FN:s millenniemål nr 7 ur ett Ugandiskt perspektiv

(1)

C-uppsats, 15 hp

FN:s millenniemål nr 7 ur ett Ugandiskt perspektiv

– hållbar utveckling för människor runt norra Victoriasjön

Författare: Kristofer Samdell

Examinator: Hans Andrén Handledare: Bosse Hansson Termin: HT12

Ämne: Geografi

(2)

Förord

Jag har alltid trott på människans förmåga att fatta rationella beslut, särskilt på individuell nivå men även på kollektiv och global. Jag vill tro på en värld där makt används på ett sådant sätt så att mervärde skapas även för dem som befinner sig i periferin. Tänk om den för

tillfället starka väljer att fortsätta optimera sina resurser samtidigt som den svaga tillåts uppnå en sådan nivå att båda har möjligheter till lycka. Hur skulle det vara att leva i en sådan värld?

Ur rimlighetssynpunkt förespråkar jag inte en altruistisk värld på global nivå. I människans väsen finns en framåtanda, en slags önskan att på flertalet outgrundliga sätt få det bättre. Med denna utveckling skapas naturliga skillnader vilka i sin tur på ett positivt sätt ytterligare kan skynda på utvecklingen. Utveckling i sig har en positiv underton. Problemet är när

skillnaderna blir stora samtidigt som de svagaste lever under sådana förutsättningar att de svårligen kan uppnå lycka, eller i vissa fall ens ha möjlighet att existera.

I denna uppsats är inte bara utveckling målet i sig utan utvecklingen skall ske enligt vissa premisser. Den skall ske på ett sådant sätt att det även fungerar i framtiden. Dessutom skall utvecklingen leda till att människor får det bättre. Då pratar jag om hållbar utveckling.

Personligen behagas jag av tanken med hållbar utveckling sett utifrån ett globalt

utvecklingsperspektiv. Samtidigt är jag väl medveten om min i västvärlden ekonomiska särställning. Vi är mycket väl utvecklade, men lever vi hållbart?

(3)

SAMMANFATTNING

FN:s millenniemål nr 7 ur ett Ugandiskt perspektiv - hållbar utveckling för människor runt norra Victoriasjön

Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur verkligheten ser ut i Uganda utifrån FN:s millenniemål nummer 7- säkra en hållbar utveckling. Syftet är också att ta reda på om det skett några klimatförändringar och hur dessa i så fall påverkar landets hållbara utveckling.

Med millenniemål nummer 7 avgränsas uppsatsen till några utvalda indikatorer. Begreppet hållbar utveckling förklaras ur ett holistiskt perspektiv. Konsekvenser av klimatförändringar riktar sig mot nederbörd och temperatur kopplat till jordbruk.

För att uppnå syftet genomfördes en enkätundersökning samt intervjuer under en resa till Uganda i februari 2012. Med ytterligare teoretiska studier inhämtades kunskaper för att beskriva och förstå hur verkligheten ser ut i Uganda utifrån olika parametrar och perspektiv.

Resultatet visar att många trender i Uganda går mot det bättre. Det gäller speciellt frågor om dricksvatten. Andra trender går åt det motsatta hållet där andelen skog kontinuerligt minskar.

Koldioxidutsläppen ökar vilket utifrån helhetsbegreppet hållbar utveckling med sitt generationsperspektiv är en dålig trend, även då ökningen i Uganda sker från en låg nivå.

Med FN:s millenniemål sker ett övergripande internationellt arbete för att världens fattiga ska få det bättre. Utifrån åtta mål, varav ett av dem gäller att säkra en hållbar utveckling görs insatser både på global och lokal nivå. Detta för att försöka uppnå en generell hållbar

utveckling som leder till att människor får det bättre. En av uppgifterna är att försöka reducera de antropogena utsläppen av koldioxid. Målet gäller utsläppsminskningar, samt en anpassning till de rådande klimatförändringarna. Med förändringar i klimatet följer åtskilliga utmaningar varav försvårad matproduktion är en. I Uganda har undersökningspopulationen upplevt ett förändrat klimat sett till både nederbörd och temperatur. Majoriteten tycker att förändringarna lett till sämre möjligheter för landets jordbrukare och samhället i stort. Med

hjälporganisationer som VI-skogen kan utvecklingen snabbare gå åt rätt håll. Finansieringen av VI-skogen sker via Sida och ideella insatser. Genom olika insatser har människor

möjlighet att både på ett globalt och nationellt, men även lokalt plan göra skillnad.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Problemformulering ... 2

1.3 Syfte och frågeställningar ... 6

2 METOD ... 7

2.1 Vetenskapligt förhållningssätt ... 7

2.2 Urval ... 8

2.3 Enkäten ... 8

2.3.1 Enkätens innehåll ... 9

2.3.2 Utskrift och förändring av enkäten ... 10

2.3.3 Praktiska förutsättningar under enkätgenomförandet ... 10

2.4 Reliabilitet och validitet ... 11

2.5 Etik ... 12

2.6 Avgränsningar ... 13

3 HÅLLBAR UTVECKLING OCH MILLENNIEMÅLEN ... 15

3.1 Utveckling ... 15

3.2 Lärande för hållbar utveckling ... 16

3.3 Hållbar utveckling ... 16

3.3.1 De tre dimensionerna av hållbar utveckling ... 17

3.3.2 Hållbar utveckling som definition ... 19

3.4 Hållbar utveckling – historik och internationella initiativ ... 19

3.5 Millenniedeklarationen ... 23

3.5.1 UDNP (United Nation Development Program) ... 23

3.5.2 Mäta utveckling med hjälp av millenniemålen ... 23

3.5.3 Tillstånd, trender och utmaningar ... 25

3.6 FN:s millenniemål nr 7 ... 26

3.7 Berörda organisationer ... 27

3.7.1 Sida ... 27

3.7.2 VI-skogen ... 28

3.7.3 WWF ... 29

3.7.4 IPCC ... 29

4 RESULTAT ... 31

(5)

4.1 Enkäten ... 31

4.1.1 Enkätresultat ... 31

4.2 Intervjuerna ... 40

4.2.1 Intervjuresultat ... 40

4.3 Millenniemål nr 7 på nationell nivå ... 42

5 ANALYS ... 46

5.1 Enkäten ... 46

5.2 Intervjuerna ... 49

5.3 Millenniemål nr 7 på nationell nivå ... 49

5.4 Övergripande analys ... 50

6 DISKUSSION ... 52

REFERENSER ... 56

Litteratur ... 56

Elektroniska källor ... 56

Muntliga källor ... 58

Bilder ... 59

BILAGA 1: Diskussion på Brussels Airport inför enkätgenomförandet ... 60

BILAGA 2: Ugandaenkäten utskriven på svenska ... 62

BILAGA 3: Ugandaenkäten utskriven på engelska ... 64

BILAGA 4: Official list of MDG indicators ... 66

BILAGA 5: Semistrukturerad intervjuguide ... 68

BILAGA 6: Utskriven intervju med personal från VI-skogen ... 69

BILAGA 7: Utskriven intervju med en jordbrukare på landsbygden ... 73

(6)

1 INLEDNING

1.1 Bakgrund

Vill du följa med till Uganda nästa år? Min rektors fråga blev inte bara ett angenämt avbrott i vardagen utan även ett år av förväntan med intressanta möten, inspirerande tankar och olika förberedelser. Skolan var i färd med att söka ett stipendium från det internationella

programkontoret¹ för att sedan genomföra en resa till Uganda i regi med Den Globala Skolan.

Vi hade än så länge inte fått vår ansökan godkänd, men bara att ansöka och motivera vår medverkan var tillräckligt inspirerande och gav positiv energi.

Resans finansiering sköttes strukturellt av Den Globala Skolan som via olika projekt delvis är finansierad av Sida. Totalt åkte fem enheter från västra Sverige med lärare, rektorer,

verksamhetschefer och politiker. Övergripande tema var internationalisering och lärande för hållbar utveckling. Som en röd tråd genom resan fanns det generella utvecklingsbegreppet.

Innan resan genomfördes fick vi tre utbildningstillfällen där syftet var att vi skulle förbereda oss så bra som möjligt. Under totalt fem dagar breddades våra perspektiv och den kommande resans innehåll fylldes med potentiella möjligheter. Deltagarna delades in i grupper där varje grupp valde ut ett av FN:s millenniemål som fördjupningsområde. I min grupp valde vi millenniemål nummer 7- hållbar utveckling. Med staden Entebbe som bas (se figur 1)

placerades grupperna geografiskt utifrån valt millenniemål under vår landsbygdsvistelse. Min grupp hamnade i en by som låg i området Mpigi, vilket är beläget mellan Kampala och Masaka. Där samarbetar och utvecklas vår värdfamilj tillsammans med den svenska hjälporganisationen VI-skogen. Utan kontakten med VI-skogens skulle vårt besök inte ha varit genomförbart.

Under förberedelseträffarna ingick också samtal om de farhågor som de medverkande hade.

Många såg problem med att vara borta så pass länge från verksamheten (totalt 19 dagar varav 13 arbetsdagar). Andra kunde tycka att malaria, difteri och andra sjukdomar var aningens besvärande. Någons bekymmer rörde flygresan, medan jag själv oroade mig för att under nästan tre veckor inte längre vara del i en 1,5 årig flickas liv. Att min fru skulle komma ihåg mig var jag inte orolig för, vilket också gällde min 4 åriga son. Är man däremot 1,5 år händer det så mycket i ett barns utveckling med olika framsteg och skapandet av tillit varpå vår frånvaro var min största farhåga. Utveckling tar tid och är en kontinuerlig process där man

1 http://www.programkontoret.se/sv/Om-oss/

(7)

varken kan rationalisera eller effektivisera bort delar av helheten. Sett till resans alla intryck och erfarenheter är hemkomsten och återföreningen med familjen ett bestående minne.

Kanske vet jag nu vad hållbar utveckling betyder för mig?

1.2 Problemformulering

Hur verkligheten ser ut idag är en process av tidigare förändringar. Dessa förändringar

beskrivs gärna av oss människor som att det har skett en utveckling. Livet på jorden utvecklas kontinuerligt utefter de förändringar som sker, stora som små. Människans utveckling är ett exempel på hur förändringar över tid skapat skiftande levnadsvillkor för i princip allt levande på vår jord. Sett till antalet individer och dess påverkan på vår jord har människan haft en enorm utveckling. Från att sedan starten ha levt utifrån omgivningens bärkraft till att gradvis öka i antal har vi utvecklats och blivit mer och mer anpassade, tekniskt kunniga och slutligen intellektuellt sett överlägsna övriga arter på vår jord. Vad är det då som skiljer människorna från djuren? Frågan borde kunna resultera i mer än en C-uppsats i både naturvetenskap, religion eller andra antroposofiska ämnen. I tidningen forskning och framsteg betonas

”låtsasleken” där människan på ett abstrakt och kreativt sätt försöker föreställa sig olika

Figur 1: Karta över Uganda.

(Källa:

http://www.thecommonwealth.org/YearbookHomeInte rnal/139552/)

(8)

resultat av en konkret sak eller händelse². Utan att fastna i ett försök med att beskriva mänskliga utvecklingsorsaker kan man konstatera att jordens befolkning (nästan) alltid varit kontinuerligt växande³. Sedan den industriella revolutionen har vi dessutom mångdubblat vår befolkning och samtidigt förändrat vårt sätt att leva. Vårt mer resurskrävande levnadssätt, våra konsumtionsmönster och olika sätt att skaffa tillgångar, skapar betydande skillnader och förutsättningar för människorna på vår jord.

Under de senaste decennierna har vi utvecklats kunskapsmässigt ur ett globalt perspektiv där vi idag inte bara har vetskap om olika förhållanden eller missförhållanden på jorden. Vi har dessutom öppnat ögonen med ökat engagemang och direkta åtgärder som syftar till att människor ska få det bättre. Om det är tillräckligt många som gör tillräckligt mycket låter jag vara osagt. Frågan är också varför vi skapat, upprätthåller och framhäver ett system som för vissa leder till framgång medan andra hamnar i misär? Utan att normativt ta ställning borde frågans karaktär med dess innehåll kunna ligga till grund för diskussioner av lite djupare art.

Kanske lever vi ändå i den bästa av världar som optimisten hävdar, medan pessimisten fruktar att optimisten har rätt.

Med stor befolkningsökning på vår jord följer både nytänkande och belastningar då alla människor vill leva ett bra liv. Efter andra världskrigets slut grundlades strukturer som ska verka på internationell nivå och fungera övergripande gentemot länderna på nationell nivå.

FN skapades med syftet att verka för fred, mänskliga rättigheter och rättvisa⁴. Senare skrevs även miljötänkandet in i FN:s stadgar. Med insikten om jordens ändliga resurser samt den biologiska mångfaldens betydelse för naturens livsuppehållande bärkraft, hamnar miljön högre upp i maktstrukturen och den politiska agendan.

Hållbar utveckling är ett begrepp som vuxit fram ur miljörörelsen i sin strävan att uppnå ett sätt att leva där dagens behov blir tillfredsställda samtidigt som förutsättningarna för kommande generationer förblir goda. Med hållbar utveckling ligger en positiv och framåtskridande klang där utvecklingen ges en riktning och ett mål. Utvecklingen som är långsiktigt hållbar ska ske utifrån ett mänskligt perspektiv där människorna får det bättre.

Under ett antal internationella möten har konkreta mål satts upp för att kunna mäta och

2 http://fof.se/tidning/2008/3/latsasleken-skiljer-oss-fran-andra-djur

3 Goudie, Andrew, (2000), The Human Impact on the natural environment, Blackwell Publishers, Oxford, sid 12-15.

4 http://www.fn.se/fn-info/om-fn/fns-historia/

(9)

beskriva utvecklingens tillstånd och trender i världen. FN:s millenniemål är åtta konkreta mål med tillhörande delmål och indikatorer som årligen beskriver verkligheten och utvecklingen i världen ur ett globalt perspektiv. Millenniemålen syftar till att förbättra livet för de fattiga i världen och kan ses som ”världens löfte till de fattiga”. Med mål som syftar till att utrota extrem fattigdom och hunger, minska barnadödligheten, bekämpa sjukdomar och ge utbildning för alla barn, kan världen med millenniemålen ur ett mänskligt perspektiv

utvecklas åt det bättre. Det sjunde målet handlar om att säkra en hållbar utveckling. Vad som menas med begreppet hållbar utveckling bör definieras, men går vi i denna riktning blir världen med stor sannolikhet en bättre plats att vara på för väldigt många människor.

Vilka är människans primära behov? Denna fråga kan man fundera över utan att med säkerhet finna entydiga svar. På global nivå borde man kunna ge förslag som överrensstämmer med stora delar av mänskligheten. Sett utifrån varje unik individ blir svaret med stor säkerhet just individuellt. Med Maslows behovstrappa i bakhuvudet kan jag konstatera att de första stegen på den femgradiga skalan nästan per automatik är uppfyllda tack vare att jag föddes i ett rikt och väl utvecklat land. Jag kan dessutom fundera, önska och reflektera över hela

behovstrappan vilket under liknande omständigheter inte är förunnat stora delar av vår världs befolkning. Tänk vilken utveckling som skett när människor får växa upp för att under livets gång försöka definiera det subjektiva begreppet lycka.

För att uppnå en hållbar utveckling på global nivå kan vägen vara globala strukturer liknande FN och millenneimålen. På ett globalt plan figurerar olika maktfaktorer såsom politik, biståndsprojekt och handelssystem med olika produktions- och konsumtionsmönster. I grund och botten ligger dock människors åsikter, vilja och engagemang. För att politiker, företag, organisationer och nationer ska påverkas kan den enskilda människan utöva sin makt. Detta genom att framföra sina synpunkter eller på något sätt visa att det spelar roll hur omgivningen agerar och reagerar i olika frågor. I vårt demokratiska samhälle har varje unik människa värdet en röst, men genom opinionsbildning, aktiv konsumtion eller andra engagemang kan vi på ett mer direkt sätt förändra vår verklighet. Olika hjälporganisationer ger möjligheten för den enskilda människan att mer konkret försöka göra skillnad. Under högtider som

exempelvis julen exponerar sig flera hjälporganisationer i diverse medier. De verkar under hela året, med gör bedömningen att ökad exponering i samband med jul är en god investering.

Är det så att människorna i Sverige får ändrade prioriteringar under julen där tankar som berör välbefinnandet hos andra människor får större utrymme?

(10)

På Röda Korsets hemsida kallar man sig ”världen största humanitära nätverk” och verkar för att människor ska få det bättre⁵. SOS Barnbyar är likt röda korset inriktat på sociala frågor men riktar sig mot barnens behov. Andra organisationer som Greenpeace, WWF och Naturskyddsföreningen är inriktade på miljömässiga frågor. Delar av min resa till Uganda genomfördes i samarbete med VI-skogen. De jobbar med länder runt Victoriasjön och

fokuserar både på en fungerande miljö samt sociala frågor. Alla dessa alternativ har som syfte att skapa bättre utvecklingsmöjligheter och leder därför i riktning mot hållbar utveckling.

Behöver vi jobba mot hållbar utveckling vare sig det är globalt eller lokalt? Det beror på hur verkligheten ser ut. Att beskriva en verklighet kan man göra med information som presenteras på olika sätt. Ett känt uttryck lyder att det finns tre sorters lögner; Det är lögn, förbannad lögn och statistik. Med siffror ska man därmed handskas ytterst varsamt. Våra bilder av hur

verkligheten ser ut bygger sällan på enbart siffror, även om lite rådata ibland skulle kunna minska eventuella missuppfattningar, överdrivna påståenden eller generaliserade bilder. I många människors mentala bilder av verkligheten är istället den mediala bilden dominerande.

Där förekommer Afrika ofta i negativa sammanhang och området Afrika söder om Sahara är för många symboliserat med fattigdom och svält. Det Uganda jag besökte är mer

mångfacetterat än så. Det svåra är att beskriva verkligheten på ett åskådligt sätt trots att det finns hur mycket information som helst att tillgå i vårt kunskapssamhälle. Sedan världsbanken släppt sina siffror fria⁶ har program som Gapminder på ett nytt sätt fört fram dagens

verklighet i Afrika. Många tillstånd är fortfarande besvärliga, men i 2012 års Afrika går många trender åt rätt håll.

Dagens Uganda skulle kunna beskrivas som framtidens och möjligheternas land. Även om utvecklingen går framåt på många sätt, finns det hotbilder. Den globala ekonomins roll i sammanhanget kan ses både med positiva och negativa ögon. Ett starkt hot är uppblossade konflikter och avsaknaden av fred. Ett annat stort generellt hot är klimatförändringarna. I Uganda livnär sig stora delar av befolkningen som i huvudsak egenproducerade bönder.

Marginalerna är små och avkastningen direkt avgörande för landets möjligheter att livnära sin befolkning. Hur verkligheten ser ut med ett eventuellt förändrat klimat är något som blir av yttersta vikt när det gäller landets fortsatta utvecklingsmöjligheter. Med sökordet

5 http://www.redcross.se/om-oss/

6 http://www.dn.se/nyheter/varlden/varldsbanken-slapper-alla-siffror-fria

(11)

”svältkatastrof” på Google handlar de första sökträffarna om västra och östra Afrika. Den första träffen kommer från Rädda Barnens hemsida. Där kan man från september 2009 läsa att torka och konflikter lett till en hotande svältkatastrof för 20 miljoner människor⁷. Noterbart är också konstaterandet att tidigare perioder av svår torka numer verkar komma i

treårsintervaller istället för tidigare 9-12 årsintervaller. De senaste fyra åren ska även de årstidsbundna regnen ha mattats av eller uteblivit helt. Är det så att klimatförändringarna redan idag påverkar länders möjligheter till hållbar utveckling? Detta är inte den enda rapporteringen om hunger och svält. Under de senaste åren har flertalet rapporter om svältkatastrofer lagts fram. Året 2012 drabbades västra Afrika hårt av torkan och från Röda Korsets hemsida framgår att 18 miljoner människor berördes⁸. Denna gång angavs endast torkan som huvudorsak.

Ur ovanstående resonemang växer frågor fram i problemformuleringen som berör hur Uganda påverkas av ett eventuellt förändrat klimat. Är landet beroende av ett stabilt klimat för att utvecklas? När det gäller landets utveckling behöver man beskriva den verklighet som landet befinner sig i idag. Hur färdas Uganda mot hållbar utveckling och vad är egentligen hållbar utveckling ur ett Ugandiskt perspektiv? Uppsatsens frågeställningar utgår från FN:s

millenniemål för att kunna avgränsas och definieras.

1.3 Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur verkligheten ser ut i Uganda utifrån FN:s millenniemål nummer 7- säkra en hållbar utveckling. Syftet är också att ta reda på om det skett några klimatförändringar och hur dessa i så fall påverkar landets hållbara utveckling.

För att uppnå syftet utgår uppsatsen från följande frågeställningar.

- Vad är FN:s millenniemål och vad innebär begreppet hållbar utveckling?

- Hur ser verkligheten ut i Uganda utifrån FN:s millenniemål nummer 7- säkra en hållbar utveckling?

- Vilka konsekvenser kan man se av ett eventuellt förändrat klimat i Uganda?

7 http://www.rb.se/press/nyheter/Pages/Svaltkatastrof-hotar-20-miljoner-manniskor-i-ostra-Afrika.aspx

8

http://www.redcross.se/teman/sahel/?closepopup=%c3%84r+100+kr/m%c3%a5n+en+katastrof+f%c3%b6r+dig?

(12)

2 METOD

För att svara på uppsatsens syfte och frågeställningar använder jag mig dels av teoretiska studier och dels av en datainsamling som skedde vid fältarbetet i Uganda. De teoretiska studierna utgår från olika tryckta material som böcker, utbildningsmaterial, artiklar och rapporter. En betydande del är information hämtad från Internet.

Vid insamlingen av data användes både kvalitativa och kvantitativa studier. Som kvalitativ studie valdes intervjuer, medan en enkät användes i den kvantitativa insamlingen. Trost menar att de kvalitativa studierna kan användas som förstudier till de kvantitativa⁹. Det kan även vara tvärtom. Till de kvalitativa intervjuerna användes en semistrukturerad intervjuguide¹⁰ (se bilaga 5). Under tiden enkäterna samlades in genomfördes också intervjuerna. Insamlandet av data skedde under en tvåveckorsperiod i februari 2012. Syftet med den kvalitativa intervjun är att ta reda på vilka åsikter, tankar eller funderingar människorna i Uganda har. Den

kvantitativa enkäten har mer som syfte att ta reda på hur många, eller hur vanligt det är med vissa åsikter¹¹. Resultaten kan då med fördel bearbetas numeriskt och därefter redovisas med lämplig statistisk metod¹².

2.1 Vetenskapligt förhållningssätt

Uppsatsens vetenskapliga förhållningssätt är hermeneutiskt¹³. Syftet är att studera, tolka och förstå det utvalda undersökningsområdet. Vad menas med förståelse? Att förstå något innebär att ”kunna beskriva, förklara och se konsekvenserna av de samband som existerar mellan olika företeelser, skeenden och handlingar i naturen och i det mänskliga livet”¹⁴. Området hållbar utveckling är ett stort begrepp och behöver studeras utifrån ett holistiskt perspektiv som bygger på förståelse för helheten och helheten sett i relation till de olika delarna. Då är det hermeneutiska förhållningssättet en bra utgångspunkt.

Patel och Davidsson skriver på sid 26 i Forskningsmetodikens grunder att ”hermeneutikern menar att det går att förstå andra människor och vår egen livssituation genom att tolka hur mänskligt liv, existens, kommer till uttryck i det talade och skrivna språket samt i människors

9 Trost, Jan, (2007), Enkätboken, Studentlitteratur, Lund, sid 23.

10 Trost, Jan, (2010), Kvalitativa intervjuer, Studentlitteratur, Lund, sid 71-74.

11 Trost, Jan, (2007), Enkätboken, Studentlitteratur, Lund, sid 23.

12 Bjereld, R., m.fl., (1999), Varför vetenskap?, Studentlitteratur, Lund, sid 108.

13Patel, R., Davidson, Bo., (1994), Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur, Lund, sid 23-28.

(13)

handlingar och i mänskliga livsyttringar. De menar också att människor har intentioner, avsikter, som yttrar sig i språk och i handling, och som det går att tolka och förstå innebörden av”. Ett exempel på detta hermeneutiska förhållningssätt är förståelsen av varför det bland en del människor i Uganda individuellt sett sker skogsavverkning, trots att skogsavverkningen kollektivt sett för allas bästa borde upphöra. Ett hermeneutiskt förhållningssätt innebär att intressera sig för människornas upplevda situation¹⁵. Då handlar frågor i enkäten om hur människorna upplever problemet med skogsavverkningen och inte exakt om hur mycket skog som försvunnit.

Uppsatsens utformning och typ är deskriptiv. Med deskriptiv menas att uppsatsen främst är beskrivande av den verklighet som råder när det gäller hållbar utveckling i Uganda. Den vetenskapliga grunden som uppsatsen vilar på är till stor del empirisk¹⁶. Kunskaperna från de kvalitativa och kvantitativa insamlingarna är hämtade från verkligheten och bygger på de observationer, intryck och erfarenheter jag fått under resan i Uganda.

2.2 Urval

Uganda är ett land som år 2011 hade drygt 34 miljoner invånare¹⁷. Vid genomförandet av både enkäterna och intervjuerna användes främst ett icke-slumpmässigt bekvämlighetsurval¹⁸. Detta val motiveras av att vistelsen i Uganda genomfördes i grupp med ett förbestämt

program. Jag visste inte heller i förväg hur fritt jag själv skulle kunna påverka insamlandet av data. Sett till variabeln genus var intentionen att använda ett strategiskt urval¹⁹. Detta lyckades då 21 av de svarande var kvinnor och 20 var män. Totalt besvarades enkäten av 32 vuxna och 9 barn. De båda intervjuerna genomfördes med en kvinna och två män.

2.3 Enkäten

Enkäten skulle genomföras i ett land som för mig på förhand var helt okänt. Innan resan hade vår grupp ett antal förberedelseträffar. Med en förmodad annorlunda kultur och helt olika vardagsförutsättningar var det viktigt att skapa en enkät som åtminstone teoretiskt på förhand hade goda chanser att bli lyckad. En misslyckad datainsamling skulle vara direkt förödande, eller med omvänt tankesätt ge en ny möjlighet att återigen besöka det som efter resan visade

15 Bjereld, R., m.fl., (1999), Varför vetenskap?, Studentlitteratur, Lund, sid 66-67.

16Patel, R., Davidson, Bo., (1994), Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur, Lund, sid 16-17.

17 http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Uganda/Befolkning-Sprak

18 Trost, Jan, (2007), Enkätboken, Studentlitteratur, Lund, sid 31-32.

19 Ibid. sid 33-34.

(14)

sig var ett fantastiskt land. Enkäten är uppbyggd med frågor som är utvalda utifrån hur människor kan tänkas beskriva sin verklighet i Uganda. Exempelvis pratar de troligen hellre om nederbörd än luftfuktighet. Frågorna är också utvalda utifrån vad jag uppskattade skulle kunna ha realistisk möjlighet att undersöka. Jag tror exempelvis inte att Ugandierna vet exakt hur mycket skog som har avverkats i Uganda. Däremot kan de med större sannolikhet svara på frågan om det tycker att skogsavverkningen är ett problem i Uganda, samt också göra en personlig värdering om hur stort problemet är.

Många svarsalternativ i enkäten är attityd- eller åsiktsfrågor²⁰. När det gäller frågor om t ex hur nederbörden har förändrats gör jag antagandet att enskilda personer inte kan ge svar på detta om syftet är att få ett exakt svar. För att få ett exakt svar bör man istället gå till den Ugandiska motsvarigheten till SMHI. Under resan var ett sådant besök inte möjligt att genomföra. De svarande utgår istället från sin egen referensram då de gör bedömningen om nederbörden ökat eller minskad i olika grad.

Enkäten är utformad med en hög standardiseringsgrad²¹. Frågorna ställdes i exakt samma ordning vid alla enkätinsamlingar. De flesta frågorna har fasta svarsalternativ varför även struktureringsgraden är hög. I svaren kan man då enligt Patel och Davidsson lätt skapa jämförelser samt göra generaliseringar om resultatet²².

2.3.1 Enkätens innehåll

Enkäten utgår från FN:s millenniemål nummer 7 vilket handlar om att ”säkra en hållbar utveckling”²³ (se bilaga 2). Frågeområdena valdes ut utifrån tre av de tio indikatorer som FN har satt upp för att visa hur världen ligger till för att lösa problemet med att säkra en hållbar utveckling²⁴ (se bilaga 4). De utvalda indikatorerna berör följande områden. Bevarandet av skog (7.1) och vattensituationen när det gäller dricksvatten (7.8). Koldioxidutsläpp (7.2) berörs dels som en indikator till det sjunde millenniemålet. På en annan nivå berörs

koldioxidutsläppens påverkan på jordens klimat.

21 Patel, R., Davidson, Bo., (1994), Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur, Lund, sid 60-62.

22 Ibid. sid 61.

23 http://www.millenniemalen.nu/

24 http://www.mdgmonitor.org/goal7.cfm

(15)

Med ständigt ökande antropogena utsläpp av växthusgaser motiveras enkätens frågor som berör om och i så fall vilken typ av klimatförändringar människorna upplever sig har skett i Uganda. Klimatmässigt behandlar enkäten temperatur och nederbörd, men även människornas kunskaper om lokala och globala klimatförändringar. Jordbrukssituationen tas upp eftersom den är oerhört central när det gäller hållbar utveckling i Uganda. Jordbruket som i princip sker utan konstbevattning är beroende av ett gynnsamt och förutsägbart klimat. En stor del av befolkningen, ca 70 % jobbar inom jordbruket och då främst i småjordbruk vilka förser landets befolkning med mat, samt står för 40 % av landets export²⁵.

2.3.2 Utskrift och förändring av enkäten

Enkäterna skrevs ut i Sverige innan de kunde testas på plats i Uganda. Jag gjorde antagandet att det skulle vara svårt att få goda möjligheter till utskrifter på plats i Uganda. Innan enkäten skrevs ut provades den på två testpersoner i Sverige. Därefter översattes den till engelska (se bilaga 3). Under resan ner till Uganda provades enkäten på ytterligare en testperson (se bilaga 1). Väl nere i Uganda gjordes ytterligare tester av enkäten innan genomförandet. Dessa tester medförde förändringar av hur enkäten skulle genomföras. Som jag misstänkte var det inte möjligt att skriva ut nya enkäter på plats i Uganda varpå den ursprungliga enkäten användes.

De förändringar som gjordes var följande:

• Fråga nummer 1 blev den sista frågan.

• Fråga nummer 2 behandlar endast dricksvatten och inte sanitet.

• Fråga nummer 8 förtydligades med ordet ”felling trees” istället för bara ordet

”felling”.

• Fråga nummer 9 begränsades till att markera maximalt två alternativ, istället för att markera alla.

• Slutligen omformulerades fråga 1 enligt följande. ”Jämför den ekonomiska,

miljömässiga och sociala hållbara utvecklingen. Då tycker jag att frågor som handlar om miljö i Uganda har…”

2.3.3 Praktiska förutsättningar under enkätgenomförandet

I Uganda vistades jag ofta i grupp och hade mestadels ett fastställt schema vilket var

begränsande sett till möjligheterna att göra önskvärda individuella utsvävningar. Det innebar att jag hade tydliga och begränsade ramar inför genomförandet av enkäten. Eftersom enkäten genomfördes i Uganda var det en nödvändighet att den översattes till engelska. I de fall där de

25 http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Uganda/Jordbruk-Fiske

(16)

svarande var väl bevandrade i det engelska språket skötte jag själv frågeförloppet. I vissa fall läste och fyllde de helt själva i enkäten. I andra fall läste jag frågorna högt tillsammans med de svaranden varpå de sedan själva fyllde i sina svar. Det kunde även vara så att jag själv läste och fyllde i svaren. I de fall där de svaranden inte kunde engelska översatte en guide frågorna till det lokala språket varpå guiden själv fyllde i svaren. Till guiderna visar jag stor

tacksamhet och utan deras hjälp hade vissa delar av datainsamlingen inte kunnat genomföras.

Under insamlingen av både enkäterna och intervjuerna valde jag att så mycket som möjligt försöka inta rollen som känd deltagande observatör²⁶. På landsbygden var det en förutsättning att de intervjuade såg mig i denna roll. En ytterligare förutsättning visade sig vara att

enkätinsamlingarna fick ske i närvaro av byns lokala ”chairman”. Vid flertalet av de övriga enkätinsamlingarna var mina Ugandiska guider närvarande vilka gav de intervjuade en ökad känsla av mig som känd observatör. Hela tiden var jag dock noga med att visa mig opartisk och utan någon form av grupptillhörighet. En viss tveksamhet fanns ändå ibland gentemot mig som ”mzungo”²⁷, vilket kan ha påverkat insamlingsförfarandet. Att bortse från den intervjueffekt som alltid finns med vid ett insamlingsförfarande vore att blunda för det självklara i sammanhanget.

2.4 Reliabilitet och validitet

Med god reliabilitet menas att insamlingen av data sker på ett sådant sätt så att resultatet blir detsamma om man gör om insamlingsförfarandet vid ett senare tillfälle²⁸. Enkäten är gjord med i huvuddel fasta frågealternativ i en tydlig typografi. Det gör att precisionen blir hög bland de svarande då det är lätt att fylla i frågealternativen. Att ha god reliabilitet är viktigt för att få ett tillförlitligt resultat. För att en undersökning dessutom ska vara valid är

reliabilitetskravet nödvändigt, vilket det inte är i det omvända fallet²⁹.

Eftersom enkäten först är skriven på svenska för att sedan översättas till engelska finns en risk att reliabiliteten försämras. Detta gäller även med min egen kommunikation på engelska i dialog med de svarande. I Uganda gjorde de väldigt skiftande tillfällena och miljöerna för

26 Patel, R., Davidson, Bo., (1994), Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur, Lund, sid 82-84.

27 Egen observation och tolkning: Begreppet ”mzungo” är människornas, eller framför allt barnen sätt att beskriva en vit person som lever på ett sådant sätt och har en sådan ekonomi att hen har möjlighet att besöka dem, men där det omvända förhållandet inte råder. Vissa hävdade att det räcker med att vara vit, medan andra menade att det har att göra med pengar och makt varpå även äldre ugandier med uppfattad hög status kan kallas

”mzungo”.

(17)

genomförandet av enkäterna att reliabiliteten självklart måste beaktas. En del människor, speciellt ute på landsbygden pratade inte engelska i tillräcklig utsträckning för att god

kommunikation skulle uppnås. Då jag inte kan det Ugandiska språket och var beroende av en god kommunikation med guiderna blev objektiviteten på förhand ett eventuellt problem. Att de lokala guiderna blev väl insatta i enkäten var en nödvändighet. Tillsammans gick vi noga igenom enkätens innehåll och struktur. Dessutom genomförde vi en provintervju där jag och de två guiderna registrerade intervjusvaren parallellt. Syftet var att öka reliabiliteten. Vi fick näst intill identiska svar vilket gör att den sk interbedömarreliabiliteten får antas vara god³⁰.

God validitet innebär att enkäten mäter det som är relevant i sammanhanget³¹. Området hållbar utveckling är stort men frågorna är anpassade efter vald avgränsning. Vill man t ex ta reda på hur vattensituationen har förändrats de senaste åren ska frågan behandla just detta och inte t ex om det har byggts nya brunnar, eller om nederbörden har förändrats. Med god

validitet behöver man alltså veta och fokusera på vad man mäter, medan reliabiliteten fokuserar på hur mätningarna genomförs.

2.5 Etik

Det Ugandiska samhället skiljer sig på många sätt om man jämför med det svenska. De kulturella skillnaderna medgav en osäkerhetsfaktor vid genomförandet av enkäterna. Därför försökte jag ha ett förhållningssätt som var både inlyssnande och hänsynstagande för att på så sätt minska risken att kränka eller förarga någon. Det gick inte bara att exempelvis gå fram till någon på landsbygden med enkätpappret i handen och förvänta sig ett objektivt svar. På landsbygden var det mycket viktigt att byns lokala ledare, byns ”chairman” var med oss vid första besöket. Med sin närvaro godkände han informellt kommunikationen mellan oss och människorna i byn.

På landsbygden var bostäderna ibland av väldigt låg ekonomisk standard. Det hände mer än en gång att jag tyckte det var opassande att vid första och troligen enda mötet ta upp och genomföra enkäten. Där valde jag att istället använda ögon och öron för att ta del av de många härliga, inspirerande och ibland förfärliga intryck resan gav. Dessa intryck finns inte med i datainsamlingen, men finns kvar som ett berikande minne av resan som helhet.

30 Patel, R., Davidson, Bo., (1994), Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur, Lund, sid 87.

31 Ibid. sid 102-103.

(18)

2.6 Avgränsningar

Av de åtta uppsatta millenniemålen fokuserar uppsatsen på mål nummer sju vilket är att säkra en global hållbar utveckling i världen. Det sjunde målet betraktas utifrån ett Ugandiskt

perspektiv. Det generella begreppet hållbar utveckling tas upp sett ur ett holistiskt perspektiv.

Här avgränsas uppsatsen till att beskriva och förklara vad hållbar utveckling är, samt hur begreppet skapats och växt fram i en internationell värld.

På Internetsidan millenniummålen.nu kan man utförligt ta del av information från alla millenniemålen. Ska en uppsats behandla alla de aspekter som är definierade av UNDP behöver den vara på en betydligt högre nivå än motsvarande denna C-uppsats. Det gällde för mig att göra tydliga avgränsningar storleksmässigt, men också innehållsmässigt där jag var tvungen att fundera över vad som var möjligt att undersöka. Exempelvis är det ytterst svårt att undersöka förhållanden i slumområden, vilket är ett av fyra delmål i millenniemål nr 7.

Dessutom skulle jag inte ha möjlighet att visats i Uganda under sådana former på det sätt jag genomförde resan.

Uppsatsen tar upp dricksvattenproblematiken, vilken också är vanligt förekommande när olika källor på ett kortfattat sätt ska beskriva mål nr 7. Att säkra en miljömässigt hållbar utveckling innebär också att beröra begreppet biologisk mångfald. Detta område var med i testenkäten som genomfördes innan jag åkte ner till Uganda. Frågorna om biologisk mångfald togs dock bort dels ur utrymmesskäl, men framför allt eftersom jag gjorde bedömningen att det skulle bli svårt att få in reliabla svar. En förutsättning för biologisk mångfald är

förekomsten av livsutrymme. Då är istället skogsavverkningen med som initialt påverkar den biologiska mångfalden. Skogsavverkningen är också med som en av indikatorerna i

millenniemål nummer 7.

Uppsatsen fokuserar också på klimatförändringar. Dessa är åtminstone delvis skapade av koldioxidutsläpp, som är en indikator när det gäller att säkra en miljömässigt hållbar utveckling. I enkäten såg jag ingen möjlighet att undersöka lokala eller globala

koldioxidutsläpp. Istället riktar jag in mig på de klimatförändringar som växthusgaser likt koldioxid bidrar till att skapa med förändrade temperatur och nederbördsmönster. Eftersom landet har en låg urbaniseringsgrad och en stor del är beroende av jordbruket som

inkomstkälla blir klimatet en viktig parameter när det gäller hela landets hållbara utveckling.

(19)

Storleksmässigt ville jag ha en smidig, effektiv och tillförlitlig enkät som inte tog mer än maximalt 30 minuter att genomföra. Detta gjorde att jag begränsade layouten till ett A4 papper med dubbelsidig text. Storleksavgränsning av enkäten medgav plats för 10 frågor med vilka delar av uppsatsens syfte kan uppnås. För att få djupare kunskap användes kvalitativa intervjuer och teoretiska studier.

(20)

3 HÅLLBAR UTVECKLING OCH MILLENNIEMÅLEN

I detta avsnitt fördjupas begreppen utveckling och hållbar utveckling. Avsnittet behandlar också bakgrunden och framtagandet av millenniemålen. Historik ges om hur miljötänkandet växt fram på den internationella arenan och skapat den grund i vilken millenniemålen och begreppet hållbar utveckling befinner sig i idag.

3.1 Utveckling

Begreppet hållbar utveckling står som underrubrik i uppsatsens titel och genomsyrar hela arbetet. Hållbar utveckling är ett stort begrepp som inte är entydigt definierat. Inte heller ordet utveckling är enkelt att definiera. Utveckling av vadå blir en logisk följdfråga. Är utveckling bra eller dåligt, eller kan den vara både och i en icke-binär glidande skala? Går utvecklingen alltid framåt, eller ska den ses som ett tillstånd i vilket rörelser kan ske parallellt i flera dimensioner. Att utveckling sällan enbart är linjär med en förbestämd förståelig

riktningskoefficient är något som kan antas med hög sannolikhet. Däremot är det svårare att bedöma om någon har tolkningsföreträde till vad som är bra eller dålig utveckling. Har utveckling med makt att göra, dels i starten som katalysator och dels i efterhand likt en domares hegemoni?

Ser man enbart till ordet utveckling har det enligt nationalencyklopedin skiftande betydelse i olika vetenskaper. Inom biologin är utveckling ”förändringar av organismers ärftliga

egenskaper genom tiden”³². Då handlar det plötsligt om begreppet evolution. För många år sedan läste jag en skönlitterär bok med rymden som tema. Där användes begreppet evolution som ett sätt att mäta hur långt vi människor kommit i vår utveckling. I bokens story fanns besökande rymdvarelser som såklart hade en i jämförelse med oss människor överlägsen teknologi. De skulle på något sätt snabbt bli medvetna om hur långt den mänskliga

civilisationen kommit i sin utveckling. Den första frågan till människorna blev då huruvida de upptäckt evolutionen eller inte. Evolution är alltså utveckling i sig, men insikten och

kunskapen om begreppets innebörd, blir också det en måttstock på utveckling. I

nationalencyklopedin står det följande om utveckling. ”Utveckling antas oftast ske från ett lägre och mer odifferentierat tillstånd till ett högre, bättre och mer differentierat”³³. Ser man till ordet differentiera som ett verb innebär det att dela upp, särskilja, skapa variation eller åstadkomma skillnader i. Substantivet differentiering översätts som uppdelning eller

32 NE Nationalencyklopedin AB, (2009), Malmö – sökord: utveckling

33 Ibid.

(21)

Figur 2: Lärande för hållbar utveckling.

(Källa: se bilder i referenser.)

nyansering³⁴. I Svenska Focus innebär utveckling en ”process varvid något förändras och ofta blir mer komplicerat eller värdefullt”³⁵. Utveckling kan inte likställas med termen förändring som är mer värdeneutral. I utvecklingen är förändringen enbart en process som i sin tur leder till något som förhoppningsvis kan anses vara bättre. Med hållbar utveckling sker en

förändring som är durabel, bärkraftig och som leder till att något blir bättre än tidigare.

3.2 Lärande för hållbar utveckling

Det finns en otalig mängd förslag på vad hållbar utveckling är. Under förberedelseträffarna med Den Globala Skolan inför resan till Uganda användes olika källor från exempelvis internationella programkontoret och skolverket. Där betonades pedagogiskt sett primärt lärande för hållbar utveckling. Ur en temaskrift

på skolverkets hemsida skriver de på sidan 5 att

”hållbar utveckling handlar om frågor som rör värde, moral, mänskliga rättigheter, demokrati, delaktighet, jämställdhet, etnicitet, makt, samhälleliga intressekonflikter och vår relation till naturen”³⁶. Bilden om lärande för hållbar utveckling (se figur 2) har jag själv sett på olika föreläsningar om hållbar utveckling anordnade av

skolverket. Den finns också med i temaskrifter utgivna av internationella programkontoret och komplexiteten samt variationsbredden av begreppet är slående. Ämnesövergripande integrering med en mångfald av pedagogiska metoder, delaktighet, kritiskt tänkande och demokratiska värderingar är begrepp som kännetecknar lärande för hållbar utveckling³⁷. 3.3 Hållbar utveckling

I statens offentliga utredningar (SOU 2004:104) betonas det gemensamma ansvar som är grundläggande i begreppet hållbar utveckling. Det är dessutom inte bara mellan dagens människor utan också mellan kommande generationer. Primärt är inte enbart maximerad ekonomisk tillväxt ett tecken på utveckling, även om denna parameter på många sätt kan

34 Walter, Göran, (2000), Bonniers synonymordbok, Albert Bonniers Förlag, Stockholm – sökord: differentiera och differentiering

35 Svenskan i Focus (1986), Nordstedts Tryckeri, Stockholm – sökord: utveckling

36

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.97791!/Menu/article/attachment/larande_om_hallbar_utveckling_temas krift.pdf

37 Internationella programkontoret - Den Globala Skolan, (2011), Lärande för hållbar utveckling, JG Media 21, Stockholm, sid 4.

(22)

hänga ihop med mänsklig utveckling. Hållbar utveckling handlar om att människor ska få det bättre³⁸. För att uppnå mänsklig utveckling behöver man veta vad som är människors behov.

Eftersom hållbar utveckling berör alla människor på jorden ser man till de grundläggande behoven. I ett informationsmaterial från WWF beskrivs de grundläggande behoven som

”tillräckligt med mat och vatten, skydd mot väder och vind, skydd mot våld och sjukdomar, tillgång till utbildning, möjlighet att försörja sig, rättvisa och vänner”³⁹.

3.3.1 De tre dimensionerna av hållbar utveckling

Hållbar utveckling kan sammanfattas och förenas i tre aspekter vilka är de ekologiska, sociala och ekonomiska⁴⁰. Denna uppdelning i tre delar (se figur 3 och 4) återfinns i många källor och kan anses vara väl förankrad. Olika aktörer betonar olika delar av aspekterna. Stabil

ekonomisk tillväxt är en aspekt. Demokrati och jämställdhet samt en väl fungerande natur är ytterligare två. Vikten av helhetstänkande är central varvid för hög fokus eller till och med uteslutande av någon aspekt reducerar eller helt omöjliggör utveckling på ett hållbart sätt.

Figurerna nedan visar på ett grafiskt sätt både den hållbara utvecklingens tre dimensioner samt dess komplexitet och beroende av helhetsperspektiv.

På WWF:s hemsida beskrivs de tre dimensionerna mer ingående⁴¹. Social hållbarhet handlar enligt WWF om demokrati, rättvisa, jämlikhet och mänskliga rättigheter. Mänskligt

välbefinnande skapas med trygghet, delaktighet, integration och kultur. Även moral och etik, omsorg och livskvalitet är betydande sociala aspekter.

38 Statens offentliga utredningar, (2004), SOU 2004:104, XBS Grafisk service, Stockholm, sid 32-34.

39 Världsnaturfonden WWF, (2009), Hållbar utveckling för lärande – inspirationsskrift för universitetslärare, sid 6

40http://www.wwf.se/utbildning/1287043-esd-sverige-vad-r-hllbar-utveckling-tre-dimensioner

41 Ibid.

Figur 3: Hållbar utveckling.

Figur 4: Hållbar utveckling.

(23)

Den ekonomiska hållbarheten är enligt WWF ett förhållningssätt genom att vara sparsam med de resurser vi har. Man ska inte förbruka hela kapitalet utan istället ta av avkastningen.

Avkastningen eller vinsten ska fördelas rättvist mellan generationerna och mellan länder och folkgrupper. Ny resurssparande teknik, investeringar och subventioner av hållbart framtagna produkter, samt miljövänlig skattepolitik innefattas i den hållbara ekonomiska dimensionen.

Ur en skrift från internationella programkontoret betonas frågor om handelsaspekter mellan individer, företag, organisationer och länder. Det viktiga är de konsekvenser som blir för både miljö och mänskliga förhållanden i utbytet mellan varor och tjänster⁴².

Ekologisk hållbarhet handlar enligt WWF om livsuppehållande system med väl fungerande ekosystem och stor biologisk mångfald. De ska inte bara nyttjas utan även bevaras och beskyddas. WWF menar att allt i naturen har sitt berättigande och betonar de gratistjänster som naturen tillhandahåller som exempelvis naturlig vattenrening, pollination av insekter samt filtrering av UV-strålar.

Målet med hållbar utveckling är enligt WWF att ”människor ska få ett så bra liv som möjligt utan att skada andra människor eller omgivande natur och samhälle i tid och rum”. För att uppnå detta har vi mål, medel och ramar. Den sociala hållbarheten är målet med utvecklingen, förutsatt att den sker inom de ekologiska ramarna. Till sin hjälp för att uppnå de sociala målen används den ekonomiska dimensionen som ett medel. Slutligen står ekologin för ramarna.

En ytterligare aspekt, som dock inte räknas som dimension är kulturell hållbarhet. Enligt UNESCO (FN:s organ för utbildning, vetenskap och kultur) kan världen inte uppnå hållbar utveckling om vi inte tänker på de olika kulturer, livsstilar och attityder olika människor har.

Med kultur menas beteende och handlande, relationer och vanor, identitet och värderingar, med vilka beslut fattas runt frågor om de övriga tre dimensionerna. Allt hänger ihop i ett holistiskt sammanhängande system.

En mer modern beskrivning av hållbar utveckling finns på svenska FN-förbundets hemsida.

Via hänvisning till Lunds Universitet beskrivs begreppet enligt följande. ”Arbetet med hållbar utveckling är en process utan färdig lösning, där grunden är helhetssyn, dialog och kritiskt

42 Internationella programkontoret - Den Globala Skolan, (2011), Lärande för hållbar utveckling, JG Media 21, Stockholm, sid 3-4.

(24)

tänkande”⁴³. Världssamfundet har enats om att hållbar utveckling är en vägledande princip mot jordens långsiktiga globala utveckling.

3.3.2 Hållbar utveckling som definition

Hållbar utveckling har ingen entydig definition. Begreppets olika delar ser också ut att kunna divergera över tid. Ska man ändå försöka ge begreppet en enda definition blir valet följande citat från Bruntlandrapporten (1987) – Vår gemensamma framtid⁴⁴.

”Hållbar utveckling kan definieras som en utveckling som möter behovet hos nuvarande generation utan att kompromissa med möjligheten för framtida generationer att tillgodose sina behov.”

3.4 Hållbar utveckling – historik och internationella initiativ

Hur har begreppet hållbar utveckling växt fram? Historiskt sett skapades begreppet och fick sitt internationella genomslag i samband med miljöfrågor på internationella möten. I detta avsnitt beskrivs därför några viktiga internationella möten från 70-talet och framåt som på ett globalt plan handlar om hållbar utveckling. Under ett av dessa möten skapades de

millenniemål som ligger till grund för denna uppsats.

1962 kom den amerikanska marinbiologen Rachel Carson ut med boken Tyst vår. Boken blev en miljömässig väckarklocka inte bara i USA, utan i stora delar av världen⁴⁵. Den tidens miljöfokus var inriktat mot kemikaliernas väg ut i naturen med kemiska hot som kvicksilver och DDT. Under 1960-talet växte intresset för miljöfrågor. Detta ökande folkliga engagemang resulterade i ett antal större officiella konferenser där FN-konferensen i Stockholm 1972 blev ett genombrott för miljöfrågorna. Tidigare hade fred, fattigdomsbekämpning och mänskliga rättigheter funnits med på FN:s agenda men från och med nu betonades även natur och miljö.

Inom FN fanns sedan några år UNDP (United Nations Development Program) och samma år skapades FN:s miljöprogram UNEP (United Nations Environmental Program) med

högkvarter i Nairobi⁴⁶.

43 http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/utveckling-och-fattigdomsbekampning/hallbar-utveckling-/

44 http://www.un-documents.net/our-common-future.pdf, sid 41.

45 http://www.regeringen.se/sb/d/12525/a/147480

46 Statens offentliga utredningar, (2004), SOU 2004:104, XBS Grafisk service, Stockholm.

(25)

År 1981 introducerades begreppet hållbar utveckling av Lecter Brown⁴⁷, amerikansk miljövetare och författare. Två år senare tillsattes en grupp ledd av Gro Harlem Bundtland med uppdraget att analysera de kritiska miljö- och utvecklingsfrågorna. 1987 publicerades den så kallade Brundtlandrapporten och begreppet hållbar utveckling blev internationellt känt.

Nu betonas de tre aspekterna ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Även den globala dimensionen, samt generationsperspektivet betonades i rapporten med underrubriken

”vår gemensamma framtid”.

1992 samlade FN världens ledare i Rio de Janeiro. Rio-konferensen som även kallades Earth Summit var den än så länge största internationella konferensen i sitt slag. Deltagare var både representanter för regeringar, kommuner, näringsliv och frivilligorganisationer. På mötet skapades bland annat en detaljerad handlingsplan för arbetet med hållbar utveckling, agenda 21. Här betonades det lokala, regionala och nationella arbetet för global hållbar utveckling⁴⁸. I samband med Riomötet lades grunden för klimatkonventionen (United Nations Convention on Climate Change, UNCCC), vilken senare antogs 1994. Varje år träffas de 194 länder som har undertecknat konventionen för nya förhandlingar. Dessa möten sker på olika platser i världen och betecknas COP (Conference of the parties). De beslut som tas grundar sig på studier gjorda av den internationella expertgruppen IPCC. Konventionen är inte bindande men ledde fram till det bindande Kyotoprotokollet, vilket är en del av klimatkonventionen.

Klimatkonventionen finns till för att motverka hotet om globala klimatförändringar, vilka med stor sannolikhet är orsakade av människans utsläpp av fossila bränslen⁴⁹.

1997 slöts Kyotoprotokollet (COP3) som är en internationellt bindande överenskommelse.

Kort förklarat ska i-länderna minska sina utsläpp av växthusgaser med 5,1 % under åtagandeperioden 2008-2012. För att uppnå klimatkonventionens intentioner är Kyotoprotokollet ett första steg. Protokollet trädde i kraft först år 2005 efter att Ryska federationen året innan ratificerat protokollet. Senare det året hölls det första mötet (Meeting of the Parties, MOP) mellan de undertecknande parterna som då stod för 61 % av världens utsläpp av växthusgaser. Mötena hålls idag i samband med klimatkonventionens möten (COP). Protokollet är ratificerat av 191 länder, där bl a USA inte finns med och där Canada år

47 http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/utveckling-och-fattigdomsbekampning/hallbar-utveckling-/

48 Statens offentliga utredningar, (2004), SOU 2004:104, XBS Grafisk service, Stockholm.

49 http://www.naturvardsverket.se/Start/EU-och-Internationellt/Internationella- miljokonventioner/Klimatkonventionen-och-Kyotoprotokollet/

(26)

2011 blev första land att dra sig ur överenskommelsen. Protokollet upphör att gälla år 2012.

50.

2000 antogs millenniedeklarationen. Utförligare beskrivning finns i avsnitt 3.5. 2007 hölls en klimatkonferens i Bali (COP13). På detta möte skapades ”Bali Road Map” som innehöll en rad framtidsbeslut för att nå en säker klimatmässig framtid. 2009 hölls klimatmötet i Köpenhamn (COP15), men redan långt tidigare såg man att det skulle bli problem när det gäller att nå konsensus i många viktiga frågor. Under mötet fattades inte de beslut som skulle tas i den färdplan som togs fram vid Balimötet två år tidigare⁵¹. Ett av målen var att enas om avtal för att stabilisera den globala uppvärmningen till högst 2 grader över förindustriell nivå. Det frivilliga Köpenhamnsackordet undertecknades dock av 138 länder⁵².

2010 var det dags för klimatmöte i Cancún (COP₁₆). I de viktiga frågorna var det svårt att hitta kompromisser mellan världens länder. Exempelvis ville USA att utvecklingsländerna skulle ha internationellt mätbara mål om utsläppsminskningar. Kina däremot ville se mycket mer av samarbetet med överföringen av teknik och pengar från de utvecklade länderna, samt att denna överföring ska vara mätbar internationellt. Utan dessa krav tillgodosedda var inte länderna villiga att ta på sig några ytterligare åtaganden⁵³. En framgång med mötet var att löften om minskade utsläpp formellt blev en del av FN-processen, samt att

Köpenhamnsmötets mål om en tvågradig ökning blev ett mål för FN att sträva mot⁵⁴. När det gäller klimatmässiga åtgärder befinner vi oss i en ständigt föränderlig situation. Det mål som sattes upp 2010 om en ökning på maximalt två grader är idag två år senare diskutabelt ur en rimlighetsaspekt. World Bank (världsbanken) har nyligen släppt en rapport som istället för två grader befarar en dubbelt så stor ökning på upp till fyra grader utifrån dagens förutsättningar.

Koldioxidhalten ökar med nästan 2 ppm/år och har fram tills idag ökat från ca 278 ppm till 391 ppm (september 2012) sett från förindustriell tid⁵⁵.

50 http://www.ne.se/lang/klimatkonventionen

51 http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/utveckling-och-fattigdomsbekampning/fn-och-klimatforhandlingarna- /2009-cop15-i-kopenhamn/

53 http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/utveckling-och-fattigdomsbekampning/fn-och-klimatforhandlingarna- /2010-cop16-i-cancun/

55 The World Bank, (2012), Turn down the heat – Why a 4°C world must be avoided, Potsdam Institute for Climate Impact Research and Climate Analytics, Washington

(27)

2011 hamnade klimatmötet i Durban (COP17). Durbanpaketet innebar en överenskommelse för en andra åtagandeperiod under Kyotoprotokollet (2013-2017) och ska diskuteras vidare i Qatar 2012. Ett stort antal länder stöder paketet medan USA, Ryska federationen och Japan motsätter sig både utsläppsminskningar av växthusgaser och uppföljning av utsläppsnivåer.

Efter mötet blev Canada första land att dra sig ur Kyotoprotokollet⁵⁶. På mötet i Durban togs beslutet från Cancún om att inrätta en grön klimatfond. Med omkring 100 miljarder kronor årligen ska klimatrelaterade åtgärder finansieras i utvecklingsländer. Syftet är både att minska utsläpp och möta klimatförändringarna. En färdplan som ska gälla alla parter som skrivit under FN:s klimatkonvention ska också tas fram till år 2015 för att träda i kraft 2020⁵⁷.

2012 var det tjugo år sedan mötet i Rio. FN höll återigen möte om hållbar utveckling i Rio under namnet Rio+20 (detta var inget COP-möte). Innehållet var grön ekonomi,

fattigdomsbekämpning och ramar för de regler som styr hur arbetet fortgår med hållbar utveckling (det institutionella ramverket). Syftet med mötet var inte bara att utvärdera åren som gått sedan det första mötet, eller diskutera framtida frågor. Syftet var också att säkra framtida politiskt engagemang⁵⁸. 2012 sker klimatkonferensen i Doha, Qatar (COP₁₈ och CMP₈). På UNFCCC:s hemsida kan man läsa om nyckeldokument vilka är

klimatkonventionen, Kyotoprotokollet, Bali Road Map samt överenskommelser från

Cancún⁵⁹. Sett från nyhetsrapporteringen från tv och nyheter efter mötet var det generellt en hel del bistra miner. Positivt är att Kyotoprotokollet antagits för en ny åtagandeperiod, även om fler länder ställer sig utanför den nya överenskommelsen⁶⁰.

Begreppet hållbar utveckling fortsätter sätta sin prägel på den internationella kartan. Det globala miljöarbete som världen förhoppningsvis kan enas under påverkar inte bara den generella utvecklingen i världen utan även FN:s millenniemål och åtskilliga andra faktorer.

Vad som händer i framtiden är svårt att förutse, men att världen kommer att fortsätta utvecklas kan vi vara säkra på.

57 http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Miljo-och-klimat/Vad-blev-resultatet-av-FNs- klimattoppmote-i-Durban-2011/

58 http://www.regeringen.se/sb/d/3807/a/67263

59 http://unfccc.int/meetings/doha_nov_2012/meeting/6815.php

60 http://www.naturvardsverket.se/Start/EU-och-Internationellt/Internationella- miljokonventioner/Klimatkonventionen-och-Kyotoprotokollet/

(28)

3.5 Millenniedeklarationen

Millenniemålen togs fram i samband med millenniedeklarationen som antogs på FN:s toppmöte i New York år 2000. Till mötet samlade FN med generalsekreteraren Kofi Annan sina dåvarande 191 medlemsstater. 147 av dem deltog med sina stats- eller regeringschefer viket betonade mötets tyngd. Inför millennieskiftet hade FN tidigare anordnat flertalet konferenser och toppmöten som handlade om fattigdomsbekämpning, mänskliga rättigheter och miljö. Det började bli dags att gå från ord till handling när det gäller global utveckling.

Noterbart är att alla FN:s medlemsländer enades om att det finns ett kollektivt ansvar för en positiv utveckling i världen. För att detta kollektiva ansvar ska kunna efterlevas och uppföljas skapades åtta mätbara utvecklingsmål vilka kom att kallas millenniemålen. Varje år kommer FN ut med sin årliga rapport om hur arbetet fortgår med att uppnå millenniemålen. 2015 ska målen vara uppnådda sett från 1990 som startår⁶¹. Millenniedeklarationens globala innehåll är både politiskt och moraliskt bindande, även om den som andra deklarationer inte är juridiskt bindande. Texten är skriven i vi-form och betonar både globalt samarbete och ansvar. ”Vi förbinder oss att förverkliga allas rätt till utveckling och att befria hela mänskligheten från nöd”⁶².

3.5.1 UDNP (United Nation Development Program)

FN:s millenniemål är framtagna av UNDP, som är FN:s utvecklingsprogram. UNDP

grundades 1965 och har som syfte att minska global fattigdom och skapa förutsättningar för en global utveckling i världen. Detta gör man genom att tillsammans med länderna bl a jobba mot miljöförstöring, minska fattigdomen, stärka demokratin samt förebygga och lösa

konflikter. Övergripande teman i allt arbete är mänskliga rättigheter, jämställdhet och kvinnors rättigheter. När det gäller millenniemålen har UNDP ansvar för att samordna och koordinera insatser på både nationell och global nivå. Helen Clark är UNDP:s högsta chef och ska se till att FN:s arbete blir effektivt och att biståndet i världen används på ett så bra sätt som möjligt⁶³.

3.5.2 Mäta utveckling med hjälp av millenniemålen

Precis som med begreppet hållbar utveckling finns det ingen entydig definition om hur man mäter utveckling i världen. Genom att använda FN:s millenniemål får man ett globalt verktyg

61 http://www.millenniemalen.nu/malen-2/sa-kom-malen-till/

62 http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/utveckling-och-fattigdomsbekampning/millenniedeklarationen/

63 http://www.millenniemalen.nu/om-oss/

(29)

för att mäta utveckling. Millenniemålen kan kort sammanfattas som ”världens löfte till de fattiga” och är åtta mål med syftet att förbättra livet för de fattiga i världen. Alla mål är mätbara och går kontinuerligt att utvärdera på både nationell och global nivå. Utvärderingen sker genom att titta på målens olika delmål och indikatorer⁶⁴. Delmål och indikatorer finns i bilaga 4. Målen är följande:

Millenniemål 1: Utrota extrem fattigdom och hunger Millenniemål 2: Grundskoleutbildning för alla barn

Millenniemål 3: Främja jämställdhet och öka kvinnors makt Millenniemål 4: Minska barnadödligheten

Millenniemål 5: Förbättra mödrahälsan

Millenniemål 6: Bekämpa hiv/aids, malaria och andra sjukdomar Millenniemål 7: Säkra en hållbar utveckling

Millenniemål 8: Utveckla ett globalt partnerskap för utveckling

Alla mål har tillhörande bilder vilka ska förtydliga dess innerbörd. Bilderna är liksom målen hämtade från svenska FN-förbundets hemsida⁶⁵. Hur har det nu gått, utvecklas världen till det bättre? För att svara på denna fråga kan man delvis använda den fysiska tillämpningen av Schrödingers katt⁶⁶. Svaret kan alltså samtidigt vara både ja och nej. Utvecklingen i världen har i varierad grad gått i positiv riktning sett till vissa parametrar, medan utvecklingen gått i negativ riktning sett till andra parametrar.

Många framsteg har gjorts och några delmål har redan uppnåtts. Detta gäller exempelvis målen om fattigdom, rent dricksvatten och jämställdhet i grundskoleutbildning. Andelen människor på jorden som lever på mindre än 1,25 dollar per dag har sjunkit från 47 till 24 procent. 2 miljarder fler har fått tillgång till rent dricksvatten och ungefär lika många pojkar som flickor börjar i grundskolan. Andra delmål ser svårare eller näst intill omöjliga att klara av fram till 2015. Jordens utsläpp av växthusgaser fortsätter öka och är idag 40 % högre än 1990. Biståndsnivån faller för första gången på länge och endast fem länder bidrar med minst 0,7 % av sin BNI till bistånd. I UNDP:s årliga rapport The Millennium Development Goals Report 2012 finns alla utvecklingsmålen noga utförligt beskrivna. Vill man istället ha en

64 http://www.millenniemalen.nu/malen-2/

65 http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/utveckling-och-fattigdomsbekampning/millenniemalen/

66 http://fof.se/tidning/2003/1/schrodingers-kattungar