I vilken utsträckning säger sig lärarna använda IKT i skolan och på fritiden och vilka faktorer påverkar och har påverkat lärarnas attityd?

Anna, Cecilia, Berit och David är de informanter som använder sig mest av IKT privat. För Anna, Cecilia och David används datorn i större utsträckning för kommunikation som bl.a. chatt, vilket verkar rimligt då jag anser att de yngre lärarna har detta med sig som sin kultur. Då informanterna är olika gamla har datorn i något fall funnits med sedan barnsben medan några av dem har haft sitt första möte med datorn och Internet under sina vuxna liv, vilket jag anser är en viktig faktor som påverkar deras användning.

Anna är enligt resultaten, den informant som använder sig mest av IKT privat och med störst variation. Erik använder datorn minst av alla privat, men han använder däremot kamera och videokamera oftare än de andra informanterna.

Alla lärarna i undersökningen säger sig använda IKT i undervisningen, en del dagligen och en del periodvis. De använder TV, OH, digitalkamera och datorn som bildbehandlare och ordbehandlare. Erik är den informant som använder sig av kamera, videokamera, TV, DVD och video mest av alla i undervisningen. Jag tycker mig här kunna dra en tydlig parallell till hans privata användande, d.v.s. att det egna intresset påverkar hans användande av IKT i undervisningen. Resultatet visar att det också verkar gälla för de övriga informanterna, där bl.a. Annas privata användande och användande i undervisningen, sker med stor variation av IKT. David använder däremot mest datorn som sökmotor privat, vilket också är det största användningsområdet i hans undervisning. Han söker nyheter, hämtar information istället för att gå till biblioteket samt låter eleverna skriva autentiska mail för att söka kunskap. Berit verkar dock använda sig av IKT mer privat än i undervisningen. En anledning till detta kan vara att hon anser att det är viktigt att ha ett syfte till varför IKT används. Min tolkning är att de äldre lärarna, Berit och Erik, verkar använda IKT med större eftertanke än de övriga informanterna, då de anser att man bör ha ett mål med användandet och ha klart för sig vad som ska uppnås. Cecilia däremot, använder sig nästan aldrig utav IKT i undervisningen, trots att hon använder IKT privat.

Min tolkning är att informanterna väljer att arbeta inom de områden av IKT som de anser sig ha tillräckliga kunskaper om. Enligt Jedeskog (1998) är det inte många lärare som inom IT-området uppvisar samma kunskaper och färdigheter som åtminstone en del av sina elever. Lindö (1998) skriver att även insikten om att datoranvändningen kommer att påverka såväl undervisningens innehåll som form, känts hotfull för vissa lärare, detta till följd av brist på relevant datakompetens. Folkesson (2004) skriver att Alexanderssons m.fl. (2000) studie visar på att de lärarna som hade bristande datorerfarenhet var ett hinder för barnens lärande. Det föreföll tydligt att ”lärarens kunskaps- och inlärningssyn” påverkar det sätt på vilket IKT tillvaratas och används, vilket jag också tycker mig se i min undersökning.

Alla informanter har svenska i sin lärarutbildning. En skillnad mellan informanterna är däremot att de har olika lärarutbildningar. Berit är utbildad under Lgr69, Erik med Lgr80 och Anna, Cecilia och David under Lpo94. Min tolkning är att de dokumenten har präglat informanterna och deras syn på läraruppdraget. Min tolkning är att olika

utbildningar kan påverka variationen av användandet av IKT. Erik och Berit, som inte kom i kontakt med dator/IT under sin utbildning, har båda fortbildning inom området. Däremot anser de inte att fortbildningen ökade deras användning. Min tolkning är att anledningen till att användningen inte ökade var att de inte hade den tekniska utrustningen att använda. Erik hoppas på en ökad användning av smartboarden efter kommande fortbildning. Erik har en positiv attityd samt ett tydligt mål med sin smartboard och min tolkning är att fortbildningen denna gång, kommer att leda till ökad användning för hans del. Även Jedeskog (1998) anser att med en intresserad, engagerad och entusiastisk lärares insats kan man nå hur långt som helst och omfatta samtliga ämnen i skolan.

David och Anna fick under sin utbildning lära sig hantera datorn/ Internet, men de båda anser sig behöva mer utbildning och de har tydliga mål med sina önskade fortbildningar. Cecilia anser sig har stora kunskaper inom IKT och tycke sig inte behöva någon fortbildning. Fyra av informanterna har alltså önskemål om att fortbilda sig och de har tydliga mål om hur de skulle vilja arbeta med IKT, vilket jag tolkar som en mycket god förutsättning för att utvecklas efter en fortbildning samt visar det på en positiv attityd till IKT.

Informanternas utbildning, fortbildning och kunskaper inom IKT varierar och enligt Skolverket (1994) krävs bl.a. förtrogenhet med såväl hård- som mjukvara för en framgångsrik dator/IT-användning, samt att fortbildning hela tiden är relevant.

David och Cecilia, som har utbildat sig under 2000-talet har fått mest utbildning inom IKT, men använder, enligt min tolkning, IKT mest enformigt utav alla i undervisningen då de främst använder datorn och då som sökmotor. Min tolkning är att det är naturligt att Erik och Berit använder sig utav IKT minst, med hänvisning till bakgrund, utbildning och fortbildning. Men om jag utgår ifrån de kriterierna borde Cecilia toppa listan över användningen av IKT i undervisningen, men det gör hon inte.

Anledningen till att Cecilia använder sig av IKT minst av mina informanter är att hon upplever att tiden inte räcker till för eleverna att sitta vid datorn, då de endast har en att dela på i hela klassen. Enligt mig, har hon annars de bästa förutsättningarna, utifrån utbildning, kunskap och eget intresse, för att använda IKT. Trots att alla informanter endast har en dator i klassrummet, används datorn olika mycket. Min tolkning är att David och Anna har en positiv attityd då de endast har en dator, men arbetar med den varje dag. Jedeskog (1998) anser att bristen på datorer får eleverna att arbeta gemensamt vilket får elever att öva sin förmåga att tänka och formulera sig klart. Även David ser

vinster med att bara ha en dator då eleverna har blivit duktigare på att ta till vara på den tid de har vid datorn, de har blivit duktigare på att söka och sortera information. Cecilia anser inte att hon kan arbeta med datorn då de måste dela på en, vilket jag uppfattar som att hon inte har en positiv attityd. Informanterna är överens om att tillgången till IKT är avgörande för användandet. Alla anser att det finns vinster att göra om skolan har råd med den tekniska utrustningen. De är även överrens om att användandet har ökat sedan de stängde datasalarna och fick in varsin dator i klassrummet. Min tolkning är att informanterna inte har den bästa tillgången till IKT på sina skolor och det påverkar informanternas användande oavsett deras bakgrund, utbildning, fortbildning och eget intresse. Men en del informanter försöker trots det använda sig utav IKT i undervisningen så mycket som är möjligt.

I Lpo94 under mål att sträva mot, med anknytning till IKT, kan man läsa om att eleverna ska kunna skriva på datorn samt att kunna använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande. I vilken utsträckning försöker informanterna sträva mot de målen? Enligt undersökningen används Internet ofta som sökmotor i Annas och Davids undervisning. I Cecilias och Berits undervisning används Internet också som sökmotor, mera sparsamt. Erik använder Internet som sökmotor mindre än en gång i månaden, vilket kan bero på att hans elever har datorundervisning en gång i veckan med en annan lärare. Alla informanter uppger att de låter eleverna använda datorn som ordbehandlare. En del med oftare än andra. Min undersökning visar att informanterna använder sig oftare av datorn som sökmotor än som ordbehandlare, med undantag för Berit som använder ordbehandlaren oftare. Enligt enkätresultaten använder informanterna sig även av datorn för bildbehandling, bildspel, film och musik, vilket borde betyda att en del av mina informanter tror på datorns möjligheter och att det visar på att de har en positiv syn på IKT.

Informanterna uppger också att en av vinsterna med IKT är att svenskundervisningen upplevs som mer lustfyllt tillsammans med IKT. Informanterna anser att elevernas inställning till svenskundervisningen kan förändras då IKT används, eftersom det innebär mer varierande arbetssätt och inlärningssätt. Eleverna känner sig mer delaktiga när de arbetar med IKT. Engagemanget ökar och även motivationen, vilket informanterna tror beror på att datorn har hög status bland barn. Även digitalkameran bidrar till att öka delaktigheten och engagemanget i klassrummet och barnen dras in i arbetet med både datorteknik och bilder men också med en attityd av lek och lust, anser informanterna.

Anna och Cecilia anser att datorn är en viktig del i att skapa en god lärmiljö och att öka flerstämmigheten i klassrummet (Dysthe 1996). De anser även att eleverna blir mer hjälpsamma och de upplever ett samtalsklimat som de inte ser i annan undervisning. Anna ser även en stor vinst med att använda datorn i undervisningen av elever med svenska som andraspråk, där bilder används för att befästa nya ord.

En av nackdelarna som nämns i undersökningen är från Berit då hon anser att direktkommunikation i stor grupp med diskussion är viktigare i lägre åldrar än användandet av datorn. Hon ser dock fördelarna med att med hjälp av datorn kunna anpassa uppgifter på ett stimulerande sätt för elever med speciella behov. I Att läsa och skriva - En kunskapsöversikt baserad på forskning och dokumenterad erfarenhet av Myndigheten för skolutveckling (2003) kan man läsa att datorer kan vara ett utmärkt redskap, både i den grundläggande läs- och skrivinlärningen och i den fortsatta färdighetsträningen. Min tolkning är att Berit saknar den kunskap som behövs för att kunna se vinsten med datorn för de yngre eleverna och anser, precis som Jedeskog (1998), att om läraren inte tror på datorns möjligheter stannar den lätt vid skrivmaskinsfunktionen.