jordbrukarfamilj. Familjen var knuten till ett av VI-skogens projekt och dess personal besökte oss ett antal gånger under vistelsen. Innan intervjun genomfördes hade vi under flera dagar pratat om hållbar utveckling och skogens arbete i området. Det var dessutom via VI-skogen som kontakten till jordbrukarfamiljen hade skapats. Vi hade också fått oss en extra rundtur på motorcykel för att närmare bekanta oss med området de arbetade i under denna period. Under dagarna hade de berättat mycket för oss och nu var det en dag kvar på vår landsortsvistelse när den inspelade intervjun ägde rum.
Innan intervjun började spelas in fick de information om inspelningsförfarandet och att ämnet var hållbar utveckling i Uganda. De hade fått reda på första frågeställningen vilken var ”vad tänker du på när du hör begreppet hållbar utveckling”?
När ordet ”ugn” används menas traditionellt sett en mycket stor gryta som står på tre tegelstenar. Mer effektiva sätt att laga mat är i de sk ”trä-spara-ugnarna”.
”Chairman” är benämningen på byns lokala ledare. Det var hos honom och hans familj som vi bodde.
F = Kvinnlig arbetare för VI-skogen. M = Manlig arbetare för VI-skogen. I = Intervjuare.
I: Vad är det viktigaste med ert jobb här på VI-skogen, sett utifrån begreppet hållbar
utveckling med inriktning på miljöfrågor?
M: När det gäller hållbar utveckling riktar vi in oss på att byarna skall kunna producera det
som de behöver utifrån den miljö som de verkar i. Byarna skall verka långsiktigt så att kommande generationer i framtiden skall kunna använda de resurser och fördelar som jorden ger oss.
F: I detta område jobbar vi under en viss tid, så när tiden är slut åker vi vidare till ett annat
område. När vi tränat upp människorna här om hur de kan ta vara på sin jord och plantera träd, samt hur de kan skapa marknader för sina produkter och när byarna ser fördelarna med att jobba på detta sätt, går vi vidare till ett annat område.
M: Innan vi åker ser vi till att människorna kan använda och producera från sin jord på ett
långsiktigt sätt. Vi planterar träd för att det har en positiv inverkan på jorden. Vi ser till att de får behålla jorden (tolkning: den odlingsbara jorden som inte skall eroderas bort i de häftiga
regnfallen eller i regnperioderna) och när vi ser att de kan använda våra kunskaper så byter vi till nästa område.
F: Och vad gör vi mestadels, vi ger dem inte träd. Vi tränar dem att samla in frön och hur man
behåller fuktigheten i marken. När vi åker vet människorna att varje gång de hugger ner så måste de plantera nytt, då har de teknologin. Då vet vi att de kan göra samma sak, fast utan vår support eller vår hjälp.
I: Det är väldigt bra. Så det viktigaste med ert arbete är att lära människorna i byarna hur man
använder jorden och planterar träd. Vad kan ni mer göra?
F: Vi lär dem också hur de kan reducera konsumtionen av träd. Vi har en ”trä-spara-ugn” som
istället för det vanliga sättet att laga mat med tre stenar som grund istället sparar på träanvändningen.
I: Så det är bättre ugnar kan man säga? M: Ja, har du sett en ”trä-spara-ugn”? I: Ja, jag har sett en sådan här i området.
M: Har du också sett en traditionell ugn med tre stenar? I: Ja.
M: Idén med ”trä-spara-ugnen” är att den är konstruerad så att den använder mindre trä när
man gör en brasa än med en traditionell ”trestensugn”. Ironiskt nog har vi sett att denna effektivisering leder till att människorna kan använda ugnarna under en längre tid. Detta ger därmed ändå ett överutnyttjande av skogen.
F: Ett annat alternativ är att tillverka biogas från kodynga. Vi tar kodyngan från korna och
lägger i en behållare och får gas. Därefter leder vi in gasen till huset. Resterna av dyngan används som gödsel på den odlingsbara marken. En annan miljömässig sak vi gör är tillverkning av briketter som vi gör av torrt material.
I: Jag har sett ett helt hus med sådana briketter och det verkar väldigt smart.
I: Hur ser ni på vattensituationen i byn?
M: När det gäller vatten så försöker vi göra vattnet tillgängligt. Många litar helt på klimatet
och om det inte regnar så har vi inte tillräckligt med vatten. Därför måste vi maximera utnyttjandet av vatten när det regnar. Vi lär byarna att samla och bevara vatten så de kan använda vattnet när det är vattenbrist under de torra perioderna. Vi gör undervattenstankar och samlar spillvatten för att användas under torrperioderna.
I: Jag har inte sett sådana tankar. M: Vi kan titta på en sådan.
F: Chairman tar med dig dit till en sådan i morgon bitti. I: Ja, vi kan göra det i morgon innan vi åker.
M: Du kan samla regnvatten från byggnader, eller samla överskottsvatten från marken som
djuren kan dricka av. Det andra vattnet kan användas inom hushållet för matlagning eller bakning.
I: Har ni uppfattat någon klimatförändring i området de senaste åren? F+M: Mmm.
I: På vilket sätt.
F: Tidigare hade vi två säsonger och nederbörden var regelbunden, men nu har vi
oregelbundenheter. Vi kan inte veta om hur det kommer att bli i morgon eller i framtiden. Ibland när jordbrukarna är mitt i säsongen kan de inte bibehålla sin skörd. De är oroade när de ser förändringarna. När de skall plantera träd eller sin säd utan att kunna skydda den så har de svårt att bedöma om det kommer att gå bra.
M: Tidigare kunde jordbrukaren förutspå klimatet så att barnen vid behov kan stanna hemma
från skolan. Då gör de i ordning ute på plantagerna när de vet att det kommer nederbörd. Dessa mönster var väl kända förut. Men nu kan man inte säga när det kommer att regna. Nu kan det regna utan att de kan förutspå hur det kommer att vara under morgondagen, eller den närmsta framtiden.
I: Ett riktigt problem alltså. M: Ett riktigt problem.
I: Om man frågar människorna på landsbygden, varför tror de att klimatet håller på att
förändras?
F: De kommer att ge ett rakt svar. Om de slutar hugga ner träd så blir det bättre. Det är den
anledningen de kommer att säga.
I: Då kan ni hjälpa dem att plantera nya träd.
M: Nu när du har huggit ner träd så vad kan du göra? Plantera och återställ det som tidigare
var där. Det är den absolut första lösningen, att återställa det som försvunnit. Genom att hantera marken som vi tidigare gjort och tänka långsiktigt kommer du att uppnå det du vill på ett hållbart sätt. Men om du tar bort skogen och träden blir avrinningen oförutsägbar och du vet inte vad som händer i framtiden.
Under en stund hörs det inte vad som sägs på ljudinspelningen pga lekande barn, djur och diverse andra ljud.
F pratar om att det är många fler sätt som de utbildar människorna. Det finns tankar om att
jobba mer ekologiskt samt att dessa tankar också finns i skolan.
M: Vi tittar också på agroforestry. Oavsett om du har lite eller mycket land kan du använda
idéerna med agroforestry. Du planterar träd och grödor. Men du måste göra det så att det blir en interaktion mellan träden, grödorna och djuren (boskapen). När du föder djuren tar du tillbaka näringen till fälten. Då kan du öka växtligheten av grödorna. Träden ger skydd för växtligheten och grödorna. Har du tittat på kaffeplanteringarna här på gården…
I: Ja…
Samtidigt som vi pratar om detta tänker jag på ett besök i Kampala på Ugandas agricultural research center några dagar tidigare. Där förordade de inte alls
agroforestry utan ville se ett mycket mer specialiserat jordbruk. Fördelarna skulle enligt dem vara att öka effektiviteten och handeln bönderna emellan. Syftet var att med mer gemensamma stordriftsfördelar få ett överskott som även kunde exporteras. De såg inte tillräckliga nackdelar med bl a riskerna som en monokultur skulle innebära. Däremot såg de att jordbrukarna hade en tendens att bli mer och mer individuella i sitt sätt att bruka jorden när resurserna och förutsättningarna försämrades.
M: Du kan få bränsle genom att ta några grenar av träden men du får också skydd för dina
grödor. Kaffet mår exempelvis bättre under träden än om det är helt exponerat för solen. Så på detta sätt får du bränsle till dig själv, du kan även sälja bränsle och du kan sälja mjölk eller ägg från dina djur. Du har allt du behöver.
I: Riktigt hållbart.
M: Detta är hur agroforestry fungerar i praktiken.
I: Jag har sett det här på gården. Det är riktigt bra. Dessa bönder lever riktigt hållbart. De
kanske inte är medvetna om det, men jag som kommer utifrån kan se det.
M: Vår förhoppning är att alla familjer skall ha det så här. Utmaningen är att många endast
har lite land och att de dessutom hyr marken som inte är deras egen.
Nu kommer kollegor till de intervjuade från VI-skogen. De skall vidare till andra gårdar och avslutningen på intervjun blir aningens snabbare än beräknat.
I: Jag vill tacka er för er medverkan och för den kunskap ni delat med er av till mig. M: Tack för att vi har fått interagera med dig. Det har varit ett bra samtal.