens inställning till något (Myers, et al 2010). Studien visade att majoriteten av de vita deltagarna är positivt inställda till att dejta någon med annan ras. Samtidigt som resultaten visade att det var mindre accepterat än att dejta en annan vit person (Osanami Törngren, 2011). Resultatet visar också att blandäktenskap ofta associeras med negativa föreställningar (ibid.). Studien visar även att deltagarna hade svårt att prata om synliga skillnader (ibid.). Därför kommuniceras attityder mot blandrelationer på ett färgblint sätt, genom liberala värden som jämställdhet eller friheten att välja (ibid.). Respondenterna fokuserade på sociala och religiösa skillnader istället för att prata direkt om ras (ibid.). Här blir utseendet och förväntad kulturell tillhörighet ihopkopplat. Den här studien belyser paradoxen i att hävda att man inte ser ras men samtidigt föredrar att dejta någon med samma ras som en själv.

I studien_{​, Attitudes Toward Interracial Relationships Among College Students: Race, Class,} Gender, and Perceptions of Parental Views, _{​undersöker man attityder mot blandrelationer} bland universitetsstudenter (Kimuna, 2013). I studien användes en kvantitativ metod, material samlades in i USA och Kanada från fem olika universitet, genom enkäter med ett urval på 1173 universitetsstudenter. Ytterligare information om inhämtning av material är inte angiven. I studien blev blandrelationer mellan svarta och vita minst accepterat. Resultaten visade att mäns och kvinnors attityder till blandrelationer var likvärdiga, men att kvinnorna upplevde att deras familjer hade mindre acceptans för blandrelationer än vad män upplevde (ibid.). Den här studien säger att det är problematiskt att dejta någon med annan rastillhörighet, speciellt mellan vita och svarta.

I studien, _{​I wouldn’t, but you can: Attitudes toward interracial relationships, undersöker man} vitas attityder till blandrelationer mellan vita och svarta och asiater (Herman & Campbell, 2011). I studien användes en kvantitativ metod, material samlades in i USA, genom enkäter med ett urval på 628 universitetsstudenter. Ytterligare information om inhämtning av material är inte angiven. 29 % av respondenterna motsatte sig all typer av blandrelationer. Studien visade att vita deltagare var mindre villiga att bilda familj i blandrelationer medan att dejta var mer okej. Resultaten visade även att vita kvinnor i studien accepterade blandrelationer för andra men inte för sig själva (ibid.). Vita män var mer benägna att ingå i en blandrelationer främst med asiater. Faktorer som påverkade deltagarnas attityder till blandrelationer var politisk agenda, ålder, kön, typ av utbildning och religion (ibid.). Den här studien säger att vita själva inte vill ha någon bestående inblandning i en bandrelation, men att andra gärna kan ha det. Detta visar en tendens av färgblindhet i resonemanget att inte vara emot att dejta en annan ras men samtidigt inte villig att göra det själv. Med andra ord sätts ingen värdering i ras men samtidigt föredrar vita att dejta den egna rasen. Detta blir då motsägelsefullt eftersom ras betyder något om någon föredrar att dejta en ras över en annan. Detta gestaltar ett färgblint förhållningssätt till blandrelationer.

I studien, _{​A note on family acceptance involving interracial friendships and romantic} relationships, _{​undersöker man graden av acceptans för blandrelationer bland} universitetsstudenter (Mills et al., 1995). I studien användes en kvantitativ metod, material

samlades in i USA, genom enkäter med ett urval på 142 universitetsstudenter. Ytterligare information om inhämtning av material är inte angiven. Studien visade att både män och kvinnor hade en negativ attityd till blandrelationer. Vita deltagare var minst positiva till blandrelationer. Kvinnor var minst positiva till blandrelationer medan män kunde tänka sig det i högre grad. Samtliga deltagare trodde att deras familjer hade en negativa syn på blandrelationer (ibid.). Den här studien säger att vita, men främst vita kvinnor, inte vill dejta någon med annan rastillhörighet. En förklaring till detta kan enligt studien vara upplevda påtryckningar och förväntningar från familjen.

I studien, _{​Physical Attractiveness and Exchange Theory in Interracial Dating​, undersöks hur} personer med svart respektive vit ras tillhörighet, som befinner sig i blandrelationer, ser sig själva och sin partner när det kommer till fysisk attraktion. I studien användes en kvantitativ metod, material samlades in i New England, USA, genom enkäter med ett urval på 20 par. Ytterligare information om inhämtning av material är inte angiven. Studiens hypotes är att personer med svart rastillhörighet måste vara mer fysiskt attraktiva än sin partner med vit rastillhörighet, detta för att väga upp uppfattningen om att svart rastillhörighet skulle vara mindre åtråvärt. Studien visar att vita tjejer hade signifikant mer fysiskt attraktiva svarta pojkvänner, medan vita killar inte ansågs som mer eller mindre fysiskt attraktiva än deras svarta flickvänner (Murstein et al., 1989). Resultaten indikerar att ras generellt inte spelar så stor roll om man tycker att relationen erbjuder något bra (ibid.). Den här studien säger att vita tjejers dejtingmönster gentemot svarta killar är mer begränsade av rasföreställningar till skillnad från vad vita killars dejting mönster är. För att en vit tjej ska kunna dejta en svart person måste denna vara väldigt fysiskt attraktiv för att väga upp föreställningen om att en svart rastillhörighet skulle vara mindre åtråvärt. Svarta killar blir dejtbara endast om de är exceptionellt mer fysiskt attraktiva än sin vita partner.

Blandrelationsforskningen verkar inte skilja på ras och etnicitet utan ser etnicitet som något som baseras på ras. Detta går att se i dessa studier på det sätt som ras diskuteras i termer av att vita och svarta har skilda etniciteter. Att svarta skulle kunna ha en vit etnicitet eller vice versa diskuteras inte vad jag kan se. Blandrelationsforskningen antyder även att de flesta vita inte har något emot att dejta någon med annan rastillhörighet men samtidigt föredrar de att någon annan gör det framför en själv.

3.2 Relevanta studier om vad vita svenskar tycker om att dejta

vita som inte är svenskar

I studien, _{​Den mångtydiga toleransen​, undersöker man vilken typ av relation som svenskar} kan tänka sig att ha med personer från olika länder. I studien användes en kvalitativ metod, material samlades in 1993 i hela Sverige, intervjuer genomfördes med 1362 svenska medborgare födda mellan 1922-1975. Studien visar att deltagarna föredrar att ha en nära relation med någon från Sverige men alternativt kan man tänka sig personer från länderna Finland, Norge, Tyskland och UK. Personer från andra länder ville deltagarna mest tänka sig att vara kompis med (Lange & Westin, 1997).

I studien, Cross-National Marriage in Sweden _{​: Immigration and Assimilation 1971-1993,} undersöks nationell data från befolkningsförändringar mellan 1971-1993, publicerat varje år av SCB, material samlades in 1990-1992, Uppsala, Sverige. Detta gjordes för att kartlägga cross-nationella mönster av vilka personer från andra nationer som svenskar tenderar att gifta sig med. Studien kommer fram till att svenskfinska relationer är de vanligaste i Sverige följt av relationer med danskar, norrmän och islänningar. Vad gäller relationer med någon från ett icke nordiskt land som Tyskland, USA, Storbritannien och Jugoslavien, var det fler svenska kvinnor än män, som befann sig i en sådan relation. Resultaten visar att det är ovanligare att inleda en romantisk relation med personer som inte är från norden eller västeuropa (Cretser, 1999).

De tidigare studierna som behandlats gällande vad vita svenskar tycker om att dejta vita som inte är svenskar visar att man kan vara beredd att överse med att man inte har gemensam etnicitet om likartad rastillhörighet finns. Detta framgår av att den grupp som blev mest vald var finnländare. Samtidigt var den grupp som blev mest valda utanför norden jugoslaver. För att problematisera detta behöver valet av vem man vill dejta inte grundas på utseendemässiga likheter. Det kanske snarare handla om vilka som har möjlighet att träffas genom arbetskrafts- och flyktinginvandring. En kontinuerlig tillgång till varandras grupper över tid skapar fler möten i olika sammanhang. Det ger större möjlighet till romans. Svenskarnas positiva inställning till att dejta andra vita människor från andra nationer kanske därför har

något att göra med vilka som har varit historiskt tillgängliga. Andra faktorer som språkbarriärer etc är inte kommenterade förutom i en studie där språket associeras med vilken etnicitet du har (Osanami Törngren, 2011).

3.3 Relevanta studier om vad vita svenskar tycker om att dejta

svarta svenskar

I studien, _{​When birds of different feathers flock together, ​undersöker man hur kulturella} variabler påverkar relationers kvalitet hos par med samma respektive olika etnicitet. I studien användes en kvantitativ metod, material samlades in i Austin, USA, genom enkäter med ett urval på 100 personer. Ytterligare information om inhämtning av material är inte angiven. Ett resultat är att familjens och vänners godkännande var mindre viktiga i relationer med samma etniciteter (Shibazaki & Brennan, 1998). I studien används begreppet etnicitet nästan synonymt med ras som social konstruktion. Detta går att se när etnicitet diskuteras i termer som förefaller baserat på synliga skillnader (Shibazaki & Brennan, 1998). Osanami Törngren (2011) menar att majoritetsbefolkningen ofta inte ser sig själva som etniska eller att tillhöra en etnisk grupp. Därför tillskrivs etnicitet dem som anses vara avvikande från majoritetssamhället. Etnicitet används därför i de Skandinaviska länderna för att beskriva minoritetsgrupper med icke västerländskt ursprung, vilket baseras på synliga och hörbara skillnader (Osanami Törngren, 2011).

I studien, _{​Adoption med förhinder​, undersöks hur adopterade och adoptivföräldrar förhåller} sig till vardagsrasism och etnisk identitet. I studien användes en kvalitativ metod, samtligt material samlades in 2007 i mellersta och södra delen av Sverige, intervjuer genomfördes med 20 adopterade och 20 adoptivföräldrar. Författarna hävdar att utomeuropeiska adopterade i Sverige har en fullständig gemensam etnicitet med infödda svenskar (Hübinett & Tigervall, 2008). Detta baseras på att i likhet med infödda svenskar är de adopterade uppväxta med svenska föräldrar, svenska vänner och svensk släkt. Den adopterade har därför genomgått en fullständig assimilation. Assimilation innebär att man adapterar de sedvänjor fullt ut som finns i mottagarlandet (Gordon, 1964). Det som skiljer är utseendet. Studien visar att utomeuropeiska adopterade i Sverige upplever att de liksom andra icke vita blir exkluderade och exotifierade på olika arenor men även inom dejting (Hübinett & Tigervall,

migrationsanledning (ibid.). Majoritetssamhället gör därför ingen skillnad på olika icke vita kroppar, utan det man ser är en icke vit kropp, punkt.

I rapporten,_{​Att färgas av Sverige: Upplevelser av diskriminering och rasism bland ungdomar} med Afrikansk bakgrund i Sverige _{​, visas att svart rastillhörighet är avvikande i Sverige på} olika sätt (Kalonaityté et al., 2007). I studien användes en kvalitativ metod, material samlades in 2007 i Stockholm, Göteborg & Malmö, Sverige, semistrukturerade intervjuer genomfördes med 19 personer och två fokusgruppsintervjuer genomfördes med sju personer i varje. Många unga med afrikansk bakgrund som intervjuas i rapporten berättar om olika situationer där de på ett negativt sätt har blivit medvetna om att de själva är annorlunda i andras ögon. Dessa attityder tar sig uttryck i rasistiska ord eller förolämpningar (ibid.). Rapporten behandlar även hur det är att dejta som svart person i Sverige. Kvinnliga respondenter med afrikansk ursprung känner att de inte har lika värde i relationer som andra kvinnor och tvingas överväga om en potentiell partner har rasistiska och diskriminerande värderingar (ibid.). Män med afrikansk bakgrund upplever att de blir helt exkluderade från att dejta på grund av sin hudfärg och tilldelad etnicitet (ibid.). Här blir afrosvenskar på liknande sätt som utomeuropeiska adopterade exkluderade från dejting av vita i Sverige baserat på sitt utseende. Den upplevda gemensamma svenska etniciteten verkar inte spela någon roll eftersom det tyder på att man accepteras i den svenska gemenskapen baserat på utseende.

Forskningen om vad vita svenskar tycker om att dejta svarta svenskar tyder på att oavsett om parterna har samma etnicitet så värderas den potentiella partnern i första hand utifrån ras. Om båda har samma ras är etnicitet mindre viktigt. Majoritetsbefolkningen verkar inte göra någon skillnad på icke vita kroppar.

3.4 Generell kommentar kring forskningsläget

Den tidigare forskningen som jag relaterar till är utförd i olika sammanhang; en del i svensk kontext och andra i amerikansk. Begreppen verkar användas lite olika i olika kontext. I USA verkar ras användas mer frispråkigt och vardagligt för att beskriva ett utseende kopplat till en etnisk grupp (Wikström, 2009). I nutidens Sverige används ras begreppet mer försiktigt. En

bakgrund till det är det historiska minnet av förintelsen (Hübinett & Tigervall, 2008). Jag har valt att använda studier som hjälper mig att förstå mitt forskningsproblem bättre. Även i merparten av de genomgångna studierna har delar av urvalet varit vita och unga för att det ska vara så likt som mitt tänkta val av respondenter för den här uppsatsen.

Den tidigare forskningen tyder på att utseendet kopplas ihop med etniciteten. Det görs ingen skillnad på om den icke vita kroppen har svensk etnicitet eller ej vid första anblick. Social kategorisering är en teori som beskriver detta fenomen att utseendet, beteende mönster och språk genererar förutfattade meningar och delar in människor i olika grupper. I kommande kapitel presenteras teorin som kan hjälpa att ge förklaring till _{​vad som är viktigast av} gemensam ras eller gemensam etnicitet i valet av vem man vill dejta.

4 Teori

Teorin om social kategorisering förklarar hur stereotyper och fördomar konstrueras genom en alldaglig process och vad som får oss att välja någon, eller inte, utifrån fördomar baserat på utseende, beteende mönster och språk. Men också hur vår syn på den visuella andre kan förändras genom ett personligt möte. Först kommer teorin att presenteras och sedan hur den är tänkt att appliceras.

4.1 Social kategorisering

När vi ser en person försöker vi genom utseendet att uppfatta vad det är för sorts människa vi möter. Kategorisering och generalisering kan ske utifrån bland annat kultur, ras, religion, kön eller ålder och är en rationell kognitiv process. Allport menar att kategorisering av ting och människor är naturliga processer som hjälper oss att förhålla oss till vår omvärld för att lösa problem på lättaste sätt (Allport, 1979). Därför är kategorisering i sig inte problematisk. När en kategorisering sker utifrån ras handlar kategoriseringen om mening och känslor vilket kan leda till konstruktion av attityder, fördomar och stereotyper som gör att den som blir kategoriserad kan bemötas på ett visst sätt (Goffman, 1990). Dessa attityder, fördomar och stereotyper ger upphov till att vi ser vithet eller svarthet sammankopplade med vilka egenskaper eller vilken etnicitet personen har, allt för att förenkla för oss själva.

Social kategorisering innebär ordning och struktur som människor använder som en strategi gentemot sin sociala omgivning för att förhindra potentiellt kaotiska situationer. Strategierna bidrar till att den sociala verkligheten blir förutsägbar, begriplig och hanterlig. Detta fenomen kallas för social kategorisering och utgår från tre olika principer om kategorisering. Första principen är kategorisering baserat på fenotyp, kläder och hår. Detta görs för att avgöra om den man möter ser ut som de flesta andra eller inte. Andra principen är kategorisering baserat på beteende; hur vi går, sitter, om vi beter oss på ett sätt som anses som normalt eller inte. Tredje principen är kategorisering baserat på språk som nationalspråk men också på vilket sätt personen pratar, ordval och dialekt. Det är i den här ordningen som social kategorisering kan beskrivas, men allting används i praktiken samtidigt. Den sista principen om språk är den kategorisering som är avgörande för om du kommer att ändra din uppfattning som du redan har skapat om personen eller inte. Genom kategorisering av människor och grupper som baseras på de tre principerna tilldelas människor förväntade egenskaper som i sin tur påverkar hur vi väljer att bemöta dem (Myers et al., 2010).

4.2 Tillämpning av social kategorisering

Teorin om social kategorisering erbjuder förståelse för hur stereotyper och fördomar skapas som anspelar på föreställningar knutet till ras och etnicitet. Den första principen behandlar ras genom utseendet. Den andra och tredje behandlar etnicitet genom beteende mönster och språk. På det här viset sätter teorin om social kategorisering fingret på hur utseendet, beteendemönster och språk är betydelsefullt för hur vi sorterar människor i olika grupper, men även hur vår uppfattning kan förändras i mötet med en människa, när vi ser bortom våra förutfattade meningar. Dejtingsforkningen som den här studien använder sig av tyder på att vi alla vill ha en meningsbärande relation (Noel et al., 2016) och en relation som erbjuder något bra (Murstein et al., 1989). Med andra ord beroende på vilken typ av förutfattade meningar du har om en grupp är du mer eller mindre benägen att anse den gruppen som dejtningsbar. Dessa fördomar kan ge en förklaring till ett avståndstagande, som i sin tur kan förklara varför vita svenskar föredrar att dejta svarta svenskar eller vita som inte är svenskar. Anses den gemensamma rasen eller den gemensamma etniciteten som mer meningsbärande i valet av vem man vill dejta? Det återstår att se.

5 Metod

I detta metodkapitel kommer allt som rör undersökningens förarbete, genomförande och olika avväganden som gjorts under arbetets gång att presenteras. I den första delen kommer den metodologiska ansatsen att presenteras, på vilket sätt den är lämplig med sina för- och nackdelar för studiens syfte. I den andra delen diskuteras urvalet, antal respondenter och hur jag har kommit i kontakt med dem som ska ingå i studien. I den tredje delen visas materialet, det undersöknings instrumen som har använts och hur det har arbetats fram. I den fjärde delen förklaras hur hela händelseförloppet såg ut från hur jag först kom i kontakt med personerna, i vilka omständigheter, var enkäterna genomfördes och hur jag har analyserat materialet. I den femte delen diskuteras studiens validitet och reliabilitet. Till sist i den sjätte och sista delen avslutas kapitlet med en diskussion om hur forskarrollen kan ha påverkat studien i sin helhet och i olika delmoment, samt hur de forskningsetiska principerna har applicerats kommer också att redovisas.

5.1 Metodologisk ansats

Jag har valt att använda mig av mixade metoder. Det innebär i det här fallet att en enkät har genomförts och sedan har intervjuer kompletterat enkäten för att ge ny kunskap och fördjupa resultatet. Detta val är baserat på att syftet med den här studien är att undersöka, vilket är en formulering som indikerar att en djupare kunskap inom området ska presenteras. Mina förhoppningar är att detta uppnås genom att undersöka forskningsproblemet på mer en ett sätt. Enkäten som står för det kvantitativa inslaget har en hög grad av strukturering och standardisering vilket innebär att frågorna i instrumentet har fasta svarsalternativ (Patel & Davidson, 2003). Med tanke på att ras och etnicitet verkar vara svårt att prata om i svensk kontext bedömdes enkätformen vara lämplig, eftersom respondenterna inte behöver formulera egna svar. De kvalitativa intervjuerna är semistrukturerade med en liten extra rangordnings övning, vilket innebär att jag har utgått från en intervjuguide där vissa frågor och teman ska besvaras. Den extra rangordningsövning som deltagarna har genomfört tjänar syftet att ge något konkret att diskutera utifrån. Deltagarnas bakomliggande resonemang

inslag.

Fördelar med detta mixade metod inslag är att samma problem kan undersökas från mer en ett håll. I den kvantitativa delen behöver inte deltagarna själva använda de obekväma begreppen ras och etnicitet och enkätsvaren går tydligt att jämföra (Patel & Davidson, 2003). I den kvalitativa delen kan följdfrågor ställas och genom det minska risken för missförstånd (Bryman, 2011), förklara något som framstår som otydligt eller fördjupa sig i något som bedöms extra intressant, samt motivera deltagarna under genomförandet (Patel & Davidson, 2003). Med en kvalitativ metod kan även mer heltäckande svar uppnås (Bryman, 2011), genom att deltagarna har möjlighet att utveckla sina idéer.

Nackdelar med den mixade metoden är att den är tidskrävande. I den kvantitativa delen finns ingen möjlighet att påverka enkätens innehåll under själva genomförandet. Det finns heller ingen möjlighet att motivera deltagarna under själva genomförandet (Patel & Davidson, 2003). Om frågorna är för långa eller för svårt formulerade kan det resultera i att deltagaren tappar intresse (ibid.).

5.2 Urval

Den population som studien avser att undersöka är vita svenskar i åldrarna 18-25, hälften män, hälften kvinnor. Ålderskriteriet valdes i åtanke av att deltagarna i studien skulle vara unga och dejtningsvilliga, men samtidigt myndiga för att själva kunna besluta om medverkan (Bryman, 2011). Könskriteriet valdes för att efterlikna den större populationen i Sverige i enighet med SCB:s statistik för populationen i Sverige 2019, vilket stärker trovärdigheten för studien (Christensen et al., 2016). Kriterierna för att anses som vit svensk är inte helt oproblematiskt att definiera utan att reproducera rasfantasier (Hübinette & Tigervall, 2008). I ett försök att definiera dessa kriterier ska personen betrakta sig själv och av andra att ha ett europeiskt utseende, vara uppväxt i Sverige och ha svenska som modersmål. När uppväxten och språket definierar etniciteten och utseendet definierar vilken ras som personen uppfattas att tillhöra, skapar jag min angränsning, nämligen att deltagarna ska betraktas som vita och vara etniskt svenska.

Målet har varit att genomföra 20 enkäter med vita svenskar. Minst 2000 enkäter bedöms nödvändiga för att ge generaliseringsbarhet för en hel population. Mot denna bakgrund har 20 stycken enkäter bedömts rimligt för arbetets storlek och de angivna tidsramarna. För antal genomförda intervjuer har målet varit sex stycken med vita svenskar. Detta har bedömts rimligt i förhållande till syftet och frågeställningarna.

Urvalsmetoden som använts kallas för ett bekvämlighetsurval, vilket innebär att de personer som är med i studien är de som är tillgängliga. Representativiteten blir låg vid denna urvalsmetod och klassificeras som ett icke sannolikhetsurval. Detta innebär att urvalet i sig inte är slumpmässigt och resultaten kan därför inte generaliseras till mer än de som ingår i studien (Christensen et al., 2016; Patel & Davidson, 2003). Denna urvalsmetod passar studien bra mot bakgrund av arbetets storlek och de angivna tidsramarna.

5.3 Material

I detta avsnitt kommer en övergripande presentation av båda undersökningsinstrumenten att visas. Frågorna i enkäten och intervjuguiden är utarbetade utifrån studiens syfte och frågeställningar (Patel & Davidson, 2003). Det är viktigt att tänka på att språket är anpassat för dem som undersökningen vill undersöka (ibid.). I instrumenten används därför ett vardagligt språk. De teoretiska begreppen ras och etnicitet har operationaliseras eller översätts till hudfärg, vit, svart och kulturell tillhörighet (ibid.). Detta gjordes mot bakgrund av att det kan anses som kontroversiellt att prata om synliga skillnader i termer av ras och att etnicitetsbegreppet i vardagligmening har försjutits i sin faktiska betydelse. Enkäten i sin helhet går att se i bilaga I och intervjuguiden i bilaga II. Nu kommer först en presentation av enkäten att ges. Därefter presenteras intervjuguiden.

5.3.1 Enkäten

Enkäten består av fyra delar där den första delen är ett informationsbrev som förklarar syftet med enkäten, vilka rättigheter deltagarna har gällande bland annat sin anonymitet och att enkäten innehåller sammanlagt tio stycken frågor.

frågor med fyra fasta graderade svarsalternativ; Instämmer helt, Instämmer delvis, Tar avstånd delvis, Tar avstånd helt. Dessa fyra svarsalternativ är till för att kunna mäta vad deltagarna föredrar i en specifik fråga, vilket går i linje med studiens syfte och frågeställningar. Vanligtvis rekommenderas att graderade svarsalternativ består av udda antal alternativ eftersom mittenalternativet utgör en neutral punkt. Det finns även något som kallas för centraltendensen som innebär att deltagarna söker sig till mitten av svarsalternativen eftersom de vill undvika ändpunkterna. Detta innebär att svaren inte får så stor spridning. Ett sätt att få större spridning på svaren är att ha med fler svarsalternativ som sju eller nio stycken. Ett annat alternativ som Patel & Davidson (2003) diskuterar är att ta bort mittenalternativet helt och genom det möjligheten till centraltendens. Detta alternativ används i den här studien.

I den tredje delen inleds enkäten med fyra neutrala bakgrundsfrågor som mäter ålder, kön, ras och etnicitet. Här bestämmer utseendet vilken ras som personen uppfattas att tillhöra och uppväxten med språket mäter etniciteten. Då kommer jag åt min angränsning för urvalet nämligen att deltagarna ska betraktas som vita och vara etniskt svenska. Patel & Davidson (2003) menar att bakgrundsfrågor bland annat används för att säkerställa att deltagarna ingår i det tänkta urvalet, bakgrundsfrågor i den här studien har haft denna funktion.

Frågorna är följande: 1 Vilket år är du född?

2 Vilken könsidentitet har du?

3 Uppfattar du dig själv och uppfattas du av andra att ha ett europeiskt utseende? 4 Är du uppväxt i Sverige och har svenska som modersmål?

I den fjärde delen fortsätter enkäten med sex ytterligare frågor som deltagarna nu ska ta ställning till. Frågorna beskriver antingen en svart svensk eller en vit som inte är svensk. Dessa frågor finns till för att kunna se vad urvalet vita svenskar föredrar att dejta av dels svarta svenskar eller vita som inte är svenskar. Det finns olika typer av svarta svenskar och vita som inte är svenskar. Frågorna 5-10 är konstruerade utifrån detta och handlar därför om en utomeuropeisk adopterad, en utomeuropeisk andra generationens invandrare och en person

med blandras. Den adopterade har en annan rastillhörighet men samtidigt gemensam svensk etnicitet eftersom personen är uppvuxen med svenska infödda föräldrar. Adopterade är därför integrerade i de svenska samhället på ett unikt sätt (Hübinette & Tigervall, 2008). En andra generationens invandrare har en annan rastillhörighet men samtidigt gemensam svensk etnicitet eftersom personen går i inhemsk skola och interagerar med inhemska vänner. Blandras innebär att ens föräldrar har olika rastilhörigheter. Till exempel är en förälder vit och den andre svart. En blandras-person har då även en annan ras tillhörighet men gemensam svensk etnicitet. Frågorna handlar om vem man kan tänka sig att dejta.

Frågorna är följande:

5 Född i Madagaskar med svart hudfärg adopterades till Sverige som bebis och uppväxt i Sverige med svenska föräldrar.

6 Född i Sverige med svart hudfärg och uppväxt i Sverige med föräldrar från Eritrea.

7 Född i Sverige med svart hudfärg och uppväxt i Sverige med en förälder född i Sverige och en förälder född i Kenya.

8 Född i Tyskland med vit hudfärg adopterades till Finland som bebis och uppväxt i Finland med finska föräldrar.

9 Född i Finland med vit hudfärg och uppväxt i Finland med föräldrar från Island.

10 Född i Danmark med vit hudfärg och uppväxt i Danmark med en förälder född i Danmark och en förälder född i Jugoslavien.

Dessa frågor är formulerade utifrån var de fiktiva personerna är födda, uppväxta och var deras föräldrar är födda för att ge trovärdighet åt deras hudfärg och kulturella tillhörighet. I studien generaliseras att födelselandet i kombination med var föräldrarna är födda skulle ha något att göra med hudfärgen vilket det förstås inte behöver ha. Men beroende på om man är född i Finland eller Madagaskar genererar detta tankar som indikerar att man har vit hudfärg i högre utsträckning om man är född i Finland än om man är född i Madagaskar. På samma sätt blir född i Madagaskar en indikation på svart hudfärg. Länderna som användes i instrumenten baserades på vart de olika grupperna vanligast har för födelseland. Adoptionsbyrå och SCB användes för att ge trovärdighet år de svart svenska grupperna. Studierna av Lange & Westin (1997) och Cretser (1999) användes för att ge trovärdighet åt de vita som ej är svenska.

indikationer på kulturell tillhörighet. Uppväxt i Sverige ger en indikation på svensk kulturell tillhörighet och uppväxt i Finland ger en indikation på ej svensk kulturell tillhörighet. I studien generaliseras här också att uppväxten skulle ha något att göra med den upplevda gemensamma kulturella tillhörigheten vilket inte behöver vara fallet. Bara för att jag är uppväxt i Sverige behöver jag inte identifiera mig med alla svenskar utan kanske endast med människor till exempel från Skåne. Dessa korta fiktiva personbeskrivningar används sedan för att kunna jämföra vilka som blir mest valda för att se om vita svenskar föredrar att dejta dels svarta svenskar eller vita som inte är svenskar.

Det sista steget i utarbetandet av instrumentet är att säkerställa att frågornas formulering inte missuppfattas samt att göra en bedömning om frågorna är för svåra. Detta görs bäst i samråd med utomstående kollega menar Patel & Davidson (2003), vilket har gjorts i den här studien. Det är även viktigt att se över om alla frågorna verkligen behövs, om de verkligen är relevanta. Detta för att det inte ska bli tröttsamt att besvara enkäten. Detta är viktigt då det inte finns någon möjlighet att motivera personerna under själva genomförandet av enkäten. Om enkäten skulle ha för många frågor kan det leda till att personerna tappar intresse för att besvara enkäten (ibid.).

5.3.2 Intervjuguide

Intervjuguiden har konstruerats utifrån enkätsvaren för att kunna ge ny kunskap och fördjupa resultatet, det som enkäten bedömts att inte fånga upp, nämligen de bakomliggande faktorerna till varför vita svenskar väljer och sorterar som de gör eller inte gör. Inledningsvis börjar intervjuguiden med bakgrundsfrågor för att ingå i studien.

Frågorna är följande: 1 Vilket år är du född?

2 Vilken könsidentitet har du?

3 Uppfattar du dig själv och uppfattas du av andra att ha ett europeiskt utseende? 4 Är du uppväxt i Sverige och har svenska som modersmål?

Därefter kommer frågor som kretsar kring ras och etnicitet. Frågorna handlar om vilka respondenterna vill dejta, faktiskt har dejtat och sen vad som fick dem att välja just dem som de har dejtat. Tanken bakom denna ordningsföljd är att kunna genomskåda färgblinda tendenser. Till exempel om en respondent på första frågan beskriver att den kan tänka sig att dejta alla medan det i svar på andra frågan framgår att deltagaren har en tydlig homogen grupp som denna dejtar ur. Den tredje frågan ger mig möjlighet att få en inblick i varför deltagaren valde ur den eventuellt homogena gruppen.

Frågorna är följande:

5 Kan du beskriva vad som är viktigt för dig om du ska dejta någon? - Utseende och beteende, egenskaper.

6 Vilken typ av personer har du faktiskt dejtat? - Utseende och beteende, egenskaper.

7 Vad va det som gjorde att du valde just dessa personer? - Utseende och beteende, egenskaper.

Efteråt presenteras och genomförs en värderingsövning. Övningen går ut på att rangordna sex stycken olika fiktiva personbeskrivningar. Personbeskrivningarna beskriver ras och etnicitet i olika konstellationer. Personbeskrivningarna är baserade på de redan befintliga i enkäten. Denna rangordnings idé kom till för att ge fördjupning år enkätsvaren. I enkäten fanns det nämligen utrymme för att vara positivt inställd till alla, vilket kan vara ett resultat att det faktiskt är så. Det kan även vara ett resultat från att deltagarna fyller i svaren efter hur de önskar att framställa sig själva och bli sedda av andra som öppna och fördomsfria. Övningen har syftet att frånta deltagarna möjligheten att välja alla på första plats, samt att ha något konkret att diskutera utifrån. Förhoppningen är att uppnå en intressant diskussion om de bakomliggande bestämmande faktorerna för deltagarnas val. Även hur deltagarna förhåller sig till en indelning som baseras på ras och etnicitet. De olika fiktiva personbeskrivningarna ser ut som följande:

x Personen är adopterad från Madagaskar och har ett afrikanskt utseende. Hon/Han kom till Sverige som bebis och är uppväxt med svenska föräldrar. Hon/Han har svenska som modersmål.

x Personen är andra generationens invandrare och har ett afrikanskt utseende. Hon/Han är född och uppväxt i Sverige med föräldrar från Eritrea. Hon/Han har svenska som modersmål.

x Personen är blandras och har ett afrikanskt utseende. Hon/Han är född och uppväxt i Sverige med en förälder född i Sverige och en förälder född i Kenya. Hon/Han har svenska som modersmål.

x Personen är adopterad från Tyskland och har ett europeiskt utseende. Hon/Han kom till Finland som bebis och är uppväxt med Finska föräldrar. Hon/Han har finska som modersmål.

x Personen är andra generationens invandrare och har ett europeiskt utseende. Hon/Han är född och uppväxt i Finland med förändrar från Island. Hon/Han har finska som modersmål.

x Personen är blandras och har ett europeiskt utseende. Hon/Han är född och uppväxt i Danmark med en förälder född i Danmark och en förälder född i Jugoslavien. Hon/Han har danska som modersmål.

Efter eller under övningen ställdes eller integrerades följande frågor i samtalet (8, 9, 10). Dessa frågor är konstruerade för att belysa hur deltagaren resonerar kring sina val. Sista frågan (11) är en öppen fråga där deltagaren ombads att reflektera på det som diskuterats och spontant uttrycka vilka tankar som fötts hos dem. Den sista frågan fungerade även som ett sätt för mig att få feedback på forskningens tillvägagångssätt.

Frågorna är följande:

8 Berätta för mig hur du har resonerat när du har rangordnat personerna. 9 Hur kom det sig att du valde den här först?

- Hur tror du att den här personen ser ut, beter sig, har för egenskaper? 10 Hur kom det sig att du valde den här sist?

- Hur tror du att den här personen ser ut, beter sig, har för egenskaper?

11 I ett val mellan gemensamt utseende eller gemensam kulturell tillhörighet, vad skulle du välja i en dejting situation?

12 Öppen kommentar

- Funderingar som uppkommit? - Något att tillägga?

5.4 Tillvägagångssätt

Enkäterna skrevs ut i pappersform och genomfördes maj 2018 på Orkanenbiblioteket vid Malmö universitet. Platsen valdes ut baserat på att kandidatuppsatsen skrivs i Malmö och för att orkanenbiblioteket utgör en mötesplats för studenter. Det är inte ovanligt att bli tillfrågad om att delta i olika kandidatprojekt vid denna mötesplats. På det viset blir Orkanenbiblioteket en bra plats för att möta potentiella deltagare som studien är intresserad av och även för att personerna är tillgängliga på ett naturligt sätt. Personer valdes ut baserat på fenotyp som vit hudfärg. Detta gjordes i åtanke med att studiens urval ska anses som vita svenskar. Inget genomgående analyserande av de potentiella deltagarna gjordes, de första bästa tillgängliga tillfrågades först. Viktigt att poängtera här är att urvalet inte är slumpmässigt. Personerna som blev utvalda tillfrågades om de hade tid att fylla i en enkät som handlar om vem du kan tänka dig att dejta. De valda personerna tilldelades en penna och en papperskopia av enkäten. Medan de olika personerna besvarade enkäterna letade jag efter nya potentiella deltagare. Jag stod inte bredvid dem medan deltagarna fyllde i enkäterna. Anledningen till att inte stå bredvid var att vara tidseffektiv och även att inte störa resultaten med min närvaro. Enkäten tog lite olika lång tid att fylla i för olika deltagare. När jag upplevde att deltagarna var klara samlades enkäterna in. Vid insamlandet av enkäterna förekom det att deltagarna visade en nyfikenhet i ämnet och uttryckte det genom att vilja inleda en diskussion om vad jag redan hade läst in mig på i ämnet ifråga. De ville även veta hur de skulle kunna få ta del av den sammanställda slutprodukten. Enkätinsamlingen gjordes tills tio kvinnor respektive män hade deltagit. 30 potentiella deltagare tillfrågades varav 20 hade tid och var positiva till att besvara enkäten. Hela datainsamlingen tog tidsmässigt ca en timme.

När jag analyserade materialet framställdes först deskriptiv statistik, vilket är beskrivande data för att dels få en överblick och underlätta för vidare bearbetning. I varje enskild fråga klumpas svarsalternativen ihop och tolkas som att deltagaren i den enskilda frågan är antingen för eller emot att dejta den personen som beskrivs i frågan, detta är något som Patel

representerar att vara för. Svarsalternativen, Tar avstånd delvis & Tar avstånd helt representerar att vara emot. Detta gör på samtliga frågor. Sedan delas frågorna upp i två block, ett block som representerar gemensam rastillhörighet och ett som representerar gemensam kulturell tillhörighet. Det går att se vad deltagarna föredrar att dejta för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. När resultatet sammanställts och kommenterats av tidigare forskning övergår det till analysen där resultatet analyseras med den valda teorin.

Jag kom i kontakt med respondenterna för intervjuerna november 2019 via Universitetet. Vissa av respondenterna rekommenderade andra som kunde delta. Intervjuerna genomfördes på lite olika ställen bland annat på cafe eller på annan plats som respondenten och jag har kommit överens om. När vi väl träffades satte vi oss ner och småpratade lite för att lätta upp stämningen och bygga förtroende. Jag frågade om jag kunde banda intervjuerna med syftet att lättare kunna analysera och arbeta vidare med materialet. Detta tyckte samtliga var okej. Respondenterna informerades om att intervjun är helt anonym. Efter detta introducerade jag min utbildning som resulterade i en presentation av mitt avgränsade forskningsprojekt. Innan själva intervjun började definierades vad jag menar med dejting. Bandspelaren sattes igång. Intervjuerna utgick från intervjuguiden. Följdfrågor ställdes så att respondenterna kunde uttrycka sig mer tydligt och fördjupa sig i saker som bedömdes vara relevant för forskningsprojektet. Det inspelade av alla sex intervjuer är ca 40 minuter långt. Det fanns även före och efter prat som inte kom med i själva inspelningen. Jag antecknade vid behov.

Samtliga sex intervjuer har transkriberats ordagrant, vilket va ett tidskrävande och omfattande arbete. Översättningen från ljud till text skrevs ut i pappersform för vidare bearbetning. Jag har genomfört bearbetningsarbetet i tre moment med riktlinjer givna av Ahrne & Svensson (2013). Först sortera, sedan reducera och sist argumentera. Det innebär att utifrån den utskrivna transkriberingen sortera empirin för att hitta teman som respondenterna berör, för att sedan reducera eller sålla materialet utan att förlora materialets komplexitet och nyanser. Till sist har jag använt tidigare forskning för att föra en dialog med mitt egna empiri för att bygga välgrundade empiriskt underbyggda argument. Detta gjort och presenteras i resultatet av intervjuerna i fem teman. För att sedan analysera resultatet med hjälp av teorin i analysen.

Teorin används här i analysen för att förstå det empirin uppdagat på ett visst sätt, bildligt talat kan teorin ses som ett par glasögon som ser och belyser ett fenomen på ett visst sätt.

5.5 Studiens validitet och reliabilitet

Det kan vara svårt att veta att vi undersöker det vi avser att undersöka, dvs med god validitet, och samtidigt göra det på ett tillförlitligt sätt, dvs med god reliabilitet. Studiens instrument måste vara tillförlitlig för att vi ska kunna veta vad som mäts (Patel & Davidson, 2003), speciellt när mätningen handlar om så abstrakta fenomen som om det är gemensam ras eller gemensam etnicitet som är bestämmande för vem man vill dejta.

För att uppnå god validitet är det första steget att identifiera det som studien vill undersöka. Detta görs via det formulerade syftet med anknytande frågeställningar vilket är _{​att undersöka} vad som är viktigast av gemensam ras eller gemensam etnicitet i valet av vem man vill dejta. Det andra steget är att konstruera ett instrument som ska mäta det studien vill undersöka nämligen enkäten och intervjuerna med dess fiktiva personbeskrivningar som deltagarna ska ta ställning till om de vill dejta eller inte. I uppbyggandet av instrumentet är det viktigt att se över den så kallade innehållsvaliditeten (ibid.). Det innebär en logisk analys av innehållet i instrumentet som kan kopplas till den teoretiska ramen. Detta har gjorts genom att ha utvecklat begreppen som studien använder från litteraturgenomgången. Begreppet ras operationaliseras till hudfärg, svart och vit och etnicitet till vart man är uppväxt, modersmål och kulturell tillhörighet. Detta skedde mot bakgrund av att ras begreppet kan anses som kontroversiellt och även genom den av litteraturgenomgången påvisades oviljan bland människor att prata om ras. Begreppet etnicitet valdes även att inte användas direkt i instrumenten eftersom det används vardagligt för att uttrycka fenotypiska skillnader, vilket inte är etnicitet begreppets kärna och faktiska betydelse. Ytterligare en validitet som kallas för den samtidiga validiteten kan stärkas genom att man använder olika tekniker för att undersöka samma sak (ibid.), för att se om resultatet blir detsamma. Vilket denna studie gör genom mixade metoder.

God reliabilitet kännetecknas av om instrumenten kan motstå slumpens inflytande. Poängen är att om man skulle genomföra samma studie så ska samma resultat fås även vid det nya