När det gäller huruvida eleverna känner att de hittat sitt framtida yrke och om de gjort ett val som leder i rätt riktning så kan man ana att en del elever kommer att ställas inför problem. Endast 60 % uppgav att de vet vad de vill arbeta med i framtiden vilket bekräftar de alarmerande siffrorna från skolverket69 om avhopp och ofullständiga betyg. En motsägelsefull observation jag gjorde var att 84% ändå känner att de gjort rätt val. Min fundering kring detta är hur man kan veta att man gjort rätt val om man inte vet vad man vill. Är det en temporär landningsbana medan man funderar vidare på vad framtiden kan tänkas erbjuda. I figur 12 visas att det finns en något större tilltro till framtiden om man har ett tänkt yrke att studera mot än om man inte har det. Skillnaden är dock inte så stor som grafen nedan låter påskina. En helt annan tolkning till detta
67
Vägvalet 2004, s9
68
I valet och kvalet (2008), s 48
69
http://www.skolinspektionen.se/Om-oss/Press/Pressmeddelanden/Varannan-elev-gar-inte-i-mal-- gymnasieskolorna-maste-gora-mer/
42
motsägelsefulla resultat är att de som valt teoretiska program känner att de har gjort ett korrekt val utan att för den skull veta vilket specifikt yrke de studerar till.
FIGUR 12 - Skillnader mellan de elever som valt respektive inte valt framtidsyrke i hur de ser på framtiden
Överlag var framtidstron stor bland ungdomarna trots allt som skrivits om massarbetslöshet och liknande bland ungdomar. En förklaring till detta kan vara att regionen som undersökningen är gjord i är en industriort med en historiskt sett låg arbetslöshet. Fram till nu har det alltid funnits gott om arbetstillfällen.
I vägvalet 2004 så är det framtida yrket en faktor som väger tungt när eleverna väljer utbildning. Närmare 67% av de elever som intervjuats uppgav att detta spelat stor roll för deras val. Det finns en viss skillnad mellan mina resultat och deras resultat, men förmodligen beror det mer på hur frågorna är ställda än något annat. Jag hade inte med detta som ett alternativ bland de faktorer som avgjort elevens val, vilket Svenskt Näringsliv hade. I min undersökning så valde jag att ställa några fördjupande frågor om deras yrkesidentitet och framtidstro. Det hade förmodligen sett annorlunda ut om jag inkluderat en valmöjlighet att värdera vägen mot ett framtida yrke i min undersökning.
Spår av Erikson
Finns det då spår av Eriksons teori bland alla de svar som jag samlat in och analyserat? Ett uppriktigt svar är – kanske. Låt mig utveckla det en aning.
43
Erikson menar att ungdomar är olika långt komna i sitt sökande efter identitet (inom detta begrepp ryms också yrkesidentiteten). När individen har en fast känsla70 av identitet så har slutet på den period som Erikson kallar ungdomstiden uppnåtts. Nästa fas kan påbörjas med ett individuellt mognande. Detta sker naturligtvis inte samtidigt för alla.
Förutom de individuella skillnaderna mellan olika människor (ungdomar) så finns det andra skillnader i vårt samhälle som Erikson endast marginellt påpekat självt. Ungdomstiden, så som vi känner den, är i förändring. Den är alltmera förlängd och tidpunkten då individer måste ta ställning skjuts upp till en allt senare ålder. Det finns intermittent i vår sociala och samhälleliga struktur skyddsnät som tillåter ett allt senare beslut. Även om många elever inte vet vad de vill bli känner de att det är viktigt att lyckas med skolarbetet71. Kanske är det denna osäkerhet som gör att många elever idag känner sig stressade72.
Alltså blir gymnasietiden, för allt fler, någon form av social arena och förlängd valensperiod där syftet är att ha trevligt och umgås med kompisar. Mattson Ottosson finner i sin undersökning att många ungdomar går i skolan av omedelbara skäl som t.ex. att träffa kamrater73 och för att de inte har något annat att göra. I denna grupp finns en stark representation av de som inte ännu kommit långt i sin yrkesidentitetsutveckling. De vet ännu inte i vilken riktning de skall fokusera sin energi, alla riktningar är lika felaktiga.
Det som framgått av analysen jag gjort av undersökningen är att det finns visst stöd för Eriksons teori. Man kan se att det finns en spridning av hur många som är på väg att uppnå sin identitet. En del har kommit väldigt långt och har gjort omfattande efterforskningar för att ta reda på vad det är för ett program de sökt in på. De har använt sig av olika alternativ för att hämta in information och inte enbart besökt en källa. Andra har inte nått så långt och letar fortfarande efter något de kan uppnå eller känna kompetens inom.
70
Erikson, Erik H, Ungdomstidens identitetskriser, s77
71
I valet och kvalet (2008), s36
72
Ungdomar, stress och psykisk ohälsa (SOU 2006)
44
Ett resultat av undersökningen är att bland de som inte valt ett framtida yrke kan man se att deras utnyttjande av allmänna nyhetskanaler är större. Detta skulle kunna vara ett tecken på ett bredare sökande. De som har valt framtidsyrke utnyttjar däremot specifika källor (information om program/skolor/utbildning) i betydligt större utsträckning. Till viss del så kan man anta att detta beror på att de vill bekräfta sitt val av yrke. Om det är så, skulle det stämma överrens med Eriksons teori, men utan en kvalitativ ansats kan inte den här undersökningen slå fast orsaken till sambandet.
Det var också intressant att se hur skillnaderna och likheterna mellan pojkar och flickor var. Då jag började med undersökningen så var det inte alls meningen att jag skulle undersöka detta. Bland det mest påfallande var det faktum att ungefär lika många flickor som pojkar har valt framtidsyrke. Här kan jag medge att jag, fördomsfullt, trodde det skulle vara fler flickor. De känner sig i ungefär lika stor utsträckning nöjda med sina val. De tycker att de fått den information de behöver för att kunna göra ett bra val. Men, flickor känner en större osäkerhet inför framtiden än pojkar. Det resultatet speglar till viss del den undersökning74 som regeringen initierat och som kommit fram till att det är betydligt vanligare att flickor upplever oro och stress. Även Mattsson Ottosson påvisar att flickor känner större oro än pojkar. Den skillnad hon påvisar är dock mindre än den jag fann. Än en gång hade en intervju gett mig möjligheter att följa upp ett sådant spår.